Kemp (2007), Handbook of NA

  • DEF-NEWAGE. Vad som ligger inom new age och vad som ligger utanför (Chryssides; i Kemp, 2007). New age, alternativ andlighet, NRM (new religious movements). C lyfter fram… att de flesta kan känna igen new age, i bokhandlar och deiv, men akademiskt är det svårt att ringa in på ett tillfredsställande sätt. En del vill spåra rötterna tillbaka till William Blake som levde kring sekelskiftet 17-1800 (1757-1827), andra ser det starten i motkulturen i hippierörelsen på 60-talet. Andra vill placera starten vid slutet av 70-talet. En del menar att rörelsen lever, andra att den är död.
    Om man vill inkludera så disparata saker som kanalisering, kristaller, tarot, homeopati, vad har det gemensamt?
  • DEF-NA. Krishnamurti.”Claimed to be bound by no tradition, and preached a message of non-violence, teatching that peace vas not achieveble by socio-political means, but only by a transformance of the self, cultivating the virtues of goodness, love and compassion” (Chryssides; i Kemp, 2007) + Idag-sidan på 80-talet?
  • Hippikulturen: “Make love, not war” (Chryssides; i Kemp, 2007)
  • Spangler, Ferguson… Baley “new age” (Chryssides; i Kemp, 2007)
  • The term new age “covers toio grate a variety of concepts to be of use” (Chryssides; i Kemp, 2007)
  • C ref till Sutcliffe, som påpekat att new age är ett konstrukt, en term som folk utanför satt på det de skyfflat ihop. (Chryssides; i Kemp, 2007). Någon anmärker på själva ordet ”andlighet” att det är ett modeord, som kan användas för de mest skilda ändamål, som kultur, tänker jag.
  • DEF. ”emic”use of the term new age… det ligger bakåt i tiden, anhängare ets använder det inte själva längre. ”Etiskt” är det ett konstrukt med vag innebörd,spretigt, alltså, enligt Sutcliffe. (Chryssides; i Kemp, 2007)
  • DEF. Det är ett teoretiskt konstrukt, men det är hinduism också. Användbart ändå. (Chryssides; i Kemp, 2007). C ifrågasätter egrepp som ”alternativ andlighet”. Alternativ till vad? Bara kristendom? Eclektiskt begrepp.
  • ”Sökare” som kanske får mer ur själva sökandet i sig, än vad denne hittar? (Chryssides; i Kemp, 2007)
  • Att new age förändrats över de senaste decennierna är inget som talar emot att kunna kalla det för något. Många rörelser förändras med sin tid. Och en rörelse som i så hög grad handblar om att söka borde kunna få göra det i extra hög grad. (Chryssides; i Kemp, 2007) C gör också en parallell till ”feminism”, som under detta begrepp samlar de mest disparata grupper.
  • DEF. C ref Campbell som pekar på att new age är mycket fokuserat på en första-hands andliga upplevelser. (Chryssides; i Kemp, 2007) dvs det ”mystiska”.
  • New Age tenderar att avvisa kristendomen, åtminstone i dess traditionella former. (Chryssides; i Kemp, 2007) Samtidigt hör det till new age dessa alternativa evangelier. (Chryssides; i Kemp, 2007) Kristna brukar kunna invända mot new age att det har panteistiska idéer, att allt är gudomligt, heligt.
  • DEF. En optimistisk syn på sig själv, till den grad att man talar om ”gudomligt inre” etc, ”God within” Hälsa och healing betonas. Det finns en kritik emot överhet, mot traditionell auktoritet. (Chryssides; i Kemp, 2007)
  • Hanegraff (Kemp, 2007) påpekar at new age och esoterism används synonymt många gånger.
  • Granqvist och Farias fokuserar på socialpsykologiska, personlighetspsykologiska och utvecklingspsykologiska aspkter av new age (Farias&Granqvist; i Kemp, 2007). De beskriver hur de båda började sin forskning med hypotesen att denna grupp av andliga skulle skilja sig från traditionell religiositet.
