Den nya andligheten

Den nya andligheten

Akademiskt intresse

Denna nyare andlighet, ”the New Age” och ”the New Age Movement” har intresserat religionsforskare sedan 1980-talet. Begreppet förekom första gången i en vetenskaplig artikel skriven av NN (åååå, refererat i Sutcliffe, åååå?)

Yttre kännetecken.

Samhällskritik, ett psyko-religiöst fenomen, både postmodernt och inte, likheter med tidigare religioner, inte koherent vilket den delar med t ex feminismen, enkla svar på komplexa frågor, hatkärlek till vetenskapen, scientism, även religism i förhållande till kyrkan, konspirationstänk

Varför betraktas som flummigt?

Uppfattar skillnaderna som större än vad de är (Hammer)

Kvinnorörelse

Varför skillnad på nyandliga och kristna ”övernaturliga” föreställningar? Det har något att göra med vad man vant sig vid. Även om inte kristen, så har man vuxit upp i en sådan kulturkrets (Hammer, ref?)

Rötter

Religiösa influenser.

Teosofi, kristendom, österländsk religion, gnosticism, ockultism, vissa förgreningar till nazism, inte så gammalt som man tror, återkomst för romantiken, upplysningen och dess motrörelse: romantiken, mesmerism, spiritism

Inte så gammal som anhängarna själva hävdar. Rötterna går tillbaka till x… (Frisk, 2007?)

New age har sina historiska rötter i skarven mellan upplysningen och motrörelsen, romantiken, enligt Hammer. I början av 1800-talet, s37(Hammer 2004). Mesmerism, romantisk panteism, transcendentalism, spiritism, ockultism. Rörelser på 1800-talet med band till vår tids new age, s41(Hammer 2004)

Uttrycket myntades av den engelska teosofen Alice A. Bailey på 30-talet.

Sutcliffe, Steven J.; Saelid Gilhus, Ingvild (2014-09-11). New Age Spirituality: Rethinking Religion (Kindle Location 133). Taylor and Francis. Kindle Edition.

Teosofin kom in och syntetiserade en mängd av dessa strömningar, idéer och förhoppningar. Blavatsky, s44. Karma och reinkarnation är hämtat eller slussat via teosofin, och inte direkt från hinduismen, påpekar Hammer 2004

Teosofiska rörelsen vid sekelskiftet 1800-1900-tal brukar nämnas (ref). Denna hämtade inspiration, t ex tanken om reinkarnation, från den österländska filosofin. Som därefter genomgick ett slags reningsprocess och exporterades åter till t ex Indien där den kom att få många anhängare (ref).

Man kan tänka new age/nyandlighet står i motsättning till kristendomen, men det är bara delvis sant. Månsus (ref?) som hävdar att anhängare ofta talar mer om kristus än vad man gör i kyrkan. Varje seriös new ae-lära har en ”kristologi”, hävdar han t ex.

Förvisso yoga och meditation. Men vad gäller reinkarnation och karma så är de former som finns inom new age/nyandlighet typiskt västerländska företeelser, enligt Hammer (ref?) Direktimport på 60-70-talet, av mediationstekniker, gurus

Andra vill gå ännu längre tillbaka, och menar att new age har sin uppkomst i gamla tiders gnosticism, en andlig lära som var levande vid tiden för kristendomens uppkomst. Och som denne Bloom menar infiltrerat stora delar av USA, såväl kristna som andra andligheter (Bloom, ref i Sutcliffe?).

Hammer nämner i korthet något från den västerländska ockultismen. Att man trodde att Gud i sin visdom lagt ut som tecken i naturen för oss att upptäcka. Till exempel var valnötens speciella form en fingervisning om att den innehöll sådant som var nyttigt för hjärnan, o s v, s35. Detta tänkande liknar new age mycket. (Hammer 2004)

Enligt Hammer är new age det ena av två spår, där det andra t ex har inspirerat nazistiska grupper och rastänkande, s76(Hammer 2004). (Har även en Res Publica om ämnet!)

“A revival of early 19th-century Romanticism”, (Sjödin, 2002, s 75) Se även Ward & Voas (2011)

Psykologiska influenser.

Humanistisk psykologi som var en motkraft till behaviourism och psykoananlys (ref). Man borde intressera sig mer för människans friska sida, än hennes patologi. Maslow. (Idag har utvecklats vidare inom Transpesonell psykologi, där fixstjärnan Ken Wilber gått vidare, ett steg till, och grundad Integral psykologi? Ref?)

Jung har bidragit. (Jones, 1991) Jung är en viktig inspiratör för NA. Också för det individualistiska projektet, som är så markerat inom new age: “Jungian theory, like its creator, is profoundly introverted and individualistic – each person his or her own church, synagogue, or ashram. One has no need of others; everyone has within the self the collective wisdom of the human race.”, s.5

”Human potential-rörelsen” Den andra roten till new age, enligt Hammer, s53. Sådant som många tycker låter som självklarheter, sunt förnuft. Amerikaner upplever ofta, att ”det är en människas tankar och vilja som gör henne till den hon är: bara man bestämmer sig och satsar helhjärtat kan man förverkliga sina drömmar. De uppfattar sig själva som personligheter med vissa egenskaper, ett autentiskt, inre jag som det är viktigt att vara sann mot”, s53 Hammer 2004 (är detta ex på Hum Pot rörelsen?)

“New Thought” var en rörelse som uppstod i USA på 1930-talet. (ref?)

Utopiska rörelser

Vietnamkriget, kalla kriget, kritik emot kärnfamiljen, de svartas rättigheter, hippierörelsen, en spjutspets.

 Lära

Reinkarnation.

Reinkarnation och karma har hämtats från de indiska religionerna. Man kan påminna sig om Kiplings ord om hur öst och väst aldrig ska mötas. Men i fallet med new age har de faktiskt gjort det! Man tog reinkarnation och karma, de mest ”kamerala” aspekterna av den indiska religionen, men lämnade den stora fascinerande gudaläran därhän. Vilka konsekvenser har fått för det andliga system som kallas ”new age”?

