Själv har hon varit trogen sitt frikyrkosammanhang hela livet och är i dag aktiv i Västerkyrkan i Lund. Hon är en sådan som ‘sitter i styrelsen och bakar bullar’. Men hon har också en stark dragning till judendomen.
– Begreppet tro har fått en sådan exklusiv innebörd i kristendomen, det är kravfyllt, har intellektualiserats. Judendomen uppfattar jag betonar livet. Det är ett myndigförklarande av människan…
Här kommer en undran från läktarplats och knappt det. Inte framme vid spelplanen utan av någon som sitter rätt långt upp på sidan. Vad är det som får företrädare för den vanliga, “svenska” kristendomen att söka sig därifrån? Vad är det som lockar?
Den tidigare ledaren för karismatiska Livets ord, pastor Ulf Ekman, som för tio, tolv år sedan aviserade att han gått och blivit katolik.
Liksom prästerna bakom det etablerade centret “Berget” uppe i Rättvik som i samma veva meddelade att de valde att ansluta sig till Katolska kyrkan.
I tidningen Dagen intervjuas författaren och tidigare rektorn för Enskilda Högskolan Stockholm (som fram till 2016 hette Teologiska högskolan Stockholm) inför sin 85-årsdag: ”Begreppet tro har fått en sådan exklusiv innebörd i kristendomen” (3 maj)
(För övrigt samma lärosäte där den mera namnkunnige Joel Halldorf verkar som professor i kyrkohistoria.)
Valborg Lindgärde berättar i intervjun om den kontakt hon under en period hade med S:t Lukas
[N]är hon under några kritiska år av sitt liv gick till en terapeut på S:t Lukasstiftelsen och berättade om sina tankar på att bli pastor, fick hon inte det svar hon förväntade sig.
– Terapeuten sa ingenting om att jag skulle passa för uppgiften, utan ställde bara en fråga: Vad skulle du vilja berätta?
– Och det var jag tvungen att fundera på.
Mot slutet av artikeln återkommer man till temat
Har du någon gång ångrat att du inte blev pastor?
– Nej, jag vet fortfarande inte vad jag skulle svara på terapeutens fråga om vad jag skulle vilja berätta. Men jag är glad över att ha fått vara med att utbilda pastorer som vet vad de vill förmedla.
Men Lindgärde har av allt att döma inte varit sysslolös genom åren
Den 3 maj fyller Valborg Lindgärde 85 år. Samma dag som vi gör intervjun har hon hämtat den femte och sista volymen av ett verk om och med den svenska författaren Sophia Elisabet Brenners diktning, som hon arbetat med för Svenska Vitterhetsförbundets räkning.
Men tillbaka till detta med att snegla bakåt i kristendomens historia. Vad är det som kan locka? Bort från glättig, karismatisk frikyrklighet eller Svenska kyrkans brottning med tidsanda och normer, inkludering och jämställdhet?
Äsch jag kunde slopat frågetecknen. För jag tänker sådant är en central del av svaret ändå.
Bilden överst: “Uttåget ur Egypten”. Målning (cirka 1896–1902) av James Jacques Joseph Tissot (1836–1902).
(“Fångarnas flykt” är visst den korrekta titeln på målningen.)
