Någon undrade om det över huvud taget är möjligt att få ihop ”västerländsk esoterism”, med sina detaljerade kartor över nivåer, grader, grundenergier, i den själsliga evolutionen. Med en mer här-och-nu-andlighet av, typ, tror det var Vivekananda.
För mig har det alltid varit å ena sidan danske mystikern Martinus Thomsen och, å den andra, den teosofiske avfällingen Jiddu Krishnamurti, som gett huvudbry. Det har känts som att de fiskar i samma sjö. Men fiskarna de dragit upp och lagt fram har sett så olika ut?
Möjligen är det ett mysterium nedlagt här. Spiritualitetens motsvarighet till fysikens våg-partikel-dualitet.