”Vår tids reinkarnationstro är en utpräglad produkt av det moderna: optimistisk, individualistisk, trendkänslig och formulerad i ett språk som passar som hand i handske i en värld präglad av vetenskap och rationalitet” (Hammer, 1998), s53

”För ett halvsekel sedan var själavandringsläran förbehållen en subkultur av esoteriker. Idag har den blivit en av de mest omfattande religiösa doktrinerna i Väst. […] Från att ha varit en ganska ovanlig post-teosofisk trosuppfattning, blir tron på själavandring från och med 1950-talet alltså en mer accepterad del av den västerländska populärkulturen” (Hammer, 1998)s.78-79

I många läror ses återfödelsen som en förbannelse – samsara – och något man helst undviker. Det finns kanske vissa tabureglera som måste iakttas, etc, och lyckas man med det så kan det lyckas.

”Så ser den moderna reinkarnationstron inte ut. I New Age-böcker framskymtar en lära enligt vilken vi snarare befinner oss på en ständig rulltrappa uppåt. På sikt blir vi alla mer och mer upplysta, även om framstegen sker i olika takt. Motgångar i livet är inte straff, utan lärdomar själen behöver för att avancera vidare. Vid tidens slut skall vi alla ha blivit andliga varelser” (Hammer, 1998), s54

Reinkarnationsläran, så som vi känner den från NA, är en relativt modern skapelse. Den dyker upp i västerlandet på det sena 1700-talet varefter den har modifierats och utvecklats vidare (Hammer, 1998)

Historia. Indien, men inte så gammal föreställning (se hist essä). Hur kom till västerlandet. Redan på 1700-talet, via olika förf? Teosofin på 1800-tal. I de första böckerna förekom inte! (Hammer?). New age import från flera håll. Själva iden om fortlevnad central för den mesta andlighet. Lite speciellt i viss buddhism, där bråttom bli klar i detta liv. New age hävdat att tanken fanns i bibeln, bland de första kristna, men mörklades (kyrkomötet). Dock emotsägs av (läst, Hammer?) Finns med i princip två upplägg: byter kön, eller samma kön över långa tidsrymder. Olika betoning av hur mycket individen själv styr tidpunkt etc för reinkarnation, eller automatik.

Frågan om reinkarnationens förekomst och roll inom såväl hinduism som inom buddhism är inga enkla frågor. Hammer (1998) kommenterar kort att för buddhismens vidkommande är varianterna ännu fler än inom hinduismen:

”Buddhistisk ortodoxi lär ut att någon enhetlig själ som kan reinkarneras inte finns, utan att människan snarast är en samling tillfälligt hopsatta element som vid döden löses upp för att sedan ingå i nya kombinationer. Den kontinuitet som finns och som gör det meningsfullt att tala om reinkarnation är en orsak av orsak och verkan som går bortom den enskilda människans fysiska död. Det är den som ständigt reproducerar det tillstånd av lidande som sägs vara tillvarons grundläggande egenskap. Men det finns inget oföränderligt ’jag’ som skulle kunna sägas vara detsamma i liv efter liv” (Hammer, 1998, s.88)

I de äldsta vedaskrifterna fanns inget återfödelsebegrepp (Hammer, 1998). Det dök upp senare, och omfattades då av ett mycket komplicerat system för vad anhöriga behövde göra av ceremonier etc för att den avlidnes tillvaro och återfödelse skulle bli så gynnsam som möjligt (Hammer, 1998). Så redan där har man ett kollektivistiskt element som är mycket främmande för NA.

Det var i själva verket så att många indier i det sena 1800-talet, som stöttes bort av den urgamla, rangfixerad återfödelseläran, istället tog intryck av den mer västerländska variant av reinkarnation som lärdes ut av teosofin (Hammer, 1998)!

Inte bara individualism. I dessa återfödelser ”möter vi släktingar, vänner och bekanta gång på gång under eonernas lopp. Tanken ligger nära den folkligt kristna att vi skall möta våra nära och kära i himmelriket” (Hammer, 1998). S84.

Hammer skojar om att i detta utförande har reinkarnationtanken fått en narrativ struktur med en ”happy end”. ”Livskamrater möts igen, tvillingsjälar känner igen varandra över århundradena” (Hammer, 1998), s84

Går det att forska på reinkarnation? En psykiater, Ian Stevenson, har under många decennier samlat in flera hundra berättelser av barn som säger sig minnas tidigare liv. Ibland kan det vara en deformerad kroppsdel som minner om en traumatisk händelse i ett tidigare liv. Hammer påpekar att

”materialet är statistiskt underligt. Indier minns oftast att de varit indier även i sina tidigare liv. Västerlänningar verkar däremot förflytta sig mycket mer i tid och rum från ett liv till nästa. Dessutom verkar idag föga kända folkslag inte att reinkarneras: påfallande få nutida västerlänningar minns att de i tidigare liv varit hettiter, skyter, sogdier eller hurriter” (Hammer, 1998), s83

När new age eller nyandlighet debatteras hörs ofta invändningen att det inte är något ”nytt” med denna andlighet, att den i allt väsentligt liknar till exempel urgammal indisk filsofi. Men somligt talar för att nyandlighets sätt att omfatta dessa föreställningar trots allt har något omisskännligt modernt över sig.

“Flera enkäter de senaste åren visar att en dryg femtedel av Sveriges befolkning tror på reinkarnation. När vi dör, sägs det, är det bara en utsliten kropp vi lämnar efter oss. Våra egentliga jag lever vidare och föds igen, och igen och igen. Och allt vi inte hann uppleva och göra vid det här tillfället får vi en ny chans till, nästa gång vi kommer tillbaka.

Undersökningar i andra länder i Europa och Nordamerika ger liknande siffror. Någon slags reinkarnationstro verkar delas av tiotals, kanske hundratals miljoner människor. Betyder det [och här blir det intressant!] att skaror av västerlänningar omärkligt och på bara en generation har anammat hinduiska trosföreställningar? Inte alls. Vår tids reinkarnationstro är en utpräglad produkt av det moderna: optimistisk, individualistisk, trendkänslig och formulerad i ett språk som passar som hand i handske i en värld präglad av vetenskap och rationalitet.”

