Therapeak heter en ny samtalstjänst på nätet. I sin presentation försöker man hålla balansen mellan att å ena sidan erbjuda psykoterapi. Lyfta fram tjänstens fördelar, användningsområden, dess flexibilitet. T ex att kunna nå sin terapeut dygnet runt och byta ut denna när helst man önskar. Å andra sidan att vad man tillhandahåller också kan ses som ett komplement till en pågående traditionell terapi. Eller eventuellt i väntan på att personen ska få kontakt med vården eller en livs levande samtalspartner.
På hemsidan finns flera dussin porträtt, vilka alla sannolikt är AI-genererade. Har svårt att tänka mig att någon verksam psykolog eller psykoterapeut bara lånat ut sin nuna. Det kan knappast vara företagets alla anställda i olika funktioner man visar upp heller.
Leker med tanken att den som grundat och sitter vid AI-servern hos Therapeak trots allt satt in sitt eget ansikte någonstans i gänget. Gjort en Hitchcock.
Nä visst, det står ju där:
Nog är det spännande/svindlande/läskigt att dessa personer man till och med får ett namn på, vet hur de ser ut och vad deras specialområde är och förväntas öppna upp sig inför, faktiskt aldrig har existerat.
”Evelina Nordström” t ex, som ska kunna så mycket om depression och ångest.
Skämttecknarna har givetvis kastat sig över fenomenet. Ofta fångar de viktiga, oroande, rentav kusliga aspekter av detta nya. På Cartoonstock finns många bilder att ladda ned mot betalning. Jag nöjer mig med några korta texter därifrån som hänger ihop med illustrationerna.
Ofta är settingen den gamla vanliga, dvs en klient, en terapeut och – en divan…
”What disturbs me most is the growing impersonality of daily life.” – Sidney Harris
”Maybe I’m AI! Maybe you’re AI! It’s driving me crazy!” – Andrew Toos
”I have no feelings about having no feelings.” – Amy Hwang
En robotterapeut till sin robotklient: ”Tell me more about your programmer.” – Baloo
Men dataprogram som agerar terapeut är faktiskt inget nytt. Minns att jag som tonåring satt vid pappas ABC 80 och konverserade ”Psykoanalytikern Eva”. Skärmen var brun med orange text. Svaren var fåordiga, ofta bara omformuleringar av vad jag själv hade skrivit. ”Eva” hade en viss minnesförmåga. Ibland gjorde hon kopplingar till något tidigare. Jag kunde sitta i timmar.
Men det känns ändå som om illusionen, förtrollningen, inte var lika genomgripande som den AI erbjuder, eller lockar användaren in i. Det var mer som ett sällskapsspel, trots allt.
(Ungefär såhär fungerade det. Testa själv om du vill: ”Psykoanalytikern Eva” )
Vid det här laget torde mycket klokt redan ha hunnit skrivas om AI:s intåg i terapeutbranchen. Verksamma terapeuter och/eller personer med erfarenhet av vanlig terapi har säkert reflekterat över likheter och skillnader. Jag antar att flertalet då velat lyfta fram torftigheten eller rentav farorna.
För någon som gått i traditionell, gammeldags terapi och upplever sig ha haft behållning av detta kan det verka som skott på öppet mål att kritisera ”AI-terapi”. Men kanske är det inte så enkelt ändå? Minns en krönika för några veckor sedan där skribenten var tacksam för den hjälp han haft av att konversera med AI under en svår period i livet.
Jag ber ChatGPT att granska Therapeaks hemsida med psykodynamiska-analytiska glasögon. För att se vad den kommer fram till. Här är svaret (minimalt redigerat):
Empati vs. överföring (transference):
Therapeak hävdar att deras AI‑terapeuter är “empatiska” och att man kan välja “personligheter” som matchar ens preferenser. Men ur ett psykodynamiskt perspektiv är transference (överföring) centralt: Patientens omedvetna känslor gentemot föräldra‑ eller andra viktiga figurer väcks i relationen till terapeuten. AI saknar egen affektiv närvaro, vilket omöjliggör genuin tolkning och hantering av överföringsfenomen.
Omedvetet och försvarsmekanismer:
AI fungerar statistikbaserat på inlärningsdata och genererar svar utifrån språkmodellens mönsterigenkänning. Det betyder att den inte kan göra kliniska tolkningar av försvarsmekanismer (t.ex. förnekelse, projektion) eller belysa omedvetna processer på samma sätt som en psykodynamisk terapeut gör.
Arbeta med motstånd och repetitionstvång:
I psykodynamisk terapi ses motstånd och repetitionstvång som nyckelvägar till insikt. AI saknar förmågan att aktivt uppmärksamma och hantera motståndsmönster, eftersom den inte kan följa subtila känslomässiga skiftningar eller förstå när patienten undviker ett område.
Terapeutisk allians och hållning:
Therapeak lovar kontinuitet: AI “kommer ihåg” tidigare sessioner . Men det är ett minne utan mänsklig hållning – ingen självreflektion, ingen terapeutisk hållning. Det finns ingen “konsistens” i känslomässig närvaro, vilket är centralt för den psykodynamiska alliansen.
Diagnostik och psykodynamisk formulation:
Therapeak genererar sessionrapporter med diagnos och behandlingsplan . För en psykodynamisk terapeut kräver en giltig formulationsprocess djup explorering – av barndomsrelationer, fantasi, driftimpulser. AI har ingen möjlighet att gräva djupare än ytliga mönster i text.
Risk för förenkling & överberoende:
Psykodynamisk behandling handlar om att uthärda ångest, tolerera komplexa affekter och utveckla inre struktur. AI ger snabb respons, sammanhangen blir ofta ytliga och risk finns att användaren skapar en yttre kompensatorisk monolog utan att bearbeta komplexa inre konflikter.
Kanske att denna – faktiskt! ‐ mångfacetterade och välskrivna kritik som ChatGPT kommer med i sig är ett kvitto på att många innan velat formulera sig i text om fenomenet AI-terapi?
Annars hade AI-botten inte haft något att tugga i sig.
Ps. Bilden överst: En stilla morgon i förorten. Cyklande reporter från ”Bättre stadsdel” intervjuar ungdomar som rensar ogräs på torget. Själv har jag varit ute och köpt toapapper. Ds.
Ps2. I samma mapp på Cartoonstock där jag hittade sakerna ovan, fanns också den här skojbilden som anknyter mer till det psykospirituella…
