Snart är det jul. Vi firar Jesus som blev till på ett mirakulöst vis. Hans mamma, Maria, hade befruktats av Den helige ande, så kallad “jungfrufödsel“. (Detta som Josef har att brottas med i en film som nyligen haft premiär.)
Igår 8/12 var det faktiskt gudsmodern Marias dag i almanackan, läser jag. Eller tidigare åtminstone var det så.
Den 8 december lär ha varit en helgdag i vissa svenska stift, men det råder olika uppgifter om det. Under senmedeltiden var mellan 5-6 Mariadagar helgdagar i Sverige men de flesta togs bort efter reformationen. Idag är ingen Mariadag helgdag. I svenska almanackan utgick Marie födelsedag redan 1620, men Marie avlelse fanns kvar 8 december fram till 1901, då den slutligen togs bort.
I samband med detta nämns “den obefläckade avelsen”. Har alltid tänkt att detta är en synonym för det som Jesus var med om. Det är det inte alls. Det är Marias tillblivelse som åsyftas.
Det började på det gamla vanliga viset. Sedan blev hon redan som foster välsignad och frigjord från de köttsliga förfädernas arvssynd eftersom Gud hade stora planer för henne. Det är det som avses med “obefläckad”. Dvs att Maria inte redan från start var nedsolkad av släktledens synder.
Marias föräldrar finns visst inte med i bibeln. Men de nämns i ett apokryfiskt evangelium
Anna, jungfru Marias mamma och alltså Jesus mormor, omnämns inte i Bibeln. Däremot kan man läsa om henne och hennes make Joakim i en legend från 100-talet, i Jakobs protevangelium. Joakims och Annas första hem låg enligt protevangeliet i Seforis, ca en halvmil norr om Betlehem. De ska senare ha flyttat till Jerusalem, till ett hus nära dammen Betsaida (omnämns i Joh 5:2). I det huset ska Maria ha fötts gissningsvis kring år 19 f.Kr.
Här en längre utläggning om “jungfrufödsel” respektive “obefläckad avelse” av ChatGPT:
Föreställningen att Marias obefläckade avlelse och Jesu jungfrufödelse skulle vara två uttryck för samma sak är vanlig, men i själva verket rör det sig om två helt olika idéer som hör hemma i skilda delar av den kristna traditionen. Likheten i ordval – avlelse, jungfru, obefläckad – gör att de lätt glider ihop, men teologiskt befinner de sig långt ifrån varandra. Läran om Marias obefläckade avlelse handlar inte om hur Jesus blev till, utan om hur Maria själv kom in i världen.
Enligt den katolska dogmen, som formulerades 1854 men bygger på äldre tankegångar, blev Maria visserligen avlad på vanligt mänskligt sätt av sina föräldrar Anna och Joakim, men hon undgick från sin existens allra första ögonblick den arvsynd som enligt västkyrklig teologi präglar varje människa. Det speciella med henne är alltså inte hennes biologiska ursprung utan hennes moraliska och andliga beskaffenhet: hon var genom nåd bevarad från syndens skada redan innan hon själv kunde handla eller välja. Syftet med denna föreställning är i grunden kristologiskt, inte moraliserande – den vill förklara hur den som ska bära Gud själv i sitt sköte kan göra det utan att själv vara bunden av det fallna tillstånd som alla andra människor delar.
Jesu jungfrufödelse, däremot, handlar helt och hållet om honom och inte om Maria. Den beskriver hur Jesus blev till genom den helige Ande, utan sexuellt samliv mellan Maria och Josef. Den nytestamentliga traditionen använder detta inte främst för att säga något om Maria, utan för att säga något om Jesus: att hans ursprung är unikt, att hans liv inte ytterst är frukten av mänsklig vilja utan av Guds initiativ. Det teologiska fokus ligger alltså inte på biologi utan på identitet. Jesus är, enligt kyrkan, Guds Son på ett sätt som inte kan reduceras till släkttavlor eller gener; hans tillblivelse är ett slags teologiskt tecken på detta.
När dessa två lärosatser blandas ihop förlorar båda sin inneboende poäng. Den obefläckade avlelsen gäller Marias inre beskaffenhet och hennes roll i frälsningshistorien, medan jungfrufödelsen gäller Jesu gudomliga ursprung och inkarnationens mysterium. De rör två olika gestalter och två olika frågor: Hur kunde Maria vara den hon behövde vara? Och hur kunde Gud bli människa på ett sätt som bryter historiens vanliga mönster?
Att hålla isär dessa begrepp är därför inte ett pedantiskt krav, utan ett sätt att ta berättelserna på allvar. Först när man gör det framträder den teologiska geografin tydligare: Maria som den genomnådade, Jesus som den genom Anden avlade. Inte två versioner av samma tanke, utan två sammanhängande men distinkta utsagor om hur det gudomliga och det mänskliga möts.
Och idag 9/12 är det faktiskt Annas dag. Dvs Jesus mormor. Det är hon på bilden överst: “Jungfru Marias obefläckade avlelse.”
Målning av Jean Bellegambe d.ä (1470 –1535)