Mobilanteckningar (2009-2013)

Det här precis vad det heter. Anteckningar gjorda i mobiltelefonen under ett antal år, medan uppsatsarbetet pågick. Oredigerat. Ca 170 A4-sidor. (Inget man läser i ett sträck. Men ev man kan får träff på något ord om man använder sidans Sök-funktion.)

---

1. En 4-fältare, el 9-fältare? Psykodynam/religiös/nyandl på varje ledd. El endast psykod/nyandl?
2. Ett motstånd emot fula känslor och tankar, av flera skäl: kärlekskriterium, och hur detta def, överordnat mkt; viktigt leva upp till, då tyder på avanc själ; kan påv offret telepatiskt (påståendet om “i tanken el känslan allt tillåtet” svårbegripligt); behovet av o möjl till avanc genom övning – o utsläckning av tendenser. Ev accept pdt resonemang om behovet av öppet kommunikation, men ändå hämning som underbyggs med förståndiga argument.
3. NEWAGE-INLEDN. Nyandl intresse, frågan om sant el osant lämnas därhän. Det intr är hur ens förh påv psykisk hälsa. Att ha svar på de flesta frågor, att inte kunna tvivla (som åtm för vissa ind eller grupper är ett tydligt drag), vad gör det med en? Viktigt stud om och på vilket sätt individer kan påv olika av detta. Likt en totalitär ideologi som inte lämnas utrymme för tvivel, får en att regrediera, anknyta till denna ideologi på ett visst, djupt liggande sätt? Att skilja på den nivå som har med sanning att göra, och den som har med art av intresse eller relation till en viss världsuppfattning. Det är två olika saker. Man kan också föreställa sig blandformer, där världsuppfattningen faktiskt är en hyfsad modell för att förstå världen och de egna erf, vilket kan ge spec påverkan på intr eller troheten till dessa tankar. De som trodde att moderskeppet färdades i kometsvansen bakom Hale-bop uppl förmodligen stor mening med livet – men var pot mera ömtåliga för fakta som talade emot detta.
4. Likheter mellan den kopernikanska vändningen/psykotiskt “lugn” och vissa former av nyandlighet?
5. MacDouglas (2000) hittar två faktorer: en trad relig o auktoritetstro, en ovanliga föreställn + paranormal tro, som Saucier menar har likh med TR o SS. Men var finns martinusvänner t ex här? De som är psykologer, lärare, ekonomer… För mig just nu är frågan om lekutrymme eller ej. Det är skilln, o en markör för ps hälsa o öppenhet för insiktsterapi, genuin närhet etc.
6. Men M beskrev ju lek i sin symboldramatp?
7. Missbruk, ingen lek heller. Om att byta ett drogberoende emot en andlig livssyn praktik. Avants et al (2005).
8. Sense Of Coherence, SOC. Har inte schizofrena även de en hög sådan, efter att de lyckats med en kopernikansk vändning? Lugn även, kontroll. Nyandl ngt liknande. Är det ngt i def av SOC som skiljer ut dessa typer av förnimmelse av sammanhang, från de helt hälsosamma?
9. “Sanndrömmar” vs starka, symb drömmar
10. Reinkarnationsminnen vs dagdrömmar, fantasier
11. Ödet förutbestämt vs drömma, önska, planera
12. Konspiratonstänk vs paranoid, splitt “till dagsbeh”
13. Medium, sierska ger fakta vs terapeut
14. En effekt av det där andliga intresset är att jag verkar oförmögen att ta till mig tanken om en dödsdrift (hos Freud). Men det kan väl bero på annat också. Men det är verkligen så new-age-främmande.
15. Den mest positiva bild av rel jag kan tänka på, det är av rel som ett hålfotsinlägg. Det är ngt som behövs för att man ska kunna fungera o vara i baklans. När man anv uppnår man något slags normalitet. Utan den en brist. Eller som ett näringsämne. Jag föreställer mig att även fientlighet gentemot andl kan vara ett sådant inlägg i skon. Det är en op, en insats, som beh för att man ps ska kunna fungera i rimlig balans.
16. Läser en rätt uppfriskande bok om Freud. Författare är Eric Fromm. Han har många synpunkter, på det ena och det andra, men det jag tycker är extra intressant och av särskilt intresse för den här bloggen, är hur Fromm menar att Freud syn på människans drivkrafter – och hans definition av kärlek förändras. Och Fromm gör en poäng av att den Sigmund Freud själv inte verkade inse hur dramatisk denna förändring var. Från att helt ha förnekat att det skulle kunna finnas något som en “ren” kärlek (om uttrycket tillåts) så utvecklar han teorier för att kunna omfatta också sådana drivkrafter eller motiv. Att jag tycker att detta försvarar sin plats här beror så klart på att just detta med en osjälvisk kärlek är en vidda spridd och omhuldad föreställning inom new age.
17. Utan att vilja ge näring åt någon orealistisk, svärmisk omnipotent drömmeri ett renässanstillvaro, vill jag ändå nämna en essä om Voltaire (DN 6/7). Där beskrivs hur han och hans älskade, Emelie, skriver böcker om religion, filosofi och metafysik, parallellt med forskning i fysik. Att det metafysiska skulle vara förbehållet vidskepliga, svaga personer stämmer inte.
18. Människor i alla tider och kulturer verkar ha praktiserat religion, riter, haft märkligt besläktade föreställningar. Detta är ingaalunda något bevis för en gudoms eller andevärlds existens, men dock att det verkar vara en djupt liggande benägenhet för oss människor. För mig är detta ett starkt argument för att det finns en religiositet eller andlighet som är sund, god. Helt oavsett det är fantasier, alltså. Som förmodligen då kan fylla en mentalhygienisk, balanserande funktion. Kanske anaogt med hur vissa tänker sig nattdrömmarnas funktion.
19. Läser i dagens DN om mamman till flickan som dödades i Stjärnsund på försommaren. Hon citeras i artikeln, hur hon jkänner inför den stundande rättegången, om känslor av hat och – hämnd. Det känns så befriande. Jag söker på vad som skrivits tidigare. Brevet till svenska folket med sina formuleringar som är så välbekanta för den som varit i kontakt med new age-samhället. Hittar en artikel i den kristna tidn dagen också. Där sägs något om hatet som är nära kärleken. Ett sådant påstående vänder man sig nog emot. Och vem har mest rätt?
20. Även om den gör blygsamma försök att förklara världen för oss, så har den det goda med sig att den tillåter flera sidor av oss tillåts i den sekulariserade form av kristendom som statskyrkan repr.
21. Det finns ngt som kallas adolescent tänkande. Läser Bengt Olsson i DNs På Stan (sommarren 08) som skriver om detta hos vuxna i sin omgivning. Varför jag skr det här är väl för att det har ngn relevans för andl sökande, andl. Folk försöker få ihop det. Det är inte bara en jag sj som, osv. Jag åker till Danmark, kallar det barnatro, men erk inte riktigt att ocksåandra har detta avspända förh till det hela.
22. En del begrepp börjar fastna efter många års akademiska studier. De fogar in sig i själva tänkandets grundarsenal. “Baseline”, t ex. Och tiden i psa. Mycket har jag lärt, om mig själv så klart, och sådant som har med en kommande yrkesroll att göra. Men i vissa avseenden har jag bara hunnit ifatt och förmår idag att uppskatta sådant som är det helt vanliga för en vuxen man.
23. Det är ledsamt och det kan oroa mig hur mitt minne fungerar. Om det är så alla fungerar gör det inget. Men jag vet ju inte det. Jag återser ant som gjorts för några månader sedan och känner bara vagt igen dem. Men att jag gjort dem förstår jag, de insikter och iakttagelser som redovisas är sådana som ligger för mig att göra. Men om jag inte känner igen dem, har de då öht lämnat några spår i mig?
24. Att jag grips av detta så ofta jag läser om en poet (i dagens DN Bruno K Öijer, 2008-09-20), och känner ett sug från ett mera känslofullt sätt att vara. Eller så är det bara mitt eviga speglande. Det är inte vad jag fastnar för som berättar något, eller mest, om mig. Utan hur jag fastnar. Men att kunna göra denna reflektion är iofs ganska poetiskt. Det är väl ngn del av mig.
25. Pappa med gråtande barn. “Vad var det som hände?” frågar pappan. Omständigheterna tycks vara så att hade det varit en vuxen hade vi istället frågat “Hur kändes det?”. Med barn förstår vi att deras upplevelser, deras tolkningar, är konkreta för dem.
26. två slags möjl risker med att förutsätta el bedriva terapi med e andlig förståelseram: dels att det kanske är fel, helt el delvis. Dels att det ligger framom våre nuv struktur. Även om det är sant är det inte en lämplig modell.
27. . Dessa alla så klart inte diagnosmässiga. Men tydl drag gemensamt: det skrockfulla, hänsyftningar, konspirationstankar. Men vad är probl, vad schizigt? Att svårt skapa ett lekområde, liksom med schiz, eftersom så mkt av det “barnsliga” – magiskt tänk, telepati, odödl – omfattas med vuxen förståndighet.
28. Denna undersökning handlar så klart inte om vad som är ontologiskt sant eller inte. Det handl om psykisk hälsa. Min grund är psykodynam. Även om somligt av den nyandliga livssynen är riktigt, vad vet man – liv efter döden? – så kvarstår möjl att man kan torde kunna anv sig av värlsdbilden på ett sätt som är icke-adaptivt, som ett försvar, etc. Det är textens fokus. Dock kommer jag inte motstå frestelsen att då och då sätta den gängse förståelsen i fråga. Hur väl vet vi det vi menar oss veta?
29. Jag kan uppleva säkerheten som ite väl stor på båda kanter. Det torde inte gynna dialog, ens egewn förståelse. Och knappast heller vara en tillgång i den kliniska verkligheten. Det senare har nog varit en del av drivkraften bakom det här arbetet.
30. Att förskansa sig bakom det storslagna, som ett försvar emot närhet? M på avd.. Megaloman, paranoid, tjatig. Svara uppriktigt. Ok, du vill…? NEJ. Håller för öronen. Bo R på t-banan, pratar pratar, om ej tror på demokrati. Sen: hej.
31. Nyandlig föreslagen etiologi. Människor som lidit mkt, i tidigare iv, skakiga i rel, socialt mm.
32. Tp&NewAge:
33. “New Age och psykoterapi”
34. “Psykoterapeuter med en nyandlig föreställningsvärld”
35. “Hur psykoterapeuter med en nyandlig föreställningsvärld ser på sina
36. “Psykoterapi utifrån en nyandlig föreställningsvärld”
37. .. Det personl ansvaret, olika inneb
38. .. Telepati, distanskontakt vs öf möf
39. .. Reink o föräldrar etc vs oidipus, ansvar
40. .. Karma vs hjälplöshet, utsatthet
41. .. Själens utv vs slump, etc
42. .. Odödligh vs livets korthet, ångest
43. .. Tankar inte farliga vs tankar skapar, ej “tullfria”
44. .. Förlåtelse vs ilska, anklaga (om så bara i tp)
45. .. Stabiliserande, ljusbefrämj aktiviteter som bön, med, yoga vs känna vad man känner
46. .. Gärningstro vs tillit, överlämn, nåd
47. .. Kroppsfix, hälsa vs omvärldsintresse
48. .. Kön växlar vs könsidentitet
49. .. Kärlekssträvan vs avspänd
50. .. Liv efter detta vs sörja anhöriga
51. .. Utb sig vs har med sig sen tidigare
52. .. Suverän, utan band vs flockdjur
53. .. Besättelse, ond infl vs det personl inre
54. .. På olika andl nivå vs samma skrot
55. .. Kosmos, mening vs slump, gåtfullt
56. .. Kan förstå det hela vs förstår möjl partiellt
57. .. Upplysning möjl vs utb sig
58. .. Upplysta väsen vs lite klokare människor
59. .. Absolut mål m värld vs inte
60. .. Domedag vs miljöförstörelse
61. .. Affirm, pos tänk vs känna allt
62. .. Besättelse, onda andar vs psykos
63. .. Själ, hj=radiomott vs hjärna, prägl
64. Mästare-lärjunge vs kan mer på vissa omr, vux
65. idealisering vs nyanserat
66. Lekområdet. Inom nyandl är åtskilligt av det som i vanl fall ofta hamnar i vuxnas lekområde.. Magiskt tänk, sex exp, idolskap o idealisering, omfattas o argumenteras för med det vuxna förståndet. Jag uppfattar att en gängse religiositet inte på samma sätt annekterar eller försvårar etablerandet av ett lekområde. Nyandligheten resulterar lätt i en schizig lösning, även om personen inte har en PPO. Om såväl tp som klient har denna benägenhet försvåras en insiktsterapi, utv av genuin beroende, triadisk lekfull tillitsfull regression
67. att re hos psykologer i usa är så mkt lägre, tror det gäller gängse fundam rel, typ skapelsetro. Vill usk detta i sv. Enkät på ps-utb. Kanske små berättelser? Förföra med nyandl resonem? Bön, tankeöf, reink, liv efdter död, mystiska uppl.
68. Grafologi, astrologi, zonterapi.. Allt går att kartlägga, förutse, förstå. (Detta som jag så länge försvarat!) också detta inskränker det pot lekområdet.
69. De stora systemen, tilltron att allt ska kunna kartläggas och begripas. Newagepersonen. Blir domen hårdare i en postmodern tid?
70. Starta bilen med tankekraft. Är detta föreställningar av ett annat slag än den kristnes hopp om helande tex? Hur likt eller olikt den psykotiskes tankar?
71. Tidsandan uppmuntrar o frstar att hålla sig i verkl. Men pomo? Även pdt! Psa en motkraft.
72. Fokus för mitt intresse/hypoteser: Att ett nyandligt intresse hos klient och/eller terapeut på ett specifikt sätt försvårar allians, utforskande och självkännedom på djupet. Detta p g a att den nyandl världsuppfattningen erbjuder ett sofistikerat försvarsvärn emot förändring. Nyandlighet av det slag jag har i fokus (som förmodl skiljer sig en del från “känslodominerade” varianter) är något annat än traditionell religiositet. Möjl kan denna skilllnad ex med begreppen “gärningstro” resp “frälsning genom nåden”. Forskningen kommer att beröra och involvera fenomen eller begrepp såsom: mellanområdet-lekområdet, spiritual bypassing, schizotypi, symbolisering, vidskepelse, new age m fl.
73. Hur skilja olika slags andligt intresse åt och hur def den variant jag har i åtanke? Dels en nåd-gärnings-variabel, dels auktoritetstro-ej auktoritettro/hierarkiskt, dels tankedominerat-känslodom. Den form jag har åtanke (esoterism-martinus etc) kan, utifrån variabler ovan, kar som: gärning/auktoritet/tankedom. Odramatiskt kristen: nåd/auktoritet/känslodom. New age finns ju också av en annan typ: gärning/auk?/känslodom. Fundamentalistiska kristna? Gärning/aukt/tankedom (dvs samma som martinus!). Kanske är det det fundamentalistiska jag är ute efter?
74. Vilka skalor kan ensamt el i komb fånga detta? Skilja denna typ av nyandl dels ifrån trad religiositet, dels från känslomässig new age? Är det mera schizoitt än schizotypt? Vidskepelse finns, tro på såväl andar som själen, besättelse, telepati, sanndrömmar. Men också ett naturvetenskapligt intr, många akademiker m m. Viss sexualfientlighet, anhedoni, “sublimering”.
75. Likheter med karismatisk kristenhet: Hur man ser på sjukdomar som drabbar individen, sådant ses som mera än bara sjukdom, hälsan eller frånvaron av den ges en näranog existentiell betydelse. Se Frisk, 1997, i Rel hist tidskrift. Ett idealtillstånd, frälsning.
76. Självhjälpslitt och artiklar, hur återställa, balansera sig, nå sin fulla potential.
77. Att kika på de terapiformer, metoder för personlig utveckling, som faktiskt skapats ur, vänder sig till och/eller speciellt lockar individer med en new age-aktig livssyn: Human Potential Movement.. Rogers, Reich? Psykosyntes fr Assagioli. Transpersonell ps och terapi. Kognitiva tekniker, med affirmationer, målbilder etc?
78. IntErvjua terapeuter med nyandl orientering: KAN man använda denna förståelse i det tp arbetet? HUR? NÄR? När passar inte? För vissa klienter? Vissa delar av det nyandl tänkandet? Isåfall vad eller vilka? Särsk inspiratörer, såväl övergripande som spec för det terapeutiska arbetet? Fördelar styrkor? Faror? När kan det nyandl vara ett hinder i det tp arbetet? När kan det vara en brist att inte ha en sådan förståelse, eller använda sig av den? Ex på framgångsrik anv? Ex på när det inte gett bra resultat? Hur ser på området i stort, faror? Framtiden för en sådan här mix?
79. Vilka terapeuter finns? Var söka? Poäng att blanda steg 1, steg 2 och t ex psykosyntestp, för att se spridn? Den variabeln intr? Eller hålla den konstant, t ex steg2, o se hur varierar utifrån världsbild (trad vs nyandl)? Eller om resultatet varierar beroende på mängd utb, trots den nyandliga livssynen är gemensam?
80. Möjl upplägg: En enkät bland ps-studenter på utb, enkel, kring livssyn. Reinkarnation, astrologi, ödet etc? För att påvisa att/om detta förekommer. Nästa steg: littstud. Semistrukt intervjuer med verksamma terapeuter. Litt, forskningsläget.
81. ITEMS
82. Människors problem kan bero på erfarenheter de gjort i tidigare liv. Helt osannolikt.. Troligen inte.. Ingen aning.. Det kan jag tänka mig.. Högst sannolikt
83. Det finns en ordning i tillvaron som vetenskapen inte förmått avslöja
84. En del människor kan kommunicera med eller förnimma andras känslor eller tankar på ett telepatiskt sätt
85. Det är möjligt att förflytta saker med tankekraft
86. Shanti Devi kunde berätta om tidigare liv
87. NN kände på sig att x och ringde. På så vis kunde hon förhindra att y.
88. Ett liv som munk kan i en inkarnation senare orsaka besvär på det sexuella området
89. Mitt make var min bror i ett tidigare liv
90. Dödas själar kan kommunicera med oss via medium t ex, besättelse
91. Det finns personer som kan hitta t ex borttappade saker, synska
92. jag tror att personer som är födda sommaren kam ha ngt gemensamt, därför astrologi i ngn mening stämmer
93. ens personlighet avgörs i ngn mån av plats i syskonskaran
94. Personer som dog i sömnen, invandrare. Dog av skräck.
95. fåglar navigerar tillbaka med hjälp av stjärnorna
96. Man kan utsäga mycket av en persons personlighet via dennes handstil
97. flygande tefat
98. självantändning
99. böja skedar
100. hitta olja och mineraler, psykiskt
101. USAs o Sovjetunionen forskade mycket under det kalla kriget. Psi-fenomen, remote viewing etc
102. Area 51
103. . Frimurare. Am presidenter.
104. Vissa stenar har energier som kan påverka människans mående, kristaller
105. Healing, att hålla händerna över någon kan kanalisera läkande energi
106. Det finns näringsämnen i frukter som vetenskapen ännu inte upptäckt
107. en ört kommer att upptäckas i Amazonas regnskog som kommer, utvinnas ur, ett bot emot aids. Vissa folk tycks immuna emot.
108. Stoppa åldrandet, cellernas regenerativa förmåga. Den genomsnittliga livslängden blir 130 år
109. Det finns yogier som endast m h a tankekonc kan höja sin kroppstemp och torka lakan på sin kropp
110. Med hjälp av hypnos kan en person försättas i ett sådant medvetandetillstånd att man t o m kan utföra kirurgiska ingrepp utan att personen känner ngn smärta
111. Jag tror att det finns liv på andra planeter
112. min kropp är byggd av materal som är flera miljarder år gammalt
113. Vattnet som jag dricker är samma vatten som dinosaurierna drack för flera miljoner år sedan
114. Om man skulle åka i farkost 100km/h så skulle det ta xxx år att komma till solen
115. Tänkbara kluster som skulle visa sig i en faktoranalys av svaren: psykotiska (jag x), vidskepliga, vetenskapliga, anti-vidskepliga (tror inte det finns liv på andra planeter)
116. Vissa människor har haft mystiska upplevelser som gett dem tillgång till kunskap som man annars behöver studera sig till eller på annat sätt fått vetskap om
117. Dessa frågor mäter kanske grad av vidskeplighet, men mäter de sådant som kan påvisa nyandlig inriktning hos psykologer?
118. Jag tror att själen utvecklas till högre och högre stadier genom många liv. Eller: Den mänskliga själen utv till högre och högre stadier
119. Det finns en personlig gud som vakar över oss, ch som har inflytande över vårt öde
120. Det finns änglar
121. Spöken kan vara avlidna andar som går igen
122. Spöken kan vara ett slags inspelningar av personer, röster och händelser som funnits på platsen tidigare
123. I psykoterapi är till och med möjligt att få kontakt med känslor och upplevelser från sin ens egen födelse
124. UFO:n kan vara observationer av hemliga försvarsprogram och/eller militära farkoster som tillhör Nato eller Warsawapakter.. Am eller Ryssland
125. Med hjälp av stark koncentration, t ex under meditation, är det möjligt för en människa att levitera (dvs sväva fritt i luften), är levitation möjlig
126. Förbön kan påverka en människa på avstånd så att hon t ex blir bättre från en sjukdom
127. Om man hittar ett välbevarat skelett av en dinosaurie skulle det vara möjligt att återskapa en sådan med genteknik
128. När man flyger går tiden lite långsammare. Om man placerar en klocka som går mycket exakt i ett flygplan, och låter det flyga runt jorden på vanlig marchhöjd, så kommer den klockan att ha gått lite långsammare än en likadan klocka som varit kvar på marken
129. Två små partiklar kan påverka varandra fastän de inte har någon förbindelse som vetenskapen kan förklara
130. Det är möjligt för en människa att para sig med en chimpans och få en livsduglig avkomma
131. Vissa språk saknar vissa färgord. Om det t ex har blå, men inte grön, så ser människorna som har det språket som modersmål inte dessa två färger som två olika färger
132. Vissa minnen och föreställningar kan föras vidare mellan genmerationera, det s k fylogenetiska minnet, enl Freud
133. Människor är förbundna via ett slags kollektivt undermedvetande, enligt CG Jung
134. Via drömmarna kan vi få viktig och kanslke överraskande kunskap om oss själva
135. All kunskap jag behöver för att förstå mig själv finns inom mig.. Varje människa..
136. Hundar och katter har extra känsliga sinnen för att känna hur vi mår
137. Schamaner i vissa kulturer kan med hjälp av droger och/eller ritualer sätta sig i kontakt med avlidna andar och fungera som språkrör för dessa
138. Med hjälp av droger kan man få djupa insikter om ens känslor och behov.. Droger kan påskynda en psykoterapeutisk process som syftar till att lära känna sig själv
139. Det finns gömda budskap i vissa böcker som bara kan uttydas om man läser på tvärs etc
140. Att den mat vetenskapen inte kan “påvisa någon mening” med våra liv, att vi lever bara en gång osv, går detta att probl? Livet måste ha mening (Frankl).. Finns det olika slags mening. Kan mening vara hindrande? Likn! Effektivitet, att allt måste vara för ett syfte.. Babyjympa, svårt slappna av.
