Den som inte säger sanningen om sig själv kan inte säga den om andra.
Alla dessa kloka talesätt som cirkulerar. I min almanacka och förstås i tusentals andra är detta veckans citat. Det tillskrivs Wirginia Woolf.
Vill försöka verifiera. Chat GPT 5 börjar arbeta och gör så gott den kan. Tydligen är det varsamt modifierat från något som står i essän The Leaning Tower (1940), vilken återfinns bl a i samlingen The Essays, Vol. 6. Möjligen har citatet sitt ursprung i ett föredrag som Woolf höll för Workers’ Educational Association i Brighton maj 1940 och sedan skrev ned och som publicerades som essän.
If you do not tell the truth about yourself you cannot tell it about other people
Som alltså har förenklats något, raffinerats, och nu kan sägas ingå i det där som kallas “folkpsykologin”. Eller kanske inte riktigt ändå. Det är ju ett litterärt citat. Men denna vecka är vi som sagt många som någon gång får syn på det finstilta längst ned på sidan, när vi försöker organisera dagar och liv.
Ett lustigt sammanträffande förresten! Jag har inget särskilt förhållande till Woolf, men för ett par dagar sedan använde jag en titel associerad med henne. Och först idag, tror jag, får jag syn på detta i almanackan.
“Folkpsykologin”, detta destillat av mänsklig visdom. Talesätt, ordspråk, aforismer, idiom och allt vad det kallas. Ibland har jag lekt med tanken att man kunde konstruera en hel psykologi utifrån detta stoff.
“Små kastruller har också öron” (tänk på vad du säger när barn är i närheten). “Snigeln kommer också fram” (stressa inte i trafiken), osv.
Det finns en kategori som intresserat mig särskilt mycket. De som delar andemeningen med
Vägen till helvetet är kantad av goda föresatser
Vilket har sin motsvarighet på engelska: “The road to hell is paved with good intentions”. Tydligen belagt redan på 1600-talet och som ibland tillskrivs helgonet Bernard av Clairvaux (1100-talet).
Kallifatides (2004) skriver om översättandets möda. Smärtsamma erfarenheter har lett honom fram till slutsatsen att “[d]en fullständiga exaktheten är de dödas dröm”.
När det bästa blir det godas fiende
För mycket och för lite skämmer allt
Lagom är bäst
Om något verkar vara för bra för att vara sant så är det förmodligen det också
En artikel i AB (29 september 2025) om folk som blir lurade på nätet har en variant av den senare:
(Klippt ihop delar av artikeln, ett collage.)
Psykoanalytikern Wilfred Bion skriver om ”negative capability”. Vilket innebär att kunna stå ut med att inte förstå eller veta. Av samme författare:
‘[P]recision’ is too often a distortion of the reality, ‘imprecision’ too often indistinguishable from confusion” (Bion, 1977).
Och på det spirituella området? Ett uttalande som fastnat kommer från den danske filosofen John Engelbrecht, författare till “Den intuitive tanke” i flera band. Engelbrecht har skaffat sig en inblick i många olika filosofiska och spirituella läror. När han var ung ägnade han mycket möda åt att sätta sig in i den danske mystikern Martinus Thomsens “kosmologi”.
I den här intervjun vill jag minnas att han säger han faktiskt läste “allt” han kom över, såväl publicerat som apokryfiskt. Han träffade även Thomsen vid något tillfälle på tu man hand och fick möjlighet att ställa sina frågor. Han tyckte att det var en fascinerande världsbild och upphovsmannen en ytterst sympatisk figur.
Dock kom han till en punkt när han kände att läran var alltför begränsad, som han formulerar såhär, med referens till någon annan tänkare (vid 25:45)
Ren logik är andens ruin
Över huvud taget erbjuder John Engelbrecht en både självständig och uppfriskande vinkel på Martinus Thomsens världsbild. (Bitvis kritisk, mer specifikt 24:45 – 31:00 min.)
Intervjun ingår i ett större projekt, av Thorsten Dreyer – “Martinus – som vi kendte ham” – där Dreyer och en kollega försökte hinna samtala med och dokumentera minnen och intryck från individer vilka varit med i rörelsens begynnelse.
Nu har vi rört oss rättså långt bort från Woolf. Eller kanske inte.
Påminns om ett citat av Albert Einstein: “Simplicity is not simple”. Paradoxer… Att kunna uthärda motsägelsefullhet. Teologen och utvecklingspsykologen James W Fowler beskriver fint en sådan mognad
Unusual before mid-life, Stage 5 knows the sacrament of defeat and the reality of irrevocable commitments and acts. What the previous stage struggled to clarify, in terms of boundaries of self and outlook, this stage now makes porous and permeable. Alive to paradox and the truth in apparent contradictions, this stage strives to unify opposites in mind and experience.
Ur avsnittet Diskussion i ett examensarbete från en del år tillbaka, som touchar (eller, ja, mer än så) vid ovanstående
Slutligen finns det de som förefaller att ha ett dynamiskt och hälsosamt förhållande till sitt intresse. Det kan mycket väl finnas en fascination och övertygelse om det nyandliga tankesystemets riktighet eller värde, men individen lyckas att metabolisera det hela utan att en lockelse till förenkling får överhanden.
Hon eller han tycker om att reflektera kring ett omedvetet, verkar inte ha någon större brådska med sin andliga evolution och är påfallande tolerant för det imperfekta hos såväl sig själv som hos andra och hos världen i stort.
Det är som att individen har tillgång till en sorts mental ventil som kompenserar för avsaknaden av glapp i själva tankesystemet och gör att hon kan parera den gravitation som utgår från barnets upplevelsevärld utan att tillgripa allt för många omogna eller rigida försvar.
Det där som kallas “folkpsykologin” är i själva verket som en kusin till Sveriges rikes lag & Mänskliga rättigheterna från FN.
Dvs när vi är som bäst o klokast.