(“Born again… and again, and again”, av Olav Hammer, ur Res Publica 40, 2/98.

Reinkarnation, varje inkarnation har sin betydelse och man har att lära vissa läxor

Reinkarnation är etablerad tanke. Stöds av dels regressionserfarenheter, och forskning av Stevenson etc.

Teosofin kom in och syntetiserade en mängd av dessa strömningar, idéer och förhoppningar. Blavatsky, s44. Karma och reinkarnation är hämtat eller slussat via teosofin, och inte direkt från hinduismen, påpekar Hammer 2004

Reinkatnation är en relativt ny idé inom hinduismen, s108 Hammer 2004

”På bara fyrtio år har reinkarnation gått från att vara en uppfattning spridd bland medlemmarna i några teosofiska och ockultistiska kretsar till att bli en av vår tids mest allmänt omfattade religiösa föreställningar”, s203

Reinkarnation “togs bort” ur kristendomen på kyrkomötet i Konstantinopel? 551? Skriv något om denna spridda föreställning (finns i intervjumaterial? tror det)

Reinkarnationsminnen: Ett av de första rapporterade i modern tid, Allen Kardec 1857, s203 Hammer 2004

Karma.

Något liknande torde gälla för såväl karma-tanken, som utvecklingens mening och mål: det är i hög grad individualistiskt, utesluter såväl familj, landsmän som artfränder

Liknande som reinkarnationen, som moderniserats och ses som garanten för individens uppstigande till fullkomlighet, oberoende av omgivning, släkt, mm

”Concepts like those of karma and synchronicity are employed as a common belief system, which allows the individual to establish a virtually unending network of connections. Thus, it is possible to explain practically any trivial event as if filled with rare significance. This hign frequency of magical attributions suggests that New Age people, more than just sharing a set of beliefs, possess a personality and cognitive disposition, which makes them particulary prone to search for meaningful connections between seemingly distant and unrelated objects and events.” (Farias, Claridge & Lalljee, 2005, s980)

Karma används inte längre i någon större omfattning i Indien för att förklara en människas öde.

”När man slutligen kommer till den hinduism som faktiskt utövas i dagens Indien, kan man konstatera att karmabegreppet har tappat sin betydelse igen. Det finns ett antal religiösa förklaringarsmodeller som skall förklara varför det går den ene gott och den andre illa. I modern folklig hinduism åberopas oftast brott mot taburegler, onda andar, häxeri, besatthet eller planeternas inflytanden. Karma finns kvar som ett teoretiskt begrepp, men används sällan när man i praktiken skall förklara människors lott i livet”, s110. (med ref till Fuller, C. J. The Camphor Flame: Popular Hinduism and Society in India) Hammer, år?

”Hinduismen presenteras i skolböcker och populärframställningar oftast som om lärda skrifter från vår tideräknings första sekler gäller hinduer idag. Skillnaden mellan då och nu och mellan elit- och folkreligion är i själva verket enorma.”, s357 (apropå synen på karmabegreppet) Hammer 2004

Detta har relevans för när använder mina tre kriterier.

Och någon invänder att finns det inte miljarder som resonerar just så där, d v s hinduerna, o s v?! ”Det karmabegrepp som tas upp i det nyreligiösa språkbruket är i huvudsak en teosofisk uppfattning”, s110 Hammer 2004

(Hammer, 2004) Är då inte karmatanken mycket utbredd inom andra religiösa tankesystem, dvs något som bara lånats in?  “Det karmabegrepp som tas upp i det nyreligiösa språkbruket är i huvudsak en teosofisk uppfattning”, s110

(Hammer, 2004) “Hinduismen [och specifikt karmatanken] presenteras i skolböcker och populärframställningar oftast som om lärda skrifter från vår tideräknings första sekler gäller hinduer idag. Skillnaden mellan då och nu och mellan elit- och folkreligion är i själva verket enorma.”, s357

Även detta en import från Österlandet. Även om liknande tankar tycks finnas i bibeln och är en del av vårt eget kulturarv. Som du sår skall du skörda. Den som tar till svärd skall själv förgås med svärd, etc. (bibelref). Här tolkats annorlunda. Nåd och gärning. Med med Gud som ett mellanled. Karma så som den förstås inom new age är mer automatisk, obeveklig. Problematisera. Inte så allmän tanke bland indier el “hinduer” idag. Det karmabegrepp som new age omfattar hör hemma i avancerad teologisk litteratur, en religiös elit. Kontexten är också en annan: i österlandet finns också en gudavärld som möjligen väger upp en del av det hårda.

Individens fullkomning.

Flera som kommit fram till ungefär detsamma: pre-konventionell, konventionell, samt post-konventionell: Kohlberg, Fowler, Loevinger, Wilber, Kegan, Erikson?

Se Loevinger under Ackommodera, Assimilera!

Anthony Giddens talar om hur vi idag är hänvisade att skapa våra egna liv. Livet har blivit ett personligt projekt, s313 Hammer 2004

Inte helt olik den “utvecklingstrappa” som t ex Erik Erikson (år) beskrivit, i olika steg, med den skillnaden att här försiggår denna utveckling över flera inkarnationer. Utvecklingstanken inom new age/nyandlighet har också klara paralleller till Darwins (ref) evolutionslära, med den skillnaden att utifrån new age/nyandlighet är det dels fråga om individens utveckling, dels är utvecklingen målinriktad (ref).

