There was always a feeling of sacred peace and quiet here. The rooms themselves must have been a surprise to any patient, for they in no way reminded one of a doctor’s office but rather of an archaeologist’s study…
Everything here contributed to one’s feeling of leaving the haste of modern life behind, of being sheltered from one’s daily cares.
Orden är av Sergei Pankejeff (1886–1979), bättre känd som “Vargmannen”. Eller känd och känd. Han är i alla fall en av Sigmund Freuds mest berömda patienter. Pankejeff gick i analys hos Freud i Wien 1910–1914. Hans fallstudie skrev Freud snart därefter men det dröjde några år innan den publicerades. Sergei Pankejeff återvände sedan till divanen under några månader 1919-1920 vad jag förstått.
“Ur historien om en barndomsneuros” (2018) räknas som en av Sigmund Freuds fem stora fallbeskrivningar.
Bilden (något tweakad) ihop med citatet har jag plockat rakt av från en intressant artikel på hemsidan för Sigmund Freud Museum i London.
Men det var egentligen inte det som fick mig att börja skriva. Det var en annan bild. Nämligen den här
Ihop med den korta texten som medföljer bilden i ett inlägg från Psychoanalysis And Psychoanalytic Psychotherapy.
The famous couch used by Freud without the covering provided by the Qashqa’i Shekarlu (which measures 165 x 277 cm).
Efter att ha kommit över den milda chocken av att se Freuds berömda divan avklädd och i någon mening vanhelgad är det mattan jag blir nyfiken på. En “Qashqa’i Shekarlu”? Här är den
På muséet som ligger i en förort till London brukar det se ut såhär
Som jag besökte en gång. Ganska exakt hundra år efter att Sergei Pankejeff hade börjat lägga sig på den. Men på Vargmannens tid stod soffan i familjen Freuds lägenhet i Wien alltså
Men mattan! Först hade jag satt den rättså förutsägbara – men sanna – rubriken “Världens mest berömda möbel“. Men bytte. För det där som legat ovanpå denna möbel i över ett sekel är faktiskt mera spännande. Bilden av mattan och texten nedan är också detta kopierat från muséets hemsida
Qashqa’i shekarlu carpet covering Freud’s psychoanalytic couch. A hard knotted pile carpet with wool pile, wool warp and supplementary weft. The carpet has traditional designs in red, blue, brown and white. The ends have a flat weave blue and red stripe before a fringe of plied wool warp ends. The selvedges are bound with a stitched binding of red wool. Diagonal stitching holds the lowermost rows of weft in place.
Från en sysslolös söndagmorgon med två koppar kaffe och ChatGPT i mobilen…
På muséets hemsida står det:
Qashqa’i shekarlu carpet covering Freud’s psychoanalytic couch.
Detta torde alltså som vara en av de mest kända mattar som finns och experter har haft ett sekel på sig att analysera den. Men AI-roboten är inte lika övertygad om dess ursprung. Ska försöka kondensera ett par skärm-meter av dess argument och analys.
I vilket fall tillhör mattan med största säkerhet den övergripande matt-familjen Qashqa’i. Den har vävts av ett nomadfolk i sydvästra Iran, i provinsen Fars, kring staden Shiraz.
Eftersom det handlar om ett nomadiskt folk har de rört på sig under året. Mellan bergen och närmare havet.
AI gör till och med en ingående analys av när under ett sådant årskretslopp som Freuds matta sannolikt blivit vävd! (Kanske fyller på senare. Eller, förresten, ChatGPT tillåter tydligen att man delar hela utläggningen. Läs den som har lust.)
AI inte helt övertygad om matt-subgruppen “shekarlu”.
Mycket sannolikt Qashqa’i – och den ligger stilmässigt nära Shekarlu, men kan inte säkert bevisas vara just Shekarlu. Mer exakt: ≈ 70–80% “Shekarlu-lik” i stil.
Striden står tydligen mellan grupperna Shekarlu vs. Kashkuli vs. Amaleh. Samtliga olika nomadfolk. AI lutar åt den senare: “Amaleh”.
Jaja.
Sigmund Freud ska i vilket fall ha fått just denna matta (han hade en hel samling, av vilka vissa är otvetydigt ska vara sådana där “Shekarlu”) av sin kusin Moritz Freud 1883. Hur hade dess väg sett ut från Iran till Moritz? Möjligen hade den kommit via “det osmanska handelsnätverket” till en bazaar i Istanbul, dåvarande Konstantinopel.
Det var också där jag själv en gång blev halvt pålurad en vacker “bröllopsmatta” som kostade mig dubbelt så mycket som hela mitt charterpaket.
Slut.