141. Nyandligheten som ett relativt begränsat mellanområde, mellan individ och omgivning, ind känslor och tankar, ind olika delar.
142. Cl C kallar mellanområdet för “förvandlingsområdet”.. Enigma.se.. Sv ps för skrifts 5/2002
143. winnic 1984, s 28 osv
144. CC, enigma: “en tredjke dimension emellan den inre psykiska världen av affekter och hallucinationer och den yttre världen av materiell verklighet, naturlagar och objekt”. Möjl rel i trad mening ett mellanomr, men åtskilligt av nyandl befordrar inte ett sådant möte, uppdelning. Lyckas ind upprätthålla ett sådant är det inte tack vare, eller med hj av, utan trots de nyandl föreställningarna
145. Hypotes: Att även om religion i allmänhet förssigår el angår mellanområdet, så gäller detta i mindre grad nyandligheten. Sådana föreställningar inverkar negativt på individens möjlighet att möta världen och andra i ett mellanområde i allm, och ha glädje av en psykoterapeutisk process. Detta gäller såväl kient som terapeut.
146. CC ger bra illustration till varför pdt är så rik metod, och så svår och ev skrämmande för den som inte bara emotionellt men även intellektuellt behöver undvika ovissheten, illusion-desillusionen..
147. Ett slags inlärd personlighetsstörn, oförmåga att leka, som ärlockande då den erbjuder samma lättnader från verklighetens påfrestningar, men tyv också kommer att medföra många av dess begränsningar. Som kanske är än svårare att vilja komma ifrån, då hållningen befästs med goda argument. Ja kanskke att desa t o m är med sanningen överensstämmande? Det ligger utanför ärendet med denna uppsats. Men visst är det fängslande att tänka, att sanningen sårar oss, vi kan inte göra oss kvitt den när den väl satt tänderna i oss. Påminner om hur ett barn alltför tiudigt kan väckas till medv om vuxna teman, sexualiteten t ex, skammen..
148. Idioterna av von Trier. De leker, men åtm kvinnan som ansluter sig har svårt för det. Alldeles för hämmad, skör, moralisk. Sen när det hela eskalerar och folk sviker, känner att nu bir det för mkt, är det hon som löper hela linan ut
149. Asplund, Johan. Boken on social…? Lek det också, hämningslöshet.
150. Vilka andra grupper av individer har svårt att ge sig in i en psykodynamisk terapi, och av vilka orsaker,på vilka grunder? BPO, enl Ann och Gunnar. Det går inte att etablera den terapeutiska triaden, få till en triad. Kan inte på ett fruktbart sätt utforska sina drömmar.
151. Drömmar är ett bra ex på ett område som ofta vållar den nyandlige besvär, eller som gör det tydligt. Antimgen ser man det som en kommunikationsväg till den andliga världen, eller som sanndrömmar som ska berätta något om framtiden i den yttre verkligheten. Eller så som en värdelös restprodukt, ett neuronalt brus som man gör bäst i att negligera.
152. De nyandl föreställningarna innebär en frestelse, samtidigt som påfrestning på mogna strukturer. Beroende på vem man är kommer man i högre eller ägre grad kunna hålla båda förhållningssätten till livet levande. Ha tillgång och bejaka ett brett spektrum av känslor, sexualitwten, osv. För andra kommer det nyandliga passa bara altför väl, bli som ett hölje för en redan stukad och outv själ.
153. Att psa är rel postmodernt, till skillnad emot de teorier, modeller som arb i mera positivistisk anda. Hur förstå detta? Psa är hundra år gammal metod. Attachment theory hälften så gammal. Varför är inte psa pop idag när tidsandan är så rel? Blir strategier man gillar och föredrar konträra tidsandan?
154. Data, distinktioner och resonemang från och gällande USA känns närmast oanvändbara för en studie på en svensk/europeisk population. 95% etc tror på en personlig gud, tjena. Det går att ha synpunkter på att så mycket av den akademiska forskningen och litteraturen som vi tar del av är baserad på amerikanska förhållanden. Men knappast på något fält torde kritiken vara mera träffande. Att belysa svenskars religiosiotet etc utifrån rön och data framtagna i USA är som att – ?
155. Kan jag gå via Winnicotts teori om mellanområdet, och vad som måste bli följderna där någon inte får ro att utveckla, utforska och på sikt gå utöver detta – ett prematurt självhållande/falskt själv – och definiera tänkbara grupperingar el sammanhang som kan tänkas sedan attrahera individer med en sådan brist, t ex nyandligheten?
156. Narcissism
157. Winnicots ord om att paradoxen eller gåtan måste få förbli olöst, även hos den vuxne. Detta knyter an fint till min grundläggande invändning emot nyandl föreställningsvärldar.
158. Vem vill, och varför, ha svar på “allt”? Samtidigt ingen värdering av tankarna eller föreställningarna, deras sanningshalt. Det ligger så klart utanför syftet med denna uppsats.
159. Befrämjar det hälsan att ha svar, en övertygelse? Kanske gäller det för trad rel, ett sådant fokus, men inte för den nyandl svarsmattan? Ps hälsa, dvs.
160. Har man den mister man den bara i sällsynta fall, och då under sådan dramatik att man förmodligen har annat att bekymra sig om. T o m kan man dra nytta av sitt tillstånd. Snart återfinner man sig urspr balans i förh till denm inre världen, resp den ytttre.
161. Med en sådan grundstruktur kan det vara svårt att förstå hur livet utan detta skulle te sig. Den som saknar detta, även under normala vardagliga påfrestningar, vet inte riktigt vad hon saknar. Bara att, möjl. Att ha saknat, och sedan erövrat i vuxen ålder, är en gåva och en resurs, förutom allt annat.
162. Man fastnar för och uppehåller sig vid olika saker, beroende på vad man upplevt, så enkelt är det. Detta går väl att beskr rent fysiologiskt; det man är van vid ser man inte. För den som inte haft t ex mkt till “mellanområde” men upptäcker ett sådant i vuxna år blir detta något intressant. Det finns ett före och ett efter, ett utan och ett med, erfarenheter med vilka man också kan vilja förstå och utforska, se, världen omkring sig.
163. Det handl alltså inte om i vilken grad föreställningarna överensstämmer med verkligheten. Men vad det gör med oss. Ex barn har en förvrängd, begränsad bild av vuxenlivet, sexualiteten, m m, vilket måste förvirra dem en del, och tvinga dem till en del psykisk aktivitet för att överkomma, leva med glappet. Men situationen för det barn, som via övergrepp eller på annat vis oansvarig vuxenvärld, väckts till kunskap – o relativt sett en riktigare bild av världen – är ännu mycket svårare, belastande, vilseledande.
164. Om vi ska se det som att man inte kan förhindra kontakten, eller att fördelar trots överväger, att det är en oundviklig fas av konflikt etc, så behöveer vi åtm medvetandegöra oss om, både till mans och på gruppnivå, vilken vansklig situation det faktiskt är.
165. Och om det är så att vårt nuvarande tillstånd måste genomlevas, prövande i för till M, bara på sikt integr – och om man tänker sig att detta kommer att ta flera liv – då borde väl detta vara ett viktigt fokus? HUR leva med det?
166. Att positiv psykologi blir mera och mera populärt, kbt etc får ett stort genomslag och efterfrågas och rekoomenderas, självhjälpslitteraturen frodigare.. Något säger det, men vad? Kanske bara att vi är kollektivt vilsna?
167. Att det blir så konkret! Man får en ide om vem man kan tänkas ha vari i ett tidigare liv. Sören präst, Gunnar får en förkl till varför blev far så tidigt. Detta får sedan, lätt, stor tyngd (jmfr mig och Luther). Ist för att fantasin utforskas, uppleves, svävar, så finner man svar. Även om man är öppen för reinkarnationstanken så borde inte detta behöva betyda att man ägnar sig åt “fritt fantiserande” och inte begär mera av det. Jmfr vad Ann F sa om bpo-klienter o svårigheter att jobba med drömmar.
168. Kritiken el invändningarna gäller förmodl fundamentalism generellt (bara att nyandl av detta slag förmodl värjer sig emot att buntas samman med islamister, creationister osv). Att man överger sitt lekområde i utbyte mot visshet. Att veta att reink är ett faktum, viktigt? Varför inte hålla det öppet?
169. Martinus rörelsen är fundamentalistisk i vissa avseenden, om den så klart inte delar alla, jämförd med de sammanslutningar man brukar tänka på som fundamentalistiska.
170. “Martinus – en destr sekt? Studien som gjorts, vad kom hon fram till eg? Pia Hellertz
171. Fokus, fokus… Fundamentalism, potential space, psykoterapi
172. Förh till psykoterapi hos anhängare till Martinus, Steiner o teosoferna t ex. Men då blir detta en variabel: skilln emellan dem? Vad ligger bakom skilln, o s v. Det är väl inte det som intr mig primärt. Jag har ju en hypotes: nyandl orientering skapar problem i insiktsterapi. Orsak? Ockuperat mellanomr… Åtm en samvariation.
173. En föreställning om möjlig mänsklig fullkomning, och att det finns de som uppnått detta. Guru eller andra övermänniskor. Också detta är påtagligt konkret jämfört med att ha en påve, eller en aitiolla, eller självaste Kristus. Hur se på detta med regression i förh till ovanstående? Är det primitiv regression, är det en regression i jagets tjänst? Om jag påstår att det är åtskilligt i new age som försvårar t ex “regression to dependance” (Winnicot) medan individen ofta har sin guru, eller andra storheter som hon eller han upplever sig helt underlägsen, beroende av och fullständigt tillitsfull inför?? Är det det konkreta i denna dyrkan som är problemet?
174. Ofta försöker man skilja mellan destruktiva sekter och de som inte är det. Med destr avses sådant som tankekontroll, svält o s v. Den här studien handlar på sätt och vis om destruktivitet och nyandliga grupperingar, men det kan lika gärna handla om ett förhållande som individen helt själv upprätthåller, till ett tankesystem eller en lära.
175. “Lekande är att göra, inte att vara.” Cit. Winnicot, i spaf-häftet, Linderholm

176. Idioterna av von Trier. De leker, men åtm kvinnan som ansluter sig har svårt för det. Alldeles för hämmad, skör, moralisk. Sen när det hela eskalerar och folk sviker, känner att nu bir det för mkt, är det hon som löper hela linan ut
177. Asplund, Johan. Boken on social…? Lek det också, hämningslöshet.
178. Vilka andra grupper av individer har svårt att ge sig in i en psykodynamisk terapi, och av vilka orsaker,på vilka grunder? BPO, enl Ann och Gunnar. Det går inte att etablera den terapeutiska triaden, få till en triad. Kan inte på ett fruktbart sätt utforska sina drömmar.
179. Drömmar är ett bra ex på ett område som ofta vållar den nyandlige besvär, eller som gör det tydligt. Antimgen ser man det som en kommunikationsväg till den andliga världen, eller som sanndrömmar som ska berätta något om framtiden i den yttre verkligheten. Eller så som en värdelös restprodukt, ett neuronalt brus som man gör bäst i att negligera.
180. De nyandl föreställningarna innebär en frestelse, samtidigt som påfrestning på mogna strukturer. Beroende på vem man är kommer man i högre eller ägre grad kunna hålla båda förhållningssätten till livet levande. Ha tillgång och bejaka ett brett spektrum av känslor, sexualitwten, osv. För andra kommer det nyandliga passa bara altför väl, bli som ett hölje för en redan stukad och outv själ.
181. Att psa är rel postmodernt, till skillnad emot de teorier, modeller som arb i mera positivistisk anda. Hur förstå detta? Psa är hundra år gammal metod. Attachment theory hälften så gammal. Varför är inte psa pop idag när tidsandan är så rel? Blir strategier man gillar och föredrar konträra tidsandan?
182. Data, distinktioner och resonemang från och gällande USA känns närmast oanvändbara för en studie på en svensk/europeisk population. 95% etc tror på en personlig gud, tjena. Det går att ha synpunkter på att så mycket av den akademiska forskningen och litteraturen som vi tar del av är baserad på amerikanska förhållanden. Men knappast på något fält torde kritiken vara mera träffande. Att belysa svenskars religiosiotet etc utifrån rön och data framtagna i USA är som att – ?
183. Kan jag gå via Winnicotts teori om mellanområdet, och vad som måste bli följderna där någon inte får ro att utveckla, utforska och på sikt gå utöver detta – ett prematurt självhållande/falskt själv – och definiera tänkbara grupperingar el sammanhang som kan tänkas sedan attrahera individer med en sådan brist, t ex nyandligheten?
184. Narcissism
185. Winnicots ord om att paradoxen eller gåtan måste få förbli olöst, även hos den vuxne. Detta knyter an fint till min grundläggande invändning emot nyandl föreställningsvärldar.
186. Vem vill, och varför, ha svar på “allt”? Samtidigt ingen värdering av tankarna eller föreställningarna, deras sanningshalt. Det ligger så klart utanför syftet med denna uppsats.
187. Befrämjar det hälsan att ha svar, en övertygelse? Kanske gäller det för trad rel, ett sådant fokus, men inte för den nyandl svarsmattan? Ps hälsa, dvs.
188. Har man den mister man den bara i sällsynta fall, och då under sådan dramatik att man förmodligen har annat att bekymra sig om. T o m kan man dra nytta av sitt tillstånd. Snart återfinner man sig urspr balans i förh till denm inre världen, resp den ytttre.
189. Med en sådan grundstruktur kan det vara svårt att förstå hur livet utan detta skulle te sig. Den som saknar detta, även under normala vardagliga påfrestningar, vet inte riktigt vad hon saknar. Bara att, möjl. Att ha saknat, och sedan erövrat i vuxen ålder, är en gåva och en resurs, förutom allt annat.
190. Man fastnar för och uppehåller sig vid olika saker, beroende på vad man upplevt, så enkelt är det. Detta går väl att beskr rent fysiologiskt; det man är van vid ser man inte. För den som inte haft t ex mkt till “mellanområde” men upptäcker ett sådant i vuxna år blir detta något intressant. Det finns ett före och ett efter, ett utan och ett med, erfarenheter med vilka man också kan vilja förstå och utforska, se, världen omkring sig.
191. Det handl alltså inte om i vilken grad föreställningarna överensstämmer med verkligheten. Men vad det gör med oss. Ex barn har en förvrängd, begränsad bild av vuxenlivet, sexualiteten, m m, vilket måste förvirra dem en del, och tvinga dem till en del psykisk aktivitet för att överkomma, leva med glappet. Men situationen för det barn, som via övergrepp eller på annat vis oansvarig vuxenvärld, väckts till kunskap – o relativt sett en riktigare bild av världen – är ännu mycket svårare, belastande, vilseledande.
192. Om vi ska se det som att man inte kan förhindra kontakten, eller att fördelar trots överväger, att det är en oundviklig fas av konflikt etc, så behöveer vi åtm medvetandegöra oss om, både till mans och på gruppnivå, vilken vansklig situation det faktiskt är.
193. Och om det är så att vårt nuvarande tillstånd måste genomlevas, prövande i för till M, bara på sikt integr – och om man tänker sig att detta kommer att ta flera liv – då borde väl detta vara ett viktigt fokus? HUR leva med det?
194. Att positiv psykologi blir mera och mera populärt, kbt etc får ett stort genomslag och efterfrågas och rekoomenderas, självhjälpslitteraturen frodigare.. Något säger det, men vad? Kanske bara att vi är kollektivt vilsna?
195. Att det blir så konkret! Man får en ide om vem man kan tänkas ha vari i ett tidigare liv. Sören präst, Gunnar får en förkl till varför blev far så tidigt. Detta får sedan, lätt, stor tyngd (jmfr mig och Luther). Ist för att fantasin utforskas, uppleves, svävar, så finner man svar. Även om man är öppen för reinkarnationstanken så borde inte detta behöva betyda att man ägnar sig åt “fritt fantiserande” och inte begär mera av det. Jmfr vad Ann F sa om bpo-klienter o svårigheter att jobba med drömmar.
196. Kritiken el invändningarna gäller förmodl fundamentalism generellt (bara att nyandl av detta slag förmodl värjer sig emot att buntas samman med islamister, creationister osv). Att man överger sitt lekområde i utbyte mot visshet. Att veta att reink är ett faktum, viktigt? Varför inte hålla det öppet?
197. Martinus rörelsen är fundamentalistisk i vissa avseenden, om den så klart inte delar alla, jämförd med de sammanslutningar man brukar tänka på som fundamentalistiska.
198. “Martinus – en destr sekt? Studien som gjorts, vad kom hon fram till eg? Pia Hellertz
199. Fokus, fokus… Fundamentalism, potential space, psykoterapi
200. Förh till psykoterapi hos anhängare till Martinus, Steiner o teosoferna t ex. Men då blir detta en variabel: skilln emellan dem? Vad ligger bakom skilln, o s v. Det är väl inte det som intr mig primärt. Jag har ju en hypotes: nyandl orientering skapar problem i insiktsterapi. Orsak? Ockuperat mellanomr… Åtm en samvariation.
201. En föreställning om möjlig mänsklig fullkomning, och att det finns de som uppnått detta. Guru eller andra övermänniskor. Också detta är påtagligt konkret jämfört med att ha en påve, eller en aitiolla, eller självaste Kristus. Hur se på detta med regression i förh till ovanstående? Är det primitiv regression, är det en regression i jagets tjänst? Om jag påstår att det är åtskilligt i new age som försvårar t ex “regression to dependance” (Winnicot) medan individen ofta har sin guru, eller andra storheter som hon eller han upplever sig helt underlägsen, beroende av och fullständigt tillitsfull inför?? Är det det konkreta i denna dyrkan som är problemet?
202. Ofta försöker man skilja mellan destruktiva sekter och de som inte är det. Med destr avses sådant som tankekontroll, svält o s v. Den här studien handlar på sätt och vis om destruktivitet och nyandliga grupperingar, men det kan lika gärna handla om ett förhållande som individen helt själv upprätthåller, till ett tankesystem eller en lära.
203. “Lekande är att göra, inte att vara.” Cit. Winnicot, i spaf-häftet, Linderholm
204. Att det är obehagligt att finnas i någon annans föreställning, i synnerhet om denna är av elitistiskt, hiearkiskt slag, som nyandligheten. Att man bedöms utifrån utvecklingsgrad, och andra variabler, och att en del av drivkraften kan vara bedömarens egna stränga normer.
205. Man bör också skilja psykologiska teorier från psykopatologiska eller psykoterapeutiska teorier. En psykologi som Ss, utifrån TT m m, kan mycket väl vara riktig – vem ska avgöra? – men ändå inte ha så mycket att komma med av kliniskt värde. Det är t ex möjligt att Jung m fl såg bilden något klarare än vad Freud gjorde. Men det är inte säkert att behandlingar som utgår från honom behöver bli bättre.
206. Världen beskrivs som ett gigantiskt “feedbacksystem”.. Sören
207. Offertänkandet, det är klart att det ska bort. Men inom nyandligheten är det något skamligt, det har en underton av svaghet och beroende.
208. “Att putsa på spegelbilden” (LB 2128)
209. Martinus om bön: “Kan bönen garantera lycka? Ja, bönen kan… utestänga sorgens olyckans mörka skuggor från individens själsområde.” Sant? Och hur?
210. Det omedvetna har varit känt i många kulturer, men hos oss “uppfanns” det av Freud. Han gav en ny impuls, att inte bara bita ihop, “stiff upper lip”, att man kan behöva titta inåt.
211. Den primära modersupptagenheten – Reviere
212. I LBI skriver Martinus en del om det omedvetna, i senare delar har detta fenomen differentierats och getts andra namn.
213. Att komma på sina tidigare inkarnationer, och utifrån detta känna en större mening med sitt öde, en riktning. Det är gestaltande, det är fantasi, men i vilken utsträckning?
214. “Allt är personligt, men det gäller att inte ta det personligt.” Sören
215. Martinus skrivit om “spalter” i psyket, från tidigare inkarnationer. Sören kopplar det samman med begreppet delpersonligheter.
216. Vad kallas principen att välja den minst komplicerade eller långsökta förklringen? I ex med Sörens simtur, eller ö h t att förklara känslor – att man känner sig nära någn, har en komplicerad rel, skräck för ngt speciellt, fobier, etc – med konkreta erfarenheter i ett tidigare liv, vad är då den “enklaste” förklaringen? Det beror kanske just på vilken föreställningsvärld, vilka grundantaganden, man har i övrigt. Man kan också se ett nyandl förhållningssätt som en smitväg, ett sätt att komma undan det kompl – som är livet – i likh med bpo, som Gunnar B sa: att dela upp i svart-vitt sparar energi, bl a.
217. Behovet av att kunna smälta, sammansmälta, ge möjlighet till en sådan process, mellan det som kommer utifrån och det som redan finns, inuti. Så att det inte bara blir en simpel registrerings- eller hamstrings – eller i allvarligaste fall blott en låtsas vara med/dissoc/spela död- – process. Det säger också något om varför man bör sitta ned vid måltiden.
218. En tvättmaskin där innehållet börjat att bearbetas, knådas, behandlas, efter en period av blott proppfullt snurrande. Tyngdlagen; klofs, klofs!
