Leg psykolog | Stockholm
En ofta använd metafor för att beskriva new age är att denna skulle vara som ett smörgåsbord från vilket de intresserade plockar ihop sin egen världsåskådning (Granqvist & Hagekull, 2001; Vitz, 1977; Wikström, 1998). Den nya andligheten må vara synkretistisk, det vill säga att denna hämtat influenser från många olika håll, men är den för …
Granqvist och Hagekull (2001) kunde visa att det fanns en stor samsyn kring de påståenden de presenterat. Det vill säga en gemensam världsåskådning. Delade anhängarna något mer utöver vissa intressen och en samling föreställningar om hur tillvaron fungerade? I samma studie (Granqvist & Hagekull, 2001) kombinerades ovanstående enkät med en undersökning som utgick från anknytningsteori. …
För Sigmund Freud var religionen mer eller mindre entydigt en dålig lösning. Människors religiositet förklarade han som en regression tillbaka till en tid i livet som varit enklare. Genom att en allsmäktig Fader projicerades ut i världsrymden blev livet mer uthärdligt och den troende kunde avhända sig en del av sitt eget ansvar och lindra …
Enligt psykoanalysen så laddas det lilla barnet upp av sina föräldrar eller vårdnadshavare och får i lyckligaste fall en behaglig och priviligierad start i livet: ”His Majesty the Baby”, karaktäriserar Freud (1914/2003, s. 92) denna tillvaro. Detta ihop med dess begränsade resurser i många avseenden gör att barnet under en period inte kommer att behöva …
James W. Fowler (Bergstrand, 1990; Fowler, 1981/1995) har utifrån intervjuer med framför allt kristna troende differentierat ut sju typer av religiositet. Dessa följer på varandra som nivåer i ett sorts mognadsförlopp, med viss koppling till individens ålder. För att hitta författare som utifrån något slags psykodynamisk referensram undersökt individuella olikheter inom nyandlighet och new age …