Kognitiva aspekter
Individualism-kollektivism-universialism.
En metaanalys (av Saroglou, Delpierre och Dernelle, 2004, refererad i Farias & Lalljee, 2008) sammanförde studier från 15 länder, vilka innehöll mer än 8000 testpersoner, från olika religiösa bakgrunder, och resultatet visade att traditionell religiositet korrelerar positivt med olika mått på kollektivism. Däremot fann man inget samband mellan religiositet och universialism, vilket kan verka konstigt med tanke på att detta kan tyckas ligga nära religiösa ideal. Författarna försöker förklara detta med att en kollektivistisk orientering kanske begränsar sig till välmåendet för den egna ingruppen i första hand (Farias & Lalljee, 2008).
Farias och Lalljee (2008) konstaterar att New age skiljer sig från såväl katolikerna som de icke-religiösa i undersökningen. De var individualistiska som de senare, men samtidigt universialistiska. Deras självbilder var anmärkningsvärda och avvek från båda de andra gruppernas svar, genom att de var så abstrakta (t ex ”Jag är en droppe i havet” eller ”Jag är en bro”) (Farias & Lalljee, 2008)
I undersökningen av Farias och Lalljee (2008) fick new age-anhängarna högre poäng än de båda andra grupperna på ”Universialism”. Detta koncept betonar sådant som harmoni och jämlikhet (Farias & Lalljee, 2008)
I en studie av Farias och Lalljee (2008) testades 159 personer som antingen var katoliker, new age-anhängare eller agnostiker/ateister (53 från varje grupp) New age-anhängare visade sig vara både mera individualistisk och egocentrisk i sina val och motiv, och ha en universialistisk orientering. De delade vissa karakatärsdrag med de traditionellt religiösa, och vissa med de icke-religiösa i undersökningen (Farias & Lalljee, 2008).
I en studie jämfördes new age-anhängare med katoliker och atister/agnostiker. Syftet var att undersöka om new age verkligen handlar om ett intresse för själv-transcendens eller om det mer är en förstärkning av gängse individualistiska och sekulära värderingar och beteenden (Farias & Lalljee, 2008). Resultatet blev att new age-anhängare i vissa delar verkligen liknade ateisterna, men att man också har en uppsättning abstrakta föreställningar om sig själva.
I en undersökning (Farias, 2004; ref i Farias & Gr, 2007) undersökte man kollektivistiska respektive individualistiska ideal hos katoliker, ateister och new age-intresserade. Det visade sig att new age-anhängare betonade individualism lika högt som ateister, och skilde då ut sig från katolikerna i undersökningen. De förra betonade sådant som oberoende och hedonism. New age-anhängarna betonade också en universialism, som kan tolkas som tolerans, en omsorg om mänskligheten och naturen, s125 (Farias & Granqvist, 2007).
Varför är det då individualism och inte kollektivism som associeras med en sådan radikal jämlikhet, som i denna undersökning på bland annat katoliker och new age-anhängare, frågar sig Farias och Lalljee? (2008).
”Abstrakt självbild”.
Individer med en kollektivistisk orientering brukar, ombedda att beskriva sig själva, göra detta med omdömen som anknyter till deras sociala verklighet och/eller är konkreta (t ex ”Jag är dotter”, ”jag är bagare”), medan de med en mer individualistisk orientering använder mer abstrakta omdömen om sig själva (t ex ”Jag är gladlynt”). I en studie av Farias och Lalljee (2008) beskrev new age-anhängare sig själva i extremt individualistiska och abstrakta ord (t ex ”Jag är en kraft”)
Undersökningen ind/koll (Farias) ombads dessutom att beskriva sig själva med tjugo ord, som ett svar på ”Vem är jag?”. Svaren kodades sedan efter abstrakt och konkret
”New Age participants gave far more global abstract self-descriptions than did the other two groups [katoliker och icke-troende]. Furthermore, many of these were highly abstract descriptions in which the individual tended to see him-/herself as a process, a metaphor or part of a universal force” (Farias & Granqvist, 2007, s126).
Magiskt tänkande & ”tunnväggighet”.
Nittionio testpersoner (n=99) rekryterades på olika vis till denna undersökning. De skulle inte ha någon historia av psykiatrisk sjukdom. Dessa blev testade med ett batteri av instrument, dels för att fastställa typ av andlig eller religiös orientering, dels för att testa personlighetsdrag eller benägenheter som t ex magiskt tänkande och tunna respektive tjocka ”väggar”. Personer med new age-orientering fick höga poäng på båda de ovanstående testen, medan de som hade en traditioell religiös orientering inte utmärkte sig i detta (Farias, Claridge & Lalljee, 2005). (”inte i något av dessa avseenden”?)
Man fann att detta att vara förenad med något större inte endast var en fix idé eller en tanke, utan snarare ett sätt att förhålla sig till och uppfatta världen. Deltagare ombads att kommentera några olika historier som beskrev alldagliga händelser utifrån frågan: ”Hur skulle du tolka den här situationen?” Berättelserna kunde t ex beskriva ett möte med någon som känns väldigt bekant, som om man har träffats förut. Istället för att föreslå att man kanske stött på varandra i affären någon dag, eller ens att ”Gud ville att vi skulle mötas”, så förklarade personer med NA-orientering denna situation med hjälp av paranormala eller metafysiska argument: ”Våra själar har förmodligen träffats förut”, eller ”Vi har samma energier som gör att vi känner oss dragna till varandra” (Farias & Lalljee, 2006; ref i Farias & Granqvist, 2007).
