Det kusliga

Fördriver tiden med sonens ”Snapshat”-app. Vet inte hur många varianter programmet har för att förvränga ens utseende? Hundratals.

De är inte bara stillbilder (som ovan) utan programmet har först scannat av ens fejs så att leenden, blinkningar mm följer med realistiskt i realtid.

Kommer att tänka på det psykoanalytiska begreppet ”Det kusliga”. Att de läskigaste metamorfoserna är faktiskt inte de som är mest fixade, monsterlika, demoniska, etc (hittar inte de värsta nu, som jag sett tidigare) utan de som hamnar ganska nära verkligheten. Typ, denna:

Wikipedia är pålitligt, som så ofta. Har en artikel om fenomenet:

Das Unheimliche är ett begrepp utvecklat av Ernst Jentsch (1906) och Sigmund Freud (1919). Till en början främst använt inom psykoanalys, men sedermera även i kulturstudier. Betecknar den obehags/olusts-känsla som kan uppstå i samband med att hemmet/det familjära (heimlich, eng. homely eller canny) visar sig innehålla ofamiljära element som ej kan förenas med hemmet – varpå hemmet förvandlas till något o-hemtrevligt…

Sedan börjar jag att fundera på psykoser. Eller snarare förstadierna till det. Kanske tänker man mest på hallucinationer etc när man hör om sådant? Galenskap. Som ett drogrus med märkliga intryck, att personen ser saker som inte finns, etc. Men min erfarenhet är att det centrala är just en obehaglig känsla av att det är något som inte stämmer. Andras minspel och blickar, förflugna ord.

Alltså något ogripbart kusligt och man känner sig väldigt rädd, otrygg.