En ny bibelöversättning är en väldig möjlighet där vi får studsa till lite. Varför står det så där? Och så måste vi ställa frågor och prata med varandra, och kan på det sättet fördjupa vårt kunnande om bibeltexten
Arbetet med att uppdatera Nya testamentet (“NT 2026”) har pågått ett tag. I ganska slutna former. Först efter sommaren kommer resultatet att presenteras i samband med Bokmässan i Göteborg där Svenska Bibelsällskapet är medarrangörer.
Men tidningen Dagen (21 december) skriver att de kan bekräfta rykten om ett par förändringar i texten som sannolikt kommer att ge en del huvudbry. Att det “ibland blir mer tuggmotstånd där bibelläsare och förkunnare får anstränga sig lite mer”, som Anders Göranzon, högsta ansvarig för nyöversättningen, citeras i artikeln.
Den ena förändringen handlar om i vilket slags utrymme Jesus föddes. Den andra vilka de tre personer egentligen var som vägledda av Betlehemsstjärnan kom för att träffa den nyfödde.
Vad Dagen erfarit så omformuleras scenen med Maria och Josef som hänvisas till “ett stall” då det saknas “rum i härberget” till att det är “gästrummet” hos dem de besöker som är upptaget och att paret därför får tillbringa natten i ett annat – förvisso mera povert – rum i samma byggnad.
Detta för att man tagit hänsyn till hur folk faktiskt levde på den tiden. Ofta hade man ett rum för gäster. Plus ett utrymme som satt ihop med bostaden dit man kunde leda in sina djur om det var alltför kallt utomhus t ex.
Det var inte ovanligt att man inne i de dåtida hemmen hade ett gästrum, men att man också tog in djuren över natten för att de skulle få värme och skydd. Han menar att det skulle vara märkligt om ingen tog hand om det resande unga paret i den hemstad där Josef hade släkt och när Maria var höggravid. […]
I den delen av huset där gästerna brukade inkvarteras var det fullt, och då fick Josef och Maria hålla till i den delen där djuren var, och så föddes Jesus där. Något stall står det aldrig om i Bibeln, säger Anders Göranzon.
– Det är spännande att Jesus inte föddes i avskildhet och utanförskap, som vi ofta tänker oss, utan att födelsen ägde rum i ett hem.
Nästan som ett sådant där garage undertill en villa, föreställer jag mig?
Eller snarare såhär
Och “tre vise män” byts ut mot “tre mager”.
Magerna var ett folk från ett land som under antiken kallades Medien. Efter att ha erövrats av perserna på 500-talet f Kr anslöt de sig till zoroastrismen. Under inflytande av Zarathustra utvecklade de så småningom en egen religion som gått till historien som zurvanism.
Vise män från österns länder nämns i Matteusevangeliet, kapitel 2, där ‘mager’ ibland översätts med ‘stjärntydare’, det vill säga astrologer. […]
Herodotos berättar att magerna kunde tolka drömmar och filosofer senare, till exempel Heraklitos, använde ordet i överförd bemärkelse för att beteckna underhållare som sysslade med trollkonster – som filosoferna i fråga förhöll sig skeptiska till.
Under hellenismen började magos betyda ‘magisk’, i uttrycket magas techne ‘ars magica’, som hos Filostratos. Detta blev så småningom den moderna betydelsen i orden magi, magiker, etc.
— Wikipedia om “Mager”
De verkligt bibelintresserade välkomnar säkert detta. En historiskt mera korrekt, precis översättning. Eventuellt knorr kommer nog höras främst från traditionellt kyrkkristna och oss bara-ibland-på-vissa-högtider-kyrkgångare.
Illustrationen överst:
En mosaik i St Apollinarius basilika, Ravenna. Enligt traditionen föreställer den de tre vise männen/magerna Kaspar, Melchior och Balthasar.