Ahlbäck ur Wikström (1998) eller ur eget manuskript (har en printad av honom)?
- Spiritismens enkla grundidé, att det under vissa förhållanden går att få kontakt med andar. Ingen reinkarnationstanken i mainstream spiritism, bara i den franska. (Tore Ahlbäck, 1998)
- Swedenborg hade en själavandringslära, ingen reinkarnationslära. Finmateriella resp grovmateriella kroppar. (Tore Ahlbäck, 1998)
- Def ockultism resp esoterism. Ockultism är en paraplyterm för många olika företeelser och föreställningar: alkemi, magi, även rörelser som teosoferna m fl. Ting som liknar varandra, eller kommit i beröring med varandra, äf rförbundna. Esoteriken är själva läran, som förklarar dessa ockulta företeelser. Terminologin kommer från socilogen Edward E. Tiryakian. Intresset är knutet till det som händer i den materiella världen. Ockultismens historia går tillbaka, som anhängarna också hävdar, långt i historien. (Tore Ahlbäck, 1998)
- Reinkarnation finns både inom hinduismen och buddhismen. Förts till väst av teosoferna och den franska falnagen av spiritismen. (Tore Ahlbäck, 1998)
- Från boken Teosofi (1889, s1) kan man läära att man behöver bekämpa sin lägre natur, ens drifter, etc. (Tore Ahlbäck, 1998)
- Secret doctrines (ca 1890), som Bavatsky färdigställde mot slutet av livet, kom att inkludera också reinkarnationstanken. Den fanns inte före. Varför? Hon hade varit intresserad via spiritismen i USA som inte omfattade denna tanke. (Tore Ahlbäck, 1998)
- Ideal. Teosoferna har sina mnästare i den vita logen, Tibet, som anses besitta alla möjliga magisak förmågor: läsa och påverka tankar på avstånd, införa meningar i förseglade brev, låta blommor m m falla ned från luften, snabbt meddela sig med lärjungar vartän de befinner sig. (Tore Ahlbäck, 1998).
- Den viktigaste orsaken för människor att syssla med dessa tankar ligger ”på det existentiella planet; det är för att finna en stig, det är för att höra ett ord, det är för att få ett svar på gåtan med att finnas till. S.180 (Tore Ahlbäck, 1998)
- En allmän förskjutning mot den ”inre psykologiska upplevelsevärlden”, enl Wikström. Troheten gentemot idéburna organisationer och institutionella uttrycxk för genomtänkta ideologier minskar -citat. (Wikström, 1998)
- Enligt Wikström är detta fokus på ”inre förvandling” något som hör det sena 1900-t till. (Wikström, 1998). En idealisering av ”den enskilda människans ’andliga förmåga’ att påverka sitt öde och romantiseringen av människans innebornde godhet” (Wikström, 1998).
- New age ex en motkultur, enl Wikström. Jag tänker på ilskan mot kirstendom och vetenskap.
- Wikström skriver om att ord som ockultism, vidskepelse och new age är starkt värdeladdade. De används ibland liktydligt med flummighet och intellektuell redbarhet –citat wikström skriver vidare om de två dominerande verkligheteskonstruktörerna – religionen och vetenskapen – att de ofta förlöjligar mindre sofistikerade och allmänt erkända system. (Wikström, 1998)
- DEF. New age är både en idéströming med religiösa övertoner, ett nätverk av personer som är intresserade av andlighet och hälsa, och en mängd tekniker för sådant. Målet är ofta att förverkliga optimal hälsa och eller sitt högre själv. (Wikström, 1998)
- MOTIV. Wikström spekulerar om vi här har ett slags folklig andlighet som för närvarande befinner sig i et ingenmansland, han ref Hammer 97. Att studera detta är därför legitimt och viktigt (Wikström, 1998)
- Religionernas smörgåsbord, som manplockar ifrån (Wikström, 1998) de har ofta vetenskapliga anspråk, samtidigt som civilisationskritiska. Holisitisk, synkretisk, tillåtande. Syftet är att ”förankra det egna självet i en gudomlig sfär”. Wikström påpekar att denna strävan, ”tankens makt över livet ..är ofta ett genomgående drag. Allt strävar uppåt och framåt” – växt sig så starkt samtidigt som den kognitiva psykologin har framgång, och evolutionstänkandet är populärt i psykologisk labb –citat. (Wikström, 1998) ”föreställningar, idéer och praktiska tekniker som för några år sedan kallades övertro, svindel eller skrock bölrjar bli socialt accepterade” det sena 1900-talets individualism och narc kultur passar mycket bra ihop med new age. ”Att på egn2a villkor och i sin egen takt kunna relgera den andliga energin – W citerar Gay, 1989. ”Att stiga in i sitt innersta schakt och utveckla sitt kosmiska medvetande har inte bara personliga konsekvenser. Hela världens ekologiska system påverkas”. (Wikström, 1998)
- DEF. Vad är new age? Att det bortom denna värld finns en hemlighetsfull zon fylld [med?] andlig energi –citat.denna inre värld anser man att såväl kyrkan som vetenskapen har färtryckt, enligt W. ”De officiella kyrkornas bild av den osynliga världen misstros således i lika hög grad som den etablerade forskningens bild av dn synliga” new age kan ses som en förlängning av att de franska ockultister släppte hemligheter fria i slutet av 1800-t.
