Chryssides, Frisk, Hammer…
Chryssides, G. D (2007)
Div
Viktigt skilja på New Age, alternativa spirituality, NRM and NSMs. What belongs to the field of New Age studies and what lies outside, s5
Chryssides för en genomgång av begreppsförvirringen. Även Hammer.
Mästarna, vilka är ”advanced spiritual beings who are now free from the cycle of reincarnation and who continue to guide humans on Earth from their celestial abodes”, s 6
Ref till Steven Sutcliffe som sagt: ”’New Age’ is a construct – that is to say, a term created by outsiders to bring together artificially a number of disparate ideas that may not be linked by their exponents”. Chryssides gör en parallell till hinduismen, som ett västerländskt 1800-talsbegrepp för att föra samman en mängd mycket olika andliga fenomen som fokuserade på mycket olika gudomligheter, s13
Kopplingen till hippietiden. Då en del av ett vänsterprojekt, ett mostånd mot det bestående, men det stämmer kanske inte så bra längre, s12
Alternativ är ett lurigt prefix, artikel.. vad heter det?… Alternativt till vad? Gängse kristendomen? Men då finns det ju många andra alternativ också, s15
Emic och etic. Det förra är vad anhängare själva använder, etic är vad betraktare säger och hur definierar. Epic use… s, 12
Att new age förändras är kanske inte så konstigt, om det är en andlighet som uttryckligen handlar om ”sökande”. Och att det inte är koherent. Många rörelser rymmer stora spänningar och olikheter, feminismen t ex, kanske ändå större skillnader, s16
New Age har anklagats för att sakna gemensam världsåskådning, gemensam ideologi, gemensam organisation, s17
New age är av en nebulös natur, s21
Författarens förslag: Den har en optimistisk syn på individen själv, till den gräns att man ser individen som gud, gud inuti. Ett ifrågasättande av gängse auktoriteter. Det är en motkraft, counder-cultural zeitgeist, s22.
Spirituality
Att det finns något, eller kanske någon, som finns bortom det empiriska. Gud, Uppstigna mästare, eller vad det nu är.
Det är något eller någon man kan vara i kontakt med. Kanaliseras eller ledas av.
Uttrycker sig med ritualer. New age är känt för att det har många. Böner, mediationer, tarotläggningar.
”Finally, spirituality is about finding meaning in one’s life: receiving guidance for life, obtaining answers to qustions about why we are here, what the purpose of life is, and what may happen after we die”, s14
Frisk, L. (2007)
Quantitative studies of new age
Populationer
Ref till undersökning i Holland 1998, av Dick Houtman och Peter Mascini. Man mätte kristendom, new age och icke-religiös orientering. Man kom fram till att nedgången för kristendomen inte berodde på en tilltagande rationalitet, utan att det ökade intresset för new age och icke-religiositet snarare berodde på individualisering, s111
MORI, som utför marknadsundersökningar i Storbritannien (motsvarande Statistiska Centralbyrån, eller Temo?), gjorde i januari 2006 en undersökning som visade att 28% av britterna tror på astrologi, 43% tror på telepati, 56% på varsel och ESP, 18% att spå i framtiden/tarot, och 23% tror på reinkarnation, s112. (www.mori.com/polls/2006/s060117.shtml, enl Frisk)
Två stora undersökningar i Europa. World Values Survey. T ex hur folk tror på reinkarnation förändrades: 1982: 17,4%, 1990: 19,8%, till 1999: 22,3%. (www.worldvaluessurvey.org, enligt Frisk). År 2000n trodde 44,2% av européerna på telepati, 24,4% på reinkarnation, och 19,1% uppgav att de höll sig med en lyckoamulett (EVS2000)
Frisk påtalar problemet med att om man inte vet att man mäter samma sak, så kan man inte heller jämföra undersökningar och resultat, s114
Vilka är med i new age och vilka är inte. Och till vilken grad. Och delvis, men djupt i något avseende. Vad ska vara ett minimumkriterium?,s114
Ett funktionellt perspektiv. New age är de som håller på med healing. Men Frisk nämner respondenter som håller på med healing men inte ser på sig själva eller det de gör som andligt, s115
Frisk föreslår att man kanske ska börja från grunden, med statistiska medel, forska sig fram till passande indelningar av det som idag ryms mer eller mindre under new age, s119
Farias, M.; Granqvist, P (2007)
The psychology of the new age
Psykologiskt bidrag
Tio år efter publiceringen av två monografier om new age, en historisk och en sociologisk, Hanegraff respektive Heelas, presenterar författarna att det nu är dags för en sammanställning av empirisk psykologisk forskning om new age.
Art innehåller socialpsykologisk, personlighetspsykologisk, och utvecklingspsykologisk forskning, s123
Inga longitudinella studier, s124
Föreslår att det är en kombination av biologi (kognitiva och personlighetsfaktorer, konstitution, kognitiv stil) ihop med tidiga erfarenheter av föräldrar etc som ligger bakom new age-intresset, s124
Individualism/kollektivistm.
Författarna föreslår att det ”are basic underlying processes of cognition and emotion, related to a particular pattern of personality traits and attachment organisation, which may make some individiual more likely to report such unusual experiences and participate in the New Age”, s124
I en undersökning (Farias, 2004) undersökte man kollektivistiska respektive individualistiska ideal hos katoliker, ateister och new age-intresserade. Det visade sig att new age-anhängare betonade individualism lika högt som ateister, och skilde då ut sig från katolikerna i undersökningen. De förra betonade sådant som oberoende och hedonism. New age-anhängarna betonade också en universialism, som kan tolkas som tolerans, en omsorg om mänskligheten och naturen, s125
Undersökningen ombads dessutom att beskriva sig själva med tjugo ord, som ett svar på ”Vem är jag?”. Svaren kodades sedan efter abstrakt och konkret