De psykologiska forskarna är oeniga om huruvida det finns en förhöjd nivå av psykisk ohälsa i gruppen nyandliga. Granqvist och Hagekull (2001) som fann tecken på detta hade rekryterat sina respondenter ur new age-miljöer i en storstad. Farias et al. (2005) som inte fann sådana tecken hade forskat bland annat på engelska druider. En möjlig orsak till detta utfall kan vara att det i själva verket rör sig om olika grupper.
För det andliga området saknas en samsyn kring vad som är relevanta avgränsningar och hur olika varianter bör benämnas. Frisk (2007b) föreslår utifrån ett religionsvetenskapligt perspektiv att forskarna borde tar hjälp av statistiska metoder för att på så vis komma fram till en passande indelning. Detta verkar angeläget att försöka åstadkomma. Dock kan olika dicipliner behöva olika modeller och vad som kan visa sig vara en relevant indelning för religionsvetenskapliga behov behöver inte nödvändigtvis överensstämma med den indelning som vore mest belysande eller användbar för psykologiska ändamål.
Granqvist (2014) lyfter fram skillnader i gudsförhållande eller gudsbild vilket sannolikt är en betydelsefull variabel att beakta. Det kan inte uteslutas att respondenterna exempelvis i Farias et al. (2005) som nämns ovan hade en anknytningsliknande relation till själva naturen, vilket skulle kunna förklara varför resultatet av den undersökningen avvek från exempelvis Granqvist och Hagekull (2001).
Föreliggande studie har undersökt hur intervjupersonerna förhöll sig till människans existentiella villkor, så som dessa kan formuleras utifrån psykoanalysen, vilket eventuellt är en annan variabel som kan ge ett bidrag till en psykologiskt relevant indelning av nyandlighet eller andlighet över huvud taget.
Förekomsten av glapp i tankesystemet (Hammer, 2004) är en möjlig tredje sådan variabel. På grund av bristande förkunskaper inkluderades exempelvis ett par personer i föreliggande studie som egentligen hade en mer gnostisk livssyn. Dessa personer omfattade visserligen tankarna om reinkarnation, karma och individens fullkomning, men på ett lite annorlunda vis. Detta blev uppenbart först sent i analysarbetet. Ett intryck är att respondenterna med en gnostisk världsåskådning svarat mer eftertänksamt och i någon mening mer ”religiöst” än de övriga, när det handlat om guds roll, tankens makt, individen kontra kollektivet, den eventuella progressionen i utvecklingen, med mera. De verkade kort sagt ha ett större sådant glapp i sin tankevärld. Gnosticismen förefaller att psykologiskt sett vara ett mellanting mellan traditionell religion och nyandlighet.