Eva Pierrakos [1915-1979], a psychic channel who developed a system of spiritual development called Pathwork, was born in Vienna, Austria. […]
As a young woman, she began to do automatic writing and developed her relationship to an entity known only as The Guide. The Guide never identified itself, and pushed away inquiries of its identity. Out of the material she received, however, she came to feel that she was called to help people with their spiritual development.
Det har gått några år sedan jag för första gången hörde talas om Pathwork. Bekanta till mig hade då beskrivit hur de i denna undervisning funnit ett psykologiskt djup som t ex den esoteriska nyndligheten oftast saknar. Minns att jag blev nyfiken på vad Pathwork handlade om och sökte information.
Det fanns på något vis en koppling till Wilhelm Reich, psykoanalytikern. Vissa begrepp lät också som att de var hämtade ur den psykoanalytiska skolan. Intressant. Dock gick jag inte vidare och läste något av Eva Pierrakos. Om inte annat var det detta med att undervisningen påstods ha kommit via kommunikation med en osynlig ande som kylde av nyfikenheten.
Många gånger har jag funderat över varför detta med ”kanalisering” tycks vara en specifikt kvinnlig syssla. (Neale Donald Walsch/”Gud” och vår egen Sture Johansson/”Ambres” är sällsynta undantag.)
Helen Schucman kanaliserade ”Jesus” (A Course in Miracles). Jane Roberts kanaliserade ”Seth” (The Seth Material).
Esther Hicks kanaliserade ”Abraham” (The Secret”, etc). Alice A. Bailey kanaliserade den tibetanske mästare ”Djwhal Khul”. Teosofins grand old lady, Helena P Blavatsky, hävdade att hon fick sin kunskap eller auktoritet från andligt avancerade mahatmor vilka levde på en avlägsen plats i Himalaya (”Koot Hoomi och Morya”). Via telepati och materialiserade palmblad med text på tog hon emot deras undervisning, som hon sedan kunde förmedla till sina anhängare.
Och så denna Eva Pierrakos då, som menade sig kanalisera en ej könsbestämd entitet kallad ”The Guide”.
Pierrakos’ teachings are contained in the 258 Guide Lectures, and an additional 100 transcripts of question-and-answer sessions. Through her, the Guide taught that humans have problems from a distorted picture of reality that separates us from the flow of life energy and our true feelings and prevent insights into the nature of the world. The Pathwork offers techniques for dissolving misconceptions about the world.ö
Även om det uppges att Piekarros redan som ung haft clärvojanta förmågor håller jag öppet att hennes metod för undervisning kan ha varit en konsekvens av att hon vuxit upp i och även fortsättningsvis haft att leva i ”a men’s world”. Att detta arrangemang möjliggjorde att hon kunde freda sitt eget tankeliv, hitta och behålla en egen röst och känsla av auktoritet.
The entity’s channel was Eva Pierrakos, a charismatic woman born in Vienna in 1915; her father, Austrian novelist Jacob Wassermann, was one of Europe’s literary elite and comrade to Herman Hesse and Thomas Mann.
Eva Pierrakos kommande make, John C. Pierrakos, var psykiater och tidigare elev till den begåvade, innovative, men vartefter alltmera oortodoxe psykoanalytikern, Wilhelm Reich. (En av Sigmund Freuds yngsta adepter som Freud visst haft särskilt stora förhoppningar om).
John C. Pierrakos själv förefaller ha varit en driven och expansiv person. Han utvecklade diverse olika metoder för att befrämja folks frigörelse och hälsa. Den mest välkända torde vara ”Bioenergetics”.
Hittar detta schema på nätet som sätter in John C. Pierrakos som en arvtagare till självaste Freud:
Automatiskt översatt av Google blev det såhär:
Män är geniala, driftiga och karismatiska. En del får rentav uppenbarelser, blir ”enlightened” och samlar följare kring sig. I egen rätt liksom. Kvinnor nöjer sig med att kanalisera stora, inte sällan manliga andar?
Nej, jag är som sagt skeptisk till fenomenet ”kanalisering”. Utan att för den skull utesluta att en andevärld existerar och att somliga kan få kontakt med denna. Tycker dock att en psykologisk förklaring har mer som talar för sig.
Som jag skriver om Sture Johansson i Ambres-inlägget som länkas ovan:
Visserligen på förhand ett hängivet intresse för parapsykologiska fenomen och esoteriska världsbilder, men som kanske mest av allt preparerade ”instrumentet” Johansson att sedan kunde tas i anspråk av den egyptiske anden?
Själv lutar jag åt att det hela ändå var ett skådespel i någon mening. Halvt omedvetet eventuellt. Transmediumism som ”ett format” vilket kanske passar den mer försiktige eller försagde. Där upplägget gör att individen lättare kan få tillgång till sin kreativitet, lugn och ro att syntetisera tankar och tankegods?
Vad som är sant om tillkomstprocessen spelar kanske också mindre roll. Tills att jag blir övertygad om motsatsen väljer jag dock att tolka sådan ”kanalisering” som en mänsklig och i grunden rättså harmlös kompromiss vilken tycks vara/ha varit lockande framför allt för kvinnor som haft något de velat förmedla.
Eva Pierrakos omfångsrika undervisning, ett par hundra föreläsningar, är nu översatt till svenska och finns på organisationen Pathworks hemsida. Texterna tillkom mellan året 1957-1979.