219. Vad som är den enklaste förklaringen till ett fenomen, eller hur mycket som är tillräckligt, beror ju ganska mycket på egna och samhällets normer och uppfattningar. Den psykodynamiska metoden att oupphörligt fråga efter något annat, ngt djupare, ngt mera freudianskt, även där viss chans finns att orsaken är helt prosaisk och simpel? För att osäkergöra, hålla vaken, som i sig är ngt eftersträvansvärt och till allt sammantaget störst nytta om man vänjer sig vid.
220. Ointresserad av bakgrunden till olika religiositet – fam, samhälle, gener, “sanning”, etc – bara vad det har för inverkan på personen som lever med den
221. Kval på Gudskontakt, god eller dömande, är inte heller ngt som intr mig (men möjl personlig gubbe vs opersonlig kärleksfull kraft?).
222. Svårartad narcissism, prematurt självhållande, falskt själv.. Detta är inte problem i mängden. Det är sådant som omöjliggör eller radikalt försvårar närhet och , bla bla. Och min grundreservation emot terapier som blandar in det andliga, är att de förmodligen ofta tar lättare på sådana begränsningar, såväl hos terapeut som klient. Ett fokus på “egot” etc handlar ofta om delvis något annat. Kontexten är alltjämt för individualistisk, elitistisk, presterande.
223. Lukoff, och hans bidrag om “spiritual emergency” till DSM
224. De nyandliga rörelserna, kanske har de framtiden för sig. Kanske är ett paradigmskifte nödvändigt, motiverat och nära förestående. Kanske finns det en djup och fördold ordning i tillvaron, som de nyandliga föreställningarna verkligen försöker fånga? Som sagt försöker denna text inte motbevisa eller kritisera riktigheten i dessa, bara vissa frestelser som dyker upp i deras släptåg och som faktiskt låter sig anaklyseras med gängse gammelparadigmatiska verktyg. Ett psykologiskt korrektiv kanske den kan fungera som.
225. Hur reagera på amerikanska terapeuters religiositet, och den uppmärksamhet den får i forskning? De slutsatser som dras, typ “Det är illa att bara 30% av psykologkåren tagit emot Kristus som sin personl frälsare, när faktiskt 87% av befokningen har..”? Antingen håller man kanske med, eller så tar man sig för pannan. Det är så olikt. “Spirituality as a treatment tool” (Lestinas avhandl)!? Vad menar man?
226. Att relations/terapeut variabeln är viktigare än metiod säger inte så mycket om hur terapeuten bör vara, eller? Att relationen är viktigast säger inget om hur relationen bör vara beskaffad. När man säger att relation är viktigare än metod ligger det kanske nära till hands se terapeuten som en vanlig medmänniska, en vän? Att man säger relation framför metod (Belin) kan leda tankarna i samma riktning. Man får också tänka vilken patientgrupp det handlar om.
227. Vad hjälper i psykoterapi? Allt. Förmodligen börjar man bli friskare så snart man bestämmer sig för att söka hjälp. 20% är friska innan de börjar (Sandell) etc. Den åldrande terapeuten, som alla andra, även den religiöse t ex, blir klokare, mera integrerad vartefter blir äldre. Man har sina värderingar, men är dem inte, s a s. (Keegan). Detta är förmodligen en naturlig proc som man inte kan göra så mkt åt. Hur rel detta till patologisk – möjlig att bota – omogenhet, rigiditet? När vi är unga är vi naturligt fundamentalistiska, äregiriga, odödliga, stridsinställda.
228. Kulturella olikheter? När jag funderar krin psykoanalys o andlighet. Kikar på en art av Hodges (sparad) om kineser o beteendeterapi, och deras irrationellt stora respekt för sociala normer. Am och religiositet, osv… Det jag vill beskr är kanske inte universellt, men åtm giltigt för SVENSKA förhållanden?
229. “Ålder” är en mäktig confounder, hos psykoterapeuter, liksom hos oss alla! Prof erfarenhet, teknik.. Hela tiden finns ålder där, tickar på. Förmodligen en perspektiveffekt – om det finns liv för och efter detta så kanske glömskan behövs just för att detta med persp ska fungera?
230. Mart, Steiner m fl, de ska granskas, men inte reflexmässigt avfärdas. Deraas hypoteser är så goda som några andra, i vissa fall. Försök till att förkl vissa förh. Och religiösa filosofer funnits många.
231. Kan man då säga att de nyandliga föreställningarna, i sitt sammanhang, i annat samhälle, inte skulle medföra några problem? Att det stöter sig med vad som är normalt och accept just nu, just här? I många kulturer är ju religion och liknande föreställningar det normala, osv? Men jag tror det är skillnad. Man måste se på olika slags religiositet – och kanske är då Winnicotts begrepp “potential space” användbart?
232. Hur vore det om frågeställningen istället handklade om “värderingar” hos terapeut/klient, och religiositeten ett exempel?
233. Tidsandan är sådan att om man inte gör ett aktivt val av psykonamisk metod, så kommer man att puffas emot mera relationell, intersubj “konsultation”. De psykodynamiska grunderna – inte teorin så mkt som hantverket – faller i glömska. Det kan fortfarande vara terapi, kanske t o m bra sådan, men Klassisk pdt är det inte.
234. En metafor för den långsiktiga, psykodynamiska, avtäckande terapin är – även on bilden känns mossig – en surdg. Det är något som utvecklas tyst, mycket i det fördolda. Delvis lever sitt eget liv, och mera och mera så, samtidigt som denna process kräver skötsel och omtanke, viss temperatur, utrymme, tid. När den genomsyrat degen kommer den också kunna spridas till nya degar, den har blivit en kultur med ett eget liv.
235. Föreställningen att mycket går att tyda på utsidan: öronens form, ögoniris, händer, kroppsspråk, handstil, osv. Sant eller inte? Och om det är sant, betyder det att man bör ägna det större uppmärksamhet? Även om det är sant, och en källa till kunskap, så kan ett närmare studium samtidigt avlägsna mig från det/den som observeras – och kanske även från mig själv. Att “förstå” mera. Det är i det konkreta fokuset som begränsningen ligger. Och intr är stort i just new age-kretsar. Ett samband?
236. En uppsjö av am ps forskning vill påvisa att religiositet är sunt och hälsosamt. En parallell till creationismen? Nöjer man sig för snabbt då resultaten är positiva?
237. Abstinens i psykoterapi – det fordras ändå att terapeuten är en närvarande, intresserad person, med klara gränser och förmögen till distinkta känslor. Även om sådant inte blir explicit i mötet så anar – och ser tillräcligt med tecken på att så är fallet – klienten att det är en sund människa han har framför eller bakom sig.
238. Religiösa föreställningar i sig är nog inte till men för terapin. Vi behöver hypoteser för att handskas med livet. Det är för mycket, eller alltför ensidigt bruk av dem – när de är alltför ihopflätade med självbild, id och omdöme, kanske också tjänar kompensatoriska syften – som det riskerar att bli problem, hos såväl terapeut som klient. Och frågan blir då om det är värre med en religiös än en materialistisk tro? Jag tror det. Men varför?
239. Är det i själva verket matchningen världsbild och omvärld – den nära, eller samhället? – som spelar roll? D v s att en religiös tro i ett religiöst samhälle motsvarar att vara materialist i ett sekularisera? Jag tror det är skilln..
240. Vilka/en teorier kan förklara tankedominerade martinusianer. Knappast samma teorier som förklarar schamaner?
241. Ett existentiellt, personligt ansvar vs ödestro? Eller vs självupptaget, förenklat new age?
242. Tunnväggighet, thin boundries, och suggestibilitet.
243. En föreläsare som läst i Gbg på sjuttiotalet. En f d student skulle föreläsa om sitt jobb på ett kemi?företag. Klassen ställde sig upp och skanderade:” kapitalistlakej!” Apropå värderingar hos psykologer etc…
244. Jag förmodar att nyandligt intresserade, liksom trad religiösa, i Sverige, skulle vilja använda samma argument som de som am forskare för till torgs. Det är bara att de är så mkt färre!
245. Jag tänker på vissa män (L & M) som i likhet mig när jag var yngre saknar en inre affekt-kompass.. Man tycker det rätta, säger det rätta, utan känslomässig förankring. Snälla män som supportat, kuvats av, sina mödrar.
246. Där andliga eller religiösa värderingar eller föreställningar ev ställer till besvär. Huruvida det finns verkligt, genuina transppersonella upplevelser som inte låter sig förklaras utifrån gängse psykodynamisk teori, det ligger utanför syftet med denna text att beskriva eller undersöka. Inte heller om det finns “sund” religiositet, som inte ställer till problem för individen, utan kanske t o m bör ses som en resurs. Här är fokus på den terapeutiska relationen, mötet i terapirummet, och vad kontrahenterna har med sig av förestälningar som ev kan inverka menligt på processen.
247. Den etiska koden för psykologer uppmanar oss att visa respekt för individens kön, etnicitet, osv, även religion. I am debatt lägger kristet orient terapeuter, ps krut på detta. Se! Vi ska behandla detta lika, får inte angripa, problematisera. Står i APA, det o det året!
248. Sund religiositet märks på frånvaro av psykiatriska symptom, typ. Men hur detta ska förstås i ett större sammanhang? Inom new age förstås detta som ev en ursprunglig, mer eller mindre oreflekterad rel. Barnatro. Man tror, helt enkelt. Målet eller grad av framgång inom new age sätts har inte sällan med gudskontakt att göra, men då ska den vara medveten, plus en del annat.
249. Att påfrestningarna på individen, komplexiteten i livsupplevelsen, ökar vartefter. Vilket skulle kunna få till följd att symptomen, t ex ångestattacker, social fobi, utlöses p g a andlig sensitivitet, men kan bemötas och bahandlas enligt standardproc. Den rel dimensionen hos klienten behöver ev inte ens beröras. Terapeuten bör då inte ha egna issues eller alltför pockande preferenser – för eller emot – de religiösa frågorna.
250. Wilbers pre/trans fallency, d v s missbedömningar eller förväxling rörande “före” och “efter”. Regression t ex. Att vara liten inför livsmysteriet, eller kort och gott liten, omogen. Det senare svarar väl på gängse psykodyn behandling. Medan det förra, ev, inte till fullo kan förstås utifrån en sådan begreppsram.
251. “Spiritual bypassing” – vore det möjligt utgå från detta koncept för hela uppsatsen? Resonera runt ikring det. Som teori bör det i vilket fall vara med! Plus pre/trans fallacy!
252. Frånvaro av psykiatriska psykologiska symptom säger inget om ifall personen ifråga lever ett rikt liv, eller ej, bara att denne är i relativ balans med de omständigheter han har omkrinmg sig, de frågor livet väcker hos honom, de erfarenheter han gjort. Att någon är troende och mår bra säger egentligen inte så mycket.
253. Jung så klart en förenande länk mellan new age och psykologin, uppenbar. Hammar skriver om detta. O som han framhåller, på psykologutb högst en föreläsning om denne och hans arbete. Men förstådd rätt, kanske inte helt. En åtm till det yttre vetenskaplig dräkt åt vidskepelsen.
254. Varför så upptagna vid att vidga, höja, förmera? I sådan retorik kan gömma sig ganska mkt elitism. Peak experiences, självförverkligande. När förståelsen av denna dimension, av denna utmaning, är sådan att den inte också stimulerar gemenskap, sunt arbete osv, då är den för snäv. Ordagrannt är det inte fel, men det kommer an på hur orden uppfattas.
255. Medelåldern medför normalt en ökad integration, också för new ageare. Man tar lite lättare på saker och ting. Detta en kartläggning av den unga määiskanms dilemma, som förstärks av na. Hj Söderbergs ord.
256. Peter Pansyndrom, att inte vilja växa upp, ta vuxet ansvar. Regr. Men blinsom ett barn…
257. Elf: “Christmas spirit isn’t seen, it’s believed” säger tomten apropå engagera tv, att visa honom, så att människor blir övertygade om att han är verklig… Och han får bränsle till sin släde, vilken drivs av sådan spirit. Filmen “Elf”.
258. Jag tänker på M-rörelsen, hur starkt vi drar gränsen mellan gammeldags tro och vetenskap. Att tro är något förlegat, vilket möjligen är sant, men inte alla aspekter av det. Att “veta” är inte i alla avseenden något högre. Här finns ngt att grunna på.
259. Att se likheter, göra analogier, den ser ut som den etc. Att föredra likheter framför egenart, svar framför ovisshet och frågor. Priset för ordning och säkerhet är troligen högt. “Han har Day-Lewis ögon”… Man avstår, bagatelliserar, missar, uthärdar inte alla de sätt på vilka personen är olik.
260. “Christmas spirit is about believing, not seeing. The whole world saw me all would be lost” (Elf, 2003
261. fördomar, att verta, att ha ett begråantal sanningar ellerr föreställningar om personer och fenomen. Det är möjligt att denna uppsättning identifikatiner dångar en stor del av personen, men själva förhållningssättet begränsar inte bara den anmdre,i mötet, men också betraktaren.
262. Konkret, ngt som uttryckligen görs för att minnas någon eller något som skett. Varför tycker jag att det kan uttrycka något sunt? Det är iaf en känsla jag har.
263. Riter, ceremonier, symboliska aktiviteter. Rytmer, traditioner. Generationer, släkter.
264. Myter, drömmar, fantasier. Aningar. Är inte sådant motsatsen till tatueringar? Men det känns inte så dock. Varför inte?
265. Det helt perfekta är de dödas dröm. T Kallifatides.
266. Genom att eftersträva det perfekta adderar du ensamhet till världen. B Hansson.
267. Hur tråkigt det blev, med enkelheten. Digital versus analogt. Fler och fler metaforer, för människan och hur vi fungerar, är “digitala”.
268. Den som inte blir som ett barn kan inte komma in i himmelen. Biben. Att ta det allvarliga lite mindre sewriöst, och omvänt?
269. Kill your darlings. Fördomar, maner. Inte spela säkert. Där kan nytt uppstå. Vad menas? Konst, levnadskonst. Samband med det falska självet? Prematurt självhållande?
270. Att vilja, behöva fylla ut tystnaden? Varför?
271. Varför har jag så svårt för Dali och Magritte? Är det för delvis eller helt på samma grunder? Detaljskarpt, duktigt. Barnsligt, på ett alltför vuxet sätt?
272. Mitt ordboksprojekt. Ngt på spåren, men till vilket pris? Jo, det finns guldkorn i berget, 1 gram per ton, och man bryter sönder så mycket för att destillera fram detta lilla.
273. Tidsuppfattning: Linjär, eller på annat sätt. Finns samband med lek, mirakel?
274. Att man behöver såväl det vuxna som det barnlika, det systematiska, linjära, såväl som det friare, tidlösa, relativa.
275. Tom Hanks i “Cast(ed) away”, har sin låtsaskompis Wilson. Hans psykiska hälsa understöds av detta arrangemang. Han blir mycket fäst vid sin boll, pratar med den, skäller på den.
276. Vad, förutom genetiska, nutritionella faktorer, kan utlösa, påskynda eller förvärra senilitet? Jag tror att detta att ha “svar” på ditt och datt är i linje meden sådan negativ utveckling. Fördomsfullhet av alla slag.
277. New Age liksom mkt av afrikansk religion handlar om “ett slags vardaglig, konkret magi”, enl Hammer.
278. Göra en forskning utifrån Energivågen? Flera har gjort det.. Sökaren finns ju knappt längre, eller?
279. Järn-Hans.. Peter Pan.. Tänker också på Den lille Prinsen, av Expery, omtalad hos såväl Asplund som hos Knut Stålberg. Som kämpade med vuxenlivets, den mogna kärlekens, utmaningar och i sagans form klagade på att vuxna förlorat barnet inos sig ofta. Två slags “barnslighet” förmodlligen.
280. Sociala skyldigheter. Att möta en något bekant person på väg till affären. Hälsa eller inte? Själva grunden är inte för och emot att hälsa, eller inte hälsa, utan det inre tillstånd som oron, ens tvekan, alla rädslor i situationen, finns i. Att det kan finnas ett “rätt” eller “fel” sätt att hantera denna på, och att konsekvenserna av ett fel (och kanske gäller det även då det blir rätt?) ska kunna bli så totala.
281. Jag har valt ett ämne som jag brinner för. Böcker under utb som också gjort ett oförglömligt intryck, e skulle kunna passa ihop med ämnet? Det soc livets elementära former, av Asplund, och Vi vantrivs i det postmoderna, av Z Bauman. Båda råkar vara sociologilitt. Men jag har känt att de kommer att vara med.
282. Nakken, C. Skriver om jagutveckling och missbruk. Puer aeternus.
283. När det kommer till vetenskapsteori, filosofi etc är jag så klart en nybörjare. Men jag kan ändå inte avhålla mig från att försöka skissa upp de stora perspektiven som går en bit utanför psykologins område. Tyngden i min framställning ligger emellertid på några psykologiska fenomen eller komplikationer som jag hoppas att jag lyckats loda lite djupare i.
284. Bildkonsten? Perspektivprincipen i konsten, så svårt förr, så lätt idag. Något har vi erövrat. Något har vi förlorat? EH Gombrich.
285. Att vi läser faktaböcker, biografier – och deckare. Det konkreta, som har “verklighetsunderlag”. Säger det något om vår tid, om oss, och har det någon relevans för uppsatsen?
286. Jag läser Wilber och inser hur ointresserad jag är av att försöka förstå hierarkier, t o m utvecklingsps olika stadier. Hur smälta samman, låt oss säga, den psykoanalytiska modellen, Martinus och Krishnamurti? Jag har faktiskt syssklat en hel del med just detta, sedan rätt unga år. Idag vilar jag tungt på den första av de tre. Jag tror att man behöver hålla dem isär. Det är kunskap som, åtminstone för de flesta av oss (och jag är skeptisk till försök att söka personlig kunskap om det andliga), befinner sig på så olika nivåer.
287. Inte så intressant med utvecklingsps i denna framställning. Men vissa aspekter. Att man normalt mognar med åren, och att individen i medelåldern tar lite lättare på andras och egna brister, allvar i projekt, m m. Varför är detta intr här? Jo, bl a för att det är lätt att förväxla en sådan mognad, integration, med framsteg man ska ha gjort genom att följa en viss meditationsmetod, varit trogen en viss lära. Kanske är det vad Sören gör när han säger att intelligensdom personer fått tryggheten att ta fram mera känsliga sidor då de umgåtts med M tankar?
288. Vad är kärnproblemet? Att man kan inte av egen kraft kan komma in i himmelriket. Trnspersonella psykologier och fil tycks ofta inspirera till just detta: fysisk, psykisk hälsa, ind erfarenheter. Jag har träffat så många som exelerat i sådant – fys behärskning, nutritionell medv, rening, o s v, men ändå ensamma, jagade, olyckliga. Hur pareras detta i transpers ps?
289. Det är ngt med det transp/nyandliga som är mycket frestande, lockande, nästan omöjligt att avstå eller av egen kraft hålla undan i en terapeutisk process. Man kan inte ha terapi med ngn som har ett pågående missbruk, sägs det. Ngt liknande gäller i många fall vid ett nyandligt engagemang. Inte alla, men förmodligen än man är benägen anta om man är alltför pro-transpersonell terapeut.
290. Vad jag kan sakna i en framställning som Wilbers är ju personlighetstyp. Att meditera, strukturera, exelera i diverse övningar i självkontroll och “utveckling” innebär ju något visst för den tvångsmässige-schizoide-narcissistiske, än för andra typer av personligheter. Det är lättare, eller svårare, lockar mer, eller lockar mindre..
291. Fokus är på patologi, inte på normalutveckling, etc. Kanske finns det sund religiositet, kanske finns det ett liv efter döden och förnimmelsen av att det förhåller sig så är verkligen något som härrör från detta faktum (någon tror på reinkarnation, eftersom han faktiskt upplevt det många gånger, det klingar sant). Fokus är på svårigheter, psykoterapi.. Att någon sökt hjälp. Och de nyandliga föreställningarna fungerar som försvar. I högre eller lägre grad. Eller åtminstone finns de en risk härför.
292. Mellanområdet kan finnas mellan vadå? Individen och världen, de andra? Kan ett sådant mellanområde odlas, vårdas, uppstå, berikas utan (föreställningen eller förhoppningen om) andra? Jag tror att Winnicott – och hans teorier om mellanområdet eller förmågan till lek, blir
293. Att vara arg på Gud, att skrika, tvivla, bryta eller förkasta honom – det är något så sunt med detta. Å är det lek, liv. Inte yvas mera över att inte kunna tvivla, etc.
294. Ernst-Hugo Järegård, om hur skapa spänning i repliker och skådespel. Att säga kärleksfulla ord, som om hata, och omvänt. Att göra pauser, makt. Kan sådant också vara inövat? Att dra på saker, pruta, stå i skuld. Att hypnotisera?
295. En sådan föreställning är den om ett förestående 3:e världskrig. Att man inte befarar, tror, fantiserar om – utan “vet”. Vilken funktion kommer denna visshet sedan att få i psyket?
296. Fromm om skillnaden mellan att “ha” och att “vara” verkar mena det motsatta Med orden än vad Keegan gör med att “vara” respektive “ha” sina relationer.
297. Freud-Jung-Assagioli-Steiner…
298. Föreställningen om att det är hälsosamt att “veta” hur världen är beskaffad, hur framtiden kommer att bli, o s v. Att veta att det blir ett tredje världskrig, att man kommer att återfödas (och om det då blir som man eller kvinna), att ödet drabbar en som det gör beroende av det eller det. Men är det ett slags “hälsa” man vinner, på bekostnad av något annat?
299. Det känns problematiskt att använda dessa teorier, om “bounded choice” t ex, på grupper som inte är uppenbart patologiska, och där flertalet medlemmar lever produktiva och sjyssta liv. MK, t ex.
300. Mitt intr för inte-så-destruktiva grupper. Anhängare med bra jobb, ingen medlemsförteckning, nyandliga allätare ev, samhällsintresse. Martinus, Steiner, teosofi.. New age.. Men äter spec diet, har bestämda uppfattningar om åtskilligt, vilket inverkar pot på vardagen på ett djupare och rigidare, försåtligare sätt, än vad trad religiösa eller materialistiska föreställningar kan göra.
