En ofta använd metafor för att beskriva new age är att denna skulle vara som ett smörgåsbord från vilket de intresserade plockar ihop sin egen världsåskådning (Granqvist & Hagekull, 2001; Vitz, 1977; Wikström, 1998). Den nya andligheten må vara synkretistisk, det vill säga att denna hämtat influenser från många olika håll, men är den för den skull formlös eller omöjlig att definiera? För att undersöka graden av homogenitet så utvecklade Granqvist och Hagekull (2001) skalan New Age Orientation Scale (NAOS) som innehöll ett tjugotal påståenden om tankar och praktiker som forskarna uppfattade fanns representerade på detta fält, bland annat: ”People live more than one life, so that when they die they will be reborn after some time in another body (reincarnation)”; ”I believe that a person’s deeds are stored in his och her ’karma’”, samt ”Spirituality to me is above all about realizing my true nature or becoming one with cosmos”.
I studien ingick dels gymnasieelever från de högre klasserna, dels ungdomar från olika kristna ungdomsorganisationer och dels personer som rekryterats från platser i Stockholm med verksamhet av new age-karaktär. Svaren behandlades statistiskt med hjälp av faktoranalys vilket gav ett endimensionellt resultat. Om respondenten bejakade ett av påståendena var det troligt att hon eller han höll med också om de övriga.