Anknytningsteoretiska perspektiv
Anknytningsteoretiska aspekter I
Forskning på new age-anhängare med hjälp av Adult Attachment Interview-instrumentet har gett intressanta fynd. På gruppnivå uppvisar anhängare av new age ett anknytningsmönster som i generellt förknippas med svårigheter i livet och nära relationer.
Anknytningsstilar.
Främst handlar det då om disorganiserad och preoccupied/ambivalent anknytningsstil, och författarna förtydligar att dessa är båda associerade med ett stort mått av lidande och besvär i normalpopulationen, sådant som borderline personlighetsstörning, dissociaton och ångest.
I en belgisk undersökning (NN??, 2003 ref i Farias & Granqvist, 2007) kom forskarna fram till att individer med en ambivalens/preockuperad anknytningsstil tycker mer om att läsa andlig esoterisk litteratur.
Personer med höga poäng på NAOS-skalan fick även höga poäng på s k ”romantic attachment disorganisation”, vilket bland annat handlar om sådant som att individen drar sig undan närhet (mer def!)(Granqvist & Hagekull, 2001).
Desorganiserad anknytning.
Kaplan (ref i Farias & Granqvist, 2007) har funnit att spädbarn vilka klassificerats med desorganiserad anknytning, vid sex års ålder berättar om barn-föräldra-separationer med inslag av ”invisible agents”.
Mammor med desorganiserad anknytning tenderar att tillskriva sina barn sådant som ”psycic powers” och möjligheten att stå i kontakt med de som dött (George & Solomon, 1999, ref i Farias & Granqvist, 2007).
Forskare har även funnit att en s k ”desorganiserat tal” i AAI-intervjuer korrelerar med att intervjupersonen rapporterar en mängd erfarenheter och trosföreställningar som också återfinns inom New age, sådant som astrologi, varsel, kontakt med döda, besättelse, telepati och reinkarnation (Hesse, 1999, ref i Farias & Granqvist, 2007).
Forskarena (Farias & Granqvist, 2007) refererar till fenomen vilka alla kunnat kopplas till en beredskap för att gå in olika grader av dissociativa tillstånd, nämligen disorganiserad anknytning i späd ålder, disorganiserat prat i vuxen ålder, samt höga värden på NAOS-skalan (se ovan).
”Role reversals”.
Granqvist och kollegor lade till med AAI-instrumentet (2007). I en undersökning lät man en grupp med vuxna (n=84) som rekryterats från olika religiösa sammanhang besvara dels NAOS, dels blev de intervjuade med AAI. Resultaten visade bland annat att de vilka svarat högt på NAOS också bedömdes ha haft en avsevärt mindre kärleksfull uppväxt, med mer av sådant som avvisande och rollförvirring (”role reversals”) än de som fått fått låga poäng.
(Granqvist, ?) Från AAI-intervjuer med anhängare av new age, där han påvisat likheter med personer med desorganiserad anknytning.
”Privacy of thought”.
Forskning på 6-åringar med ambivalent anknytning (Main, 1991, refererad i Farias & Granqvist, 2007) har visat att de har svårt att förstå ”privacy of thought”, liksom de hade en förhöjd tro på paranormala fenomen och sammanhang.
”Toxic parenting”.
Antas kunna attraheras av den populärpsykologiska syn som är vanlig inom New age, med tal om ”toxic parenting”
Biologiska korrelat.
Författarna säger att tiden nu är inne att söka de biologiska korrelaten till new age-intresset (Far&Gran, 2007).
Anknytningsteoretiskt perspektiv. ??
Föreslår att det är en kombination av biologi (kognitiva och personlighetsfaktorer, konstitution, kognitiv stil) ihop med tidiga erfarenheter av föräldrar etc som ligger bakom new age-intresset, s124 (Farias & Granqvist, 2007)
Författarna föreslår att det ”are basic underlying processes of cognition and emotion, related to a particular pattern of personality traits and attachment organisation, which may make some individiual more likely to report such unusual experiences and participate in the New Age”, s124 (Farias & Granqvist, 2007).
Även om sådant som personlighetsdrag har en genetisk komponent, så vill författarna inte utesluta att de fynd de gjort också kan uppstå som en effekt av att man intresserat sig för och varit involverad i New Age (Farias & Granqvist, 2007)
Personlighetsdrag och kognitiva dispositioner är till stor del genetiska, varför detta lär spela in i NA-intresset också. När personer berättar att deras andliga sökande börjat i vuxen ålder så är det förmodligen inte sant, utan det bygger på en viss kognitiv predisposition som funnits där innan (Farias & Granqvist, 2007)
Men författarna säger att det inte kan uteslutas att det är själva New age-engagemanget som format anhängaren till viss del (Farias & Granqvist, 2007).
En person med läggning för magiskt tänkande behöver inte för den skulle bli intresserad av NA, även om sannolikheten är större (Farias & Granqvist, 2007)
”This sense of connectedness is of a cognitive and emotive kind but does not extend into the interpersonal domain, as people with thin boundaries typically find it difficult to feel part of a group” (Farias & Granqvist, 2007).
”The association between New Age practices and thin boundaries is particulary interesting, as this latter scale taps into a sense of social alienation, of not belonging to any particular group, a particulary associative thinking style, but also an emotional vulnerability or hypersensitivity” (Farias & Granqvist, 2007).
Farias och Granqvist (2007) ser ett samband mellan de speciella kognitiva dragen hos NA-anhängaren, och det faktum att många byter grupper och aktiviteter utan att fastna eller knyta band med ett nära nätverk, som i traditionella religiösa sammanhang (Farias & Granqvist, 2007).
Granqvist (2004) hävdar i Psykologtidningen (“Myten om öppenhet och tolerans”) att anhängare av new age riskerar att få leva med “ett underdiagnosticerat lidande” om man inte uppmärksammar och lär sig mer om deras tankevärld.
Reflektioner och kritik
Nyandlighet/new age är en grupp som förtjänar ett eget studium, och där slutsatser och rön som uppnåtts i studier på mer traditionell religiositet inte utan vidare kan flyttas över.
Forskarna framhåller även att en del av de personlighetsdrag som NA-anhängare förefaller att uppvisa i studiera också kan vara adaptiva, t ex absorption, schizotypi, m fl. (Far&Gr, 2007)
(Buxant, et al, 2007, 2008, 2010) Författarna hävdar att sökaren uppvisar en större känslighet, en större skörhet. Denna kan eventuellt förstås mot bakgrund av anknytningserfarenheter, men behöver inte innebära större psykiskt ohälsa.
”A Grand Theory”?
Mot bakgrund av ovanstående forskning förefaller det rimligt att fråga sig om något som en stor teori, för all sorts religion eller andlighet, ska vara möjlig att formulera? Ur ett historievetenskapligt perspektiv är likheterna möjligen större än vad de är sett ur ett psykologiskt perspektiv? Granqvist m fl har även föreslagit att såväl vägen fram till, som vad individen får ut av detta, ser annorlunda ut för det nyandliga intresset jämfört med engagemanget i t ex en kristen församling, en kristen tro.