301. Martinus och rörelsen kring och efter honom är ingen destruktiv sekt, enligt Pia Hällertz. (Liknande böcker har förmodligen skrivits om Steiner och antroposofin, m fl.) Den uppfyller få av de kriterier som uppställts för en sådan. Ändå kan den ha pot negativa effekter på anhängaren, destruktiva i en mindre skala, som jag avser att belysa med den här uppsatsen.
302. Även när det handlar om terapeuters tillkortakommanden så handlar det inte om uppenbara missgrepp, som sexuella övergrepp eller handlingar av djupt störda indiver. Eller fantasifulla, hypotetiska behandlingsformer, som vilseleder och skadar. Utan välmenande, kompetenta yrkesmänniskor, i många avseenden, men där ett nyandligt intresse kan sätta gränser för empati och potential i yrket.
303. Ett så fullständigt ansvar, hur efterlever man det? Hur lever man med det? Psykoterapins syfte eller mål kan övergripande beskrivas som att “gå från ursäkternas språk till ansvarighetens språk” och för de flesta är detta ett resa, och när de ser tillbaka på en (framgångsrik) terapi kanske de vill beskriva det just så, att det är vad som uppnåtts. Men för den som har denna analys klar för sig när de kommer till terapin!? (Och även om den djupast sett skulle vara väldigt sann.) Hur blir det för dem? Det har stora likheter med prematurt självhållande. Med den inställning traumatiserade barn får, att misshandeln, våldtäkten, förälderns sjukdom, missbruk och död, är deras fel. Det låg i deras makt att förhindra det, att skapa det så. New Age är ett imposed självhållande.
304. En infantilisering av anhängare, i riktning mot t ex adolescent, svart-vitt tänkande.
305. I en uppsats som denna bör det väl finnas med forskning som visar vad som verkligen fungerar, hur och varför? Leichsenring & Rabung (2008) om “long-term psychodynamic psychotherapy” t ex, och Sandells resonemang om relation framför metod?
306. Hur stor andel, av klienter och terapeutkåren, handlar det om? 30-40% av svenskarna tror på återfödelse i någon form. För hur många av dessa kan föreställningarna ställa till problem? Behöver man hitta kluster också i gruppen “nyandliga”?
307. De som inte är beredda acceptera allt, utan tar vad de behöver, av t ex kosmologin. Detta kan vara såväl sunt som osunt. I det senare fallet en oförmåga eller ovilja att lita på någon, problem med att underordna sig, auktoriteter.
308. Disk m Chr t ex, om uppväxt, föräldrar och hur man formas till den man är. Han ovillig, resonerar att, visst det går att se samband. Men föräldrars påverkan är aldrig kausal, bara ställföreträdande, “brevbäraren som kommer med post”. En mängd känslor som därför inte kan ges ord, eftersom man betraktar dem närmast som vidskepelse, övertro, något att vänja sig av med. Det är omvänt!
309. SPRÅK, jargong: Invanda begrepp ges delvis ny innebörd. Kärlek, vetenskap, logik…
310. “Intuition” som en kunskapsform, den högsta, målet för individens strävan. Något introvert, som man förnimmer privat.
311. ESP, “extra sensory perception”, eller psi.
312. Att göra sådana implicita föreställningar, för-sant-hållanden, explicita och synliga. Det gäller så klart de flesta terapeutiska företag, men med nyandligt orienterade personer innebär det något väldigt konkret.
313. Att man har ett mål för utv, som är vida mera definerat och konkret än “fred på jorden”, etc. Nirvana, kosmiskt mdvetande, osv…
314. Det finns utrymme för tro, kanske är det t o m – inte endast sett ur ett historiskt eller geografiskt persp (de flesta, i de flesta kulturer, har ju varit/är troende) – hälsosamt att tro, svarar mot ett faktiskt men fördolt sammanhang. Det är “överskottet” som gör mig mistänksam.
315. “Herrens vägar är outgrundliga”, men inte för en new ageare. För henne eller honom är en reduktionistisk hållning möjlig. (Är det därför den trad vetenskapen, o materialismen, är så illa sedd?)
316. mindfulness/leva-i-nuet vs vara alltför konkret?
317. Problem med tro, föreställningar.. Inom KBT har man tekniker för att åtgärda sådant – meditatation, mindfulness – medan jag tänker att sådana tekniker väl kan alliera sig med de dysfunktionella mönstren, vanorna. Relationen, i sådan form att den stimulerar fantasin, längtan, förhoppningar, det är den! Att överlämna sig. (Jag tänker på individer som jag vet attrah av mindfulness etc, självkontroll, buddhism.. De har det inte så lätt med sig sj, eller i ännu högre grad med andra.)
318. Födelsedagar, högtider, strukturer, släktband. Konstanter, mot vilket annat kan tillåtas sväva, fluktuera. Fantasier, aningar, förhoppningar. Men om det första inte finns? Eller otillräckligt, hotfullt, bortträngt, inte värderat, erkänt? Försöker man då få garantier och stabilitet, support, från den del av livet som annars skulle få vara obestämt, mystiskt – lek? Att man behöver bådeoch. Struktur och ngt som är mera lösligt, form och innehåll?
319. 12-stegsprogram? Att ersätta en “kärlek” och livuppgift med en annan. Gud istället för flaskan? Att något är så stabilt och pålitligt att det får oceaniska, eviga kvaliteter.
320. Att känna att man är älskad, ok för den man är.
321. “Ett hem utan en gamling är som ett hus utan pelare.” ordspråk från?
322. “Identitet”? Som ifrgasätts inom new age, en uppfattning som nog innebär olika saker för olika individer. Att slippa id, för den som ingen har, i jämförelse med den mera stabile för vilken tankarna stimulerar, kompletterar!
323. Kegan: Först är man sina relationer, sedan har man dem.. Maslovs behovspyramid? Att ha med sig tryggheten då mera grundläggande behov tillfredsställda, att kunna skapa, alstra, leka, samarbeta.
324. “Det finns ingen sanning, bara perspektiv.” The Life of David Gale (2003)…
325. Jag är tillsammans med D, känner mig uppskattad av henne, glad. Jag lagar maten på en höft, vågar, leker. Och jag tror det finns ett samband. Såenkelt, banalt. Utan en rel trygg bas i kärleken kanske receptet fått fylla en sådan funktion. Eller så skulle själva företaget att laga mat kännas för vågat.
326. Att kunna läsa, gå på bio (svårt för bpo, enligt Sigrell), teater (Jemstedt). Tänker på Chr som är nästan den enda jag vet i M-kretsar som läser skönlitt. Och verkar gilla det också. Det betyder något för honom. För att livet i övrigt så svårt? Maria om sina ensamma år, då hon läste mycket oh oavbrutet, vid matbordet, osv.
327. Granqvists fynd, att new ageare och trad religiösa har olika anknytningsmönster. Min förnimmelse av att nyandliga föreställningar är mera konkreta, fastare, etc, på ett sätt som t ex försvårar ett terapeutiskt arbete. Beror det senare på att individer med nyandligt engagemang använder detta till delvis något annat än den med traditionell barnatro, etc?
328. Olika slags fundamentalism, utifrån individen lever i individualistsik vs kollektivistisk kultur, hög vs låg intelligens? I en kollektiv kultur – starka familjeband o s v – kanske fundamentalistisk livssyn och levnadsmönster bör tolkas mildare än hos person i ind kultur, där fundamentalismen s a s “svävar fritt”? (Ex kosten. Att hålla på kosher vs ind vegan, olika, fastän lika ångestfyllt att behöva bryta emot regler.)
329. Att leva i gråzonen, äta veg till 95%, etc. Minns disk m Mikael och Jeanette. Jag menade att det fanns t o m kärleksaspekt äta korv.
330. Balansen hållningslös vs rigid. Köpa sitt spec kaffe, t ex.
331. Sensorisk depr, ensamhet i främmande land, m m, ökar risken för psykos. Detta hör ihop med hypotes om fast/rörligt, realitet/illusion. Vi behöver ett minimum av det trygga, invanda, implicita – som en fond för det rörliga, i den utsträckning och när vi önskar så.
332. Kristendom och pos ps… USA..
333. Anorektikern upplever mening och kontroll i sitt självspäkande, stabilitet, eller när hon motionerar, etc. Men det är ju inte mening av samma ordn som annan ordn? (Held.) Eller den hypomanes entusiasm över sina projekt, som ska reda ut, ge struktur och mening. Sen får POMOister säga vad de vill.
334. New age illusion el delusion? (Menninger.)
335. Defektläkning, stor risk med själv-hj-litt. I värsta fall övergående, så snart man håller upp m “affirmationer”, visual etc. I sämre fall inte så.
336. 12-stegsprogr, med.prakt. I viss utstr ngt bra, vanor och åtaganden, men i sämre fall ger stabilitet på ett yttre sätt, som kräftdjur, som inte har en inre benstruktur.
337. Viktigt förstå att nästan vad som helst kan verka samlande, ångestdämpande, distraherande! 12-stegsprogr, löpning, förälskelse, Tom Hanks boll. Vid olycksplats ger man chockade individer ngt att ta hand om, övervaka. Hur känner man igen “verklig” trygghet, tillit? Kännetecken? Flexibilitet, humor, icke-rigiditet, medkänsla.
338. En viss psykologisk metod kan ju också bli den “grejen” så klart, för terapeut såväl som för klient. I viss utsträckning är det bra, och detta har sin plats i synnerhet under processens gång. En auktoritet, karismatisk, resultat-fokuserad, kan så klart också bli något av den stailitet man saknar (Ellis?). Som terapeut ska man uthärda detta, men också kunna ge med sig, släppa, när tiden är inne och klienten behöver detta.
339. Jag vs kollektivet, klanen, guds utvalda folk osv. När uppstår individen? (SvD krönika 7/1 09) Det vore frestande, nu när jag funderar kring trygghet/lek att tänka så stort som möjligt, men jag vill verkligen inte ge mig in i spekulationer som hamnar så nära M, etc. Vill hålla mig i det psykologiska här och nu. Hur med utv-ps, Maslow t ex?
340. “Dogm”, “illusion”… Det säger inget om sanningshalt. De är epistomologiska kategorier. Den anger hur individen förhåller sig till världen, sina försanthållanden, o s v.
341. Kohlberg, Kegan, Wilber m fl. Jag är inte intr av “stadiumteorier” i detta sammanhang, för att belysa sådana här besvär hos nyandligt intresserade, eller religiöst intresse ö h t. Kollektivistiska vs individualistiska kulturer, räcker det? Är dessa etablerade begrepp? Sök PsykINFO!
342. Min främsta reservation emot stadiumteorier är att de är så frestande. Om förutsättningarna var de bästa så skulle ett sådant perspektiv så klart vara en tillgång även i denna framställninmg. Men jag har dåliga erfarenheter, från M-rörelsen. Varje stadium har normalt sina kännetecken, o s v. Man söker dem hos sig själv, normalt de högre, och ett verkligt självprövande blir svårt. Terapi, även.
343. Jag känner en man som byggt ett stort system där han försökt länka nu levande personer till vilka (berömda) personer de var i tidigare liv. Utifrån utseende, i ngn mån också egenskaper. Likhet. Mycket konkret.
344. Hegels “sedlighet”, en förpolitisk släkt- eller blodsbaserad moral. Albanien. Sammanhållning, kollektiv vs individ, o s v.
345. “Hatet mot humanismen” (DN 090109). Hans Bergström skriver om mediadrev mot framförallt, verkar det, Christer Sturmark. Att flera stora tidningar väljer att publicera ett åtm indirekt försvar för religiositeten vill jag se som obehaget för att berövas ett lekområde. Det är inte rationellt, och en begåvad påläst person som HB får så klart in slag efter slag, liksom den vuxne med barnet, om hon vill (fastän hon inte bör, enl Winnicott).
346. Korrespondenshypotesen. De otryggas resp de tryggas religiositet. Granqvist i Broberg, Risholm et al (2008).
347. Det kanske är ett viktigt begrepp? Hur skiljer sig mellan kollektivistiska och mera ind kulturer, påfrestningar, frestelser. Var söka sin trygghet, osv.
348. Att utifrån några tecken sluta sig till hur en person är (jag läser om M-L Ekman, DN 090113), vad kallas det? Reduktionism? Behöva svar, brottom till en def. Deduktiv, induktiv metod?
349. Jag ensam på resa, sitter på internetcafeer o söker, drömmer om optimal kamera, etc. Alla år med abc-proj. Perversion, vad skilln?
350. För många psykologiska författare gäller nog att deras privata narrativ utsträckts till att gälla hela mänskligheten. Jung, Adler, Reich och de andra, som var för sig betonat någon aspekt av mänskligt liv som mest central.
351. Tema: vara i nuet vs skräck/dissociation/skendöd
352. Att vissa religioner är mer sociala, kollektiva än individuella. Omskärelseriter, t ex för pojkar inom judendomen, som firas som en fest! I katolska länder firar man sina helgon, varje stad och yrke har sitt eget, en angelägenhet för många att samlas kring.
353. Jag har ryckt ut en tand. Senare samma dag, inne i en bokhandel, ser jag en affisch över tändernas anatomi och sjukdomar. Den står längst fram i en samling av sådana medicinska plancher. Kan inte påminna mig ha blivit exponerad för sådana kunskaper och fakta tidigare. Men just idag! Slump eller samband? Om vår värld inte fungerar så, ödesbundet eller synkronistiskt, så är det väl mest något dumt eller skadligt att tänka att den gör det. Förutom trygghet-lek-aspekten. Men om världen faktiskt fungera så? Om mina steg leddes till den där planschen? “Inte en sparv faller”, osv? Det går att hävda att t o m då skulle det kunna vara ohälsosamt att fokusera på och förvänta sig sådana sammanträffanden. Att möta världen så, vara förvissad, detaljfokuserad.
354. I Martinus kosmologi finns ju påståendet att allt utanför familjen repr motsatta polen hos ind. Men själva m-intr kanske inte alltid har sådan lek-fantasi-kvalitet? Som idrott, konst, etc, har.
355. Nyandl, vad som är specifikt för den, är bestämda svar, på detaljnivå. Korr detta med fyndet att personer med nyandl intresse har otrygg anknytning? Processen att gå från illusion/omnipot, till desillusion i lagom takt, som då resulterar i dubbelkompetens? (Winnicott)
356. Att t ex läsa om någon som företer någon likhet med en själv – ålder, namn eller födelseort – och inte kunna låta personen finnas i sin egen rätt, utan uppleva det läst genom filter av, ja, vadå? En nyandlig livssyn stöjer en i detta: inget sker av en slump, denna överensstämmelse i namn är inte endast en kuriositet som man kan släppa, utan förmodligen betydelsebärande, pekar på dolda sammanhang, rymmer ett budskap, skvallrar om att där också finns andra likheter.
357. Tema: dubbelkönad, barnlös, agape vs man resp kvinna som åtrår någon och något; förening, kompl, utlösning, familj.
358. Sörja vs rationalisera, m h a reinkarnationstanken; att sorg försvårar resan för den döde; att sorg är ett negativt, ohälsosamt sinnestillstånd, etc.
359. Winnicott skriver om en kv som erövrar förmågan till proj id, till att kunna sörja sin döda mor, att denna inte längre kan bära sina smycken t ex. Leva med andarna, sina förfäder. Hur skiljer sig detta från new age, seanser, etc. Ngt ohälsosamt där? Rel till naturfolk, trad rel?
360. I dagens DN (090118) läser jag om gamla terrakottafigurer från Cypern, som man tänker har varit uppställda och utfört något slags rit, runt ett runt ägg-sten, för 3000 år sedan. Jag läser om en chimpanshanne, Santino, som man upptäckt kan planera för framtiden. Vad går att lära, vad går att förstå? Om psykets organisering och preferenser? Varför är prim religioner sådana de är, och tycks vara ha varit, överallt? (Chimp hör inte hit.)
361. Att förstå språk och utsagor helt konkret. Sketch i 2:a Robert G-videon. Sissela K som ser sexuella anspelningar i allt som motspelarna säger. Eller mitt abc-proj. Konkret på ett annat sätt. Hade man kunnat anklaga mig för samma sak som postmodernisterna för dera syn på jaget som fragmentariskt, konstruerat, etc? Lätt för mig att ha en så radikal syn på vad som ger betydelse åt orden när jag har det “andra”, symboliseringen, som grund. Vad försökte jag göra: plädera för autism som ett mer verklighetsnära sätt att leva? (Lite av detta resonemang hade jag, ärlig tala, då ocksåom jag minns rätt. Att jag probl frågan.)
362. En idealvärld. Egentligen spelar det ingen roll hur världen är funtad: Kanske är ett paradis på jorden att vänta, kanske finns det ett himmelrike, kanske är världen ordning och kärlek rakt igenom, vilket en dag ska bli uppenbart. Det som måste problematiseras är vårt hopp, vår önskan om att det måtte förhålla sig så. (Klein, depr pos, Britton i Kl-boken, s.39)
363. Var tar kraften vägen? MK – det är inte “depr”, sansat, barmhärtigt, men inte heller finns det utrymme för att proj det mörka på ngt, det “schiz-par”. Ingen djävul, ingen skyldig subgrupp av mänskligheten. Inte ens Gud kan man riktigt förbanna i stunder av tvivel och besvikelse, eftersom teorierna inte ger utrymme för detta, sådant vore bara befängt.
364. Schiz-par position: en intensiv känsla av omedelbarhet vad gäller ens upplevelser (O Sundh, komp). Schiz-par omedelbarhet vs leva i nuet a la new age.
365. “Nyandlighet och psykisk hälsa”. I förhållande till vad? Vad är positivt, sunt, lovvärt? Vi tillgriper ju allesammans knep för att kunna leva, minska ångest och isolering? Missbrukaren som blir pånyttfödd kristen, är han eller hon vid god psykisk hälsa? Den gamle slagskämpen och rumlaren som “omvänds” o blir buddhistmunk?
366. Uppsatsen presenterar några tankar kring nyandlig föreställningsvärld och (framför allt) psykodynamisk, avtäckande terapi. Observerade och/eller tänkbara interaktionseffekter. För den som känner sig berörd i någon mening att refl över. Men även mera relatonell sådan, humanistisk, t ex.
367. Religiositet och hälsa. Freud negativ till rel, såg den som regression, flykt fr verklighetens realiteter. Sen svängt, mycket forskn i framför allt USA, som vissar korrel mellan religiositet och välmående. Och varför inte? Gud som ett gott introjekt, som lugnar och tröstar, som ett introjekt av en mysig morfar, om haft någon. Det ska jag inte ifrågasätta. Min hypotes är dock att s k nyandlighet skiljer sig i viktiga avseenden från etabl rel. Konsekvenser för t ex psykoterapi.
368. “Religionspsykologi… New Age och psykisk hälsa… Möjliga problem i psykodynamisk terapi…” (ide för ex-arbete, svar på Smedlers fråga).
369. Istället för “nyandlighet” och psykisk hälsa: Vidskepelse? Fundamentalism? Fördomar? Kunskapsteori?
370. Folk som är traditionellt religiösa mår bra. Gud som ett gott introjekt. Inget att invända emot det. Fungerar det så. Förmodligen att föredra framför att inta antidepressiva medel.
371. Andrzej Werbart skr (i Att tämja ensamheten, Quinodoz) apropå teman i den stora litt, liksom i våra liv, och därmed även i psa: “Vår obotliga ensamhet och begränsade tid på jorden, liksom skillnaderna mellan könen och generationerna…” New Age relativiserar eller upplöser dem alla: Ensamma är vi inte, djupast sett är vi inte ens avskilda. Vi lever för evigt, inbegripna i en evolutionär process som leder emot könens upplösning – en androgyn existensform – och via reinkarnation kan vi ha varit våra föräldrars föräldrar, innan de blev det för oss, o s v.
372. Kanske är det så att själen på sin kosmiska resa genom tid och rum, och med (del)målet moralisk fullkomning, måste genomleva perioder av forscerat lidande och förvirring. Kritiker skulle kunna invända emot Granqvist m fl som påvisar att nyandliga personer mår sämre än trad religiösa: de genomlider en sådan svår period. Jag vet inte hur det förhåller sig med detta. Jag vill bara beskriva, fenomenologiska, skillnader och särdrag, och t ex samband med svårigheter att få ut något av en insiktsterapi.
373. Vi är olika individer vs alla sammanflätade som ETT, telepati, varsel, o s v.
374. Skijas, sörja vs new agepersp. (Död, skilsm.) tänka pos, finns ingen död… osv.
375. Här vill jag ge en översikt eller intruktion till new agetänkandet, även om vi sedan inte ska uppehålla oss vid eller argumenta kring sådant. Det blir en kontext.
376. Vår tids präster.. Stud av det osynliga. Nordin, 2005, Ps.tidn
377. När man studerar sekter, och anhängares välmående, så handlar det ofta om sådant som hjärntvätt, olagligheter, ledares psykopatologi. Det ligger i stort sett utanför fokuset för denna studie. Här handlar det om fundamentalism av en stillsammare art.
378. Religiöst engagemang, liksom fotboll, finns i ett helt spektrum från osundaste osunda till det sundaste sunda. Och nyandlighet även, även om jag tror att det finns fler som inte mår bra inom den fraktionen. Fundamentalister i en individuialiserad, sekulariserad kultur.
379. Vidskepelse, fundamentalism – att veta, eller åtm att starkt misstänka och inrätta sitt liv efter dessa föreställningar och att låta sig styras av dem – liknar OCD; det liknar hur vi överlever sensorisk deprivation, d v s genom att fantisera och skapa struktur, mening.
380. Vårt inre, våra föreställningar, hur vi tänker om oss själva, om andra och livets mening, får aldrig vara fastare, mera beständigt eller dyrbart för oss, än vår omgivning, våra relationer, vår bakgrund, de traditioner vi delar. Men med en trygg förankring i det senare kan människan hålla sig med ganska så rigida, specifika förestälningar utan att det är ohälsosamt (mätt med, vad vet jag: blodfetter, stresshormon, anknytningsmönster, psykosbenägenhet, koncentrationsförmåga – meningskänsla, lycka). Vad som är mest intelligent, moraliskt riktigt etc, det är en annan fråga.
