Det här får ni ta för vad det är. Recension av en artist jag aldrig aktivt lyssnat på, med tillbakablickar på en konsert som jag förstås inte själv har besökt.
Men jag har ansträngt mig. Förnyat mitt Spotify-konto och till och med löst en provprenumeration på kristna tidningen Dagen för att kunna läsa en artikel från i somras (9 juni 2025) bakom betalvägg.
Det som gett impulsen är ett kortvideo på Instagram (17 oktober 2025). Tidningen har bett prästen Johan Garde att lyssna på spåret ”Kristen” från Hellströms nyutkomna skiva ”Svensk rost” (2025). Detta för att kunna avgöra ”hur kristen är den egentligen”? Helt enkelt.
Det är en kort, uppsluppen recension. Vad tycker prästen?
”Den börjar med… Vem skulle inte vilja surfa på eldslågor? Tror jag?… Nu är vi inne på Snövit och de sju dvärgarna… En gång till… En gång till…
Bra låt. Men som någon form av kristen låt eller som ett kristet vittnesbörd? Nej. Om det inte är på en väldigt djup nivå.
Gud välsigne dig!”
Man kan förstå att Håkan Hellström både oroar och väcker nyfikenheten hos dem som identifierar sig som kristna. Hur har han det med tron egentligen?
I somras när Hellström uppträdde på Ullevi flera kvällar i rad hade han med sig på scenen, som förband, Eva Erlandsson från den s k Räddningsmissionen i Göteborg och Håkan Hägg, som många gånger uppträtt ihop med Erlandsson. De två hade upptäckt varandra en gång utifrån att de båda var förtjusta i artisten Barbro Hörberg. Hennes musik blir också deras bidrag till konserterna. När Dagen intervjuar Eva Erlandsson är två kvällar avklarade
Hellström hade flera idéer på vad vi skulle göra, men jag förklarade att om vi ska vara med så vill vi göra Barbro Hörberg-låtar, säger Eva Erlandsson.
Då sa de ’en låt en kväll som gästartist’. Sedan sa de ’vi vill nog att ni ska vara förband en av kvällarna’. Sedan sa de ’ni får alla kvällarna, fyra låtar’, men nu är det fem låtar, bara Hörberg-låtar. Det har liksom växt hur stort utrymme vi får.
Blåssektionen Bohuslän Big Band var liksom Hellström uppklädda i officersuniformer.
Eva Erlandsson uppger i intervjun med Dagen
Håkan Hellström säger mitt i konserten att både tro och tvivel behövs. Ibland upplever han att tron är lite väl stursk eller kaxig, samtidigt som vi också måste våga tro.
Hellström har rentav med en låt betitlad ”Tro och tvivel” i spellistan. Detta nummer hyllas av flera recensenter som ett av de starkaste. Kulturbloggen skriver t ex
Det är trångt på scenen, ljudbilden glappar bitvis och det stora formatet känns mer som en börda än en tillgång. Men så kommer ’Tro och tvivel’ – och med den ett skifte i kvällens tonläge. Plötsligt vänder hela arenan, publiken exploderar i sång, och Hellström rusar fram över rampen som om han äntligen hittat hem.
Tro & Tvivel AB som för övrigt är namnet på Hellströms bolag, som han själv kontrollerar i egenskap av ordförande och som ger ut hans skivor och saluför prylar, ”label/merch”, står bakom turnéer, mm.
Jag lyssnar på ”Kristen” men har (liksom prästen i klippet för övrigt, som tycks spänna sina öron till det yttersta) svårt att höra själva texten. Låten i sin helhet är charmig, väldigt ”hellströmsk” förmodligen, men orden är svåra att uppfatta.
Det gör inte så mycket. Allt sammantaget tycks Håkan Hellström vara någon som, på sitt eget vis, tar det religiösa på lekfullt allvar. ”Troende” eller inte? Hellströms förhållande till dessa frågor förefaller ärligt, även om komplext och svårfångat, vilket jag är den siste att vilja se som en svaghet. Det faktum att han lyckades låna ihop uniformer åt sig och sitt band berodde sannolikt på att Frälsningsarmén i Göteborg inte var rädda för att bli förlöjligade eller att utstyrseln skulle vara blott ett slags lättköpt kulturell appropiering. Som det heter.
Kortdokumentär (12 min). Kan ses på SVT Play fram t o m till januari -27.
Ett fint porträtt. Har med starten fram till att Håkan Hellström fyller Ullevi första gången. För elva år sedan.
Bonusmaterial:
Har faktiskt en personlig anekdot om Håkan Hellström. För några år sedan var jag på en födelsedagsfest i Göteborg. Kalaset ägde rum i samma del av staden där också Hellström bodde och rörde sig, som jag förstod det.
Efter en stund avslöjade födelsedagsbarnets man att han hade mejlat artisten i förväg och frågat om inte denne kunde svänga förbi och gratulera. Hon som var ett stort fan. Nu blev det inte så. Men att alla på festen som hade någon känsla för honom som person trodde att det faktiskt skulle kunna hända berättar ändå något om Håkan Hellström.