Psykodynamiska perspektiv
Enligt Freud kan människors religiositet förklaras som en regression tillbaka till en tid i livet som varit enklare. Genom att projicera ut en allsmäktig fader i världsrymden går det att avhända sig eget ansvar. Det är ett sätt att undslippa de existentiella utmaningarna eller kraven som följer med att växa upp och behöva hantera världen i hela sin komplexitet. (Ref)
Winnicott (2004, sid. 196) skriver i artikel, ”Det maniska försvaret”, som ursprungligen publicerades 1934:
”Och hur förhåller det sig med radion som alltid står på? Hur förhåller det sig med livet i en stad som London med dess aldrig upphörande buller, med dess aldrig släckta ljus? Bådadera exemplifierar hur människor med hjälp av verkligheten värjer sig mot den inre döden och tillämpar ett maniskt försvar som kan betecknas som normalt.”
McWilliams (2005, sid. 61) beskriver att människor som kom till psykoterapeutimottagningar på 60-talet hade problem som de befintliga psykologiska modeller inte kunde förklara på ett bra sätt:
”De saknade en upplevelse av inre orientering och tillförlitliga, vägledande värderingar och de började i terapi i förhoppning om att hitta en mening i livet. De kunde ytligt sett verka självsäkra, men i sitt inre sökte de ständigt bekräftelse på att de var accepterade eller beundrade eller värdefulla.”
De som hade dessa personer i behandling vittnade om speciella svårigheter:
”Terapeuter som hade detta slags patienter i behandling, berättade att de kände sig oviktiga, osynliga och antingen nedvärderade eller idealiserade av dem. De kände sig inte uppskattade som verkliga konkreta personer som försökte hjälpa, utan tycktes istället betraktas som utbytbara orsaker till sina klienters känslomässiga pendlingar mellan inflation och deflation.”
Varför är människor religiösa?
Denna fråga har forskare från olika dicipliner försökt förklara. Sigmund Freud var tidigt ute inom sitt område. Enligt honom så är individen religiös för att slippa undan det ansvar som följer med att växa upp. För honom var religiositeten mer eller mindre entydigt en dålig lösning.
Kostruera en mening.
Det går också att hävda att en eller annan andlig tro är ett sätt att konstruera en livsuppfattning, skapa reda i intryck, gestalta mänskliga utmaningar och de stora frågorna etc, som kan vara bra för en människa. Flera senare psykoanalytiker har argumenterat för detta (Rizzuto, åååå?,Winnicott, m fl, åååå?).
”Hardwired for God”
Att detta kanske rent av är naturligt, att vi är kognitivt förberedda att föreställa oss och ordna våra tankar och känslor enligt en sådan form. En forskare som Beyer (åååå?) tänker sig att denna process är inlärd. Andra, t ex NN (åååå?) ser denna tendens som biologiskt ärvd: Att människan är ” Andra förslag är att vi skulle vara kognitivt förberedda, rent av ”hardwired” (ref) för att vara religiösa och föreställa oss en verklighet hinsides vår egen, att det – oavsett det finns något sådant metafysiskt att förhålla sig. Att detta är ett slags kognitiv finess som utbildats parallellt med evolutionen. Det skulle kunna förklara varför människor i, kort sagt, alla kulturer och tider haft religiösa föreställningar. Hardwired for God”.
Psykologen Gordon Allport hävdade att ”There’s no atheists in foxholes” (åååå?), det vill säga när människan befinner sig under stor press eller rentav livsfara så kommer hon att falla tillbaka på en djupt nedärvd tendens att tänka sig en högre makt. Annan forskning har ifrågasatt detta påstående och visat, t ex med intervjuer med amerikanska soldater med en ateistisk livssyn under Irak-kriget, att de inte alls hemföll åt religiöst tänkande (NN, åååå?)
Även om det skulle ligga något i detta med en kognitiv eller neurologisk predisposition för religiositet, så förklarar det eventuellt inte varför inriktningen på individens andlighet kan bli olika?
Magnetstimulering av hjärnan.
Experiment har gjorts att med hjälp av svaga magneter på huvudet försöka framkalla ”mystiska upplevelser”, liknande dem vissa individer haft, som dels kunnat stärka den egna tron, dels fungerat som ett slags merit för personer kommit att fungera som ledare för en organisation eller församling. Resultaten har varit blandade. Granqvist (åååå, refererat i Granqvist m fl, 2014) har testat att replikera dessa experiment med negativt resultat.