  • New Agearen bertonar persponlig upplevelser framför tro. Och vill se sig som självständiga, fri och kraftull personlighet (self) (Farias&Granqvist; i Kemp, 2007). De har inte gjort longitudinella studier. Men deras tvärsnittsstudier tycks ge belägg, enligt förf, för såväl biologiska (persnnlighet och temperamentfaktorer), såväl som tidiga miljöfaktorer, tidig uppväxt. Förf påpekar att det inte försöker komma fram till vad som är sant och falskt. En del dras till new age för att de har haft speciella andliga upplevelser, som new age kan förklara. Deras bevis ”strongly suggests that there are basic underlying processes of cognition and emotion, related to a particular pattern of personlaity traits and attachment organisation, which may manke some individuals more likely tor report such unusual experiences and participate in the New Age.  S.124 (Farias&Granqvist; i Kemp, 2007)
  • Forskning som Farias gjort tidigare har visat att new ageare i vissa avseenden har mera gemensamt med ateister, i en testgrupp, än praktiserande katoliker. T ex grad av individualistisk orientering. Mest slående var de svar som kom fram när man gjorde en social-kognitiv analys av hur anhöngarna beskrev sig själva. De ombads ge tjugo beskrivningar av sig själva utifrån frågan ”Vem är jag?” Svaren analyserades efter hur abstrakta repsektive konkreta de var, på den konkreta sidan sådant som hade med fyiska och sociala beskrivningar. På den abstrakta sidan sådan som had med psykska kvaliteer. New ageare gav mycket nmera abstrakta svar än de andra två grupperna. Till den grad att de beskrev sig själva som en process, en metafor eller som delaktig av en universell kraft. ”Holistisk individualism” myntades ett begrepp för detta. (Farias&Granqvist; i Kemp, 2007) De upplevde sig som förenade med ”a larger universe of being” och ändå var denna koppling myckert privat och abstrakt, snarare än socialt ”embedded” En annan del av undersökingen då lät man testpersonerna b eskriva en ”höjdpunkt” i sina liv, som tolkades som antingen som självständig individ, eller socialt i samarbete. New agearen rapporteradde dubbelt så många ”agency” som samarbets-narrativer. Vidare var fler av dessa berättelser  ”ideas and feelings of being magically or paranormally empowered by a non-material force or entity”. (Farias&Granqvist; i Kemp, 2007)
  • Ställda inför en berättelse, en hypotetisk situation att ta ställning till, t ex om de mötte en främmande person som ändå kändes bekant, gav new agearen mera magiska svar än ateisten, men också än den kristne. Hypotesen var att new agearen skulle ge flera magiska svar (”Our souls have probably met before”, ”vi har likanden energier”), och det stämde. New agearen gav dubbelt så många magiska svar som vardagliga, naruliga svar (”Vi har nog mötts på stan förut”) Detta får förtfattarna att formulera att new agare ofta har en ”highly associative cognitive style, which made dem percive events in therir life in a tightly connected way (via supernatural forces or entities”. (Farias&Granqvist; i Kemp, 2007)
  • Farias och G ref också till forskning som gjorts för att testa korrelation mellan new age intresse och schizotypala drag. Det är inte svårt att se paralleller när man t ex läser DSM-4 om diagnosen. (Farias&Granqvist; i Kemp, 2007)
  • New agearen har en ”their concern with the existence of an intimate connectedness between all things, visible and invisible.” Krma och syncronicitet, enl Jung, skapar en  “a virtually unending network of connections. På så vis blir varje liten trivial detalj tycks fylld med mening. (Farias&Granqvist; i Kemp, 2007)
  • Påståendet ”det finns ingen slump” får new agearen att söka magiska samband mellan mycket i sin vardag. New age-anhängare inte bara delar vissa förestälningar, de tycks dela en speciell cognitiv och persnlighetsläggning som gör dem manade att söka meningsfulla koppligar mellan till synes avlägnsa ocxh orelaterade saker och händelser” (Farias&Granqvist; i Kemp, 2007)
  • ”Schizotypi” – utmärks av magiskt tänkande och ovanliga upplevelser. Men hur ska schizotypi förstås? Som en diagnos, eller som ett spektrum från normalt till patologi? Förf verkar ha funnit den senare modellen mest fr uktbar föpr sin segen forskning. (Farias&Granqvist; i Kemp, 2007)
  • Andliga upplevelser. Förf ref till Claridge 2001 som utvecklat tankar kring healthy psychotism. I likhet med kreativitet… ”spiritual experience which, like creativity, are an example of ’healthy psychotism’, i e a form of schizotypal personality which lies on the healthy side of the psychotic spectrum” (Farias&Granqvist, I Kemp, 2007)
  • Magical Ideation Scale (Eckblad&Chapman, 1983) som bl a mäter “magical and paranormal ideas and experiences”.. Högt resultat på detta test har också korrelerat med att försökspersonerna har lätt för att göra kopplingar mellan ord som egentligen inte har något med varandra att göra.