– – –

”En av teosofins komponenter är en alternativ historieskrivning, ett brett panorama av raser och underraser som avlöser varandra under årmiljonernas lopp”, s22 Hammer

Utvecklingstanken i teosofin, att hela kosmos,

”från våra individuella själar till planetsystemen, genomgår en ständig utveckling”, s23. I detta finns också en naturlig koppling till Darwin, något som oftast saknas i de gängse religionerna och skapelseberättelserna. Dock är utvecklingen inom teosofin och NA målinriktad. s23 Hammer

Hammer kopplar till Hegels historiefilosofi, en förvetenskaplig evolutionstanke direkt sprungen ur förromantiken. S23 Hammer.”Men utvecklingen går som ett stort U: vi har passerat ett fall in i det materiella och har precis passerat botten på kurvan. Sakta ska vi nu höja oss upp mot andligare existensformer”, s23 Hammer2004. Fler och fler blir intresserade eftersom vi utvecklas på ett andligt plan, s302 Hammer 2004

Det fokus på upplysning och fullkomning som finns inom new age skiljer den sig från liknande ambitioner inom andra traditioner? Inom NA har denna vision en mycket individualistisk prägel. Sådant som släkt etc har en underordnad om ens någon betydelse, medan hinduismen har sitt kastsystem. Återigen är det förmodligen missvisande om man tror att indier i gemen har en new age-liknande syn på karma (Brill, etc).

”Om allt egentligen har en mening och ingen radikal ondska finns på riktigt, varför tycks den vanliga, oupplysta människan ändå se en avgrund av meningslöst lidande? En del New Age-författare menar sig ha svaret. Det till synes svåra är bara en erfarenhet som själen valt att utsätta sig för, därför att den i sin visdom vet vad den behöver i denna inkarnation. Även de svåraste levnadsvillkoren är en börda som frivilligt accepteras” (Hammer, 1998) s.85

Arlebrand ifrågasätter detta högsta, fullkomnade tillstånd.

”Om det nu är möjligt för människan att försatt i högre medvetandetillstånd skåda ockulta verkligheter, borde man kunna förvänta sig att esoterikernas skildringar av dessa högre kosmiska plan överensstämmer med varandra, åtminstone i stora drag. Ett studium av vår tids ledande esoteriker visar att deras beskrivningar av verkligheten avsevärt skiljer sig åt” (Arlebrand, 1992, s202)

”Ockultismen menar att människans grundläggande problem är att hon normalt har ett alltför begränsat medvetande. När människan får ett förhöjt medvetande kommer hon att kunna övervinna alla sina begränsningar och svagheter. Det förlösande är insikten, gnosis, att allt innerst inne är identiskt med Alltet, det gudomliga. Denna insikt är intuitiv och endast tillgänglig genom direkt erfarenhet” (Arlebrand, 1992, s199)

I både teosofin och det amerikanska positiva tänkandet fanns föreställningar om

”fantastiska slumrande krafter i människans inre. Den upplysna människan, menade Blavatsky, kunde läsa direkt i Akashakrönikan, ett slags universums egen minnesbank, där samtliga händelser i kosmos hela historia fanns lagrade. Inom människans räckhåll låg inget mindre än allvetande”, s55(Hammer 2004)

Utvecklingsoptimistisk

(Hammer, 2000 el 2004?) Utvecklingstanken i teosofin, att hela kosmos,

“från våra individuella själar till planetsystemen, genomgår en ständig utveckling”, s23. I detta finns också en naturlig koppling till Darwin, något som oftast saknas i de gängse religionerna och skapelseberättelserna. Dock är utvecklingen inom teosofin och NA målinriktad. s23

(Hammer, 2000 el 2004?) Utvecklingstanken i teosofin, att hela kosmos, “från våra individuella själar till planetsystemen, genomgår en ständig utveckling”, s23. I detta finns också en naturlig koppling till Darwin, något som oftast saknas i de gängse religionerna och skapelseberättelserna. Dock är utvecklingen inom teosofin och NA målinriktad. s23

Gudsbilder, panteism.

Liselott Frisk gjorde 1994-95 en enkätundersökning där en av frågorna var om personen trodde på Gud? 97% svarade ja på detta. Men i den nyandliga miljö där dessa personer rörde sig så användes ordet mycket sällan (Frisk, 1998; refererad i Frisk & Åkerbäck, 2013)

Frisk och Åkerbäck (2013) berättar om en präst i Borlänge, Anders Litborn, som engagerat sig mycket i att gå i dialog med andra religioner och trosriktningar, hitta på gemensamma aktiviteter, m m: “Litborn menar att om man vet var centrum är behöver man inte vara så skarp i kanterna.” (s. 172)

”Jag är tvärsäker i allt. Det är bara när det gäller Gud som jag är tvärsäker på att man inte ska vara alltför tydlig. Mina kritiker säger att jag är jätteotydlig men jag har varit otroligt tydlig med att Gud är bortom vårt språk, våra bilder och begrepp …

Många människor går runt med föreställningen att kristen tro är ett paket med en färdigfixad Gud, att han finns på samma sätt som en lampa finns. Det är ju nonsens. Gud är en relation, en dimension, ett subjekt i allt som är. Det är därför vi bara med ett poetiskt eller mystikt förhållningssätt kan ana den sanning som ligger mer mellan bokstäverna än i dem” (ärkebiskop KG Hammar intervjuad i SvD, http://www.svd.se/kultur/bara-kg-igen_334618.svd, sidan besökt 2014-12-19)

I stort sett alla som är engagerade i new age tror på Gud i någon form. Enkäten har två alternativ – Ande/livskraft resp Personlig – och det förra har stor övervikt. 63% resp 20%. Frisk kommenterar att även om denna möjlighet inte var uttalad, så kryssade 14% i båda!, s64 (Frisk 2000)

Att gud är ”något slags icke närmare definierad kraft eller intelligens […] En intelligens, en kraft, alltings grund, kärlek, livskraft, en tanke…”, s137 Hammer2004

New age uppfattar Gud som teosofin gör/gjorde, som ”en universell och opersonlig skapande kraft, en evig, formlös urgrund ur vilken det skapade uppstår”, s52 Hammer 2004

Geels och Wikström refererar till Forman och dennes kollegor som uppskattat att ”mellan 19 och 32% av amerikanerna bekänner sig till en andlig, icke-personlig gudsbild”. Författarna räknar ut att detta i så fall skulle innebära cirka 50-80 miljoner människor. (s.399)

(Hammer, 2004) Att gud är “något slags icke närmare definierad kraft eller intelligens […] En intelligens, en kraft, alltings grund, kärlek, livskraft, en tanke…”, Hammer, 2004, s137

(Simon Shama, tv-dok, ev hitta annan ref!) Jmfr judarna, som sägs vara den religion som gått längst i att skapa just en abstrakt gud. Oklart om det är någon man kan kommunicera med, på sin höjd en “varm kraft”, precis som new age. (Jmfr att judendomen, liksom new age, i hög grad är en “gärningstro”. Man kan inte hoppas på nåd, det gäller att göra rätt.)

