Alltid uppfriskande, men sker så sällan bara, att dansken Martinus Thomsens (1890-1981) esoteriska system får lite kvalificerat, intresserat, lagom välvilligt, motstånd. Som här. Poddavsnittet blir en variant, med liknande kvalitéer, som den här artikeln ur gamla tidskriften Nexus från 1982.
”Magiskt Tänkande – om den större verkligheten” # 075 MARTINUS THOMSEN
Programledaren Patrik Stigsson i samtal med Mikael Krall och Olav Johansson. (2 tim 2 min)
”Martinus Thomsen var i trettioårsåldern med om en omvälvande andlig upplevelse. Han förnam starkt gudomligt ljus, och mötte en Kristusgestalt. Detta ledde fram till att han fick något han kallade kosmiskt medvetande. Han ägnade resten av sitt liv åt att skriva ned det som avslöjats för honom. Livsverket döptes till Livets Bok. Benämningen Tredje Testamentet förekommer också.
En intervju som tycks väcka tankar både hos intervjuare och hos mig som lyssnar.
Visst torde det handla om tro. Åtminstone för de flesta? Men reservationen att det kanske finns de för vilka trossatserna faktiskt är vetande. Inte vet jag om det är så, men att man i vilket fall borde hålla detta öppet.
Annars riskerar man att bli något slags missnöjesfilosof som tar varje chans ställa till bråk. Bara därför att. Att man då själv vore fången i sin egen trosföreställning. Antingen den att något metafysiskt ej finnes. Eller att det i vilket fall inte går att ha självupplevd vetskap om något sådant. ”Det kan ingen veta något om!”
Och det vore ett slags fängelse det med och ett slöseri med energi.
Jag kan verkligen känna en sympati för förhållningssättet att de stora frågorna saknar svar. Tvivlet som grundhållning. Samtidigt, varför kunde man inte hålla öppet att livet kanske fungerar på ett visst vis och att en del individer kan ha fått insikt om detta? Det kostar så lite.
Vad skulle det fordra? En balansakt i den högre skolan. Något slags förundrans-yoga.