Få personer i den kristna traditionen har genomgått så många omtolkningar som Maria från Magdala. I evangelierna framträder hon som en central lärjunge och det första vittnet till Jesu uppståndelse. I senare kyrklig tradition blir hon däremot ofta den botfärdiga synderskan – ibland till och med en före detta prostituerad.
Hur hamnade jag här? Jo, såg att filmen “Mary Magdalene” (2018) ska visas i en kyrka inne i stan om några dagar. Något slags ungdomsgård.
Tydligen gick den upp på svenska biografer när den var ny. Det minns jag inte. Gick nog inte så länge, ingen blockbuster precis. I USA där det finns en större kristen publik är det annorlunda.
I Sverige lockas man kanske mera av om kända skådespelare är med. Som i denna film där Rooney Mara (bilden ovan) gestaltar Maria och Joaquin Phoenix gör rollen som Jesus. Nyligen kom“The Carpenter’s Son” (2025), en film om Jesus och hans familj där Josef spelas av Nicolas Cage. Denna visas just nu på någon liten kulturbio i stan. Filmen karaktäriseras som “biblical horror” och har därför varit med på en monsterfestival också.
Många filmer på kristet tema går aldrig ens (eller knappt) upp på svenska biografer. Även om de blir stora i ex USA. T ex “Risen” (2016) med Joseph Fiennes i rollen som romersk tribun som försöker utreda vad som hänt efter korsfästelsen. “Paul, Apostle of Christ” (2018) med Jim Caviezel
och James Faulkner i de stora rollerna. Den filmen berättar om aposteln Paulus sista tid i Rom. “Son of God” (2014) med Roma Downey som Jesus. Filmen bygger på tv-serien The Bible och sammanfattar Jesu liv. Den blev en stor biosuccé i USA, men fick ingen bred svensk biodistribution.
“One Night with the King” (2006) med Omar Sharif och Peter O’Toole. Handlade om Esther i Gamla testamentet.
Filmen fick amerikansk biopremiär via faith-based distributörer men ingen svensk biolansering. “The Young Messiah” (2016) med Sean Bean och David Bradley. En berättelse om Jesus som barn under familjens återkomst från Egypten. Visades aldrig i Sverige.
Osv.
Vad har jag för relation till Maria från Magdala? Kommer ihåg en av filmerna med Tom Hanks – serien om Illuminati, Vatikanen, knäcka koder, mm – där var väl idén att hon haft ett kärleksförhållande med Jesus och till och med fött hans barn? Något om ett gammalt kapell i Skottland, etc.
Mera? Jag har alltid gillat (alltså verkligen) sången ur Jesus Christ Superstar: “I don’t know how to love him”. Apropå. Här är originalet, med Helen Reddy. Från skivan som faktiskt kom före musikalen
Namnen “Maria Magdalena” eller “Maria från Magdala” , förresten. Hur hänger de ihop? Magdalena betyder rätt och slätt “från Magdala”. (Grekiska:“Maria hē Magdalēnē”=“Maria, hon från Magdala”.) Har blivit som ett efternamn, fastän man inte hade sådana då.
Båda är alltså korrekta. Den förra formen används mera populärt, den senare i historiska eller teologiska sammanhang.
Påminner förresten om s k“gårdsnamn” som använts hos oss, t ex uppe i Dalarna: “Karin i Backa”, “Per i Bäck” och “Anna i Lisselgård”. Senare kanske “Lisselgårds-Anna”, “Backa-Karin”, etc. Finns också exempel på hur gårds- eller bynamn hos senare släktingar inkluderats som ett mellannamn, typ “Pelle Backa Persson”. Tror att t ex i folkmusikkretsar är detta inte så ovanligt.
Alla är s k toponymiska namn.
Hur som helst. Provade fråga ChatGPT om Maria. Det började med att jag ville veta när filmen var gjord. Det tar aldrig slut. Att inleda en konversation med AI är som att ge sig ned i något slags illuminerat kaninhål. Varje sjok med information följs av en frestande motfråga, typ:
“Om du vill kan jag visa något ännu mer tankeväckande:
det finns en teori bland vissa historiker att Jesu rörelse från början kan ha haft flera ledare – och att Maria Magdalena kan ha varit en av de viktigaste karismatiska gestalterna. Det skulle göra den tidiga kristendomen mycket mer pluralistisk än man ofta föreställer sig.”