381. Krav på att avskaffa monarkin. För ett sekulariserat, individualiserat och desillusionerat folk som svenskarna fyller förmodligen kungen och tronföljden ett behov av det irrationella, av lek, tradition, kontinuitet, samhörighet. (Obs att i detta sammanhang är irrationalitet och lek besläktat med tradition och kungahus!)
382. Psykologiskt mera mogna individer kommer att ta till sig de nyandliga tankarna på ett sätt. Den med starka kompensatoriska, tröstande, identifikatoriska behov på ett annat, eller på ett av flera olika, sätt. Vi behöver inte slå fast eller hypotetisera att religion i alla dess former är patologisk, en flykt. Kanske kan den för vissa utgöra ett på alla vis hälsosamt komplement till livets övriga delar. Kanske lever vi alla (i väst) något under vår egentliga nivå, med en något högre stressnivå än vad som är nödvändigt?
383. Jag kommer att argumentera för att ett andligt intresse kan befrämja hälsan. Åtskillig forskning idag, speciellt från USA, pekar på det. Dock kommer jag inte påstå att sådana föreställningar svarar emot andliga realiteter. Jag har inga problem med att gud för oss människor varit vad “Pippi Långstrump” (E Cleve, ht-08?) är för många utsatta barn: en samlande symbol, en inspirationskälla, en möjlighet att gestalta och få lite distans till sin vanmakt och sitt elände.
384. Den nyandliga guden kan man inte tvivla på. Eller så är det något i själva förhållningssättet, kraften eller arten av ens engagemang, som omöjliggör det?
385. “Closure”. Behovet av entydiga svar.
386. Defektläkning. Spiritual bypassing. Positiv illusion.
387. Att man gör sig lustig över de kristna, att de kan nöja sig med att “Guds vägar är outrannsakliga”, trots att detta – om något – kan berätta om psykisk mognad, ett mera balanserat förhållande till de stora livsfrågorna, etc. Att man klarar av att leva med ovisshet, att man uthärdar fråvaro av absolut kunskap.
388. Bruce Nolan som ber om feed the huingry and bring peace to the world. Toppen, säger Gud, om du vill bli Miss Ameerica. Motsatserna, egoism och storslagenhet. Men vad önskar du dig innerst inne? (Bruce Almighty)
389. Att kunna uppfatta andras tankar. Vibbar, läsa av, eller ren telepati. För new agare är detta en självklar möjlighet, inte bara som dröm eller förhoppning, utan fastslaget med scientistsiska argument. Även den som egentligen inte är skör kommer under inflytande av – med allt vad det kan medföra – en tolkningsapparat som annars man ser i mer eller mindre patologiska tilstånd: identitetsdiffusion, hänsyftningsidéer, osv.
390. Ingen är helt och hållet fungerande, motstådskraftig emot alla former av påfrestningar. Det är förståeligt, rent av normalt, att reagera med hallucinationer eller psykos under extrema omständigheter. När man uttalar sig om en persons nivå av fungerande så är det i förhållande till livets normala påfrestningar: stress, separation, krav. (Vi använder alla vissa, mer eller mindre adaptiva, knep för att hålla oss på rätt köl. Också en religiös tro verkar kunna hjälpa til med detta.) En nyandlig föreställningsvärld utgör en mental miljö som i vissa fall kan fresta på vår normala balans. Som adaptionssätt tror jag den generellt medför större inskränkningar än en traditionell andlighet.
391. Psykotikern är en ytterlighet. Fundamentalistisk, egna föreställningar och tolkningar, samtidigt som ofta avskuren från och/eller oförmögen till gemenskap.
392. Gräva i barndomesn oförrätter vs här-och-nu. Psykoanalytisk terapi är faktiskt någonstans mittemellan. Medfött, tidigt erfaret och nuets utmaningar.
393. Det finns en facett, avdelning, distrikt, av det utvidgade lekområdet (enl Winnicott) som har med det andliga att göra. Kanske en aspekt, en strömning av barnets lek och fantasi, måhända. Kanske att denna del kan fyllas med naturen, för vissa, konstuppl, vetenskapligt sökande, astronomi? Men många av oss lever ändå under vår egentliga religiösa nivå (oavsett det faktiskt finns något sådant att tro på).
394. Par- och familjeterapi: Återupprätta en generationshiearki
395. De existentiella villkoren: Livets korthet, våra begr resurser och möjligheter, generationernas hiearki som har såväl med vårt förhållande till våra föräldrar och förfäder att göra, som till våra barn och unga generellt.
396. Vara uppmärksam på egna sadistiska eller evakuerande tendenser: Att i tid och otid plåga omgivningen med sanningar om männskans sexuella natur, såväl som hennes existentiella belägenhet.
397. För att kunna jobba med explicit existentiella frågor är ett minimikrav att du kommit upp i medelåldern, helst upplevt och överlevt en hjärtinfarkt också. De existentiella frågorna måste vara djupt kända, och sörjda. De får inte ha något metalliskt, snusförnuftigt över sig. Den terapeut som önskar jobba “existentiellt” måste alltid vakta på sina sadistiska tendenser, och vad de kommer sig av, samt på rätt primitiva försvar som projektiv identifikation, förskjutning, reaktionsbildning (förlamande skräck blir entusiasm?)…?
398. Kulturellt sanktionerade projektioner.. Mot män t ex i vissa lägen, överheten, USA, osv. Som även i övrigt medvetna, insiktsfulla personer kan använda sig av. Massiva kollektiva projektioner, som tyskarna emot judar, och de något mindre massiva som var och en leveer omgärdad av. Som också ger struktur. Som ett gammalt äktenskap.
399. Homo ludens, den lekande människan. Sök? I rel till Winnicott?
400. Substansdualism (rel, new age), två slags verkligheter, till skillnad mot monism. Langemar sid81. Naturen förklarar vi, själslivet förstår vi (Dilthey).. En humanvet inställning, som varit rådande fram till idag. Att dual kräver olika slags vetenskapssyn.
401. Självbedrägeri, self-deception (Taylor & Brown). Att depr är mera realistiska, individer med sämre självinsikt, fler livslögner, lyckligare? Kanske går att koppla till Winnicotts lekområde, som i vuxen ålder – i bästa fall – lever kvar som en drömmande, kreativ, lekande kapacitet? Är självkännedom bara för terapeuter som ska jobba med individer med större livsproblem?
402. Psykologi som forskningsområde, liksom psykisk hälsa, behöver ta hänsyn, rymma såväl rationellt som irrationellt. Saknas en bit, eller ngn överbetonas, avlägsnar man sig från att kunna förstå, se. Historien om mannen som letar ngt under en gatlampa. Tappat där? Nä, en bit bort, men där så mörkt, så söker här istället.
403. Positivt tänkande, affirmationer, visualiseringar. Olika ansatser att boosta en positiv inställning.
404. I yrkeskodex för psykologer o terapeuter (?) nämns att man ska visa respekt för religiösa och sexuella preferenser. Att religion är ett personlighetsdrag?
405. Ett hinder för personlig mognad generellt, via stigande ålder o gradvis försoning med sina begränsningar, och terapi specifikt. De nyandliga föreställningarna förstärker, armerar, våra vanliga mänskliga livslögner. Engagemanget i nyandliga rörelser kan också ha fått vissa följdeffekter som gör att medelåldern blir ännu svårare att försonas med: ingen familj eller barn, ingen utbildning, dålig löneutv, ev inga investeringar i bostad etc, p g a resignation inför kommande tredje världskrig eller Messias återvändande på himmelens skyar.
406. Tobias et al, mars 09
407. Skillnaden på illness och sickness i engelskan. Disease. Sickness kan vara oupptäckt, cancer, som man inte märker av. Illness är den upplevda ohälsan. (Dahlin). Healing resp curing. Det senare betyder bota. Healing är kopplad till illness, och man talar om att hela.
408. New ageare är hälsomedvetna, inte sällan vegetarianer, experimenterar med olika typer av dieter eller inre reningskurer, lavemang och tarmstimulerande preparat. Hur förstå detta ur ett psa perspektiv?
409. En extrem form av intellektualisering, rationalisering?
410. William James verkar vara betydelsefull. Transpersonell.
411. En inkluderande eller exkluderande definition på psykisk hälsa. Om psykisk hälsa/gott fungerande/vad som är eftersträvansvärt ses som avsaknaden av vissa benägenheter, känslor och tankar, eller “samexistensen” med dessa. New Age med höga ideal drar naturligt emot det förra (trots att där parallellt också finns ett ideal – ytterligare ett! – om att förlåta sig själv o s v). Kärlek, förlåtelse, bön, undvika tyngdenergi, m fl. Att vara hygglig emot sig själv är förmodligen något man får med sig om uppväxtvillkoren varit ok, om man omgetts av vuxna som haft sådana resurser. Äh, vad fan, man är bara människa.
412. En “fyrsiding” med goda förutsättningar respektive inte så goda, från uppväxt etc. Och på andra axeln? New Age… Höga ideal vs förlåtelse-kärlekstanken. Hur klarar individer med olika resurser att förhålla sig till de olika stråken t ex i Martinus lära?
413. Jag är inte intresserad av långa terapier i och för sig. Jag är intresserad av möjligheten av genomgripande förändringar av ibland livslånga svårigheter. Och växande snarare än förändring, och de villkor som är förknippade med växande. Sådant tänker jag fordrar i de flesta fall lång tid.
414. Psykoanalys är mindre teknik än många andra behandlingsformer, och mera av något annat. Vad är detta “annat”? Den långa utbildningstiden, och det omfattande arbetet med en själv, syftar till att göra medvetet vissa processer och betingelser för psykisk växt och mognad som i många fall, kanske hos de flesta (föräldrar), återfinns i en omedveten form. Och för att det ska bli välgörande på djupet krävs nog att dessa gåvor inte har en alltför revanchistisk, kompensatorisk, narcissistisk, eller rent av evakuerande, grund eller drivkraft.
415. Det är inte så konstigt om psa blir något delvis olika för olika terapeuter, beroende av egna intressen och resurser, baserat på egna erfarenheter – bearbetade eller inte, mer eller mindre.
416. Jag upplever – utifrån min egen erfarenhe, min psykologiska fackkunskap, o (som ett komplement, korrektiv) viss esoterisk, mystisk undervisning – att det är svårt att snabbt förverkliga de andliga idealEn om närvaro, inre frid, osjälvisk kärlek, o s v. Det finns längs hela vägen så många möjligheter till självbedrägeri. Där inte viljan eller ens den bästa undervisning är till någon större hjälp! Detta inte sagt för att skrämmas, eller för att avhålla någon från att försöka eller följa sin inspiration, utan bara för att försöka ge en så sann bild som jag förmår.
417. Eckhart Tolle nämner i boken J Krishnamurti, som i ett sent möte med sin publik ska ha frågat om de församlade ville veta hans hemlighet? Jo det ville man så klart. Jag dömer inte, sa K. Vad ligger då i detta? På en tidpunkt, ganska länge tänker jag mig, är detta att döma något som upplevs förenkla livet, ett relativ enkelt sätt att skapa kontakt o närhet till andra, att lätta på det inre trycket o s v. Det upplevs då ge mera än vad det faktiskt tar. Men vid någon tidpunkt – när? hur beskriva? – blir priset högre än förtjänsten. Då finns incitamentet att förändra sig. Och jag inbillar mig att då går det också relativt lätt, varje steg är belönande. Själva projektet kan nog locka av en massa anledningar tidigare, längtan efter helighet etc, men då är det också en kamp, och det skapar inte heller någon förändring på djupet.
418. I vilket avseende kan man säga att övning, ev imitation, leder en närmare ett förverkligande – vad i det, o på vilket sätt, är det direkt “byggande” – de mänskliga idealen, o i vilka avseenden endast indirekt, genom erfarenheten av de icke önskade följderna av dessa strävanden? Att “inte döma” t ex. Allt sådant som M fångar (och John Engelbrekt citerar) som att han hellre umgicks med en livsglad (ung) köttätare än en intolerant vegetarian.
419. Att “parera” sina lägre sidor för att uppnå det – allt inräknat – bästa möjliga resultatet. Och något som i vidaste mening kanske kan beskrivas som “kärlek”.
420. Exkluderande/exklusiv syn på psykisk hälsa vs Inkluderande/inklusiv
421. Även om en lära eller undervisning talar om att förlåta eller försonas med sig själv kan det underliggande budskapet ändå vara ett annat.

422. Det finns en harmoni på lägre nivå; det finns en disharmoni på högre nivå, som Sture sa. När man är yngre (och allra mest, så klart, hos barn och djur) finns en friskhet, en ärlighet, en närvaro. En del av det där kan ju också dröja kvar och prägla en sökande människa i ungdomen. En relativt ren, hög vibration. Med åren, högre grad av självinsikt och trycket från vuxna plikter – ett psykiskt tryck – kan den ursprungliga vibration till synes fördunklas. Kanske är det också vad som händer i många fall. Men det kan också vara så att personen får fler och djupare skikt, och en annan resonans, som gör att ljuset får en lyster, ett skimmer, som inte fanns, inte kunde finnas där, i ungdomen.

423. Jag är inte så intresserad av att ifrågasätta, utforska etc, det mystiska tillståndet (utom möjligen för personliga skäl, så klart), ett sådant tror jag finns och är möjligt. Människor har vittnat om det genom århundradena, den tycks ha åtskilligt gemensamt, vare sig det är judar, kristna, muslimer eller sekulariserade personer som berättat om den. Nej, jag är mera intresserad av hur en sådan kunskap överförs till lyssnare eller läsare. Är det möjligt, i vilken grad är det möjligt, att lära ut eller skapa förståelse för ett mystiskt upplevande?
424. Det är intressant att utforska gränssnittet mellan lärare och elev

425. Inga känslor är fel, inga impulser är fula, djupast sett. Detta kan sägas, av såväl en mystiker som av en psykoanalytiker. Människor på olika utvecklingsnivåer kan bli inspirerade och försöka praktisera ett sådant frihetens budskap, och uppleva en lättnad och att de blir berikade. Men det kommer att få mycket olika effekt. Det är frågan om man förfogar över en mestadels ursprunglig stabilitet, eller om man för sin fortsatta utveckling behöver och står i begrepp att återvinna en stabilitet. I det senare fallet kommer det att finnas en värme, en måttfullhet, så att säga automatiserad, för vilken “grymheten” blir ett behövligt komplement. I det förra fallet kommer en sådan uppmaning till att bejaka (upplevelsen av) sina impulser och känslor, tankar, bara ytterligare befästa ett fundament som alltjämnt bär. Där blir det mera av samma, så att säga.
426. I det förra fallet blir det till slut oundvikligt att släppa på självkontrollen, för att kunna återvinna psykisk balans och för att kunna komma vidare i sitt sökande, via relationer och självkännedom. Det är också i en sen fas ett nödvändigt försoningsarbete i förhållande till sin omvärld; allt finns också i mig, grymheten, etc. En garant för att grymheten inte går över styr, och att det bakom ärligheten finns en ödmjukhet, måttfullhet, ansvarsfullhet, trots allt.
427. Möjligheten av självsuggestion är ett kraftfullt redskap, för att skapa vissa resultat. Ja, suggestion av andra också, så klart. Men det har mycket lite att erbjuda när det handlar om verklig andlig utveckling.
428. I forskning bör man ju samla in all slags information för att skapa sig en så sannfärdig bild som möjligt av det fält eller det fenomen man önskar förstå eller beskriva. Projektet att lära känna sig själv är inget undantag här. (Här kommer grymheten in.) Att redigera vad som hämtas in och behandlas, och eventuellt förs vidare till andra, kan passa vid programmering av nya beteenden, när man vill styra andras uppfattning eller göranden. Indoktrinering. Propaganda. Där kraften kommer av att man just begränsar, sorterar materialet.
429. “Vägen till helvetet är kantad av goda avsikter”, skriver Tolle. S 221. Tänker på Ingrids talesätt: “När det bästa blir det godas fiende.”
430. När man tar till sig och inspireras av att fundera kring de existentiella villkoren, men det blir en machosak.
431. Att hjälpa sig själv. Jag tänker på hur man kan vara medveten om, och ibland behöva parera, och leka med, sina begränsningar, sina svagheter. Och det kan ju vara – om man är vegetarian – att äta kött, t ex. Eller smaka alkohol. Medan alkoholisten kanske behöver akta sig för att ens ta en droppe, kanske absolutisten behöver akta sig för att inte dricka en droppe? Olika svagheter som kan sätta igång krafter som blir svåra att hantera. Man måste ta hand om sig. Så att man kan göra sitt bästa.
432. I det att vara vegetarian finns en frestelse, att skilja ut sig, i ett jag/vi och dom. Ett sätt att leka med detta kan ju vara att faktiskt äta kött. I och med det får man kanske tillgång till sin kärleksförmåga som hålls gisslan i ett mer eller mindre dött fält i ens inre. Fastän man egentligen kan bättre!
433. Det är också att knyta an till grymheten som finns i oss, och i världen, av vilken vi är en del. Ingen varaktig harmoni är möjlig som inte också inkluderar denna insikt. Och förr eller senare kommer detta bli ett hinder för vidare personlig utveckling.
434. När man försöker sudda ur punkterna i Yin- och Yangsymbolen. När det bästa blir det godas fiende. Mycket kan sägas om detta. Det är dålig ekonomi, t ex. Man kan efterleva ett ideal om att inte döda väldigt långt, med relativt liten ansträngning. Men de sista procenten kommer att kosta på mycket. Där växer insatserna exponentiellt. Och frågan är vad som där motiverar en att försöka? Jämför jainisterna som inte får äga något alls, går nakna, och sopar framför sig.
435. Att vara närvarande i nuet kan motiveras på åtminstone två olika sätt, ett mjukt och ett hårt. Och att kunna det på det mjukare sättet bygger på en psykologisk struktur som i väldigt liten grad skapas med viljan.
436. Det här att känna sitt eget centrum – Närvaro, eller vad t ex Tolle benämner det – är verkligen en så subtil sak. Så undrar om inte chansen är större att man missar målet, och i värsta fall rör till det för sig, ytterligare befäster gamla strukturer, än vad man kommer på något nytt och vidare med sig själv.
437. Kanske kan man likna det vid att trä en tråd genom ett nålsöga. Ju längre man befinner sig från kapaciteten för sann närvaro (som förmodligen inte alltid ska tänkas som tid, även om det ofta är det, utan också i vibrationsnivå) desto längre bak på “tråden” håller man, och själva införandet blir vanskligare.
438. Jag tänker på besöket på Norstedts. Hur uppmuntrade vi var, trots att vi just fick veta hur otroligt liten chansen var att bli antagen (två tusen debutverk kommer in, ett eller två publiceras; vissa år inget, eftersom de håller för låg nivå). Kanske att det här med att undervisa om närvaro, etc, har en liknande effekt. Trots att svårigheterna beskrivs, och risker, etc, så blir vi inte nedslagna.
439. Tidigare har jag tänkt att det finns två olika faser eller nivåer av diverse psykiska tillstånd: två slags oskuldsfullhet (barnet/valpen, och den långt framskridna individen), kraftfullhet, frejdighet, behålla sin balans är kanske det bästa exemplet. Men nu börjar jag fundera på om det inte finns snarare tre nivåer som är viktiga att tänka på. Dels finns den ursprungliga, oreflekterade, dels den återvunna, men så finns det dessutom en däremellan. Detta stadium har något att göra med falskt själv, narcissism.
440. Så istället för att den personliga utvecklingen kan tecknas som en U-formad kurva, så har den snarare formen av ett dubbel-W.
441. Det finns en parallell till fysiken (?). Att man måste ha uppnått en viss hastighet, temperatur, innan man kan koppla på x, annars får det oönskat resultat. Det liknar detta att tillåta sig grymheten, ifrågasätta sina gamla ideal. Att experimentera med sådant/släppa blir möjligt och nödvändigt på en viss punkt, och kommer då att ge en kontrollerad skjuts vidare i utvecklingen, medan när det sker för tidigt blir det bara mera av det som redan finns. De nya resurserna underställs allt för mycket, oreflekterat, den gamla människan.
442. Jag tänker idag på Martinus begrepp “kosmisk kemi” och det säger mig något, och känns användbart, på ett sätt det inte gjort förut.
443. Sin inre närvaro, det inre barnet, eller vad nu Tolle och andra liknar det vid. Åtminstone för mig blir det lätt att jag alltför mycket sjunker in i mig själv, “ger upp”, då jag låter mig inspireras av sådant. Blir alltför passiv. Regredierat, något antingen-eller, som förmodligen är ett hinder och hamnar ganska långt ifrån vad upphovsmännen avser eller själva upplever.
444. Den hårda världen, som så klart är en del av en själv också, och när man så ska slappna av så bör man det i en polariserad upplevelse. “Vill samarbeta med andra ljusbärare”, eller vad jag läste i en programförklaring häromdagen, från en andligt intresserad person.
445. Man blir själv helt oskyldig, som ett barn, på ett naivt sätt. Men när man slappnar av kan man faktiskt behålla muskeltonus, förankring, ja, rent av uppleva – som representant för mänskligheten – sin grad av “grymhet”. Det är ingen motsättning här. Det är sanningen som skall göra oss fria, och då inte den sanna “undervisningen” främst, men det sanna förhållningssättet till oss själva och omvärlden. Hårdhet/grymhet.
446. Ordspråk
447. M “lego”, mekanomodulaktig… mkt logiskt system
448. Ig Sypery, den danske poet
449. “Ren logik är andens ruin”
450. “När du strävar efter det perfekta adderar du ensamhet till världen.” (Bob Hansson)
451. “Det helt perfekta är de dödas dröm” (Teodor Kallifatdes)
452. “När det bästa blir det godas fiende”
453. Upplysning har ju många gemensamma nämnare med psykisk hälsa, så som vi känner den, och som den gängse psykologin beskriver den. Ett exempel är ju det psykoanalytikerna kallar “fritt svävande uppmärksamhet”, som har mycket gemensam med den närvaro som mystiker beskriver. Icke- dömande, icke-värderande, icke-begärande, i någon mening opersonligt.