Att gud är ”något slags icke närmare definierad kraft eller intelligens […] En intelligens, en kraft, alltings grund, kärlek, livskraft, en tanke…”, s137(Hammer 2004)

En kraft eller energi som genomsyrar alltsammans (sällan benämnd Gud; “gud” är i så fall något som finns i oss själva). Det gudomliga är inte trancendent, men “immanent”, inneboende i allt och alla. (Hammer, 2004)

Självbild

Författarens förslag: Den har en optimistisk syn på individen själv, till den gräns att man ser individen som gud, gud inuti. (Chryssides, 2007)

Kolla upp! (Kärfve, 1998) Den nya självförgudningen, ur Res Publica

Scientistiskt.

Anne-Christine Hornborg, professor i religionsvetenskap vid Lunds universitet, skriver om coaching och new age-inspirerad lekmannaterapi i en krönika: ”Snabba lösningar till pånyttfödelse”. Tidigare har hon bland annat undersökt riternas betydelse hos kanadensiska mi’kmaqindianer. Hon ser både likheter och skillnader med dagens utbud i Sverige:

”Verksamheten legitimeras med att den senaste forskningen åberopas (anknytningen är ibland mer vetenskapslik än vetenskaplig, t.ex. ska ohälsa bekämpas med att obearbetade cellminnen omprogrammeras) …. Religion har i alla tider används i helande syften och som tröst i motgångar. Men de nya entreprenörerna vill ej definieras som religiösa: några lyfter fram andlighet som en universell stärkande kraft och friställd religionens klädedräkt, andra är mer benägna att använda en vetenskapslik språkdräkt i presentationerna”

(http://www.fokusforskning.lu.se/2014/10/15/snabba-losningar-av-panyttfodelse/, sidan besökt 2014-12-20).

Lidandets mening.

Till skillnad mot sekulära världsåskådningar menar man ”att även svåra upplevelser fyller ett syfte, att de har mening i ljuset av ens andliga utveckling”, s17. Hammer2004

Synen på gott och ont, etiken, kan nog uppfattas som stötande, s143. Det finns starkt tendens ”att radikalt avdramatisera ondskan och lidandet. Eftersom det ofta förklaras att vi själva skapar den värld vi lever i, bär vi själva det yttersta ansvaret för det lidande som kan drabba oss. I grunden finns det dock inget som är entydigt ont: de problem vi möter är snarare utmaningar, tillfällen för människosjälen att ta till sig viktiga erfarenheter”, s143 Hammer2004

Anhängare hävdar ingen tro.

Tankens makt

Det finns en riktning, nämligen ”det är människans medvetande som skapar hennes yttre omständigheter, inte tvärtom”, s22 Hammer 2004

Magiska föreställningar. Hammer om Shakti Gawain, författare till böcker som Leva i ljuset, att hon

”förklarar att den fysiska världen är vår skapelse. Omvärlden är en jättelik spegel som reflekterar vårt eget själstillstånd. Detta uttalande skall tolkas bokstavligt. Bär jag på föreställningar att jag skall nöja mig med lite, så kommer kosmos att organiseras på ett sådant sätt att mitt liv också blir fullt av ekonomiska bekymmer”, s213 Hammer2004

Vi skapar vår egen verklighet, populärt inom new age, s54 Hammer 2004

Reinkarnationsminnen

En av centralfigurerna inom New Age i Sverige, Tomas Frankell (citerad i Hammer, 1998) säger apropå reinkarnationsminnen: ”Vårt omedvetna talar med oss i bilder och det som är oläkta sidor av vårt psyke kan också lätt tolkas som inkarnationer” (s87)

Hammer (1998) påpekar en intressant anomali med dessa regressioner, som har psykodynamisk relevans. Han skriver att

”just i reinkarnationsterapin finns det en intressant anomali. New Age brukar med viss rätt utmålas som en rosenskimrande vision där ingen radikal ondska verkar existera. Med lite positivt tänkande och en tilltro till att kosmos vill oss väl, kommer allting att ordna sig. Det är därför särskilt slående att så många upplevelser under regression är utomordentligt våldsamma. Här finns det psykiska reservat där man ohämmat kan leva ut allt det nattsvarta i sitt inre” (Hammer, 1998)s81.

Manligt och kvinnligt

”Informanterna ger uttryck för en polariserad syn på genus. Manligt och kvinnligt ses som fasta kategorier och förknippas med traditionella antaganden om logik och rationalitet respektive känsla och intuition.” (Löwendahl, 2002)

Lowendahl (2004) konstaterar att synen på genus är polariserad i hennes material – män upplevs som logiska och rationella, det kvinnliga som känsligt och intuitivt. Informanterna framhåller kvinnligt framför manligt, att det förra är mer centralt för det andliga sökandet.

(Lowendahl, 2004) Författaren konstaterar att synen på genus är polariserad i hennes material – män upplevs som logiska och rationella, det kvinnliga som känsligt och intuitivt. Informanterna framhåller kvinnligt framför manligt, att det förra är mer centralt för det andliga sökandet.

Gudomens ”funktonärer”?

Att det finns något, eller kanske någon, som finns bortom det empiriska. Gud, Uppstigna mästare, eller vad det nu är. Det är något eller någon man kan vara i kontakt med. Kanaliseras eller ledas av.

