Att religionen är “ett opium” för folket har man hört. Karl Marx ska ha uttryckt sig så. Jag har själv citerat det, kanske i text men helt säkert i tal och tanke. Visst, det ligger en sanning i detta också. Det rimmar väl med Sigmund Freuds lika omvittnade syn på religionen och är något hos denne som jag värdesätter.
Dock är citatet av Marx taget ur ett sammanhang. Läst i sin helhet blir det inte helt annorlunda, men adderar en värme som inte automatiskt medföljer eller förstås när man bara levererar slutklämmen.
Religionen är den förtryckta varelsens suck, hjärtat i en hjärtlös värld och själen i själlösa förhållanden. Den är folkets opium.
Att religionen är ett slags tröst eller mänskligt uttryck i en hård och omänsklig värld.
Det kommer visst från hans text ”Till kritiken av Hegels rättsfilosofi. Inledning”, skriven 1843–1844 och publicerad 1844 i tidskriften Deutsch-Französische Jahrbücher. I original lyder påståendet: “Die Religion … ist das Gemüt einer herzlosen Welt, wie sie der Geist geistloser Zustände ist. Sie ist das Opium des Volkes.”
Kommer att tänka på en egen “slutkläm”. Från en intervjustudie för flera år sedan med anhängare av en nyandlig världsbild. Även om mycket i texten lutade åt att denna typ av livsfilosofi kan låna sig till att fungera som “ett opium” – rentav i högre grad än traditionell religion – så avrundades uppsatsen dock såhär
[Owe] Wikström skriver om nutidsmänniskan att denne har att hantera samhällsförvandlingarna och mångfalden med ett alltmer poröst eller fragmenterat jag. […]
Det går inte att göra sig kvitt känslan av att när Freud för snart hundra år sedan presenterade sin kritik av religionen så gjorde han detta utifrån en annan tid och en annan psykisk verklighet än vad vi har att leva i. Med sin förankring i en levande judisk kultur och med upplysningens vind i ryggen kunde han argumentera emot folks religiositet med en kraft som grundande sig i att han själv alltjämt ägde det slags sammanhang som nutidsmänniskan har berövats.
Kanske kan man se det utbredda intresset för sådant som reinkarnation och andekontakter som ett försök till ett slags självmedicinering eller som kosttillskott för ett upplevt eller hotande bristtillstånd.