  • Förf refererar till en mängd intressant forskning med relevans för ämnet. Men sammantaget kan sägas att det handlar om ett slags lättrörligt psyke, kreativitet, som i vissa avseenden kan förstås som längs en skala från normalitet till psykos. (Farias&Granqvist, I Kemp, 2007). Att ett psyke som fungerar på detta sätt också kan kopplas till en tendens till eller öppenhet för magiska eller paranormala upplevelser.
    Olika modeller har presenterats för att försöka förklara dessa resultat. ”Translimity” som handlar om att tankar och känslor kan vandra mellan det som är förmedvetet eller omdedvetet, till att uppmärksammas av det medvetna. En hög grad av detta har visat sig var korrelerat med psykiska upplevelser och en tro på paranormala upplevelser. Olika begrepp som mer eller mindre tycks adressera samma sak: translimity, skinlessness, och väggighet (tunna och tjocka).. det senare Hartmann-91. En konsekvens av denna typ av känslighet sammanfattar författarna som: ”This sense of connectedness is of a cognitive and emotive kind but does not extend into the interpersonal domain, as people with thin boundaries typically find it difficult to feel part of a group” s.131 (Farias&Granqvist, I Kemp, 2007) Detta stammer överens med det individualistiska drag I new age-andligheten, menar förf.
  • Förf har också kunnat bekräfta dessa rön I egen forskning. Ett intressant test handlar om i vilken grad personen uppfattar mönster och figurer på en skärm där hundra punkter projiceras i slumpvis ordning. New Age-intresserade uppfattar mer komplexa figurer, helt enkelt. Personer med en mer traditionell religiös läggning utmärkte sig inte i detta avseende. (Farias&Granqvist, I Kemp, 2007). Resultaten indikerar “presence of underlying structures which may dispose the individual to experience unususal perceptions and magical/paranormal beliefs and experiences” (Farias&Granqvist, I Kemp, 2007).
  • DEF. en invändning mot t ex Farias & Granqvists resultat kunde vara att deras new age-individer inte är representativa för gruppen i stort. Att denna schizotypi kanske gäller för de mer extrema individerna (som också kan tänka sig att ställa upp på sådana här tester).
  • Absorption, dissociation ”light”, har kunnat kopplas dels till new age-gruppen, dels till individer som är lätthypnotiserade och lättsuggererade.
  • Förf reserverar sig för att man, på grund av att longitudinella studier saknas, inte kan utesluta att det är själva new age-intresset som formar individen, snarare än att det är en viss läggning som gör att hon eller han dras till denna typ av fenomen. (Farias&Granqvist, I Kemp, 2007)
  • Förf påpekar att även om new age-anhängaren själv ofta talar om ett sökande som började i sena tonåren t ex, så bygger det på formande erfarenheter gjorda mycket tidigare i livet.