Neurologiska faktorer.
Religiösa upplevelser tillmäts i allmänhet stor betydelse av religiösa själva, som vittnesmål om att det existerar en ”andlig dimension” i tillvaron. Detta oavsett om det är personen själv eller t ex en andlig auktoritet som haft dem. Jaqueline Borg (åååå?) vid Karolinska institutet har forskats på vissa signalsubstanser som eventuellt i förhöjda doser skulle kunna förklara sådana ”mystiska erfarenheter”.
Ett samband mellan mängden serotoninreceptorer i hjärnan och öppenhet för andliga upplevelser etc (Borg). Skillnaden här kan vara mellan olika slags religiositet, snarare än mellan religiositet generellt och dem som inte tror.
Kompensations- respektive korrespondenshypoteser.
Granqvist (2000 osv) redovisar en möjlig hypotes för detta. Att personer med en trygg anknytning, som vuxit upp i ett religiöst hem, tenderar att själva bli religiösa skulle kunna förklaras med en ”korrespondensteori”. Att personer med otrygg anknytning som vuxit upp i ett icke-religiöst hem blir religiösa kan ofta förklaras med en ”kompensationsteori”.
Granqvist, senaste 2014!
Kompensationshypotes & Korrespondenshypotes (Farias, Hanengraff, Granqvist?)
Korrespondens- respektive kompensationshypotes (Granqvist/Kirkpatrick?)
(Farias, Hanengraff, Granqvist) Kompensationshypotes & korrespondenshypotes, två alternativ
(Granqvist & Kirkpatrick) En utveckling av de två hypoteserna för hur ett religiöst intresse kan uppstå, med en tredje variant
Författarna konstaterar, att de undersökningar som gjort på New age och anknytning fram till dess (Farias & Granqvist, 2007), har ”uniformly and strongly supported the compensation hypothesis. Individuals who, according to self-reports or independent judges, have experienced parental insensitivity while growing up are particulary inclined to endorse the New Age”.
Enligt korrelationshypotesen (Kirkpatrick?) kommer den som vuxit upp under emotionellt stabila förhållanden i ett religiöst hem att överta sina föräldrars tro, ofta med en kärleksfull bild av Gud, o s v. Den som vuxit upp under emotionellt instabila eller otrygga förhållanden i ett religiöst hem kommer tendera att inte överta sina föräldrars religion. Om individen ändå blir religiös sker det antingen som en följd av livskris (blir ”frälst”) senare i livet, eller så blir hon eller han anhängare av NA. Detta kallas emotionella kompensationshypotesen (Kirkpatrick, Granqvist?)
Senare har forskarna behövt modifiera teorin, så att den inte blir (ordet?). Hur kan man förklara att den som vuxit upp under emotionellt svåra förhållanden antigen får andliga intressen, eller inte får andliga intressen? (Kirkpatrick, Granqvist & Hagekull etc.
Varför det senare? Jo, NA uppvisar vissa karaktäristika som antas kunna kännas bekanta för den som utsatss för psykiska och/eller fysiska övergrepp, försummelse, etc, under de formativa åren i barndomen.
Är religion skadligt?
Helt kort presentera forskning som gjorts på traditionell religion som visar att folk som går i kyrkan i allmänhet mår bättre, osv. Ett par nedslag…
Det har också gjorts forskning på destruktiva sekter, som kunnat visa att dessa individer inte mår bra, vare sig när de är med i sekten, och ännu värre när de kommer ur den…
Det har gjorts en del forskning på medlemmar i olika nyandliga grupper också, bland annat Hare Krishna, som visat att dessa befinner sig på gränsen mellan att vara normala och att ha psykotiska symptom eller tecken på vanföreställningar (Peters, 2001; ref i Farias, Claridge & Lalljee, 2005).
Hur är det med den oorganiserade nyandligheten?
Är människor religiösa på olika vis?
