Turning the other cheek is for when you yourself are oppressed. […] Turning the other cheek when someone else is oppressed is not Christian behavior; it is complicity in the oppressor’s crimes.
Ett par dagar har nu hunnit gå sedan Cole Tomas Allen försökte skjuta Donald Trump och hans underordnade. Han kom inte så långt. En man ur Secret Service blev träffad men räddades av att han bar en skottsäker väst och kunde senare lämna sjukhuset.
Läser en upplysande text av Joel Halldorf om händelsen: “Trump-skyttens teologiska försvarstal” (28 april). Om gärningsmannens kristna bakgrund och framför allt en religionshistorisk och lärd reflexion kring det manifest gärningsmannen ska ha skickat till sin familj strax innan dådet.
‘The guy is a sick guy when you read his manifesto’, Trump said. ‘He hates Christians, that’s one thing for sure. He hates Christians. … He was a very troubled guy.’
Så tyckte Donald Trump efter att ha läst den där texten. Jo, “troubled” var och är Allen sannolikt. Resten av Trumps analys kan man ha olika åsikter om. “Sick”? Möjligen. Men han hatar knappast kristna. Var fick han det ifrån?
Halldorf å sin sida beskriver Cole Tomas Allen snarast som “en kristen terrorist”. I sitt manifest reflekterar Allen bl a kring två välkända liknelser ur bibeln som han reser motargument emot. Dels detta att man bör “vända andra kinden till”, dels att man ska “ge kejsaren vad som tillhör kejsaren”.
Attentatsmän har det funnits många. Anders Behring Breivik i Norge och John Ausonius i Sverige, t ex. Personer som vägledda av ilska och övertygelse gett sig själva rätten att beröva andra livet.
Men jag är förstås inte ensam om att kunna känna att Cole Tomas Allen är ett annat slags gärningsman än de ovanstående ändå. När man läser medias beskrivning av hans manifest som “chilling” verkar man framför allt ha tagit fasta på hur Allen sagt sig vara beredd att ta många andras liv för att kunna slutföra det han kommit för.
Finns det grader i helvetet? Ja, kanske ändå. Breivik på ena kanten. Gary Plauché som hämnades sin son på den andra. Och Cole Tomas Allen någonstans där emellan.
Joel Halldorf vänder och vrider på frågan.
Allens resonemang [i sitt manifest] knyter an till en fråga som har debatterats livligt i den kristna traditionen: Frågan om det är legitimt att döda tyranner – det som kallas för tyrrannicide.
Halldorf refererar till såväl den medeltida teologen Thomas av Aquino, den religiöse ledaren John Calvin, som till Katolska kyrkans villkor för “det rättfärdiga kriget”. Han landar – förstås – i att vad Allen försökte åstadkomma inte går att försvara.
Men vägen dit är både nyanserad och lärorik.
