Beatriz Villarroel har tillsammans med sina forskarkollegor analyserat över 100 000 bilder på rymden, tagna mellan 1949 och 1956, alltså en tid innan rymden fylldes med satelliter och skrot.
På flera av bilderna syns ljusreflekterande prickar som ingen hittills har lyckats förklara.
— TV4
Egentligen ingen nyhet. Men TV4 hade det på sin webbplats tidigare i veckan. Att ett forskarteam vid Stockholms universitet, under ledning av Beatriz Villarroel, presenterat vissa data om rymden som inte utesluter intelligent liv där ute. Tydligen har de nu sammanställt en rapport med sina fynd och spekulationer som är ute för granskning.
Clas Svahn skrev om Villrroel i sin blogg härom året, när hon tilldelats ett fint pris:
Astrofysikern Beatriz Villarroel, verksam vid det Nordiska institutet för teoretisk fysik, Nordita, vid Stockholms universitet samt Instituto de Astrofísica de Canarias (IAC Teneriffa), kommer att tilldelas den internationella utmärkelsen ”Rising talents” som en av 15 forskare från hela världen.
Det går att hitta spår ännu längre tillbaka. I en artikel ur Tidningen Näringslivet från -21
Finns teknik byggd av utomjordiska civilisationer på jorden? Det ska man ta reda på i Galileo-projektet, som hittills tilldelats 15 miljoner kronor. […]
Med miljondonationerna i ryggen ska forskargruppen ta reda på om det finns teknik byggd av utomjordiska civilisationer. Projektledaren Avi Loeb, professor vid institutionen för astronomi vid Harvarduniversitetet i USA, beskriver projektet som rymdarkeologi, en inriktning av astronomin.
– Vi kan inte längre ignorera möjligheten att tekniska civilisationer föregått oss, sade han på en presskonferens i samband med lanseringen av projektet.
I den handplockade forskargruppen finns svenskan Beatriz Villarroel, verksam vid Stockholms universitet.
TT: Vad har du för förväntningar på projektet?
– Jag är jätteintresserad av anomalier på himlen och att man ska få flera instrument samtidigt som man letar efter anomalierna.
Att ha sett ett ufo, eller att ägna sig åt forskning om oidentifierade flygande föremål, har ibland förknippats med uttrycket “foliehatt”.
– Det finns ju ett stigma, men jag är så pass nyfiken på Galileo-projektet att det vinner över stigmat, säger Beatriz Villarroel.
Tillbaka till TV4-notisen. Beatriz Villarroel har inte stort hopp om att andra forskare ska ta rapporten på så stort allvar
Det är ett extremt stigmatiserat ämne. Sannolikheten att upptäckten behandlas rättvist är inte jättestort. Det är så många som undviker det här ämnet.
Det är något met det som fångar mig. När det gäller rymden är jag förmodligen lika okunnig och ointresserad som de flesta. Och ufo-frågan försöker jag hålla på en armlängds avstånd. (Vilket förmodligen mest beror på min bakgrund, som är beskriven annorstädes.)
Men ibland stöter man på framställningar av hur gigantiskt universum faktiskt är och kan drabbas av några sekunders svindel/ångest. Som här:
In the photograph, Earth’s apparent size is less than a pixel; the planet appears as a tiny dot against the vastness of space, among bands of sunlight reflected by the camera.
Commissioned by NASA and resulting from the advocacy of astronomer and author Carl Sagan, the photograph was interpreted in Sagan’s 1994 book, Pale Blue Dot, as representing humanity’s minuscule and ephemeral place amidst the cosmos.
Voyager 1 was launched on September 5, 1977, with the initial purpose of studying the outer Solar System. After fulfilling its primary mission and as it ventured out of the Solar System, the decision to turn its camera around and capture one last image of Earth emerged, in part due to Sagan’s proposition.
— Wikipedia, “Pale Blue Dot”
Eller:
Det mest avlägsna objektet man kan se på natthimlen med ögat är Andromedagalaxen. Den kan ses på hösthimlen som en diffus ljusfläck. Andromedagalaxen är två och en halv miljoner ljusår från oss, ljuset som vi ser en klar natt har färdats till vårt öga i två och en halv miljoner år. […]
Vår galax Vintergatan är över 100 000 ljusår tvärs över och innehåller mellan 100 och 400 miljarder stjärnor. Det betyder så många som 40 000 stjärnor var till var och en av Sveriges cirka tio miljoner invånare…Och:
Galaxen Vintergatan uppskattas vara en av mer än 100 miljarder galaxer i universum…
Har man det minsta hum om sannolikhetslära och tar data om det universum vi bebor i beaktande, är det märkligt om liv inte hade uppstått även på andra ställen. Att hålla sig med hypotesen att vi är ensamma vore mer ovetenskapligt än motsatsen.
(Det är detta jag försökte fånga med ordleken i titeln. “Utomjordingar” vänt ut och in liksom…)
Sedan om någon av dessa livsformer eller civilisationer haft tekniska möjligheter – eller intresse, för den delen – att besöka oss är en helt annan fråga. Man kan gott och väl hålla för sannolikt att utvecklat, begåvat liv torde finnas på många håll. Låta detta sjunka in.
Utan att ha ett intresse för om detta har någon praktisk betydelse för oss.