Berättelser om rymdens storhet, såväl som om materiens djup, återkommer på många ställen i materialet. Ett intresse för astrologi, det vill säga att himlakropparnas positioner har en inverkan på individens personliga egenskaper och mående, finns representerat. Referenser till den gängse astronomin liksom till sådant som kvantfysik är dock mer frekventa. Universums utsträckning liksom den egna och mänsklighetens relativa obetydlighet nämns i relation till de perspektiv som den andliga världsåskådningen öppnar. En av respondenterna har sett en bild av Craig-nebulosan och menar att sådana stora strukturer talar för att det bör finnas utvecklingsnivåer såväl under som över mänskligheten. Att klimatförändringarna skulle bero på människans påverkan är eventuellt ett missförstånd och kan förklaras med större skeenden, i solsystemet och galaxen. Flera av respondenterna uppger att de mediterar och att detta kan ge en känsla av ”tomhet” eller ”space”.
Det går inte att utesluta att de många referenserna till universum och liknande kan fylla funktionen att annullera eller förminska de utmaningar eller konflikter som hör samman med livet här och nu. Det är resonemang som kan användas för att lyfta individen ur de gängse ramarna eller gränserna för människolivet. Kanske är det rentav ett sätt för individen att trösta eller vagga sig själv till ro. Det går att fundera kring dissociation eller den lindrigare formen absorption vilket kan uppnås via olika new age-praktiker och som Granqvist, Fransson och Hagekull (2009) skriver om. Exempel på sådant som kan tolkas i den riktningen förekommer även i detta material. Det går även att föreställa sig ett besläktat tillstånd som är självinducerat med hjälp av tankesystemet eller resonemang som detta stimulerar till. Detta kunde i så fall liknas vid diffusion.