Jag tror inte på att det är nyttigt med motion för jag känner en som motionerade och ändå blev sjuk.
Det kan inte stämma att du inte mår bra av att springa eftersom samtliga studier visar att motion har en god effekt på hälsan.
Spretig start om ett angeläget ämne. Ville skriva om två begrepp som är viktiga för att analysera och värdera folks påståenden. Mina t ex, om känsliga ämnen, sådant som avhandlas i den här bloggen.
(Kom att tänka på det igår, att det är en av de saker jag fick med mig från grundutbildningen och haft stor nytta av.)
Citaten är från en artikel jag hittade på Vetenskap och Folkbildnings hemsida. Om uttalandena ovan skriver man
Båda dessa två slutsatser är exempel på felslutet förhastad generalisering. Om man i stället vill undersöka saken mer nyanserat är det bättre att titta på statistiska samband. För att visa effekten av motion på mående så studerar man en större grupp människor och drar slutsatser utifrån hela resultatet.
Får man då fram att till exempel 70% av deltagarna mår bättre av att motionera kan man säga att man på gruppnivå ser en positiv effekt av motion. Men observera att det i exemplet, och de flesta fall i verkliga livet, inte rör sig om ett hundraprocentigt samband. Ett individuellt fall motbevisar alltså inte det faktum att motionen generellt sett har en positiv effekt på måendet. Mår någon inte bättre av att motionera så tillhör hen helt enkelt de 30% som inte ser en positiv effekt av motion.
Bilden av August Landmesser som 1936 vägrar göra den anmodade hälsningen hittade jag och läste om på ett annat ställe. Nä, det är ingen vidare illustration för det texten ska handla om. Ett alltför extremt – och storartat – exempel. (Den får vara med tills vidare, kanske hittar en som är bättre.)
The story of August Landmesser’s anti-gesture begins, ironically enough, with the Nazi Party. Believing that having the right connections would help land him a job in the pulseless economy, Landmesser joined the Nazi Party in 1931.
Little did he know that his heart would soon ruin any progress that his superficial political affiliation might have made. In 1934, Landmesser met Irma Eckler, a Jewish woman, and the two fell deeply in love.
Men visst, om man ändå spinner vidare på Landmesser. I Sverige röstar, vad är det, ca tjugo procent på Sverigedemokraterna. Ett parti med minst sagt grumligt förflutet. Gissningsvis samlar partiet alltjämt de som mer eller mindre sympatiserar med den äldre ideologin, xenofobin och hatet. Men det vore fel att tillskriva en femtedel av befolkningen samma övertygelse. Osv.
Åtskilligt av det jag skriver handlar om “den nya andligheten”. Detta som i stort sett är samma typ av världsåskådning som fram till för tjugo, trettio år sedan kallades “New Age”, men som idag få vill associeras med. Mitt examensarbete för att bli klar psykolog handlade om sådant.
Resultatet av den studien pekade på att anhängare av new age/nyandlighet – nu kommer det! – på gruppnivå – har mera psykiska problem än genomsnittet. Sådant hade även tidigare forskning kommit fram till. Inga jättestora skillnader. Men dock. Olika orsaker hade föreslagits. Att det är uppväxterfarenheter som lagt grunden till att en sådan livsåskådning kan kännas lockande eller rimlig t ex.
Min egen vinkel på dessa forskningsfynd, min hypotes, var och är alltjämt att det är aspekter av själva föreställningsvärlden som kan få individer att fungera sämre eller, mer precist, “under sin egentliga nivå”.
Detta brukar jag argumentera och få en del ovett för. Ofta upplever jag att detta beror på att man tagit det personligt, förstått det som något som gäller alla och envar. Dvs är ett påstående på “individnivå”, när det enda jag föreslår är att det gäller på “gruppnivå”.
Ovanstående säger inte heller någonting om ifall världsbilden i sig är sämre eller mindre sann än andra sätt att se på livet. För det är två helt olika saker. Kanske att den nyandliga världsbilden rentav är mer “sann”, ger mer korrekta svar på hur tillvaron fungerar, än såväl t ex sansad kristen teologi som materialistisk naturvetenskap?
Och om forskningen på den nya andligheten och psykisk hälsa ändå skulle stämma? Desto intressantare!