(Chryssides, 2007) Mästarna, vilka är “advanced spiritual beings who are now free from the cycle of reincarnation and who continue to guide humans on Earth from their celestial abodes”, s 6

Kristusfiguren

“Varje seriös New Age-rörelse har en kristologi; ibland talar de mer om Kristus än vad vi gör i kyrkan”, skriver Harry Månsus, grundare av den så kallad “Brommadialogen”, präst i Baptistkyrkan och mångårig evangelist och debattör, nätverkare i nyandliga sammanhang (ref)

Kristus, ”det kanske främsta exemplet på en varelse som stått på ett högre andligt plan än vanliga människor”, s140. Att han bl a lärde ut reinkarnationsläran, s141 Hammer2004

(Hammer, 2004) Kristus, “det kanske främsta exemplet på en varelse som stått på ett högre andligt plan än vanliga människor”, s140. Att han bl a lärde ut reinkarnationsläran, s141

(Månsus, 1997) Alla new age-riktningar har en “kristologi”. Månsus, som är präst med stor erfarenhet från samtal med anhängare av new age, reflekterar över att dessa människor ofta talar mer om Jesus än vad man gör i kyrkan.

 Anhängare

Vilka är med i new age och vilka är inte. Och till vilken grad. Och delvis, men djupt i något avseende. Vad ska vara ett minimumkriterium?,s114 Frisk 2007

Kvinnorörelse

(Frisk, 2000) Utifrån vilken slags sysselsättning de svarande har drar Frisk slutsatsen att new age är ett slags folkreligiositet, s60. Jämförd med annan religiositet är den också ett kvinnofenomen, s62. Frisk föreslår, med ref till religionssociologen Meredith B. McGuire, att man kan “se den institutionaliserade religiositeten som mansdominerad, och den ‘moderna religiositeten’ som ett slags kvinnlig protest”, s62

(Hammer, 2004) Två stora grupper, enligt Hammer, nämligen ungdomar och kvinnor i medelåldern. Det som förenar dessa två grupper är deras “intensiva sökande efter mening, en egen identitet och en självständig inre röst”, s 28

(Hammer, 2004) Kvinnor som länge underordnat sig andras behov och önskemål. Först föräldrarnas, sedan partnerns, senare barnens. “Först mitt i livet inleddes en frigörelseprocess, som kunde innebära både en större tillit till ens egen inre röst men också mycket smärta”, s29. “Deras önskan att ersätta yttre auktoritet med en inre kompass motsvaras av new age-miljöns betoning på intuition och subjektivitet”, s29

Kvinnor praktiserade typiska NA-aktiviteter (som healing, yoga, astrologi, etc) mera och hade över huvud taget ett större intresse för NA, dess föreställningar och lära (Farias, Claridge & Lalljee, 2005).

En annan studie (Rose, 1996; ref i Farias, Claridge & Lalljee, 2005) visade att det var cirka 70% kvinnor som intresserade sig för NA, av dem var merparten i medelåldern.

Kvinnor som länge underordnat sig andras behov och önskemål. Först föräldrarnas, sedan partnerns, senare barnens. ”Först mitt i livet inleddes en frigörelseprocess, som kunde innebära både en större tillit till ens egen inre röst men också mycket smärta”, s29. ”Deras önskan att ersätta yttre auktoritet med en inre kompass motsvaras av new age-miljöns betoning på intuition och subjektivitet”, s29. (Hammer 2004)

Ungdomsrörelse

Varför övervikt av ungdomar i stort och medelålders kvinnor i resultaten? Hammar refererar till amerikanska undersökningar. Ungdomar konfronteras med insikten att experter kan motsäga varandra. Då finns utrymme för att tänka själv. En annan drivkraft är att definiera ut sig från föräldrar och vuxenvärld. För kvinnorna en mera existentiell drivkraft, en del av en frigörelseprocess. De har länge underordnat sig samhälle, män, föräldrar. En önskan att ersätta yttre auktoriteter med en inre kompass. (Hammer, 2004)

Senare undersökningar tycks inte ge stöd åt att det är en typisk ungdomsrörelse? Stödet för typiska nyandliga föreställningar är likvärdigt starkt ända upp i medelåldern (Dagen?, Centrum för Samtidsforskning, mm)

Producent/konsument (Frisk & Åkerbäck)

Kan vara svårt att avgöra? Producenter kan ha en new age/nyandlig livssyn, men deras klienter, kunder eller elever inte har det. Exempelvis yoga och meditation, mindfulness, waldorfskolor, mm (Frisk och Åkerbäck, 2013).

(Så själva aktiviteten är inte avgörande för denna studie, utan det är hur personen tänker, vilka “överempiriska” antaganden han eller hon gör om tillvaron. – om min uppsats.)

Kärntrupp/anhängare (Geels &Wikström)

Vad man delar är övertygelsen om att mänskligheten står på tröskeln till en ”ny tidsålder”. Vidare kan denna heterogena grupp delas upp i nivåer av engagemang, från ”kärntrupp” (de mest dedikerade) till ”kunderna” (de som blott konsumerar). En annan möjlig uppdelning vore i grad eller kombination av en ockult, en andlig och en social dimension. (s391) Wikström och Geels

Funktionellt perspektiv mm (Frisk & Åkerbäck)

Ett funktionellt perspektiv. New age är de som håller på med healing. Men Frisk nämner respondenter som håller på med healing men inte ser på sig själva eller det de gör som andligt, s115, 2007

Frisk föreslår att man kanske ska börja från grunden, med statistiska medel, forska sig fram till passande indelningar av det som idag ryms mer eller mindre under new age, s119 Frisk 2007

Något som hon arbetar vidare på i Frisk och Åkerbäck (2013)

 Organisation

Finns såväl organisationer, sekter, Ryska citatet!, och oorganiserat. Vad som är gemensamt för ”nyandlighet”? Upplysning, att ledaren kan vara den återfödde eller reinkarnerade Kristus. Att denna ledare kan vara fullkomligt kärleksfull, fullkomligt utvecklad, överlägsen alla andra. Detta är inte en ”kristen” föreställning. Viss ”holism”, föreställningen om kontroll, kommunikation över tid- och rumsgränser…

”Rose of the World”.

