Farias och Granqvist (2007) refererar till ett antal fynd som gjorts inom anknytningsforskningen relaterat till osäker/ambivalent/desorganiserad anknytning, som kan ha relevans för detta ämne: Kaplan (åååå, refererat i Farias & Granqvist, 2007) fann att spädbarn vilka klassificerats med desorganiserad anknytning vid sex års ålder berättade om barn-föräldra-separationer med inslag av ”invisible agents”: George och Solomon (1999, refererat i Farias & Granqvist, 2007) skriver att mammor med desorganiserad anknytning tenderade att tillskriva sina barn sådant som ”psycic powers” och möjligheten att stå i kontakt med personer som avlidit; Hesse (1999, refererat i Farias & Granqvist, 2007) skriver att ”desorganiserat tal” i AAI-intervjuer korrelerade med att intervjupersonen rapporterade en mängd erfarenheter och trosföreställningar vilka också återfinns inom new age, såsom astrologi, varsel, kontakt med döda, besättelse, telepati och reinkarnation; Main (1991; refererat i Farias & Granqvist, 2007) skriver att forskning på 6-åringar med ambivalent anknytning har visat att dessa hade svårt att förstå ”privacy of thought”, liksom de också hade en förhöjd tro på paranormala fenomen och sammanhang, och slutligen rapporterar NN (åååå, refererat i Farias & Granqvist, 2007) att individer med en ambivalent/preockuperad anknytningsstil tyckte mer om att läsa andlig, esoterisk litteratur.
Författarna myntade begreppet ”holistisk individualism” för detta:
”Holistic individualism describes a somewhat paradoxal social-psychological frame, as New Age individuals tend to se themselves connected to a larger universe of being and, yet, the nature of this connection is highly personal and abstract rather then socially embedded” (Farias & Granqvist, 2007, s. 126).
Farias och Lalljee (2008)
”[M]agical thinking is characterized by a holistic worldview where entities and events are connected in a way that defies modern rationalistic notions of causality” (s. 288).
Farias och Lalljee (2006, refererat i Farias & Granqvist, 2007)
Farias och Granqvist (2007, s. xx) skriver: ”This sense of connectedness is of a cognitive and emotive kind but does not extend into the interpersonal domain, as people with thin boundaries typically find it difficult to feel part of a group”
Cognitive loseness
Farias, Claridge och Lalljee (2005) ”100 punkter”
Farias och Granqvist (2007)
Sammanfattning
Magiskt tänkande
Om magiskt tänkande skriver Farias och Granqvist (2007) att påståendet ”det finns ingen slump” får new age-anhängaren att söka magiska samband mellan mycket i sin vardag. New age-anhängare inte bara delar vissa föreställningar, de tycks dela ett speciellt kognitivt drag och personlighetsläggning som gör dem manade att söka meningsfulla kopplingar mellan till synes avlägsna och orelaterade saker och händelser.
Författarna konstaterar, att de undersökningar som gjort på New age och anknytning fram till dess (Farias & Granqvist, 2007), har ”uniformly and strongly supported the compensation hypothesis. Individuals who, according to self-reports or independent judges, have experienced parental insensitivity while growing up are particulary inclined to endorse the New Age” (s.
Det är en tankevärld som uppvisar vissa karaktäristika som antas kunna kännas bekanta för den som utsats för psykiska och/eller fysiska övergrepp, försummelse, etc, under de formativa åren i barndomen.
En person med läggning för magiskt tänkande behöver inte för den skulle bli intresserad av new age, även om sannolikheten är större (Farias & Granqvist, 2007).
”The thin boundaries construct accounts for some characteristics of the New Age religiosity, such as the sense of ’connectedness’ and ’holism’, as well as a particulary associative thinking style, and an emotional vulnerability or hypersensitivity” (Hartmann, 1991; ref i Farias, Claridge & Lalljee, 2005).