Det var det intresset som fick oss att ana att Sverige höll på att få en ny religion – utanför alla etablerade system. Och när vi gjorde den stora serien om privatreligionen blev det klart: Om de som ”går sin egen väg till Gud” har nagon profet är det Krishnamurti.
— Svenska Dagbladet, 2 februari 1986
Det har gått fyrtio år sedan Svenska Dagbladets Idag-sida hade en speciell artikelserie om svenskarnas andliga intressen. Jag var lite för ung och orolig för att riktigt bry mig då. Om de artiklarna och Idag-sidans existens över huvud taget. Men minns att de ofta tog upp liknande ämnen.
Påminns om det hela när jag ögnar genom minnesartikeln över Jiddu Krishnamurti som publicerades i SvD i februari -86.
SvD, 1986-02-21
I den där artikelserien hade visst Jiddu Krishnamurti förekommit. I minnesordet står det
För lite mer än ett år sedan beviljade han Idag-sidans Ann Lagerström (Lundstrom) en intervju. Han var en av världens ledande religiösa filosofer och vi var själva djupt berörda av vad hade haft att säga vára läsare.
Ändà hade vi aldrig kunnat drömma om att artiklarna skulle få ett sả överväldigande gensvar. Under någon mằnad ringde och skrev människor till oss för att berätta vad Krishnamurti betytt för deras livsåskádning.
Det var det intresset som fick oss att ana att Sverige höll på att få en ny religion – utanför alla etablerade system. Och när vi gjorde den stora serien om privatreligionen blev det klart: Om de som ”går sin egen väg till Gud” har någon profet är det Krishnamurti.
Jag blir nyfiken och googlar på titeln på serien. Om det kanske går att få access till texterna, utan abbonemang eller tillgång till SvD-arkivet. Bättre ändå! Det visar sig att artiklarna efteråt hade sammanställts i bokform och jag hittar ett ex synnerligen billigt :
Redaktör och primus motor för Idag-sidan vid den tiden var journalisten Ann Lagerström. Minnesartikeln utgick från den intervju hon haft med Krishnamurti något år innan.
Lagerström är i högsta grad verksam i liknande sammanhang fortfarande. På Folkuniversitetets hemsida finns en färsk intervju med henne, med anledning av den diplomutbildning till Existentiell samtalsledare som hon håller i deras regi. Den presentation som bifogas är i sig ett slags karta över utvecklingen efter -86:
Ann Lagerström är journalist, författare, ledarskapskonsult, föreläsare, existentiell samtalsledare och filosofisk praktiker. Hon har en fil.mag. i praktisk kunskap vid Södertörns högskola, där hon också är utbildad i existentiell filosofi och psykologi. Vidare är hon existentiell vägledare, utbildad av SEPT, Sällskapet för existentiell psykoterapi. Ann har sedan 2008 lett existentiella samtalsgrupper och retreater och utbildat både existentiella coacher och samtalsledare.
Undrar hur hon ser på tiden som gått? Hur hon skulle svara på frågan i titeln.
Om jag själv skulle våga mig på att associera och försöka formulera ett svar, då vore just ”existentiell” ett nyckelord. Mitt intryck är att det intresse som för fyra decennier sedan sammanfattas som ”privatreligiositet” – ett slags profanisering eller distansering från ”de etablerade systemen”, som det står i artikeln: Kyrkor, församlingar och fastställda läror – bara ytterligare har tunnats ut och idag snarare ryms under paraplybegreppet ”existentiellt”.
En del läser Eckhart Tolle. Yogaklasser etc har nog dragit till sig somliga. Går inte att utesluta att nu för tiden sociala medier, som Instagram m fl, kan ge stimulans och näring för sådan här mycket oorganiserad spiritualitet.
Vid tiden när denna artkelserie kom och Krishnamurti dog, dvs mitten av 80-talet, stod fenomenet ”new age” i full blom. De mer organiserade nyandliga sekterna var också betydligt mer livaktiga och synliga. Hur ska man placera in det ”privatreligiösa” i förhållande till detta? Tänker då framför allt på de mer oorganiserade andliga sökarna, som t ex besökte Café Pan i Stockholm. Delvis tänker jag att de två grupperna överlappade varandra, delvis att det fanns en grupp som i hög grad kunde attraheras av en tänkare som Krishnamurti. Denne som vänt teosofin ryggen och proklamerade att ”sanningen är ett väglöst land”. Han var ju knappast vän av något som helst newage-igt eller västerländskt esoteriskt tankesystem.
Vid Linköpings universitet startades tjugo år senare, 2006, en legitimationsgrundande utbildning i existentiell-humanistisk psykologi och psykoterapi. Bakom initiativet stod Dan Stiwne. Programmet fick dock bara finnas kvar ett par år. Sedan råkade Högskoleverkets stora genomgång av landets terapiutbildningar komma, som tvingade Linköping och många andra utbildningar att slå igen. Eller åtminstone förlorade de samhällets välsignelse, kunde inte längre erhålla bidrag, mm. (Svenska psykoanalytiska föreningen –SPAF – var en annan utbildare som drabbades.)
Några år senare, 2011, startade Sällskapet för Existentiell Psykoterapi (SEPT) en nätbaserad utbildning i “Existentiell vägledning och terapi”. Denna omfattar 60 högskolepoäng över cirka två år. Jag har för mig att det är/varit via Mälardalens högskola?
Det har också skrivits flera böcker där just ”existentiell” varit ledordet eller ett försäljningsargument.
På min egen grundutbildning till psykolog läste man denna. ”Existensens psykologi” kom översatt till svenska 2000 (Natur & Kultur). Ett par år innan hade den kommit i original på danska.
Konceptet existentiell filosofi är dock betydligt äldre. I böcker och utbildningar som ges idag ingår en orientering i dessa urkunder som jag uppfattat det.
Ann Lagerström igen. Hon har under många år även skrivit och hållit utbildningar tillsammans med prästen Ted Harris. Ofta då med inspiration från den kristne danske tänkaren och författaren Sören Kirkegaard.
Det kunde vara en annan gren av denna spaning! Hur somliga av oss privatreligiösa liksom gått varvet runt och idag ändå känner viss affinitet till det kristna. Gissar det finns en ålderskomponent också, att det kan utvecklas så. En medelålderskomponent närmare bestämt.
Långt och mycket läsvärt om psykoterapi i allmänhet och situationen för humanistiska-existentiella initiativ i Sverige i synnerhet: ”Psykoteraiutbildning på villovägar” (Tidskriften Psykoterapi, online, odaterad).
