I dag har Svenska kyrkan tonat ner sitt andliga arv och agerar snarare som ett företag som utför religiösa tjänster, eller som en åsiktsgemenskap som tycker samma sak som majoritetssamhället i trendiga frågor som klimat, kön och sexualitet. Allt som har med eviga värden att göra – det som gör kyrkan unik – har blivit sekundärt och nämns ofta inte alls…
Jag läser ett debattinlägg i kristna Dagen, skrivet avTorkel Lindahl, Lovisa Norberg och Håkan Persson från en församling som kallas Frimodig kyrka.
“Hur kan en kyrka som bär ett budskap om eviga värden ägna det mesta av sin kraft åt frågor begränsade till denna värld?”, skriver de.
Härom dagen såg jag att 2026 är året när antal medlemmar i Svenska kyrkan kommer att sjunka under femtio procent av befolkningen. Katolska kyrkan rapporterar att allt flera konverterar till dem (Dagen, 1 februari).
Det har gått så långt att människor som har en brinnande tro upplever sig vara oönskade därför att deras tro inte är i samklang med de senaste ideologiska trenderna. Kyrkomötets beslut i november förra året om att prästers åsikt om samkönade äktenskap ska kunna bli anställningsgrundande är ett tydligt exempel.
Så skriver Öyvind Tholvsen på Dagen i en ledartext av (25 februari).“Att församlingen växer betyder inte att den predikar sanningen.”
Men vad angår detta mig?
Egentligen bryr jag mig inte så mycket om kyrkan. Går sällan dit. Men är glad att den finns och tycker det är överraskande givande att ha Dagen i min mobil. I valet mellan denna och t ex webbtidningen Kvartal som egentligen tycks ha mera som matchar mina intressen betalar jag hellre en slant för den förra. Och ögnar definitivt hellre genom Dagen än läser någon trosviss nyandlig publikation. Tidskriften Kosmos som utges av rörelsen kring danske mystikern Martinus Thomsen (1890-1981) – det sammanhang som utan jämförelse är min viktigaste referens för att förstå nyare andlighet och som jag hänvisar till i tid och otid – har jag inte prenumererat på sedan 1984.
Det har något med skav, glapp eller dålig passform att göra. Som en positiv sak, alltså. “Med två punkter mäter man avståndet till en stjärna”? Det där har jag plockat upp från matematiken någon gång
Överfört på det jag skriver om ovan kunde det se ut ungefär såhär. (Punkten “A” vet jag redan var jag har.)
Bilden överst: “3rd order triangulation on west end of Kodiak Island” (1929). Off ship SURVEYOR. Alaska, Kodiak Island.
