När jag strök handen över yxhuggen blev jag plötsligt så yr att hon fick stötta mig fram till stolen. – Det känns som om någon står här bredvid oss, viskade jag.
En livesändning från Vattumannen i Stockholm dyker upp när jag scrollar.
Bokhandeln som vi är många som har ett förhållande till. Den har funnits i ett halvt århundrade och servat sökare av många olika konfessioner. Vattumannen är verkligen en institution. Ungefär samtidigt öppnade en liknande bokhandel, East & West, i en annan del av city. Blev dock inte lika långlivad. (Här kan man läsa historik om alternativa boklådor i Stockholm.)
Vattumannens bokhandel har gått igenom sina olika faser. Ett kort tag hade skylten till och med suffixet ”Books and Bows”, då sålde man pilbågar. Det har alltid brukat finnas en bredd. Mellan hjärta och hjärna för att säga det lite banalt. I början hade torrare Västerländsk esoterik en framskjuten position. Teosofi, Antroposofi, Martinus kosmologi. Den bokhyllan stod nära kassan. Idag har jag dock en känsla av att betoningen snarare ligger på det förra.
Det är en bokrelease som pågår, av ”Vårt sinnes öga”. I fönstret hänger en stor drömfångare. Det är det första jag fastnar vid. Därefter vilka som har samlats för detta event.
I bild syns några kvinnor i medelåldern. När jag googlar på boken visar den sig liksom den föregående titeln i serien vara en antologi. De cirka tjugo författare som hittills (fler böcker i serien är planerade) bidragit med texter är alla med ett undantag kvinnor:
Monica Lindroth, Anu Larsson, Daniela Pegeanu, Annie W, Anna Torsdotter, Camilla Frisell, Cecilia Åberg, Emilia Åhfelt, Hanne Tara Svensson, Jeanette Johansson, Jennie Liw, Magnus Hjerpe, Michaela Brauns, Therese Eriksson, Tina Olofsson, Yvonne Frank Månsson
Jag vet att flera forskare har reflekterat kring detta. Religionsvetaren Liselotte Frisk som intresserade sig för detta område kom dels till slutsatsen att New age sett till anhängarnas sysselsättning eller yrken är ett slags ”folkreligiositet”, dels – jämförd med annan andlighet – att det är ett utpräglat kvinnofenomen. Frisk föreslår, med referens till religionssociologen Meredith B. McGuire, att man kan ”se den institutionaliserade religiositeten som mansdominerad, och den ’moderna religiositeten’ som ett slags kvinnlig protest” (Frisk, 2000).
Även Lena Löwendahl (2002) påpekar att kvinnor har en dominerande ställning inom New age och att man delvis mot bakgrund av detta kan kalla det för en kvinnorörelse.
I en intervjustudie jag gjorde en gång kom respondenterna även in på sådana här teman.
Löwendahl (2002), i sin intervjustudie bland annat om genus inom new age, konstaterar att synen på manligt och kvinnligt är polariserat i hennes material. Sådant ses som givna kategorier. Män uppfattas som logiska och rationella, medan kvinnor är känsliga och intuitiva. Informanterna framhåller kvinnligt framför manligt, att det förra är mer centralt för det andliga sökandet. Författaren kommer till slutsatsen, att medan hos en författare som Simone de Beauvoir det är kvinnan som är ”det Andra könet”, så råder bland hennes informanter den motsatta uppfattningen: Här är det mannen som är ”den Andre”.
Hammer (2004) lyfter fram att denna typ av andlighet förefaller att locka två stora grupper, nämligen ungdomar och kvinnor i medelåldern. Det som förenar dessa två grupper är deras ”intensiva sökande efter mening, en egen identitet och en självständig inre röst”.
Kvinnor som länge underordnat sig andras behov och önskemål. Först föräldrarnas, sedan partnerns, senare barnens.
Först mitt i livet inleddes en frigörelseprocess, som kunde innebära både en större tillit till ens egen inre röst men också mycket smärta. […] Deras önskan att ersätta yttre auktoritet med en inre kompass motsvaras av new age-miljöns betoning på intuition och subjektivitet.
(Hammer, 2004)
Man kan spekulera i att den nya andlighetens visioner av en framtid där könen och de traditionella könsrollerna upplösts får något olika betydelse för män och kvinnor.
Framtidens människa är inte längre man eller kvinna, utan har blivit androgyn, en hermafrodit. På denna nivå kommer vi inte längre alstra barn. Detta medför att individen blivit fri från många band. Hon behöver inte längre en representant av det motsatta könet, då hon nu inrymmer alla egenskaper i sig själv. På denna nivå har individen också blivit såsom Gud, som också är höjd över sådan dualitet.
”Alltså dom säger ju att man blir ett med alltet när man är upplyst… Ja men då blir man ju Gud, och så blir det ju fantastiskt i hela världen”.
Att för män det i högre grad är utsikterna till ett slags karriär som lockar. Fullkomning. Enlightenment. Medan för många kvinnor det är friheten från det gamla och invanda?
Frisk, L. (2000). New age-utövare i Sverige: Bakgrund, trosföreställningar, engagemang och ”omvändelse”. I C-G Carlsson & L. Frisk (Red.), I Gudar och gudinnors återkomst: Studier i nyreligiositet. (s. 52-90). Umeå universitet: Institutionen för religionsvetenskap.
Hammer, O. (2004). På spaning efter helheten. Wahlström & Widstrand.
Lindroth, M., W, A., Torsdotter, A., Frisell, C. & Åberg, C. (2024). Vårt sinnes öga: Förmågan att uppleva händelser i förväg. Bok 1. Förlagshuset Siljans måsar.
Lindroth, M. (Red.). (2025). Vårt sinnes öga: Förnimmelser bortom tid och rum. Bok 2. Förlagshuset Siljans måsar.
Löwendahl, L. (2002). Med kroppen som instrument: En studie av new age med fokus på hälsa, kroppslighet och genus. Lunds studies in history och religions. Vol. 15. Almqvist & Wiksell International.