454. I själva verket finns det ju en stor överensstämmelse mellan hur man inom new age ser på psykisk (och fysisk) hälsa, och bland folk i allmänhet. Vidskepelse, rätt starkt uppdriven individualism, o s v, polariserande, magiska. Kanske måste new age ställas mot den akademiska uppfattningen istället?
455. Funderar på att man kanske inte utvecklas så mycket under loppet av ett liv, egentligen. Och då menar jag inte i fakta-kunskaper, men det bakomliggande förståndet eller vibrationspotentialen. Tänker på mig själv och sådant jag formulerade i boken Inte på en dag. Somligt av det finner jag fortfarande idag rätt djupsinnigt. Och det kom ur mig redan då. Det var bara i liten grad läsefrukter, faktiskt. Jag skrev det under stor inspiration. (Reflektioner under det här new-age-projektet, tankar om psykologi och nyandlighet, som var insiktsfulla, de gjorde jag redan då. Olika slags bön eller inspiration, t ex, där man t ex blir alltför “regredierad” och därmed avskärmar sig från det man vill uppnå.)
456. Men vad är skillnaden idag? För jag har ju utvecklats, ganska mycket till och med, tycker jag. Via att jag har blivit äldre, gått en lång utbildning, gått flera år i psykoanalys, o s v. Det har något med min egen hållning, bakom det jag upplever.
457. Det Martinus skriver om att de långt framskridna individerna har drag av “barn”, i sin hållning, sitt utseende, o s v. Jag tror att detta delvis är något som kommer att justeras, för att det är reminiscenser av en period av svaghet, lidande, försiktighet, stor tankeverksamhet och känsloengagemang. När vi åter får kontakt med vår “grymhet” så kommer så klart mycket av det bli kvar, men balanseras av något som mera liknar det ursprungliga, definitiva. Inte bara barnet går igen, så att säga, men också stenåldersmannen.
458. Fromm skriver om Freud att han kunde gå på som han gjorde, tala om det mest förbjudna och även använda sig själv som exempel, eftersom han innerst inne upplevde sig själv som helt “moralisk” (vad som nu skulle ligga i det).
459. Att inte döma. Dömandet som ett utprojicerande av egen svaghet, oro, o s v. Men hur ser dömandet ut, vad fyller det för funktion, på vilka områden, hos den sunda – men i moraliskt hänseende inte mycket långt komne – individen?
460. Ett new age-intresse kan så klart fylla en identitetsskapande funktion (Åkerdahl), ha en neurologisk bas (Borg, J). Bor man i ett samhälle där new age är den bärande ideologin (t ex i vissa delar av New Mexico) kanske det ska förklaras med grupptryck. Flertalet är kvinnor vilket kan förklaras uifrån genus, o s v. Att lyfta fram utvecklingspsykologiska (jag-?) är bara ett ytterligare ett perspektiv att väga in. Jag påstår inte att det är det som kan förklara mest, även om jag tror att det ibland är det. Ett krisperspektiv, att det går att finna tröst i religiösa tankar då livet är tungt. “I skyttegravarna finns dert inga ateister”, som det heter. Intresset kan vara mer eller mindre djupgående eller centralt, och detta av åtminstone två olika skäl: identitetsupprätthållande, just, eller för att man (anhängarperspektivet) är på våglängd med det och “invigd”. Eller som en hobby, gammal vana-tidig prägling, eller ett kulturhistoriskt intresse som fått detta föremål. Kompensatoriskt, kanske för att ersätta ett annat mera livsinskränkande beroende. Kalkylerande (evolutionärt), som ett medel för att kunna träffa nya sexualpartners eller knyta andra nära relationer, t ex. Flera perspektiv? ja, till sist måste man väl, som anhängare nog själva skulle hävda, hålla öppet att dessa föreställningar faktiskt kan vara med verkligheten överensstämmande, och att man på intuitiv väg kan uppfatta detta och därför känner sig så förvissad om tankarnas riktighet.
461. En sådan uppfattning verkar finnas på många håll. Fr naivitet till naivitet heter en bok av Göran Bergstrand. Jag gissar att den beh detta fenomen. Guds lilla idiot. Den som inte blir som ett barn… O s v. En gemensam mänsklig erfarenhet.
462. Mitt mål är inte att lyfta fram eller måla upp new age som bara pre-oidipala fantasier och önskningar, och något som är lierat med sådant, eller rent av patologi. Bara att dessa aspekter också bör finnas med och vara belysta om vi ska ha en chans att förstå fenomenet – och oss själva, och andra – i relation till det. Här skiljer sig min insats från t ex Faber. Jag försöker verkligen ha med hela vidden. Jag ser det som uppmuntran och ett gott betyg om jag kan dra skapa lite osäkerhet eller i båda lägren, s a s, såväl bland new ageare som bland t ex läsare i den psykologiska sfären. Jag påstår inte att det är det enda riktiga perspektivet på fenomenet, eller ens det viktigaste. Bara att det är ett perspektiv man inte ska vara främmande för.
463. Det kan vara så att min kritik gäller för vissa mera än andra, för delar av ens intresse, för ens intresse under vissa tidpunkter. I vissa faser av intresset, eller livet. Delar av oss.
464. Det intressanta med transpersonell psykologi – det lilla jag känner till, eller tycker mig uppfatta – är att medan man i detalj och utförligt talar om olika steg som individen kan/bör/ska/kommer att genomgå, så sägs det relativt lite om sådant som ”falskt själv” eller narcissism (som för mig, i synnerhet för att förstå tekniker för och ideal om personlig utveckling – new age, m m – känns centralt). Det är som en hel dimension som man har utelämnat och kanske är det så att själva fokuset på personlig utveckling, hur man på olika vägar kan ge befordra och ge näring till det individuella projektet, står i ett motsatsförhållande till detta?
465. Jag tycker inte om att ha gått upp i vikt. Och jag skulle gärna gå ner några kilon. Men samtidigt är det som att det inte spelar så stor roll ändå. Det faktum att jag är lite överviktig, och påminns om detta då och då, liksom understryker att det är något annat i livet som idag känns viktigare och som jag hellre har fokus på. Det är som att det ben jag stött mig på så länge, som har med personligt fullkomnande, självkontroll, att göra o s v, att nu prövar jag att luta över på det andra. Och det är en stor glädje i detta. Att jag kunnat byta ben och stå på. Det känns inte heller som något destruktivt eller självdestruktivt hos mig, på det hela taget. (Såg senast idag på Ken Wilbers hemsida, i avdelningen ”Narcissism central”, bilder på en den halvnakne filosofen, med uppgifter om vid vilken – hög, relativt – ålder bilden var tagen.)
466. Jag funderar över min upptagenhet vid fenomenet ”new age” och de problem som kan vara förknippade med ett sådant intresse, och hur många år jag kretsat kring detta ämne, och jämför mig med CW t ex. Men det har ett värde det jag försöker fånga, och det kan komma andra till glädje, men det kan så klart beskrivas på så många olika vis. Förhoppningsvis ska jag kunna göra det på ett varmare, mera humoristiskt – mindre projektivt vis – vad jag gjort tidigare. Jag vet med mig själv att jag via framför allt psykoanalysen kommit åt saker som jag förmodligen inte hade kunnat komma åt annars (men som kanske hade slipats av i någon mån med åren). Och gäller det mig så gäller det förmodligen ganska många andra. Detta har att göra med det jag sa till Sören Grind för några år sedan, om värdet av att – för en tid, åtminstone – hålla det andliga intresset, och den personliga utvecklingen, åtskilda. Analysen har gett mig något annat än vad ett mera coachande, inspirerande (i sämre fall manipulerande, förförande) arbete tillsammans med någon annan kunnat ge.
467. Att jag inte ville ha en terapeut med eget andligt intresse. Kanske för att jag inte ville ha konkurrens, eller för att inte bli angripen på detta centrala område, utan att jag på så vis hoppades kunna hålla detta utanför terapirummet? Men jag tror ändå inte det var därför…
468. En invändning man kan göra mot t ex Faber, för hur han angriper new age, är ju att han också ger sig på en mänsklig erfarenhet som sträcker sig över långa tider och var det än funnits människor. Det verkar vara något djupt mänskligt – och kanske sunt, i någon mån. Det rationella allena räcker inte för att vi ska ha det bra. Och varför vad vi skulle vara så annorlunda människor i andra tider är svårt att se. Att det vore önskvärt att förnuftet skulle regera oss så hårt att dylika föreställningar och drömmar inte kunde slå rot.
469. Faber inte så olik. I sin hetta mera lik den ärke-freuduanska skolan, än den neo-. Inte så olik Freuds ursprungliga kritik, så som den formulerades i t ex En illusion och dess… I sak har han förmodligen rätt.
470. Att balansera de två uppfattningar, t ex Rituzzi/Winnictt, osv, mot Freud/Faber. Citatet ur Odyssevs? Segla mellan X och Y? Motivera värdet utifrån Cliff/Engelbrecht: det poetiska. En sådan “balansering” kan man också tänka sig i flera dimensioner. Att all new ageaktivitet är per def förvillellse, men lite kan rymmas inom behovet av ett vuxet lekområde. Eller att det som ser ut att vara ett enhetligt fält i själva verket utgörs av åtminstone två olika grupper: de äkta upplevelserna, varseblivningar av en större verkl, samt de överpända, de som är inbillning och flykt. Problemet är väl i så fall att ingen själv gärna skulle tillstå att det egna intresset representerar det senare. Hur skilja det åt. Här ryms diskussionen psykos vs transpersonella upplevelser. “Spiritual emergency” (Lukoff m fl). En tredje ståndpunkt är att man måste genom ett övningsstadium innan man når de äkta förmågorna. “Fake it ’till you make it”. Eller ev: “uthållighet leder till målet. En ytteerligare aspekt är så klart att den som tillstår sina brister mycket väl kan stå i en gynnsammar position till dessa än den som inte alls förmår urskilja sådant hos sig själv. Så också i tron.” (Nyapostoliska kyrkan, Midsommarkr, 090824).
471. Inl: Skilja rel fr new age… Diff new age fr asatro mm.
472. Teori: IMPOSED ANEROXIA. Risk mm. Är new age skadligt?
473. Teori: där den vert/horisont överengagemanget också får ytterl kraft av en personlighetsstörning. Ha med psa teori kring/diff fr narc/bpo/schizotypi.. Tvång fr fundamentalism fr kar.styrka?
474. Inledn: Ej intr av destruktiva sekter, med hjärntvätt, näringsbrist, uttröttning, syst förnedring för att skapa lojalitet etc. (sådant som inte beh ha med rel intr att göra… Utan kan vara politiskt även, och utgå fr en karismatisk figur). Ej eg guru-rörelser som fordrar blind tro etc. Tänker på ett ganska spritt fenomen, privatrel, frivilliga grupper, böcker man läser själv, etc. Hur df denna typ av andl/new age?
475. CWs uppställning i Bacon vs Newton? Poesi o erfarenhet vs logik. Deduktion vs induktion?
476. Att Faber kan påvisa en så stor likhet mellan hur vi i bönen vänder oss till “en stor” liksom barnet till sina föräldrar bevisar ju inget. New ageare kan tänkas se det som bara ytterluigare ett ex på tillvarons syncronicitet, m i stora så i det lilla, osv.
477. Nu är det väl inte så att alla håller med om att pykoanalysen, dess modeller, metoder och företrädare, skulle utgöra ena änden av det spektrum där new age är den andra. Psa uppfattas ju av många just som flum.
478. Mystiska, heliga upplevelser.. Jag kommer att tänka på mig själv under retreat dec-jan 08-09. En kvinna led av sysslolösheten, inte få prata md sina vänner. Hon berättade att hon tjuvringt på mobilen. Medan för mig innebar retreaten inte samma, eller detta slags, på frstning. Det gick att genomföra retreaten, inordna sig, efter en liknande strategi som mitt hittillsvarande liv.
479. Skilja på mystiska upplevelser och mystiska föreställningar om tillvaron, som i och för sig kan och förmodligen ofta är inspirerade av andras omvittnade mystiska erfarenheter.
480. Två rubriker, ev: Andligheten i psykoanalysen, Psykologin i andligheten. Psykoanalysens andlighet. Andlighetens psykologi. Historiskt…
481. Fritt svävande uppmärksamhet (Fromm m fl). Två slags syn… Gått från patologi, mot regression i jagets tjänst.
482. Vi kommer att röra oss på ett område som ofta inbjuder eller förleder till enkla kategorier och polariseringar. Vidskepelse eller vetenskap, tro eller vetande, vetenskap eller religion, oidipalt eller pre-oidipalt (för psykodynamiskt orienterade) osv, modernt eller förmodernt. Det är min förhoppning att denna studie ska kunna komplicera frågan något för eventuella läsare. Inte så att vi ska lockas till ett slappt – eller prematurt accepterande av “bådeoch” – men så att frågorna åtminstone ska bli belysta från många håll.
483. Medan resultatdelen bör kunna stå i sin egen rätt, görasa riktigt, för vem som än tar del av den, så har jag i såväl teori- som i diskussionsdelen en viss läsare för ögonen, eller ett par: dels den psykoanalytiskt intresserade, om än inte så väl bevandrade, dels den andligt intresserade, med en vilja att granska sitt engagemang. Av båda kommer det att fordras en viss nyfikenhet vill jag hävda. För den med kunskap på området kan framställningen bitvis tyckas trivial, är jag rädd.
484. Vad säger vårt yrkeskodex om hur förhålla sig till religiösa eller andliga föreställningar? Samma som sex preferens, eller politisk preferens?
485. Också diskussionen kring Spiritual Emergency etc ligger utanför avgränsningen för denna studie. Överhuvudtaget sådant som speciella “upplevelser”. Det är föreställningar och hur leva med en viss lära, som föreskriver implicit eller explicit ett visst sätt att äta, tänka, o s v, som idealt, som är i fokus.
486. Temat andlighet-psykisk hälsa är möjligt att undersöka från en mängd vinklar… (räkna upp). I denna studie dock fokusera på…
487. .. Tro o vetande. Först kan behöva påminna oss att vi lever i en religiös värld. Att vara religiös är förmodligen det normala ännu idag. Och inte ens där upplysningen varit framgångsrik kan vi andas ut. Där tycks ersatts i någon grad av ett slags privatreligiositet. Tycks vara ett giltigt konstrukt, man har forskat på det. I USA si och så rel, i Sverige å andra sidan datt. Hur sedan dela upp denna alternativa andlighet? En del blir ju katoliker, kristna idag också, kändisar… Wicca, asatro, shamanism.. Denna studie ska fokusera på ett visst urval eller ha en viss avgränsning. Är den giltig? Att man delar vissa föreställningar om tillvaron, är mera ind förankrad än grupp, osv.
488. Några anmrkningar om mig: New Age är min barnatro, eller min intellektuella hembygd (den emotionella tror jag man får söka tidigare). Jag kääer att jag idag kan ha ett relativt avspänt förhållande till fältet, ämnet. Jag granskar gärna fältet utifrån en psykologisk-psykoanalytisk synvinkel. Det plågar mig inte så värst. Kanske för att jag, när denna text skrivs, är en snart medelålders man. Eller så för att jag fått en ny identitet, i det psykoanalytiska – för att identitet behöver man, kanske, det är det viktiga, egenskaperna underordnade – och därför kan jag förhålla mig som jag gör till new age.
489. Men jag vet faktiskt inte hur det förhåller sig med de största frågorna. Och även där jag är tillsynes ifrågasättande, vill tro mig stå öppen, är jag sedan tidiga år präglad, som en “Obelix” som trillat i “grytan”. Frågor om död kommer inte riktigt åt mig då jag har en irrationell förtröstan om att kunna leva vidare, trots allt.
490. Efter att ha exponerat mig för psykoanalysens förklaringsmodeller och metod står jag friare till åtminstode vissa av de saker jag tidigare fick tillfredsställda via new age. Om än inte alla. Eller är denna känsla av relativt större frihet mest ett uttryck för att jag bytt identifikationsobjekt?
491. Flyga, läsa tankar, odödlig, obegränsade resurser som väntar p att få hämtas fram, affiliering med den störste och starkaste bundsförvanten som är möjliog (Gud, eller i många fall en person och föredöme i som levt eller lever och till vilken man har en särskild relation, guru eller grundare eller uttolkare av en viss lära).
492. En logisk utmaning, gäller hålla tungan rätt i mun, vad man påstår eller vilka orsak-verkan-samband man föreslår. Liknande föreställningar som dem new agearen har utmärker också pesoner som lider av viss slags psykopatologi, pre-oidipala fantasier och önskningar. Därmed inte sagt att alla som bekänner sig till sådana föreställningar har psykiska besvär, eller så värst svåra, eller att de de har nödvändigtvis skulle vara förbundna med deras andliga intresse, o s v. Eller så är det en fas vi måste igenom, att navigera detta vatten med grynnor och stenar, med bara ett ofullständigt, skissartat sjökort?
493. “Authoritative communities”.. Kovner Kline, Cathrine.. Hardwired for god? Eller, som någon kritiker menade, vi har inte “båten” i våra hjärnor, men ändå likartad runt om i världen. Ett svar på vissa livsomständigheter. Många försöker besvara frågan om varför mänskor i alla de flesta tider och kulturer trott på en gud.
494. “Neurotheology”
495. Andlighetens psykologi. Psykologins andlighet. I psykologin finns likheter med new age dels i synen på det mystiska, den fritt svävande uppmärksamheten t ex. Dels i de högre stadierna i div utvecklingsmodeller. Dels i terapisituationen och terapeutens möte med klienten?
496. Ämnet kan vara angeläget att studera eftersom, enl uppgift, fler och fler ansluter sig till mer individuella trosföreställningar. Privatreligiösa. Pluralistiskt samhälle, med många olika kulturer och religionsyttringar. I den diskussion som initierats av Humanisterna. Stärka eller ge ett bidrag till ett historie- och sociologiskt? medvetande. Något utforska ämnets angelägenhet för psykologyrket: å ena sidan att “respektera”, samt ev ta hänsyn till förekomsten av spiritual emerg, dels tänka kring regression och div.
497. Syftet med undersökningen är explorativt, deskriptivt, förklarande, teorigenererande?
498. Flera nyandliga rörelser har ett uttalat intresse för psykologi och terapeutiska metoder. En del terapiinriktningar och modeller har ett uttalat intresse för det andliga. Så ett sätt att beskriva aktörerna som är aktuella för denna studie är att de utgör delar av samma kontinuum. De har alla ett intresse för människans inre, och hur detta kan utvecklas eller restaureras etc. Men vilken är variabeln? Positivism? Determinism?
499. Det är svårt att tänka sig en vishet som inte är mild.
500. Kanske kan man likna det här med religiösa preferenser, och behov, vid inlärningsstilar, det vill säga vägen till ett likartat resultat (mängd kunskap, mätt på tentamen t ex) kan se olika ut för olika individer. Man tillgodogör sig ett material bäst på sitt individuella sätt. Självstudier, eller ett socialt sammanhang; plugga till musik, eller i tystnad. Det är svårt på det religiösa området att hävda att var och en bör få bli ”salig på sin tro”, som man dock – numera – kan göra när det gäller inlärning (dock fanns det en tid då alla skulle klara katederutdervisning, och anteckna enbart med höger hand).
501. Finns det mera och mindre mogen andlighet? New Age representerar det senare? Eller bara nidbilden, avarterna av detta, och i jämförelse verkar den gängse religionen stabil, beprövad, nästan förståndig?
502. När jag säger ”salig på sin tro” så menar jag inte det som ett försvar för vad som helst, bara att vi psykologiskt kan behöva olika saker för att bli detsamma, enkelt uttryckt. Ungefär som att en del behöver insulin, menstruerande kvinnor behöver järntillskott, o s v, för att fungera optimalt i sin vardag.
503. Det finns ett spektrum som går från scientism, schamanism, den mest utpräglade ”new age” med kristaller och indianfjädrar, till högsta grad av objektiv empiri och positivistisk vetenskaplighet. Då tänker man att det mesta av det jag studerar återfinns på den förra delen, medan det mesta av det jag granskar utifrån finns på den senare. Men rotar man i det så upptäcker man också ett rikt spektrum även bland t ex psykoanalytiker, vetenskapligt skolade och sansade personer, med stor yrkeserfarenhet, som går från det mest skeptiska (Faber, Freud m fl) till de som visar ett stort intresse för och bejakar sådana föreställningar som man annars bara hittar inom ”new age” (Eigen, Winnicott, Bion, m fl). De senare kan dock i andra frågor – och kanske även när det handlar om deras andliga intresse – vara respekterade kollegor också för den förra kategorin.
504. Förarbetet till den här studien görs under en period när religionen blivit starkt ifrågasatt i samhällsdebatten, av föreningen Humanisterna. ”Gud finns kanske inte.” Våren-sommaen-hösten 2009. Och där religionen fått stöd eller medhåll från ganska oväntat håll, det vill säga från personer som i normala fall inte skulle kalla sig religiösa, men som här ändå vill sätta ned klackarna, till försvar för religionen och en mer sansad ståndpunkt.
505. Och här blir det också så tydligt, om det inte varit tydligt förut, att många personer som i andra avseenden är sansade, moderna människor, faktiskt har en respekt för religionen. (Liksom andra, förmodligen i andra frågor sansade, omdömesgilla individer, som inför fenomenet religion blir onyanserade.) Kulturpersonligheter som är katoliker, bekännande kristna.
506. En axel som går från en mer sansad, existentiell religiositet, som är öppen mot sorgen och livets korthet, till den mest vulgära, anti-intellektuella ”new age”. Liksom en annan, eller samma axel, som går från en sansad nyandlighet, till en stockdum gängse religiositet. Kanske från mogen, till omogen? Vad är då kännetecknen för en mogen religiositet? Kan man vända på frågan här också. Om man skulle forma en religion utifrån den mogna människans önskningar och prioriteringar, hur skulle den då se ut? God självkänsla, tydliga jaggränser, ett intresse och en omsorg för andra, i kontakt med sin sorg och sina begränsningar, lekfullhet mitt i alltsammans. Det myckna pysslandet med det egna egot skulle man kanske hitta mindre av, medan förhållandet till en gud eventuellt skulle kunna vara likaså varmt och tacksamt. Men av annan drivkraft? (En felkälla här är så klart att om man frågade människor, rakt på, så är det väl ingen som skulle säga att de bekänner sig till en omogen religiositet.)