Holismen inom NA kanske också kan förklaras med en böjelse för ”magiskt tänkande” som forskning kunnat uppvisa (Farias, Claridge och Lalljee, 2005). En sådan läggning karaktäriseras av just en holistisk världsbild där ”entities and events are connected in a way that defies modern rationalistic notions of causality” (Farias & Lalljee, 2008)
Farias och Lalljee (2008) påpekar att en sådan läggning för magiskt tänkande också kan vara något som betonas och uppmuntras inom en viss kultur, t ex new age, och att detta också kan förklara resultat (Farias & Lalljee, 2008)
Schizotypi.
Ett experiment visade att personer som hade en NA-orientering fick högre poäng på schizotypa personlighetsdrag, magiskt tänkande, kognitiv loseness, och stor känslighet (”emotional hypersensitivity”). Dessa egenskaper återfanns inte hos dem i gruppen som hade en traditionell religiös orientering (Farias, Claridge & Lalljee, 2005).
Schizotypi har beforskats utifrån två olika modeller. Den ena ser schizotypi mer som en avgränsad sjukdom eller ett problem, eller något som ligger nära schizofreni och psykossjukdom, medan den andra betraktar schizotypi som något som finns längs ett spektrum från adaptivt eller harmlöst, till potentiellt problematiskt. Det kan till och med tänkas att ett förhöjt värde på denna variabel kan vara till glädje för individen, för fantasi och spiritualitet. Här ser man schizotypi som en personlighetsdimension och inte som patologi (Farias, Claridge & Lalljee, 2005).
Light schizotypi samt en lättare form av dissociation kallad ”absorption”, att kunna bli uppslukad. (Far & Granqv, 2007)
Dissociation/absorption.
Dissociation kan beskrivas som ”a break-down in the individual’s normal attentional processing, which result in anomalous shifts in consciousness” Exempel på dissociation är depersonalisation, derealisation och selektiv amnesi (Farias & Granqvist, 2007).
Läckage (Farias & Granqvist, 2007). Om detta kan relativiseras (som också med förkärlek görs inom NA) men man får då betänka att relativiseringen också kan fylla flera funktioner: ett slags lättja, en gimmick (Flax, XX), ända till ett slags självinducerad dissociation (ref dissocation, Granqvist?)
”Tunnväggighet”.
Tunna eller tjocka ”väggar” i medvetandet (Hartmann, se art!). Man kan tänka sig att mänskligt liv är strukturerat med hjälp av många, såväl externa som interna, väggar eller avgränsningar. Inre väggar kan vara till exempel mellan sömn och vaka, mellan omedvetet och medvetet, o s v. En person med ”tunna väggar” utmärker sig för att sådant som att känslor och tankar blandas samman, att hon eller han oftare rapporterar eller tror på sådant som clirvoyance (Farias, Claridge & Lalljee, 2005)
”The thin boundaries construct accounts for some characteristics of the New Age religiosity, such as the sense of ’connectedness’ and ’holism’, as well as a particulary associative thinking style, and an emotional vulnerability or hypersensitivity” (Hartmann, 1991; ref i Farias, Claridge & Lalljee, 2005)
I flera undersökningar har personer med Borderline personlighetsstörning, samt de med Schizotyp dito, utmärkt sig för att ha särskilt tunna väggar (Farias, Claridge & Lalljee, 2005)
Cognitive loseness
Ett experiment visade en skärm som slumpvis exponerade många små prickar. Instruktionen löd dock att somliga skärmbilder kommer att föreställa något, andra inte. New age-orienterade testpersoner rapporterade meningsfulla motiv oftare än andra. Detta ses som ett mått på något som kallas ”cognitive loseness” och kan kopplas till benägenheten att tro på paranormala och magiska händelser eller principer (Brugger et al, 1993, refererat i Farias, Claridge & Lalljee, 2005).
”Läckage från det förmedvetna” eller nedsatta spärrar mot att saker kommer upp i medvetandet, har kallats ”cognitive loseness” (Farias & Granqvist, 2007).
Ett laboratorieexperiment där testpersonen fick sitta framför en dataskärm i ett svagt upplyst rum. 100 punkter som växlade i hög hastighet på ett slumpvis sätt visades för testpersonen under tio minuter. Instruktionen var att motiv skulle komma att växla med slumpvisa bilder, och att de skulle säga till när det kom något som gick att känna igen. NA-anhängare såg signifikant fler motiv (t ex djurmotiv, dansande människor, änglar etc). Personer med en traditionell religiös orientering såg inte mer än snittet (Farias, Claridge & Lalljee, 2005).
Berger och kollegor. Något likanden, som med prickar, har också gjorts med ord av samma forskare, som visat starkare semantiska kopplingar (Farias & Granqvist, 2007).
En egen grupp
Sett till vissa kognitiva och personlighetsmässiga drag är det signifikanta skillnader mellan gängse religiösa individer och dem som är engagerade i new age (Farias, Claridge & Lalljee, 2005).
Det är två olika grupper, kort sagt.