- Storstadsmänniskans idealiserande intresse för naturen, som W menar att man känner igen från romantiken i sltuet av 1800-t. (Wikström, 1998)
- Panteism: Gud eller snarare ett kosmiskty guds- eller kristusmedvetande bor i allt. Jordklotet är heligt. (Wikström, 1998). Monism: allt hör ihop.
- New agearen talar inte om en personlig Gud. Inte heller om en aktiv gud, man talar inte om överlåtelse eller tro, utan snarare om att få en påtaglig kunskap -.citat. (Wikström, 1998).
- Positiva affirmationer, som har påtagliga likheter med den kognitiva terapin enl populärbilden. (Wikström, 1998)
- Människan och itne gud står i centrum. Gud uppfattas som en världslag, en kosmisk princip, enligt W (Wikström, 1998)
- DEF. Ockultism och esoterism, lngt citat av Tiryakian, 1971 (Wikström, 1998)
- DEF. New age har inget fast ledarskap, den är synkretisk, mm (Wikström, 1998) Wikström anger redan 1998 att termen new age av många upplevs belastande, vilka istället heller talar om ”andligt sökande”. De troende (W beskriver fyra typer av anhängare till new age) sägs vara relativt få. I förhållande till dem som är tillfälliga besökare i denna värld (Wikström, 1998)
- DEF. Wikström lyfter fram Kalifornien på 60-talet, att där stod vaggan till vår morderna new age-rörlse (Wikström, 1998). En motkultur, till västvärldens konsumism m m, Vietnammotstånd, flower power, exp med droger en tydlig homogeniseringstanke, enligt W, enligit vilken mycket likställs… Kristus och alla möjliga gurus m fl är i själva verket genomsyrade av samma anda. C G Jung, transpersonell psykologi i Klaifornien, Findhorn… mänskigheten är på väg att lämna Fiskarnas tidsålder, och komma in i VAttumannes tidsålder.. 2000 år av krig och mörker är snart över. En lika lång period av fred och kärlek väntar. W ref till Ferguson, 1982.
- SOCIALPS persp: En religiös enhetskultur har ersatts av en pluralistisk. Vi har förlorat den enkla vetenskapsoptimismen (utom på ps-programmet, min komm). Kan man inte påverka sin faktiska situation, så kan man i alla fall frösöka påverka sin astrala, andliga sit och framtid. Snabba soc förändringar, omflyttningar, osäkerhet. Uppbrott från givna värden och strukturer. Den krisdrabbade människans ”oförmåga att se den bittra realiteten i vitögat… ett slgs regression till barnets magiska tänkande, och kontroll” Den narc kulturerns intresse för att utveckla den egna personligheten – Lasch-71. Individualismen får andlig legitimitet smtidigt som magiska system ger känslan av kontroll. W frågar sig om detta rent av är bordeline-kulturens andlighet? ”Personer med en oförmåga att fästa sig djupt vid något/någon får här legitimitet för sin starka ambivalen – ingenting är riktigt säkert.” För att kuna vara lojal mot en rörelse som kräver motstånd och radikal social konsekvens krävs ett stabilt jag. Det fragmenterade jaget söker speglande upplevelser snarare än ifrågasättande åsikter” W ref tankar från Gergen-91. Den postmoderna filosofin har gett legitimitet åt tanken att alla perspektiv har lika stor förklaringskraft” (Wikström, 1998)
- NEW AGE: ”En nnostalgi för det Absoluta”
- PSYKOLOGIN: ”Psykolgin som vetenskap har teknikifierats varvid livsåskådningsfrågor och filosifka problem har placerats utanför psykologins område”, skriver W. Han kallar det ett ”livfrågevacuum” inom denna del av vetenskapen. (Wikström, 1998)
- W skriver om hur kyrkan, hur ofullkomlig och rigid den än kunde vara, så erbjöd den ändå något mot vilket människor kunde ”ta spjärn mot en religiiös idékärna i sitt tvivel eller i sitt avståndstagande”. (Wikström, 1998)
- Att få vara delaktig av något Större, W. ”Erfarenheter av helighet, vördnad och tacksamhet inför livsvillkren utgör… universella komponenter i varje människas liv”, W. Det har uppkommit en ”trancendnserfarenheternas legitimationskris”… utveckligen, vem som ska avgöra vad rätt, fluttar från ”auktoritet till autencitet, från troskollektiv till privata upplevelsevärldar, från modernismens väntande ’svar’ till postmodernismens ’det beror på’”, W.
- De kristna gemenskaperna i väst utgör nu en ”kognitiv minoritet” (Wikström, 1998)
- W skriver om alltmer porösa jag som har att hantera samhällsförvandlingarna och mångfalden (Wikström, 1998)