Detta är en fråga som förefaller ha varit mer levande i psykologins barndom. Medan Sigmund Freud (åååå?) såg mer entydigt negativt på religiositet, så ansåg William James, som var samtida med Freud, att det gick att differentiera ytterligare i fenomenet. James myntade begreppen ”sick soul” respektive ”healthy soul”, där det förra representerade en adaptiv, sund religiositet (åååå?, sid?). Liknande uppdelningar förekommer senare hos t ex William Meissner, som talar om ”extrinsic” respektive ”intrinsic” religiositet eller andlighet.
Gordon Allport gjorde en uppdelning i ”mogen” respektive ”mogen” religiositet. Som utmärkande för den senare formen framhåller Allport att personen är ”able to maintain links between inconsistencies”. Om hans bok “The Individual and His Religion” skriver Nielsens RelPs??(åååå?) att den
“shows Allport’s interest in people as individuals. It also illustrates how people may use religion in different ways. Mature religious sentiment is how Allport characterized the person whose approach to religion is dynamic, open-minded, and able to maintain links between inconsistencies. In contrast, Immature religion is self-serving and generally represents the negative stereotypes that people have about religion.”
Humanistisk psykologi, med förgrundsfigurer som Abraham Maslow och Carl Rogers?, uppstod bland annat som en reaktion mot reduktionismen inom såväl psykoanalys som behaviourism. Synen på sådant som ”andliga upplevelser” var ett av de områden där man upplevde att den samtida psykologin hade alltför snäva ramar.
Abraham Maslow intresserade sig för människors så kallade “höjdpunktsuppleveser”, som eventuellt överlappar med sådant som respondenterna berättar om och tänker kring. Maslow menade sig kunna urskilja en kategori individer som han kallade “självförverkligade”:
“I en kort sammanfattning kan de viktigaste kännetecknen på självförverkligande människor sägas vara följande: En mera exakt uppfattning och accepterande av verkligheten, inkluderande den mänskliga naturen; spontanitet, en frisk uppskattning och kreativitet i vardagsaktiviteterna; relativ avskildhet från den omedelbara fysiska och sociala omgivningen och från kulturen i stort; djupare, mera tillfredsställande personliga relationer, mest sannolikt med ett litet antal andra självförverkligade människor; starka identifikationskänslor och sympati med alla andra människor; demokratisk (icke-auktoritär) karaktärsstruktur; icke-fientlig, filosofisk humor; centrering kring problem utanför dem själva som avspeglar en bred uppsättning värden; tydliga moraliska och etiska principer som tillämpas konsekvent samt en upplevelse av att ha upplöst framträdande dikotomier och motsatspar.” (från Maslow, 1970; ref i Wulff, s.521)
Denna gren av humanistisk psykologi har numera förts över till det som idag kallas Transpersonell psykologi (åååå?). Som namnet antyder så tänker sig företrädare för denna gren av psykologin en högre instans i psyket, ”bortom personligheten”.
Lukoff & Co
Vissa menar att det finns upplevelser som riskerar att bli bedömda som t ex psykotiska reaktioner eller sådan sjukdom, som har en annan etiologi och ofta en annan (mera gynnsam) prognos. Inför arbetet med DSM-4 lade psykiatern Lukoff med fler fram argument för att man i en kommande version av manualen borde kunna differentiera ut dessa upplevelser. Och blandformer (Lukoff).
(Lukoff, ?) Mer patologiserande eller avfärdande i DSM-3. Bättre i DSM-4 (vem skriver om det? Rizzuto?) Lukoff och kollegor arbetade för att införa en “Spiritual emergency”-kategori i DSM-4, och lyckades delvis
Assagioli.
En tidig representant för en sådan uppfattning var den italienske psykatrikern och psykoanalytikern Alberto Assagioli, som i likhet med Carl Gustav Jung tidigt gick i lära hos Sigmund Freud men så småningom, delvis på grund av en bristande samsyn i andliga frågor, bröt med denne. I en intervju i Psychology Today (december 1974), med en Sam Keen, förklarar Assagioli hur hans synsätt skiljer sig från Freuds:
”We pay far more attention to the higher unconscious and to the development of the transpersonal self. In one of his letters Freud said, ’I am interested only in the basement of the human being.’ Psychosynthesis is interested in the whole building. We try to build an elevator which will allow a person access to every level of his personality. After all, a building with only a basement is very limited. We want to open up the terrace where you can sun-bathe or look at the stars. Our concern is the synthesis of all areas of the personality. That means psychosynthesis is holistic, global and inclusive”