Eller
“Om du vill kan jag också visa något riktigt spännande: Det finns historiker som menar att historien om Maria Magdalena kan ha förändrats medvetet i kyrkans tradition – från ledare till “synderska”. Det är en ganska dramatisk utveckling.”
Till sist ber jag AI-roboten att helt enkelt samla ihop alltihop – 1,5 m skärmscroll – och stöpa det i en essä om tvåtusen ord! Håll till godo. Själv kan jag inte avgöra vad som är sant eller osant. Eller snarare om de olika uppgifterna är korrekt “viktade”. Rimligt sant är det nog. Ni får ta det för vad det. Intressant är det i vilket fall.
I nyandliga kretsar brukar man prata om hur kyrkliga potentater på ett famöst stormöte för 1500 år sedan bestämde att reinkarnation inte längre skulle ingå i den kristna läran.
Som vad jag förstått är en överdrift eller misstolkning.
Jag minns att jag försökte läsa på om detta för en tid sedan. Då handlade det om det i nyandliga kretsar famösa 5:e konciliet i Konstantinopel (Istanbul) år 553. Det är allmänt omvittnat att det var där och då som kyrkans potentater slog fast att reinkarnation inte var förenligt med den kristna läran. […]
Nu verkar detta vara en missuppfattning. Lite av en vandringssägen. Men hur som helst. Föreställningar om ett liv med större utsträckning är blott detta enda – som ska följas av en evig vistelse någon annanstans – har dock florerat och någon gång i kristendomens relativa begynnelse behövde man ändå sätta ned foten.
I Nicea var det alltså en annan stor fråga som stod på dagordningen. Som också den tydligt krockar med nutida, alternativandlig “teologi”. Nämligen frågan om hur pass märklig och unik Kristus egentligen varit eller är…
Då tror jag mera på detta med att Maria från Magdalas betydelse och position i den tidiga kristendomen vid någon tidpunkt medvetet och avsiktligt ska ha tonats ned.
Maria från Magdala: lärjunge, ledare eller synderska?
Om historia, tolkningar och kampen om minnet
Georges de La Tour (1593 – 1652)
“Magdalene and the Smoking Flame”, 1640
Få personer i den kristna traditionen har genomgått så många omtolkningar som Maria från Magdala. I evangelierna framträder hon som en central lärjunge och det första vittnet till Jesu uppståndelse. I senare kyrklig tradition blir hon däremot ofta den botfärdiga synderskan – ibland till och med en före detta prostituerad. I modern forskning återupptäcks hon återigen som en av de viktigaste personerna i Jesu rörelse.
Hur kan samma historiska person få så olika roller? Och vad säger dessa förändringar om den tidiga kristendomen? Den här essän utforskar Maria Magdalenas gestalt genom evangelier, apokryfiska texter, historiska tolkningar och modern forskning.
—
En lärjunge från Galileen
Maria från Magdala förekommer i flera av evangelierna i Nya testamentet. Hon presenteras som en kvinna från staden Magdala vid Galileiska sjön som blivit helad av Jesus. Evangelierna berättar att Jesus hade drivit ut “sju demoner” ur henne. Vad detta exakt betyder är oklart.
Tidiga evangeliemanuskript. De äldsta bevarade texterna är fragmentariska kopior från de första århundradena. (Här Lukas.)
I den antika världen tolkades många sjukdomar – både psykiska och fysiska – i religiösa termer. Demonbesättelse kunde vara en förklaring till allt från epilepsi till psykisk kris eller social marginalisering. Modern forskning kan därför inte avgöra vad beskrivningen egentligen syftar på.
Efter denna befrielse blir Maria en av Jesu följare. Evangelierna beskriver hur hon tillsammans med andra kvinnor följer Jesus och stöder hans verksamhet.
—
Första vittnet till uppståndelsen
I evangelierna är det Maria Magdalena som först möter den uppståndne Jesus. Den mest kända versionen finns i Johannesevangeliet, där hon möter honom vid den tomma graven i gryningen.
“Noli me tangere” – mötet mellan Jesus och Maria Magdalena efter uppståndelsen. Ett av de mest återgivna motiven i kristen konst. Här av Titian (1514)
Först känner hon inte igen honom, men när han säger hennes namn – “Maria” – förstår hon vem han är.
