Inte många blir kända med sitt förnamn. Som ett varumärke. Det är Carola, Zlatan, Silvia och några till. Och så Saida.
På 90-talet var hon störst i svensk tv. “Café Luleå” hade mellan 1,5 och 2 miljoner tittare för varje avsnitt och lảg pả tittartoppen varje vecka. Erbjöd Saida helt enkelt god underhållning?
– Ja, hon var oerhört omtyckt och gick genom rutan. Det blev en oerhörd framgång både för henne och för programmet.
Så säger Åke Eklund som var producent (Aftonbladet, 28 juli 2021).
Året var 1988 då Saida Andersson i TV-programmet “Café Luleå” började hjälpa människor att återfinna borttappade prylar. Hon hade då hunnit fylla sextioåtta.
SVT Café Luleå, 1992
Saida drog in över en miljon tittare till varje program och fick 35 000 tittarbrev varje vecka och hjälpte människor att hitta allt från förlagda smycken, till borttappade vigselringar, klädesplagg och lösgommar. […]
Polisen och försäkringsbolag vände sig till henne och hon fick till och med en guldmedalj av Svenska Jägarförbundet som tack för alla hundar hon hjälpt till att hitta.
Några år innan hon framträdde i TV och – det känns som en kliché att skriva så, men är nog korrekt – blev “Saida” med hela svenska folket, då hade hon fått en spalt i veckotidningen Hemmets Journal där hon erbjöd sina tjänster.
En svensk ikon – ja det var hon sannerligen, sierskan Saida Andersson från Boden. 1990-talets superstjärna var en kär och uppskattad profil i Hemmets Journal. När hon hade telefonväkteri ringde 30 000 läsare och växeln bröt ihop flera gånger.
Organisationen Vetenskap och Folkbildning (VoF) hade 1987 börjat att dela ut sitt pris“Årets förvillare”. Under Saidas verksamma år i TV (1988-1996) var det många andra mediepersonligheter som fick denna vanhedrande utmärkelse för att de överträtt något slags gräns (slagrutor, evighetsmaskiner, astrologi, mediumism, mm) men aldrig hon eller produktionen i Luleå. Anmärkningsvärt med tanke på hennes enorma genomslag? Man blir faktiskt nyfiken på hur diskussionerna gick på VoF:s huvudkontor.
Sajten Nöjeslivet (29 december 2025) har plockat fram och uppdaterat en artikel från några år tillbaka, om människan och mediefenomenet Saida Andersson. (Citat utan referens är plockade ur den.) En längre text med delvis annat fokus finns på Hemtrevligt/Hemmets journal (22 november 2019). Tillsammans ger de en fin bild.
Saida Anderssons dopnamn har rentav uppnått en högre nivå av generalisering eller immortalitet då det faktiskt blivit till ett begrepp. Att det kan användas som substantiv. Säger man att man behöver “en Saida”, eller avser att “göra en Saida” då begriper de flesta vad man menar. Fastän det gått trettio cirka år sedan siaren från Boden senast syntes i rutan. Även många som sannolikt var för unga och ointresserade när det begav sig. Eller inte ens födda.
Journalisten Rasmus Åkerblom gjorde en dokumentär för några år sedan om henne: “Sierskan” (2021). Där försökte han följa upp hur stor andel av Saida Anderssons svar eller råd som faktiskt varit korrekta (10-15 % blev hans bedömning).
Dokumentären går inte längre att se på SVT Play, men presenterades såhär
På 90-talet var sierskan Saida Andersson störst i svensk tv. Saida menade sig använda en övernaturlig förmåga för att hjälpa tittarna hitta sina borttappade prylar. Journalisten Rasmus Åkerblom var själv ett fan av Saida – nu undersöker han hur det gick till när SVT gjorde henne till fjärrskådande gigant.
På Sveriges Radios hemsida går det fortfarande att lyssna på en program från 2019: “Saida Andersson – hela Sveriges spågumma” (43 min). Gjort av Peter Gropman.
Ja, men vad var det för “tider”? Apropå rubriken på inlägget. En spådam med spalt i en av de större veckotidningarna. Som hanteras med respekt av svensk statstelevision och får bedriva sin verksamhet på bästa sändningstid.
Detta pågick under några år i skiftet mellan 1980- och 90-tal. Kanske fanns det en större tolerans eller öppenhet då? Som Madeleine Walles som jobbade för Hemmets journal uttrycker det
Om man hade tappat bort något så var det till Saida man vände sig, det spelade ingen roll om man trodde på hennes förmåga eller inte
En större lekfullhet, rentav?
Saida Andersson (1923-1998)