De komma från öst och väst | Sekter & snusk

Sådant här dyker upp i nyhetsflödet då och då. En skandal som har uppdagats i den ena eller andra spirituella organisationen. Folk är skakade. Kanske det har pågått länge men tystats ned. Ibland handlar det om ekonomiska oegentligheter. Ibland sexuella. Ofta båda.

Det som får mig att vilja samla tankarna just nu är att liknande processer pågår samtidigt i två andliga paradigm som ytligt sett – det är säkerligen så de har velat positionera sig själva också – är varandras motsatser.

Vi har att göra med en mänsklig universal.

Gurun Deepak Chopra löper just nu gatlopp i media efter att nytt material i utredningen kring Jeffrey Epstein har släppts. Jag bryr mig inte ens om att länka till något. Det är så aktuellt.

I tidningen Dagen rapporteras flitigt om något som briserat i den mycket expansiva och tongivande kristna församlingen Bethel Church i USA. Det har framkommit att dess stjärnpredikant fuskat och betett sig grovt olämpligt under flera år mot folk i sin närhet. Vilket ledningen för kyrkan känt till. Extra pikant är förstås att predikanten tycks ha haft en homosexuell preferens, vilket strider emot vad Bethel Church säger sig stå för.

Det är klart att man kan ha och ska ha moraliska invändningar emot sådant här. Folk ofta i beroendeställning har kommit i kläm. De rösterna är dock i majoritet, både i omvärlden och hos anhängarna själva. Bestörtning och fördömanden. Om detta perspektiv inte hade varit så pass närvarande vore det närmast oetiskt att skriva om det jag vill göra.

För egentligen är det inte så konstigt att detta sker gång på gång. Hemma hos oss turerna kring församlingen i Knutby t ex. En snabb googling kunde ge hur många exempel som helst. Detta förefaller närmast vara den naturliga utvecklingskurvan för en andlig sammanslutning. Uppgång och fall.

Att en sexuell drift är inbyggd i den mänskliga naturen och att det är vanskligt och i många fall alltför idealistiskt att tro att denna ska kunna bindas, ersättas eller “transformeras” av den ena eller andra spirituella filosofin eller praktiken. I den kristne predikantens fall diskrepansen mellan en undervisning som, gissar jag, handlat bl a om respekt, ärlighet, att söka en partner av det motsatta könet, etc. Och hans inre verklighet. I Chopras fall? En praktik som gör avsteg från en undervisning som i decennier handlat om, vad vet jag, men gissar: “Mind over matter”, “Self-mastery”. Alla de upphöjda, förfinade egenskaper som utlovats komma med en målinriktad “spirituell” utveckling?

Det är inte “driften” det är fel på (så länge denna inte är riktad emot barn eller minderåriga). Det är ideologin, de uppdrivna ambitionerna det är fel på. För att sammanfatta det kort.

Ämnet berör. Det jag kommer att tänka på är inte främst olika andliga sammanhang jag befunnit mig i. Nej, jag tänker faktiskt på jobbet. Hur en legitimation från Socialstyrelsen visserligen är tänkt som ett skydd för klienterna. Men att denna lika mycket kan fungera som ett skydd för innehavaren själv. Beter man sig oetiskt så ryker den. Helt enkelt.

Denna skillnad – den “vanliga” vården jämförd med den alternativa världen – har jag skrivit om flera gånger tidigare. Faktiskt om honom rentav, ser jag. Ja, vem ger en Deepak Chopra sparken? Vilken kontrollinstans svarar han inför?

Ingen, vad jag förstår. Synd för honom. (Jo, förresten, han har väl en läkarlicens i plånboken? Men dessa brukar vara rättså tåliga jämförda med andra slags leg…)


Man frestas att skissa på allvarlighetsgrader. Vilket så klart inte förminskar det lidande som kan ha åsamkats enskilda individer i vilken kategori som helst.

Minderåriga:

Allt som kommit fram om församlingar och barnhem i katolsk regi t ex. Ett oskick som Påve Franciskus tog tydlig ställning emot i en intervju härom året. Han gick då säkerligen emot en ganska stark subkultur bland vissa präster som alla visserligen svurit på att leva i celibat men tagit ut på de mest sårbara.

Den omtalade sekten“Guds barn” där systematisk incest var en del av filosofin. Tydligen finns gruppen kvar även idag, men säger sig ta avstånd från sin tidigare praktik. Kallar sig numera “The Family International “. Jag vet att svenske religionsvetaren Peter Åkerbäck forskat på gruppen och intervjuat dess medlemmar. Han tycktes vilja gå i god för sektens metamorfos på en föreläsning jag besökte för många år sedan.

Vuxna i beroendeställning:

Det som i efterhand kommit fram om den indiske gurun Sai Baba, t ex. Inte minst via svensken Conny Larsson som vistats i den andlige ledarens närhet, upplevt sig vara utvald och exklusiv för gurun (vilket han inte var) och dels att övergreppen utförts under förevändningen att det var för att påskynda Larssons “andliga utveckling”. Han har skrivit boken “Bakom clownens mask: Sanningar, sekter och sex” (2005) om sina erfarenheter.

1000026798

Den numera upplösta sekten NXIVM som visserligen varit öppen med det sexuella inslaget, men där deltagandet blev starkt manipulativt och bindande. Ledaren Keith Raniere är dömd till 120 års fängelse.

Vuxna som inte står i en beroendeställning:

Ja, vad kan det vara? En präst som lever ett dubbelliv som blottare eller våldtäktsman. Där det som andra utsätts för är emot deras vilja.

Vuxna som självmant söker sig till en kult med en stark ledare där det sexuella är ett uttalat inslag i samvaron:

Kommer att tänka på rörelsen kring Alex Vartman. Men finns säkert flera sådana grupperingar.

Raël

Vuxna som inte står i beroendeställning och där deltagandet är självvalt:

Att prästen eller den religiösa företrädaren inleder en relation, vänsterprassel eller hemlig relation, som är “normal”. Men att detta strider emot vad denne i övrigt lär ut och förbjuder eller avråder sina följare eller anhängare att ägna sig åt. Dvs någon grad av “hyckleri”. Nyligen var det en mycket framstående kristen förkunnare och författare som erkände att han under många år haft en utomäktenskaplig förbindelse. Han avslutade självmant sin karriär.

/…/


Illustration: “Romans during the Decadence” av Thomas Couture 1847. Hänger på Musée d’Orsay i Paris. (Okänd kvinna.)