507. Tidig prägling av att t ex växa upp i ett religiöst hem. Kanske kommer ens ”system” sedan fordra ett större inslag av sådant under resten av livet. En rent neurologisk prägling. För att man ska få tillgång till sin egen normalitet. Och förmodligen kanske man kan hitta sådana ”fickor” av inte alltid rationella, eller helt motiverbara, hos många. Religionen är bara ett möjligt sådant.
508. Prova några olika defintioner av mystikt upplevande. Den vidaste betydelsen har kanske Bion, att allt är mystiskt, t ex. En något snävare hos t ex Winnicott, som har med ett icke-dömande, svävande, icke-projicerande – eller i så liten grad som möjligt projicerande – förhållande till omvärlden. Psykisk hälsa korrelerar med mystiskt upplevande, i betydelsen ”lekfullhet”, bevarandet av ett område där man inte vill, kan eller behöver ha svar.
509. I själva studien är jag inte intresserad av mystik, egentligen, det mystiska upplevandet. Men det kan finnas med i bakgrunden, t ex att lyfta fram sådana strömningar inom psykoanalysen. Att leva med föreställningen om möjligheten av mystiska upplevelser, d v s andra-hands-kunskap, det är den population som är intressant.
510. Jag är öppen för att det kan finnas sådant som mystiskt upplevande, där man möjligen kan få ett självupplevt vetande om sådant som new age lär ut. Det ligger utanför denna studie, är inte så viktigt. Det är att leva med sådana ”svar” i andra hand som studien handlar om.
511. Områden för granskning som jag föreslår i denna studie är förmodligen också av värde för de psykoanalytiska strömningar med andlig inriktning, i någon grad. Buddistiska, transpersonella idéer och praktiker.
512. Studien kan kännas grundläggande för dem som är väl bevandrade på området, och de får i så fall ha överseende med detta.
513. Det vi kallar ”new age” är en skala, eller flera skalor. Dels de som säger att de tror på ”något”, ”en kraft”, men utöver det inte håller sig med så fasta föreställningar om vad detta kan vara, tills de som har en mycket utmejslad, detaljerad, inlärd världsbild. En annan är så klart de som intresserar sig för mycket av det gängse new-age-artade, som kristaller, astrologi, m m, men inte på ett särskilt djupgående, kompensatoriskt vis.
514. Det som intresserar mig är inte sekter, destruktiva sekter, grupptryck, gruppfenomen. Inte heller den mystiska upplevelser i första-persons-perspektiv. (Men studier gör gällande att väldigt många haft mystiska upplevelser, NDU, m m.) Och personer som själva kan identifiera sin kunskap som inlärd, försanthållen. Om individen inte alls är öppen för denna distinktion, att hon faktiskt inte har någon egen kunskap, så är man kanske inne på patologi. Det ligger också utanför denna studie. Man kan vara väl så övertygad, men ska ändå vara öppen för ifrågasättanden.
515. Jag är inte heller intresserad av där sådana här föreställningar är en del av majoritetskulturen, d v s att man lever i och delar ett religiöst samhälles övertygelser. Jag är inte heller intresserad av nyandliga rörelser som Scientologikyrkan, Hare Krishna etc.
516. Hur skulle en religion eller världsbild vara funtad för att den skulle kunna ge lindring – på gränsen till förnekelse – i förhållande till de existentiella villkoren, ens litenhet, dödlighet, begränsade resurser, ens begränsade förståelse och möjlighet att överblicka, ens ”ratadhet”, d v s att mån varit tvungen att avstå, ens dåliga impulskontroll? Förmodligen som ”new age”.
517. Syftet med denna studie är också folkbildande, vidareutbildande för personer som jobbar med psykologiskt behandlig och bedömning.
518. Många nyandliga rörelser vill inte förknippas med teosofin, ens om de skulle ha mycket gemensamt. Och det får man väl respektera. Och kanske är det så, att de fått det ur sig själva. Och att de alla tappar ur en evig, gemensam sanning. Eller så färgar de av sig på varandra, eller bådeoch. Kanske inte heller se att de har drag av samma tidsanda och optimism, modernism.
519. Religiositet kan se mycket olika ut. John Frum-kulten. Finns det bättre och sämre religiositet?
520. Det går att visa på mycket hemskt som är knutet till religiös övertygelse. Omskärelse, religionskrig, förföljelse av oliktänkande. Men om man stannar upp inför fenomenet så måste man konstatera att människor är religiösa. Och att de är det på ett ganska likartat sätt, oavsett tid och kultur! Lite fascinerande. Kulturell inlärn, tillämpning (“båten”), eller hardwired? Vad kan det bero på? Flera förslag finns… Jesse Bering, Pascal Boyer, Daniel Dennett. (Ill Vet, 9/2009)
521. Psyko-religioner? Scientology t ex. Psykoanalysen – en pseudoreligion. Terapeuter – vår tids präster?
522. Inom transpersonell ps tänker man sig en U-formad utv. Jag tror snarare i så fall man behöver vara uppmärksam på en W-formad. Ev transps rel ointresserade ouppmärksamma på narc? Falskt sj?
523. Jag föreställer mig en sund andlighet som att den kommer att kunna bli attackerad från båda håll. Från trosfränder för att vara för lekfull, prövande, oskyldig, och från ateistiskt håll för att vara andlig överhuvudtaget. Ett annat missförhållande är ju ett reservationslöst försvar, enligt tankar om rel.frihet mm. Gruppen för svenska sekter, vissa akademiker, o s v.
524. Diff mellan gängse rel och andlighet.. Granqvist, plus han som såg det ena i hjärnan, det andra i kulturen. Anknytningsforskningen skulle väl då visa att “andlighet” är det mer skruvade, eller? Motsäger varandra? Det finns olika slags religiositet, och olika slags andlighet. Åtminstone en mogen och en kompensatorisk av varje.
525. Att skapa något eget, vara något eget, i en tillvaro av starka intryck. Hyperreaktivitet under täckmantel av aktivitet. Egentligen mycket lite “originellt”. Jag känner igen mig mycket i detta.
526. Texten jag skrev mot slutet på skrivarkursen. Minns knappt vad det blev… Något med ett källarförråd, mur, mamma? Lotta sa, försiktigt, att jag nog inte var redo skriva om detta. Modigt? Nej inte speciellt. Det som är modigt behöver ha en avsändare, som utmanar sina gränser. Som går längre än vanligt. Det behövs en referenspunkt.
527. Denna teoretiska inledning kommer inte gå på djupet utan syftar bara till att vara en skiss över forskningsläget. Den intresserade kan på egen hand botanisera vidare. Att upptäcka att det pågår forskning kan ju vara ett fynd i sig, åtminstone var det det för författaren till denna uppsats.
528. .. Under det rådande paradigmet, vilket detta nu än är – mänskligheten har väl upplevt många, på olika håll, även om kanske tendera avlösa varandra i en viss följd – utövas ett mer eller subilt tryck att tänka och uppfatta på ett visst sätt. Vår tid är inte annorlunda. I vår del av världen lever vi under ett positivistiskt-materialistiskt tryck? För mig personligen har det under förstudierna till denna uppsats blivit uppenbart att det finns en ganska bred, vältalig – välutbildad – kritik emot detta paradigm, Lagerroth, t ex. Att föreningen Vetenskap och folkbildning utsåg honom till Årets förvillare 1998? berättar något för oss. Min egen resa ser ut så att jag i tidiga år ganska oreflekterat skulle ha ställt mig på Ls sida, sedan kände mig upplivad av sådant som kom från aktörer som VoF, men nu under tiden med min uppsats i någon mening öppnat mina sinnen för “flummet” igen.
529. Mogen andlighet, ja var finner man den? I Sverige kanske representerad av författare som Stefan Einhorn och Owe Vikström, personer som med sin stil appelerat till många. Vad är moget med dem? Andra välkända personligheter – också på det psykologiska/psykoterapeutiska fältet -som öppet vittnat om sin andlighet, t ex Johan Cullberg och Patricia Tudor-Sandahl. Journalisten Göran Skytte.
530. Jag relativt ointresserad av etiologi. Intressanta samband har framkommit vid anknytningsforskning (Granqvist). Ett bakomliggande syfte eller inteese för mig i detta är att det ska komma till nytta i självkännedom o terapi. Inom new age finns det föreställlningar som parerar också dessa fynd som gjorts med AAI. T ex att individen repeterar tidigare (mer lidandefylllda) liv fram till cirka trettio års ålder. Också att man har en generell föreställning om att svårigheter behövs, o s v. Det vill säga kan de nämnda fynden förklaras med att det är en avancerad, känsligare population – redan i förväg – som föds in i vissa famikjeförhållanden, dels inte kommer att kunna nöja sig med den vanliga religionens världsbild.
531. Jag har ingen ålder… New Age-föreställningar som skyddar – ytligt – emot ångest över att bli äldre. Och via reinkarnationstanken tröst för det man inte hunnit. En 70-åring kan börja läsa språk, inför framtiden.
532. Inte så få new-age-sammanhang har också psykoterapeutiska ambitioner, samtidigt som den gängse psykoterapin – och kanske främst psykoanalysen, och dess avnämare pdt – hävdas ha fått den betydelse och roll som förut religionen och kyrkan. De möts.
533. jesus och ORT, ett gott objekt. Även troende kan analysera sin tro så.
534. Korrespondens- respektive kompensationshypotes. Finns det en tredje? Som är något mera reflekterande, intellektuell än korrespondensh, “barnatro”?
535. “Några tankar om religiös tro för psykologer”. Områden där man inte kan ha en någorlunda balanserad attityd kanske man inte ska ge sig in på. Å andra sidan tar man nog inte intryck av ett sådant råd ändå. Utbildning till psykolog förssigår i ett materialistiskt paradigm. Och förmodligen är det det bästa alternativet. Man kan begrunda att troende är ett slags normaltillstånd.
536. Varför? Hur? Winnicott ser det som mera än en tendens i det mänskliga psyket. Han ser det som en förmåga.
537. Andlighet spänner över ett vitt spektrum av mänsklig tillvaro, från svåraste patologi och verklighetsflykt, till stor mognad. Man kan fråga sig, liksom Maslow m fl, om den högsta formen av mänsklig tillvaro till och med förutsätter en andlig öppenhet. Ja, i en winnecottsk mening: ett lekområde, ett gränsområde, också för den vuxne. Kan detta också utgöras av naturen, sexualiteten? Kanske.
538. Och att just psykologer och psykoterapeuter, psykiatrer (USA åtm, ref!) är ovanligt icke-religiösa kanske delvis kan förklaras utifrån detta, att de får en del av dessa allmänmänskliga behov tillfredsställda just via psykologins teori och praktik (Wikström, 1995)?
539. formulär: Hur ser på uppväxtens betydelse? Hur ser på gängse religion; kristna kan tvivla, kan du tvivla på din övertygelse? Vad skulle kunna få dig att tvivla? Temagrupper: ditt förh till New Age i förh till hur du upplever att folk i allmänhet tänker, känner: “svensson”? Till kristna, till vetenskapen, till gänge psykologi (m barndomen etc)? Samhället? Nära relationer? Familj och barn? Upplever du att det finns en “mening” med sådant som händer oss? Hur? Karma? Eller en guds undervisning, att man får möta det man behöver? Har livet någon mening? Hur ser denna mening ut?
540. Gängse religiositet beslkrivs på en skala, från infantilt till mera moget? Har new age ett motsvarande moget uttryck? Ja, kanske när detta att förstå världen, de stora frågorna, inte sker alltför mycket på trons ellere tillitens eller “överlämnandes” bekostnad, då kanske det kan utgöra ett högre stadium än trons högsta. Det är i alla fall så som new-age-are själva kan resonera.
541. Hur är relationen mellan psykoanalysen och religionen? Det är uppenbart, när man dyker in i ämnet, att det finns psykoanalytiker längs hela skalan från skeptiker (Freud själv t ex), via ointresserade/agnostiker, till öppet troende. Ja, det finns t o m psykoanalytiker som identifierar sig själva och/eller vissa kollegor som “mystiker”. Men hur ser relationen ut, rent objektivt, om man säger så? Är den krystad (mörkhyad nazist), är den ett alternativ bland andra – smakligt för den som gillar det (kaffe med grädde) – eller är den självklar, d v s det är de som inte bejakar en andlig dimension som inskränker sin egen och psykoanalysens potential (köra bilen på tvåans växel)?
542. Känslor finns av på olika djup. Kanske är det så att för de känslor som ligger djupast – och när vi är i kontakt med dem – så är det religiösa språket, bilderna, traditionera, det som tröstar och förklarar bäst. Det ligger närmast till hands. Dessa känslor kan få en annan dlags dräkt och sällskap, men för de flesta av oss ligger religionen närmast. Och det kan avslöja sig för oss på ett oväntat sätt, efter många år av ointresse eller skepsis: vi blir äldre, mister en nära, återvänder efter en svår olycka, befinner oss i svår nöd. Talesättet: I skyttegravarna finns inga ateister. För mig kommer känslorna, behovet, före det religiösa uttrycket. När det religiösa uttrycket finns där först är det ganska ointressant. Jag är öppen för att dessa känlor skulle kunna få ett annat, lika passande, uttryck. Kanske är det religiösa uttrycket för de lata, eller för det som inte har lust att hitta på något annat, eller som är mindre kreativ, mera auktoritetsbunden, mindre filosofiskt lagd, möera osjälvständig, eller som helt enkelt inte har allt för mycket otalt med kyrkan sedan tidigare. Vad vet jag. I så fall är jag nog lat.
543. Det går inte att tala känslodjup med den som ännu inte äger det. Därför kan diskussioner om det religiösa vara gagnlösa, hamna väldigt fel. Det är känslodjupet som avgör, inte om man bekänner sig till det ena eller det andra, religiös eller ej. När vi blir äldre får vi, de flesta, naturligt tillgång till ett djupare (vilket kanske inte behöver betyda att man förlorar hettan, men den ska inte förväxlas med en sådan!) register.
544. Psykisk mognad kan, förutom på många andra vis, också beskrivas i geometriska termer, som ett geometriskt förhållande, av perspektiv, i vinkel till, och indelningar av en sträcka. När vi är unga kan vi (normalt, kanske är det möjligt om vi verkligen haft det svårt) inte förstå det mer mogna perspektivet – helt enkelt för att vi (rent fysiskt, också!) ännu inte är där. När vi äldre är vi där, potentiellt. I lyckiga fall kan vi öppna oss för det, till att göra det hjälper oss livet, vi måste bara klara att ge efter. Klarar vi det inte får våra liv något maniskt över sig, ungdomens energi, men nu i ett tragiskt ljus. (Och det är verkligen inte “bara”, det menar jag inte, men i förhållande till ungdomsåren när dylikt kan finna som ideal, så är det relativt lättare att uppnå, eftersom vi har livet med oss, s a s, vi är potentiellt där.)
545. Winnicotts tankar om tro och uppfostran etc, behöver möjligen kompletteras med att det idag råder ett annat “paradigmatiskt tryck”. Utgångspunkten, såväl för vuxna som barn, är till vissa delar annorlunda. När man “ingenting gör” och ingenstans strävar, och bara låter omständigheterna verka på sig, är det andra krafter i rörelse än under Winnicotts (och för övrigt nästan alla andra teoretiker och vismän från början och mitten av förra århundradet).
546. De religiösa uttrycken: Det faktum att de är kulturbundna – kristna, muslimska, o s v, om än likartade – talar för att dessa också kan uttryckas på något annat likvärdigt sätt som vi eventuellt inte sett ännu, eller på sätt som vi inte erkänt som likvärdiga uttryck. Kan det finnas fem former, så kan det väl finnas femton eller femhuindra, som förmår uttrycka eller bekläda de djupa känslorna.
547. En fortsättning på Granqvists forskning – som bl a visar att new-age-anhängare har en otrygg (eller t o m fragmenterad?) anknytningsstil, att de upplevt sådant som “role reversal” och dissocierar, m m – kunde vara att försöka besvara varför, när de skaffar sig ett andligt intresse, det blir just “new age”? Vad är det i den speciella new-age-filosofin som lockar, tröstar? Läker?
548. Kanske får man hjälp att “blända ned/av” med hjälp av en religiös tro? Livet i all sitt komplexa tiollstånd, dess predikamenter, är svårt att möta. Och att tänka sig att man ska klara sig utan är ignorant. Det kan man nästan bara hävda från en ungdomlig, eller känslogrund, kanske förhårdad, bitter, synvinkel. Eller, om mogen, så är denna hållning ett slags andligt, religiöst uttryck också.
549. Händer det att du tvivlar? Märker du av om andra tvivlar? Hur ser tvivlet ut? Skulle du kunna tvivla tror du? Om inte, varför inte tror du?
550. Varför tvivlar inte new-age-aren? För att livssynen är total på ett annat sätt än vanlir religion? För att den fyller ett annat behov, är närmare ihopkopplad med en själv, så att hotet blir så mycket större? För att det handlar så mycket om en själv (inte: kan jag lita på den eller den, tro på den guden)? Eller mera “alldaglig/folkpsykologisk”? För att man är engagerad med en tidig, för-kritisk sida av sig (eller en senare del än vad som i normalt är fallet med gängse religion)?
551. Att beskriva psykologin bakom new age i psykoanalytiska termer, vilka fördelar kan det ha, jämfört med anknytningstermer? Kliniskt?
552. Jag tillåter mig att också att i bakgrunden ha även new age-filosofins egna förklaringar, så som jag uppfattat dem, till att lidandet relativt sett kan vara svårare hos denna grupp, dels att new age överhuvud taget finns, som ett alternativ till gängse religioner. Svaret på det första kunde vara att dett ofta är människor som lidit mycket. I sin tur har detta gjort dem mottaglig för en uppdaterad andlighet som hör framtiden till, new age. På så vis kan vi ha med oss en motbild till de förklaringar och fynd som ur ett psykologiskt/analytiskt perspektiv annars skulle kunna få en att helt döma ut alltsammans som ett kompensatoriskt, självförhärligande, ekonomiskt geschäft. (Och som vid en jämförelse får den gängse religionen att framstå som ytterligt mogen, behärskad, beprövad, rent av förnuftig.) Vad vet vi egentligen?
553. Om man har en trygg anknytning så har man förmågan oftast att föra denna vidare till sina barn, och ofta också andra barn. De kan omfattas. Men inte ens om man har en trygg anknytning så är det säkert att man har det intresse och tålamod som fordras för att kunna följa en vuxen person i en sådan process. Att facilitera något sådant. Det är detta som är tragedin med leva med sådana brister upp i vuxen ålder, att möjligheten att få möta det man behöver, minskar drastiskt. Kanske även i psykoterapeutiska sammanhang.
554. Och vilka är det som kan bli hjälpare. Wounded healers? Kanske är det svårare att uppgradera en trygg anknytning till att också kunna omfatta vuxna, än att börja med en otrygg anknytning – bearbeta den som vuxen – och sedan kunna fungera som terapeut? Den trygga anknytningen fungerar oftast på en omedveten nivå (och i rollen som förälder eller förskollärare, t o m ungdomsledare) spelar detta mindre roll, eller ingen alls. Men i förhållande till vuxna behöver den nog i de flesta fall finnas på en medveten nivå.
555. Det finns förmodligen stora möjligheter att låtsas empati, inlevelse, med en vuxen person i ett regressivt tillstånd. Falskt själv, enligt Winnicott.
556. Granqvist i Psykologtidningen: Att new-age-are hävdar att de är mera fritänkare än folk i allmänhet, fastän de inte är det. En orsak till detta kan vara att en person med starka narcissistiska grad – såväl som tonåringen – kan ihärdigt hävda att de inte går att inordna i ett fack, att de överdriver sin självständighet. En annan orsak kan vara att new age just handlar om de pre-oidipala fantasier, och att den optimala livsfilosofin när man försöker skaffa en sådan så hamnar man i ett genomsnitts-new-age. En maximal frihet. De hamnar där var för sig, inte av grupptryck så mycket, men för att de har den inre kompassen inställd åt samma håll.
557. NAOS: Att de funnit att new ageare har förhållandevis likartade föreställningar, tvärs emot vad experter hade förutspått innan de började. Detta blir en viktig utgångspunkt för min studie.
558. Jag tycker att Granqvists resultat är intressanta, och ändå vill jag inte ha samma inriktning eller teorigrund för min egen studie. Dels för att jag vet att new ageare själva har en förklaring till att de mår sämre. Det är något annat jag vill komma åt. Jag vill komma åt något som kan användas i arbetet med sig själv, och i psykoterapeutiskt arbete, på ett annat sätt/djupare än att bara se anknytningsstil.
559. Finns det en tredje hypotes, förutom kompensations- och korrelationshypotesen? För det känns som om det finns något bakom eller i den senare hypotesen. Den trygga religiositeten, ”barnatron” är en sort som finns där, men också något annat. En mogen andlighet, enligt Winnicott?
560. Det man söker hos en drog, och det som denna försätter en i. Ett tillstånd av salighet, allmakt, där finns en likhet med ”new age”.
561. Delphi-institutet, Huma Nova, S:t Lukas.
562. När det som skulle ha kunnat få förbli ett lekområde, i den realistiska vuxenvärlden. Men hos new agearen blandas de ihop. Lena B som klagar på mitt kval flum, men kan erkänna att i skogen inte kastar fimp för då kommer inte få ngn svamp! Diana funderar på astrologi. Men det är inte med sin fulla “allvars-sida”. Två världar existerar parallellt. Men inte hos new agearen… Och inte heller hos den alltför rationelle! Och de kommer båda att vilja försöka försvara detta som något bättre (men med lite olika argument). Som något förståndigare, mer konsekvent, rationellt. Det är likt hur tonåringen angriper vuxenvärlden, så förljugen, inkonsekvent, falsk. När den bara är lekfull, eller åtminstone bättre kan tolerera det motsägelsefulla i sig sjäv och hos omgivningen, än vad den unge kan.
