Det här är så internt så jag drar mig för att posta det. Men gör det ändå! Det är en del av min historia. Kanske har nåt generellt budskap inbyggt rentav.
Rörelsen kring danske mystikern Martinus Thomsen (1890-1981) har haft sin beskärda del av missnöje, skilda meningar, ställningskrig. Så klart. Varför skulle den vara annorlunda.
Men en sådan gammal låsning tycks nu i alla fall ha släppt. Tidigare i veckan klev ett bud in på Martinus institut i Köpenhamn, vilket de informerar om i ett mejl. Med sig hade denne ett – för den med ett intresse för denna rörelses historia åtminstone – helt ovärderligt material. Många kartonger med originalmanuskript, filmer, handmålade hundra år gamla glasplåtar (som de på bilden! det här var innan dia-projektorerna, alltså), personliga ägodelar, mm. Som en nära medarbetare och vän till Martinus Thomsen ruvat på sedan dennes död & inte velat lämna ifrån sig.
Budskapet? Att med ålder kan komma mera sans, vidare vyer, en större förmåga till självrannsakan, att vilja lägga saker bakom sig & försöka försonas medan tid är, kanske.
Och kanske för att det snart är jul 🙂 🎁
(Foton: Jens Christian Hermansen)