Jules Evans, filosof och författare, skriver på sin ambitiösa blogg Philosophy for Life om ämnet “spiritual emergency”:
There is an overlap between spiritual / religious / ecstatic experiences, and psychosis. Psychiatry has historically viewed all religious experiences as pathological, labelling them ‘hysteria’, ‘ego-regression’ or ‘psychosis’ and ignoring any positive aspects. That’s partly because psychiatrists have tended to be anti-religious secular materialists, battling the church for authority over the care of souls.
However, some psychologists (and a few psychiatrists) have suggested an experience can be both spiritual and quasi-psychotic. This ‘transpersonal’ perspective was put forward by psychologists and thinkers like Frederic Myers, William James, Carl Jung, Aldous Huxley, Ram Dass and Stanislaf Grof – who coined the term ‘Spiritual Emergency’…
Evans inlägg är bl a en sammanfattning av vad som blev sagt under en kväll han arrangerade, med personer som berättade om sina egna erfarenheter av, kunskaper eller tankar om, sådana tillstånd. YouTube-inspelningar av de olika föreläsningarna går att se här.
De fyra korta föreläsningar som länkas ovan känns både personliga och sansade, och erbjuder en fin introduktion till fenomenet “psycho-spiritual crisis” som man själv får ta ställning till om det kan ligga något i. Medverkar gör: Anna Beckmann, Louisa Tomlinson, Anthony Fidler och Tim Read.
Det finns av allt att döma både anekdotisk och systematiskt sammanställd kunskap som tyder på att “psykos” kan vara ett mindre enhetligt fenomen än vad psykiatrins diagnossystem ger sken av. Men det är också troligt att somlig psykisk ohälsa bland andligt intresserade kan misstolkas som något godartat “spirituellt” och att dessa personerna skulle vara bättre behjälpta av terapi etc utan en metafysisk-spirituell överbyggnad.