“Ruslana Korshunova, 20, hade allt: hon gjorde en raketkarriär som modell, prydde världens största modemagasin och var älskad av sina vänner. Alla chockades när hon plötsligt dog på en gata i centrala New York 2008…

Nu har den brittiska journalisten Peter Pomerantsev presenterat en ny teori i sin bok ”Nothing Is True and Everything Is Possible”. Enligt honom var både Ruslan Korshunova och hennes väninna Anastasia Drozdova involverade i en sekt i Moskva som går under namnet Rose of the World (”Världens ros”), och att sekten indirekt ska ha lett de båda unga kvinnorna in i döden.

Sekten baserar sitt sätt att tänka på den ryska mystikern Daniil Andreev (1906-1959) som förutspådde i sin bok ”Roza Mira” att världens stora religioner i framtiden kommer att gå samman i en ”interreligion”. Han trodde även på reinkarnation och karma – två ganska vanliga koncept bland moderna, kvasireligiösa sekter.

”Demonterade” medlemmarnas självkänsla

Peter Pomerantsev wallraffade sig in i sekten i Moskva och började ta lektioner för så kallade ”livscoacher” för att studera den och ta reda på mer om Ruslana Korshunovas tid i Rose of the World.

Han fann att hon hade sökt sig till den efter att ha fått sitt hjärta krossat av en äldre, förmögen man som hon hade förälskat sig i. Sektens ledare hade, enligt Pomerantsev, för vana att förnedra och ”demontera” medlemmarnas självkänsla. Bland de ”lärdomar” som Korshunova betalade över 2000 kronor om dagen för att ta del av var att en person alltid har sig själv att skylla för sina problem; ett våldtäktsoffer fick till exempel höra att det var hennes eget fel att hon hade blivit våldtagen.

Den wallraffande Peter Pomerantsev berättar för New York Daily News att en av sektens ”livscoacher” fick frågan om han mindes Ruslana. Coachen svarade att han mindes henne som ”ett klassiskt offer” och att det ”ibland är bättre att ta livet av sig än att inte kunna förändras”.”

Det förefaller som om det inom den ”nya andligheten”, som ändå kan dela vissa föreställningar (reinkarnation, karma, ”ödet”, utveckling mot fullkomlighet, mm), kan finnas en oerhörd bredd i organisationsutseende. Från den som köper böcker och går hem och läser på egen hand, eventuellt besöker ett föredrag då och då, till den som liksom Ruslana Korhunova, engagerar sig i en organisation som långsamt bryter ned henne och till sist får henne att ta sitt liv.

New age, NRM, NSM, m fl

Chryssides (2007, sid. 5) påpekar att det är viktigt skilja new age  från sådant som ”alternative spirituality”, ”NRM:s” och ”NSM:s”: ”What belongs to the field of New Age studies and what lies outside” (sid. 5).

Nyandligeten efter NRM:s

Forskaren Liselott Frisk intervjuas i Dagens Nyheter (Utterström, 2014) om tillståndet för nyandligheten i Sverige. Hennes uppfattning är att fenomenet utvecklats i en oväntad riktning:

”Hare Krishna, Scientologikyrkan och de andra nyreligiösa rörelserna som Frisk studerade i sin avhandling fortsatte inte att växa på det sätt många spådde under 90-talet. Men det gjorde new age. Liselotte Frisk menar att erbjudandet om ett andligt smörgåsbord låg helt rätt i tiden. Dessutom fortsatte sekulariseringen och individualismen, globaliseringen skapade en känsla av samhörighet och internet bidrog till att information spreds som aldrig förr.”

Förändring över tid

Förändras ständigt, förut samhället men nu individen, 3:e fas

Stricto vs Lato new age (Sutcliffe, 2013)

Sutcliffe (med referens till ?, 2013) talar om en ursprunglig och en nutida new age. Den förra hade mer fokus på samhället, idag mer på individens välmående. “Stricto” resp “lato”.

”3:e fasen” (Hammer)

Hammer gör en analys av att mängden intresserade påverkar ett fenomen status. Så länge det bara är några hundra sympatisörer rör det sig om ett excentriskt fenomen. Några tiotusentals anammat då handlar det om intressegrupp eller subkultur. När många miljoner accepterat blir det del av ett allmänt kollektivt beteende -c. I USA och Sverige menar Hammer att new age kommit till ett sådant tredje stadium, s95 Hammer 2004

Hammer påpekar en intressant glidning, som möjlighen har med den större samhällsutvecklingen att göra. I början var det vanligare att man talade om hur mänskligheten stod inför en ”andlig och samhällelig revolution”, ja en ”new age”. ”Den föreställningen har blivit allt ovanligare. I stället vekar stora delar av dagens new age-tänkande handla om den enskilda individens andliga förkovran”, s23 Hammer 2004

Samhälle vs individ

Hammer om att det i början i högre grad vad en samhällsomvandlande rörelse, idag mer individen.

(Hammer, 2004) Hammer påpekar en intressant glidning, som möjligen har med den större samhällsutvecklingen att göra. I början var det vanligare att man talade om hur mänskligheten stod inför en “andlig och samhällelig revolution”, ja en “new age”.

“Den föreställningen har blivit allt ovanligare. I stället vekar stora delar av dagens new age-tänkande handla om den enskilda individens andliga förkovran”, Hammer, 2004, s23

Karaktäristiskt för New age att ändras

Jmfr Frisk om att data är för gamla efter tio år, 2000

Att new age förändras är kanske inte så konstigt, om det är en andlighet som uttryckligen handlar om ”sökande”. Och att det inte är koherent. Många rörelser rymmer stora spänningar och olikheter, feminismen t ex, kanske ändå större skillnader, s16 (Chryssides, 2007??)

”Karaktäristiskt för New Age är att innehållet förändras med tiden”, s52 (Frisk 2000)

Kärt barn har många namn

Andlighet, icke-konfessionell andlighet, spirituality, ”kristendom light”Holistisk religion, Andlighet, Populärreligiositet, NRM:s, New Religious Movements, Icke-konfessionell andlighet, Alternativ andlighet, Västerländsk esoterism, Nyreligiositet, Ockultism, Esoterik, Esoterisk andlighet, Grassroot spirituality, Spirituality, Self-spirituality (Heelas), Privatreligiositet, New age, Nyandlighet, osv. Liselotte Frisk (Dagen, 2008a, 16 juli), med referens till en undersökning i Enköping, talar om ”milt kristna” eller ”kristna light”. Det är personer som blandar en kristen tro med vissa nyandliga trosföreställningar och praktiker.

