»Mitt ansikte kan du inte få se, ty ingen människa kan se mig och leva.« Sedan sade Herren: »Här bredvid mig finns en plats, ställ dig här på klippan! När min härlighet går förbi skall jag ställa dig i en klyfta i berget och skyla dig med min hand tills jag har gått förbi. Då skall jag ta bort min hand och du skall se mig på ryggen. Men mitt ansikte får ingen se.«
2 Mosebok 33
Läser en text av Patrik Stigsson, på Substack:
New age och gnosticism, en reflektion
En av intervjupersonerna hade i gnosticismen hittat en världsbild han sympatiserade med. Jag minns han ville distansera sig från new age, och beskrev att för honom betydde uttrycket ”gudsfruktan” något. Men att detta var något han ogärna nämnde eller resonerade om i kretsar med människor som bekände sig till mer glättig nyandlighet.
Gudsfruktan är vishetens begynnelse. Det är en sån här klassisk kristen grej… Alltså om jag får omtolka det lite enligt mina tolkningar, så tror jag verkligen, att om det ligger nånting i dom existentiella frågorna, då är dom så verkligen ofantligt stora, att den första reaktionen… det är sunt om den är att man blir rädd. […]
Ja det här att gudsfruktan är vishetens begynnelse, det ligger jag lågt med när jag befinner mig i new-age-kretsar. Det är sånt som new age vill… För det första är att det tillhör det gamla, the old age
/… /