Leg psykolog | Stockholm
Känns plumpt att börja inlägget med en anspelning på ett nationalistiskt slagord. Men kom inte på något bättre. Orden skrivs dock med vemod snarare än ilska. För vad finns det att bli arg på? Vi gick nyss förbi en butik. Tror det var en guldsmedsbutik. Eller urmakare kanske. På skylten stod det stolt “tredje generationen” …
Själv träffade jag honom aldrig. Jag blev bekant med Martinus Thomsen och hans svindlande ”kosmologi” först året efter han dött. Men jag har mött många som känt honom. Han verkar ha skött sig. Inga konstigheter, inga större skandaler eller extravaganser. Bilden man får är av en enkel, vänlig och skojfrisk man. Visst blev han med …
Det dyker upp en skämtbild på Facebook med den bekanta settingen: En divan, en analytiker och en klient inbegripna i något typiskt “psykoanalytiskt”. Ni vet, det måste ju finnas hundratals av dem. Bilderna, alltså. Det är som en sådan där stiliserad teater, med ett antal fasta karaktärer som får iscensätta det ena eller andra. Och …
Det kom ett brev… Nä. Det var inte alls ett brev. Men det kändes som ett brev, ett kuvert. Från en tid när saker skickades på det viset. Det är ett meddelande på Messenger från en av mina äldsta vänner, L. Hon har hittat några foton från en resa vi gjorde en gång. Bilder jag …
“Jag har sett att du har ett kors runt halsen. Är du kristen?” / “Ingen som är kristen skulle nog tycka att jag är kristen” / “Men tycker DU att du är kristen?” / “Det beror väl på vad man menar med ‘kristen’…” (osv) Blev påmind om detta härom dagen. Som jag hoppas kan ha …