Den scenen är en av de mest personliga i hela evangelietraditionen.
Jesus ger henne sedan ett uppdrag: att gå och berätta för de andra lärjungarna att han har uppstått. Därmed blir hon den första som förkunnar uppståndelsen för apostlarna.
Detta har gjort att hon i vissa kristna traditioner kallas “apostlarnas apostel”.
Det faktum att evangelierna placerar en kvinna i denna centrala roll är historiskt intressant. I den antika judiska och grekisk-romerska världen ansågs kvinnors vittnesmål ofta ha lägre juridisk status än mäns. Just därför menar vissa historiker att berättelsen sannolikt har en historisk kärna: det hade varit osannolikt att en sådan detalj skulle uppfinnas om den inte redan var en etablerad tradition.
—
En möjlig ledargestalt
Den roll Maria Magdalena spelar i uppståndelseberättelserna har fått forskare att fundera över hennes status i den tidiga rörelsen.
Magdala vid Galileiska sjön. Orten som gav Maria hennes tillnamn – “hon från Magdala”.
Om hon var den första att förkunna uppståndelsen kan hon också ha haft en central auktoritet i den första kretsen av lärjungar.
Evangelierna antyder ibland detta indirekt. När kvinnorna listas i berättelserna står Maria Magdalena ofta först, vilket i antika texter ofta signalerar hög status inom en grupp.
Det finns också andra ledargestalter i den tidiga kristendomen. Petrus framträder som missionär och symbolisk ledare i vissa traditioner. Jesu bror Jakob ledde Jerusalems församling. Paulus utvecklade missionen till den grekisk-romerska världen.
Denna mångfald tyder på att den tidiga kristendomen inte var en enhetlig organisation utan snarare ett nätverk av grupper med olika ledare.
I en sådan miljö är det fullt möjligt att Maria Magdalena var en av de centrala karismatiska gestalterna.
—
Maria i alternativa evangelier
Papyrusfragment ur Mariaevangeliet (100–200-tal). Texten visar en tradition där Maria Magdalena framstår som en central tolk av Jesu undervisning.
Den mest dramatiska bilden av Maria Magdalena finns i några tidiga kristna texter som inte kom att ingå i Bibeln. Dessa texter skrevs under de första århundradena och speglar olika kristna traditioner.
Ett av de mest kända exemplen är Mariaevangeliet. I denna text framstår Maria som den lärjunge som bäst förstår Jesu undervisning. Efter Jesu död tröstar hon de rädda lärjungarna och berättar om visioner och undervisning hon fått från Jesus.
När hon talar ifrågasätts hon av Petrus, som undrar om Jesus verkligen skulle ha delat särskild undervisning med en kvinna. En annan lärjunge försvarar henne och säger att om Jesus ansåg henne värdig är det inte upp till någon annan att avvisa henne.
Denna scen har tolkats som ett möjligt eko av konflikter i den tidiga kyrkan. Den kan spegla en spänning mellan olika typer av auktoritet – å ena sidan apostolisk hierarki, å andra sidan visionär och karismatisk erfarenhet.
I andra texter, som Pistis Sophia och Filipposevangeliet, ställer Maria många frågor och deltar aktivt i teologiska diskussioner. I dessa texter framstår hon nästan som den mest insiktsfulla av lärjungarna.
—
Konflikten med Petrus
Apostlar i samtal. I vissa tidiga texter uppstår konflikt mellan Petrus och Maria Magdalena kring auktoritet och tolkning.
I flera av dessa tidiga texter återkommer en konflikt mellan Maria Magdalena och aposteln Petrus. Petrus framställs ibland som skeptisk eller avundsjuk på hennes auktoritet.
I vissa passager klagar han över att Maria talar för mycket eller tar plats i diskussionen. I andra ifrågasätter han varför Jesus skulle ha gett särskild undervisning till henne.
Det är svårt att veta hur historisk denna konflikt är. Den kan lika gärna spegla senare teologiska debatter. Men den visar att Maria Magdalena kunde fungera som symbol för en alternativ tradition inom kristendomen.
I vissa grupper framstod hon som den som förstod Jesu budskap djupast.