 Modeller

Pyramis (Månsus), organiserad vs oorganiserad, upplevelsebaserad vs teoretisk, individualistisk vs kollektivistitisk, Wikström & Geels

Månsus ”pyramid”

Harry Månsus har föreslagit en pyramid med tre nivåer. På den överstna nivån placerar han den mer organiserade nyandligheten, sekter, “cults”. I nedre delen av det översta lagret placerar han den i någon mån organiserade nyandligheten, som antroposoferna, martinuskosmologin. Dessa rörelser har det gemensamt att de betonar ett “helhetssystem” (Månsus, 1997). På mellannivån återfinns det mer löst sammansatta new age, det som kommer till uttryck “i veckotidningarna och i litteraturen” (Månsus). Fenomen kristaller, tarot, astrologi, mm. På den understa nivån, det som Månsus kallar “djupnivån”, hittar vi t ex den idag vida spridda föreställningen om reinkarnation. Ett stort intresse för healing och mediumism till exempel. Här har individerna ännu inte “lagt sig fast på en “New Age-ideologi. De är sökare. De rör sig.” (Månsus)

Månsus pyramid i tre steg (“enhetsfilosofier” i nedre delen av tredje nivån)

Organiserad/semiorganiserad/oorganiserad

Upplevelsebaserat vs teoretisk

Wikströms 4 kategorier?

Individualistisk/kollektivstisk

Likt och olikt

New age som ”ett smörgåsbord” där anhängarna plockar ihop de rätter de själva vill ska ingå i deras personliga andlighet är en populär metafor (Wikström, m fl). Många beskrivningar av den nya andligheten innehåller en uppräkning av diverse praktiker och trosföreställningar.

En hierarki av föreställningar?

Det borde vara möjligt att ordna föreställningarna hiearkiskt: En övertygelse om att världen är ”holistisk” torde hamna högt, dvs att sådant som telepati och olika paranormala fenomen är möjliga. Att individen överlever döden och reinkarnerar torde även det hamna högt. Att individen och mänskligheten är inbegripna i en utveckling fram emot något ljusare, högre, även. Till det senare fordras någon form av karmaprincip. Eventuellt bör till detta fogas en individualitiskt kontext, att det inte är klanen eller familjen som ska överleva, utan fokus är på den enskildes förkovran och växt.

Holistisk individualism

”The construct of holistic individualism has been identified in relation to the New Age but it is plausible to find it applied elsewhere. An obvious example is the growing interest in spirituality within modern societies, a concept that overlaps in many ways with New Age ideas in the way it emphasizes non-ordinary experiences at the individual level and distances itself from communal forms of religion. It may be the case that holistic individualism is a social-cultural phenomenon of which the New Age is merely a precursor” (Farias & Lalljee, 2008)

Detta tillstånd förutspåddes redan av sociologen Émile Durkhem (1858-1917) som föreställde sig ett framtida samhälle som kommer att vara så heterogent att det enda som till slut förenar människor är det faktum att alla uppfattar sig själva och andra som autonoma individer, livet kommer att uppfattas som ”ett öppet projekt” (Hammer, 2004, sid 312-313, eller 312ff).

Ovilja att låta sig kategoriseras, eller svårt?

I en dansk studie, som ville undersöka newage-sympatier i befolkningen, skickade man ut en enkät till 385 behandlare, då dessa antogs omfatta typiska new age-föreställningar. 170 svar kom tillbaka. Bland annat ville forskarna få svar på i vilken utsträckning dessapersoner betraktade sig själva som religiösa eller andliga. Svaren visade att de i mycket högre grad än befolkningen såg på sig själva så.

Fem svarsalternativ gavs. Kristen/religiös/andligt sökande/har nått andlig klarhet, samt ett femte alternativ, som var nej till alla beteckningar. En femtedel kryssade för samtliga alternativ. En femtedel alla utom ett alternativ. Författaren föreslår att detta kan ha berott på att respondenterna inte tyckte att något av svarsalternativen passade dem. (Lars Ahlin, 2007, refererat i Frisk & Åkerbäck, 2013)

Frisk berättar om liknande erfarenheter, från en annan studie, där respondenterna skulle svara på personlig eller opersonlig gud, och många kryssade i båda rutor, eller mittemellan! (ref?)

”En ny människa”

Hammer om new age-anhängarnas självbild: ”Man tillhör en spjutspets i samhället, en grupp människor med högre kunskap, större insikt, som har kommit längre i sin andliga utveckling”, s333 Hammer 2004

Är det då en grupp som utmärker sig för speciella psykologiska drag?

Kognitionspsykologiska perspektiv

För att till fullo förstå förändringarna i det religiösa engagemanget går det förmodligen inte att räkna bort stora samhälleliga omvälvningarna under 1900-talet, inflyttningen till storstäderna och som ofta innebar ett uppbrott från gemenskaper och traditioner, sekularisering, två världskrig, globalisering, mm. Dock går detta långt utanför ambitionen med denna studie att försöka besvara.

Är nyandlighet och new age en egen grupp?

Granqvist och Hagekull (2001) har med sin forskning utifrån New Age Spirituality Scale kunnat visa att det inom den holistiska andligheten finns en samsyn kring centrala frågor, en teologi, om man så vill.

En fråga som ställas är om personer som omfattar eller ”dras till” new age/nyandlighet också i psykologiskt avseende utgör en egen grupp? Är det samma psykologiska processer som leder fram till ett intresse för age/nyandlighet som, låt oss säga, att personen blir kristen? Är det samma ”vinster” som gör att personen förblir intresserad?

Det finns forskning, inom kognitiv psykologi och utifrån anknytningsteori, som pekar på att anhängare av new age/nyandlighet utmärker sig i vissa psykologiska avseenden.