—
Var hon Jesu partner?
Filipposevangeliet (300-tal, kopia av äldre text). Här kallas Maria Jesu “följeslagare”.
En fråga som ofta väcks i modern populärkultur är om Maria Magdalena kan ha haft en romantisk relation med Jesus. Denna idé bygger främst på en passage i Filipposevangeliet där Maria kallas Jesu “följeslagare”.
Texten säger också att Jesus ibland kysste henne. Men i den symboliska värld som dessa texter tillhör är kyssen ofta en metafor för andlig överföring av kunskap. Det finns därför inget tydligt historiskt stöd för att de skulle ha varit ett par.
De äldsta evangelierna säger ingenting om någon romantisk relation. De framställer snarare Maria som en mycket nära lärjunge.
—
Från lärjunge till synderska
Maria Magdalena som botgörerska. Denna bild formades i västkyrkan efter 500-talet.
Under flera århundraden fortsatte Maria Magdalena att betraktas som en viktig helgonfigur. Men under 500-talet sker en avgörande förändring.
Påven Gregorius den store höll år 591 en predikan där han slog ihop tre olika kvinnor i evangelierna: Maria från Magdala, Maria från Betania och den “syndiga kvinnan” som smörjer Jesu fötter.
Genom denna sammanslagning uppstod den bild som kom att dominera i västerländsk tradition: Maria Magdalena som en omvänd synderska.
Denna tolkning fick enorm kulturell spridning. Under medeltiden och renässansen blev hon en symbol för botgöring och omvändelse. Konstnärer avbildade henne ofta gråtande i öknen, med långt hår och ibland en dödskalle som symbol för ånger.
Den bilden kom att prägla Europas religiösa kultur i nästan tusen år.
—
En modern omvärdering
Under 1900-talet började bibelforskare återvända till de tidiga källorna och upptäckte att evangelierna aldrig säger att Maria Magdalena var prostituerad. Denna identifikation visade sig vara en senare tolkning.
Gradvis började hennes roll omvärderas.
Forskare började också studera de apokryfiska texterna mer seriöst. Dessa texter visar att Maria Magdalena hade en mycket hög status i vissa tidiga kristna traditioner.
År 1969 ändrade den katolska kyrkan sin liturgi och tog bort identifikationen mellan Maria Magdalena och den “syndiga kvinnan”.
Sedan dess har hennes historiska roll diskuterats allt mer intensivt.
—
Ett exempel på historiskt minne
Maria Magdalenas historia illustrerar hur religiösa traditioner formar minnet av sina gestalter. Olika grupper betonar olika aspekter av samma person.
I den kanoniska evangelietraditionen är hon ett viktigt vittne till uppståndelsen. I vissa alternativa texter är hon den lärjunge som förstår Jesus bäst. I medeltida tradition blir hon symbolen för omvändelse.
Modern forskning försöker navigera mellan dessa bilder och rekonstruera vad som faktiskt kan sägas historiskt.
Det vi kan veta är att Maria Magdalena var en central lärjunge i Jesu rörelse. Hon följde honom, bevittnade hans korsfästelse och var den första som mötte den uppståndne Kristus enligt evangelierna.
Allt annat – hennes eventuella ledarskap, konflikter med andra apostlar eller symboliska roll i olika traditioner – tillhör de många tolkningar som vuxit fram kring hennes gestalt.
—
En figur i skärningspunkten mellan historia och tolkning
Maria Magdalena står i dag i skärningspunkten mellan historia, teologi och kultur. Hennes gestalt speglar frågor om kvinnors roll i religion, om makt och auktoritet i den tidiga kyrkan och om hur historiska minnen förändras över tid.
Kanske är det just därför hon fortsätter att fascinera.
Hon kan ses som lärjungen som först mötte den uppståndne Jesus. Som en möjlig ledargestalt i en tidig kristen rörelse. Som en symbol för omvändelse i medeltida fromhet. Eller som ett exempel på hur historien om en person kan omformas när traditioner förändras.
Oavsett vilken tolkning man föredrar är en sak tydlig: Maria från Magdala var inte en marginalfigur. Hon stod nära händelsernas centrum i den berättelse som blev kristendomens början.
Och hennes historia visar hur levande och komplex den tidiga kristendomen faktiskt var.