563. Då man bara har en värld, var kan man få lättnad, ombyte? Sexualiteten kan vara en sådan domän. Det som är ett ytterlighetsläge av leken. Efteråt blir man kanske främmande för kraften i sin upplevelse. Leken förutsätter t ex att aggressivitet är tillåtet, spontanitet, planlöshet. I new age finns allt detta som ideal och ideologi, men till största delen omöjligt att förverkliga, då värlarna läckt in i varandra. Det är ockuperad mark. Havet har svämmat över och gjort jorden salt och obrukbar.
564. Vilka psykiska tillstånd är det som kan beskrivas på ett liknande sätt? Borderline? Adolescens? Pre-oidipalt? Men de handlar väl alla om samma sak? Att fungera på en dyadisk nivå. Kanske bör jag läsa in mig på borderline, snarare än narcissism?
565. “Imposed”: Som en drog kan ta över, förleda, få personen att prestera, relatera och reagera på en mera primitiv nivå, så kan “new age” göra det också.
566. Borderline- och/eller narcissismdiagnoser ökar? (Igra) Trycket på oss ökar, regression. För att andra resurser saknas eller blivit överutnyttjade etc?
567. “Tolerance of ambigouty” är kanske det mått som skulle skilja mest i mogen och omogen andlighet (och på gruppnivå mellan gängse religiositet och new age). New Age svärmar för ämnet i vissa avseenden, som med kvantmekaniken, men överlag önskar den kunna ha svar på det mesta.
568. Märkligt att ett så användbart begrepp som TA helt verkar ha tagits över av management-kulturen! Men en bra ledare, som är föräldralik på ett bra sätt, har förmodligen hög TA. (Men det har kanske narcissisten också? Dock inte BPO, ej heller personer i adolecensåldern.) såväl i sig själv som hos andra. Jag tänker på killen som städade åt SL, “psykologisk städning”. Medan vi andra kan förfasa oss… “Men det är ju fel!” Vad med narc och psykopater, har de hög eller låg AT, egentligen? Är stresstålighet ngt annat?
569. AT är det ett mera “kvinnligt” sätt att tänka och fungera? Olika jagtillstånd? Barnsligt? Magiskt, holistiskt, icje-linjärt? Ett sunt fungerande är magiskt – också. Men om det är bara magiskt så är det psykotiskt, t ex, eller mycket ungt. Det är det svåra att förstå, hur det kan vara bådeock. Ändå kan vi känna in det hos personer som mår bra, är sunda, just att det finns något flödande, fritt, originellt, paradoxalt med hur de möter människor och utmaningar. Hos barnet finns bara det ena. Hos den genomrationelle “vuxne” finns bara det andra. Hos new-age-anhängaren finns det förra, men som om det vore invaderat av det senare: där finns ingetdera?
570. Vad är detta som man ska uthärda olikheterna mellan? Det är väl det gamla vanliga: manligt/kvinnligt, barn/vuxen, öst/väst, lek/allvar, tro/vetande.
571. Det är naturligtvis också frågan om vad som har störst förklaringsvärde, och för vilket ändamål. Vilket fenomen som ska förklaras, fråga som ska besvaras? Anknytningsteori mot psykodynamisk teori. Ottrygg/trygg ankn vs ambivalence tolerans? Ankn kommer så klart före…
572. Att dämpa verkligheten på ett godartat, adaptivt sätt. Regression i jagets tjänst, fantasi, sex. Reglera verklighetens skärpa. Lena o svampskogen. Men vad med new age? Som är dämpning alltsammans, önsketänkande – och hävdas med scientistiska argument? Det har ngt att göra med förstahandsvetande respektive 2:a-hands-vetande. När dessa blandas ihop. Nivellering? Av kunskap. Som barn, som vid psykos, stark projektion, när man är beredd att göra om verkligheten för att få det bättre.
573. Också denna försvaras. Aningen, som inte är vetande, kan ju vara gryende intuition, kan vara bra övning – vänja sig – inför egen upplysning, kan ge status kunna uittala sig med säkerhet. Nivellering av moral, mellan reellt och ideal. Fake it till you make it. Fantasi/lek och vardagens och livets predikamenter.
574. Nivellering, utjämning. Kollaps. Perspektivistisk nivellering. Perspektivkollaps.
575. Mogen andlighet ser paradoxer. Inom New Age inte riktigt möjligt, eftersom det läcker emellan.
576. Det är en deskriptiv studie, inte för att finna eller påvisa kausalitet.
577. Ambivalens – ambitendens. Vad betyder det? Ambitendens innebär samtidig närvaro av egentligen oförenliga ting. Inflation? Szondi.
578. När hög grad av projicering gör det svårt att ö h t uppleva omvärlden, eller koncentreera sig, på romaner, teater, etc. Eller när någon är psykosnära.
579. Epistemologi: Detta handlar också om kunskapsteori. Den här studien utgår så klart inte från någon bestämd åsikt om huruvida telepati, magiskt tänkande har ett verklighetsunderlag, om våra nära och kära lever vidare och kan kommunicera med oss efter vår död, etc. Kanske står barnen nära denna verklighet och därför tänker de magiskt? Kanske har vi lite till mans en tendes för sådant tänkande, animism, vidskepelse, eftersom det är verkligheten vi anar? Inom new age ges förklaringar till varför det skulle vara så. Jag vill bara lyfta fram att priset kan vara högt för en världsbild, en livssyn, som inte håller en tillräckligt bred rågång mellan vetande och tro. Det ligger något oerhört värdefullt i att inte blanda samman sådant. Vi behöver ha en fot i båda läger. Kanske kommer framtiden att få se ny slags människa? Kanske kan denna människotyp redan finnas i de som menar sig ha självupplevd erfarenhet och kunskap om sådant som för flertalet är tro? Hur dessa individer i så fall balanserar sitt psyke är en annan fråga. Kanske är det lekfulla integrerat på ett lyckligt sätt i deras liv, medan vi andra behöver få transfusioner ännu en tid av att få varta i kontakt med en nivå i oss som är fundamentalt annorlunda från sådant vi vet och ser.
580. Kanske att mystikernas psykologi är en annan? De religiösa traditionerna tycks vittna om det. Men en “mysticism” som är kompensatorisk, prematur, försätter individen i en olycklig situation. Inskränker individens register på ett olyckligt sätt.
581. Tröst, omväxling och distraktion: Religion, sömn och dröm, lek, bio. “Hobbies”… Jag har ofta undrat varför jag inte kan uppge några speciella intressen. Också här visar sig konsekvenserna av hur perspektiven kollapsat ihop, fusionerat, sammansmält. Det finns ingen position från vilken man kan längta efter och önska något annat. Att kunna ha tråkigt, arbete och kärlek…
582. Omedelbar behovstillfredsställelse, eller förmågan att vänta, härbärgera. Symbolisering? Passar det in här (också)? Att bearbeta, delvis omskapa, finna en form, ett uttryck för den definitiva verkligheten. Smälta. Depressiv position, att kunna känna “bådeoch”?
583. “Dyadiskt relaterande i ett liovsloppsperspektiv” (texten till Ann F… T7?) Dyadiskt vs triadiskt?
584. Inflation, vad betyder det på det psykiska området?
585. När man blir upprörd, fördömer (tvärsemot de etiska moraliska idealen inom new age, så klart) så splittar man, ser det stora enkla sammanhanget, utan tvivel. Så idealet är en modererad, avslipad… Men varför upplever man inte så då, som de mystiker vilka inspirerat till ens livsideal? Det är inte nåbart.
586. Hur ser på familj, kärlek? Inom new age finns två ideal eller drömmar, som kan förefalla helt olika, men på ett djupare plan nog inte: ensam-asketisk-androgynitets-idealet (även om “ny sexualitet” o s v).. D v s fria relationer. Dels drömmen om tvillingsjälen. Båda ytterligheterna går nog att finna en motsvarighet i i den pre-oidipala fantasivärlden.
587. Intervjuguide: först frågor om familj, opartner, barn. Senare hur ser på kärlek. Vad är kärlek för dig? Olika slags kärlek? Dröm för framtiden?
588. Låt mig säga det igen: Jag påstår inte att alla eller ens de flesta new-age-anhängare fungerar på en borderlinenivå, etc. Bara att när man kartlägger de fantasier oc teorier de omfattar har dessa en sådan karaktär. Varför och i vilken grad och hur dessa påverkar livet är svårt att avgöra. Min hypotes är dock att världsbilden lockar med något, som vi svara på med någon mera infantil del av oss, och att denna bekantskap har ett relativt högt pris. Att inte “bli vuxen” i någon mening. Det är en continuum, där drömmerierna i ena änden hjäper oss finna en plats i vuxenvärlden, och kan fungera som temporär avlastning, m m, till att drömmerierna förhindrar oss att nå och skapa oss en plats i samma vuxenvärld.
589. i fokus för denna studie står människans möjlighet att, behov av, förmåga att (för det är en adaptiv tillgång!) att förvränga verkigheten; att blanda upp verkligheten så som den upplevs med sina önskningar o s v, så den blir mindre hård. Kanske går göra en figur för detta? Ena änden barnet, andra denv vuxne. Från nödvändighet till tillgång, adaptiv resurs. Ytterligheter psykos, aspbeerger, över-rationell? Barn vs mystiker, så sm new age postulerar denne,d v s helt lyckligt rationell “vuxen”? Jag tror att denna möjlighet ska vara med.. Att new-age-filosofins vision och mystikernas vittnesmål och utfästelser om vad som är möjligt att uppnå, har en verklighetsgrund. Det kan bli intressantare! En spänning. Vad vet vi? Men hur ser människans psykologi ut här och nu, o s v. En annan dimension är omgivningens/paradigmets tryck… Och hur vi till mans tenderar att fungera på en lägre nivå när pressade: borderline.. Psykotiskt.. Eller schiz-par vs depr? Detta blir en variant av stress-sårbarhets-modellen?!
590. Vi vantrivs i kulturen, ta avstamp i?
591. Dualismen, kropp-psyke, r måhända alltmera empiriskt, biologiskt sann. Men psykologiskt är det alltjämt livsnödvändig! Att hävda det ena (biologi) eller det andra (ande) som sanning är möjligen mera sant i någon mening än det andra. Men för barnet i oss, och för de skakigaste ibland oss, leder det vilse risk för. För new age blir detta ännu en “scientism”, som används i verklighetsförnekande syfte, dras in i. Dualismen är psykologiskt mycket sann!
592. Denna studie sitt avstamp i människans utsatthet, först som litet barn, men livet genom. Vår förmåga att lindra stötarna, i stunden (psykos, förnekelse av fakta, i värsta fall, disossiation) och över tid, vår unika personlighet, men adaptionsstil. Anknytningsforskning spännande här. ALLT som kan användas för att mildra livet: fantasi, religion, div försvarsmekanismer, dagdrömmeri, alkohol, shopping. Att kunna leva helt öppet är en omhuldad dröm för såväl tonåringar som new-age-anhängare, samt div personlighetsstörningar? Att man ska vara “äkta”. (jag kommer ihåg hur jag i början av ps-utb inte kunde förstå/acceptera att ett visst mått av försvarsmek är sunt, adaptivt,, vuxet – och inte Oacceptabel, patologisk svaghet! Lika svårt hade jag att förstå Maslows behovstrappa där den högsta kategorin skulle kunna utgöras av entusiastiska entreprenörer, akademiker, som ev konkurrerade med andra. Vad med deras narcissism?! Lage om sund narcissism.. Det var svårt att förstå.) Psykisk sundhet är att leva i denna dubbelhet.
593. Man kvinna, yin yang. I varje yttetlighet finns ändå dubbelhet.
594. Hur hantera sin egen ofullkomighet – då fullkomlighet är ett ideal? Ofta genom utprojicering, som ev ändå är den sundare varianten. Narcissisten kanske i mindre grad behöver detta, utan kan lägga energi på annat, då överbevisad om sin egen förträfflighet?
595. Sådant jag haft svårt förstå: Sund narcissism, adaptivt med förvarsmek, att kunna älska och hata någon “samtidigt”, att man behöver andra (som Inger Wiklund?? Hette hon så? Blev irriterad på mig för att jag resonerade som om inte)
596. Skiljer på yttre och inre. Inte fastna i en filosofisk eller psykoperceptografisk diskussion. Jag vet att vi färgar de yttre perceptionerna med vårt eget. Att kropp och själ är ett. Jag vet att vi formas av kulturen. Och förmodlegen har med en predisposition i form av vårt temperament.
597. Hur skilja entusiasm, inspiration från “maniska försvar”? Och till en del måste vi tillåta oss flykten också.
598. Flergenerationsboende, eller helt enkelt att man hade mera tid för sina barn (men fäderna då? Mer frånvarande) – stimulerade till perspektivbyte oftare?
599. Jag nöjer mig med att summera egna intryck, och andra som förefaller ha kommit till samma slutsats, utan att ställa så höga grav på mig att ge referenser för att leda påståendet i bevis: Nutidsmänniskan lever uinder ett psykiskt tryck som är, om inte större, så dock ganska annorlunda mot för hundra, eller bara femtio, år sedan. Individualisering, sekularisering.
600. Jag vill föreslå att en av de mera dramatiska, tydliga – och den som har stor betydelse för psykiskt mående, etc – förändringarna i vår tillvaro är upplösningen av rytmer, faser, att olika saker hände vid olika tidpuinkter, och på olika platser, och med olika människor – ja, att det är sociala händelser, ö h t, där andra än inblandade – och själva “transitionerna” mellan dessa, där man fårana, vara oviss, bäva, längta, ett slag. Det finns förmodligen en naturlig strävan efter att kunna få och göra vad som helst, när som helst. Barn önskar ju ha det så. Och som vuxna strävar vi väl efter det också. Alltid nåbar, o s v. Detta är stora framsteg, såväl tekniska, sociala, m m, men fler än jag misstänker väl också att det torde ha ett ganska högt pris. Men vad kostar det? Som med så mycket annat drabbar förändringarna olika beroende av vilka kognitiva, sociala, psykologiska resurser man har. Det är väl bra med självhjälpstekniker för dåligt mående, men de är inte för alla. Mobiltelefon må vara en tillgång för många, men kan slita på den med oklara, ja vadå? Gränser. O s v.
601. Över-rationell, normopat… Alexitymi (C Crafoord, 2007).
602. Rörelsen som möjliggörs med mellanområdet. Dialektisk relatin mellan primär- och sekundärprocess. Antingen eller blir problematiskt, enligt C Crafoord. Men det finns också ett slags fusionerat tillstånd. New Age t ex.
603. Ogden som, vad jag förstår (googlat lite, efter att ha läst C Crafoord), menar att personer som söker t ex psykoterapi förlorat förmågan att “drömma” sitt liv medan det uppleves, s a s. Ett mellan-läge som jag tror ligger nära det jag famlar efter när det gäller new age. Att psykisk hälsa är att ha en hälsosam buffert mellan sig och verkligheten, som tar stötar, ger tid och utrymme för reflexion och återhämtning, tröst, o s v. Livslögn? Nja, mera rörligt än så, men inte principiellt olika, möjlig måltavla för såväl adolescentindividen, den schiz-par dominerade, bpo. Jag ser en lite dimmig blick framför mig.. Konstnärens blick (han som gick m dotter på BP, utställd på Millesg, problem m ryggen?). Den som drabbats hårt av ödet, eller bara blivit äldre och inte längre på fullt allvar kan bry sig om vardagens futiliteter. Där har erfarenheterna något mera jämnat ut ett hittills (och i vår tid säkert mycket mera förekommande) obalans mellan de två världarna, den inre och den yttre. Livsupplevelsen har “subjektifierats” (var det inte så C C skrev?).
604. Litterära manifest. Vänder sig emot sammanblandning av fiktion och verklighet? Påhittade biografier? Biografier som tar sig stora friheter i berättandet? Men varför är det fel? Kanske att detta också läcker mellan de två världarna.. Och att det gått längre än att testa gränser, originell ide. För dagens människa är det detta man vill ha, kittlande som verklighet, fantastiskt som barnafantasi? Eller…
605. Även CC skriver om det mystiska… En man (han själv?) som går i en trappa och drabbas av storslagen närvarokänsla.
606. Kanske new age något positivt, som Heelas skriver, han som tidigare mera skeptisk? Ser vi rent av en ny människotyp växa fram (NN,).
607. Mysticism med stigande ålder. Achten etc. Flera psykologer blir religiösa.
608. I new age-kretsar också en förställning om “besättelse” som förklaring till att annars lugna och vänliga personer blivit våldsamma t ex. Också psykologin har ju en förklaringsmodell liknande denna, med multipla personligheter etc. “Adelsman filmade när han hade sex.” gick till prostituerade, filamde, flickvän fann dessa filmer. Hans förkl var att han “har flera olika personligheter inom sig där ‘ett monster’ måste få komma fram” (Metro 090914). Även om detta säkert kan stämma i vissa fall så torde den ensidighet som samtiden stimulerar oss till vara en viktigare orsak. Ventilhandlingar. Jag föreställer mig att dessa sinnestillstånd skiljer sig från extatiska handlingar i stort, som ändå kanske kan upplevas som en inspirerad del av en själv – och äkta multipel personlighet. Pre-oidip? Det var inte jag, det var låtsaskompis.
609. formulär: orsak till våld? Besättelse möjlig?
610. Zygmunt Bauman förkastar både det moderna och det postmoderna projektet, enl NE. Utmaningen ligger snarare i att hantera den ambivalens som det innebär att leva mellan det moderna och det postmodern, sammanfattar de honom. Liknar mina funderinga om verklighet och fantasi! Yttre och inre. Objektivt och subjektivt.
611. Religionens betydelse som motvikt och “lekområde”, har den förändrats i och med samhällets förändringar. I en tid med svåra livsvillkor, hårt arbete, sjukdomars oberäknelighet i högre grad än idag, då gav den tröst, lindring, prakt i kyrkorna, fest. Idag kanske vi i högre grad söker stillhet, tystnad, mystik? Pilgrimsvandring. En sparsmakad andlighet? Med vad med new age? Den ger lindring för ett djupare lidande, ett lekområde för barn som inte fått leka tillräckligt?
612. Både-och. Denna förmåga som är så självklar och oftast oreflekterad för dem som fått med sig den, men som andra mödosamt får tillägna sig via t ex psykoterapi eller sent i livet.
613. Descartes (och Damasios) misstag. “Hade Descartes så fel egentligen?” Descartes hade biologiskt/fysiologiskt fel, men i mindre grad psykologiskt så?
614. Vetenskapen har olika områden. På samtliga torde forskarens omdöme och psykologiska mognad spela en roll, och på vissa mera än andra. Det område som attackerades i Humanisternas kampanj hösten-08, o s v, är av det senare slaget.
615. Mitt intresse för nattdrömmen är mera ideologisk än något annat. Att vi alla drömmer, mer eller mindre fantastiskt (men förmodligen, åtminstone, mera symboliskt och gäckande än vårt vardagliga resonerande) är en underbar påminnelse och ett korrektiv och en påminnelse och en motvikt, för allt det i oss som drar och dras emot det rationella.
616. När esoterisk forskare lyfter fram sådant han håller på med som en väg till självkännedom och psykologisk mognad är det lätt att rygga tillbaka. Men personlig utveckling är en komplex sak, som förmodligen måste omfatta och öppna sig emot också det symboliska och fantastiska (jmfr drömmar). “Mening”, om den ska hålla att leva på, måste omfatta flera dimensioner i våra liv, därmed även nattdrömmen och sådant som är besläktat med denna. Vi kan inte alltid med vårt förstånd avgöra vad som skulle gynna vårt växande. Men vi gör klokt att vara på vår vakt , så klart. Att gå vilse i mysticismen är inte mera värt än att gå vilse i det rationella, förmodligen mindre.
617. Det dubbla, att ha tillgång till båda världarna, är en balansakt för många. Speciellt om man behövt göra denna resa i vuxen ålder kan denna övergå i ett intresse för att förstå dubbelhetens natur och villkor.
618. De två världarna (kanske kunde man urskilja flera, eller ytterligare differentiera, men två räcker för att beskriva poängen) behöver stå i ett speciellt, böljande, förhållande till varandra. Inte så nära att de i allt överlappar, inte så långt ifrån varandra att någon av dem blir en helt igenom mytisk eller förbjuden (och därigenom omöjligt lockande, t ex den sexuella extasen) domän. Hur uppnå detta? Sanningen är att för många, kanske rent av de flesta, sker denna kalibrering automatiskt och relativt smärtfritt via det som kallas “good-enough mothering” och liknande (Lena om svampskogen!). Dock är man för den skull inte förskonad från psykiska problem, men kanske för ett visst spektrum av psykisk patologi med stora konsekvenser för sådant som intimitet, självtröst och initiativförmåga.
619. Induced=ingjuta.. mer subtilt, plantera, imposed=pådyvla, påtränga
620. Ego-ps, Hartmann, religion kan vara ego-adapt såväl som neurotisk… Meissner (1984)
621. En psykoanalys av rel, men likaså en psa av ateismen, s.37
622. Jones om Rizzuto m fl, och gudsbildens utv genom livet etc… Det går inte göra sigkvitt känslan att detta inte gäller Sverige. Resonemangen känns fascinerande och plausibla, men kanske inte hos oss ändå.
623. Att alla har en gudsbild.. Även ateisten vet hur den gud är funtad som han inte tror på. Jones.
624. Hur def religion vs spir? Religion handlar om att ha svar, spiritualitet om att ha frågor (länken på mob. Mirvis, 1997).
625. Ortodoxi eller heterogenitet i förhållande till läran. De ortodoxa uppfattar ambiguity som motsgelser, de friare/? upplever detta snarare som paradox. Vad är då new age? Min tes är ju att den ofta är ett slags fundamentalism “light”. Finns personlighetsmässiga korrelat til de olika formerna?
626. Förändras samhället? Lyfta fram exempel på iakttagelser från många olika skribenter och ämnesområden (senast idag, ledaren i DN, om att vi blir friskare – och “sjukare”, 090916). Att leda detta i bevis. Men man kan ju påstå att uppfattningen om detta årminstone är stor. Större än förut? I vilken riktning går denna verkliga eller inbillade förändring? Gränslöshet, individualisering, själv-pyssel.
627. tidningcitat om hur det blir värre och värre – i en viss påstådd riktning (om vilken det tycks råda enighet). Men kanske har det alltiv varit så. Rapporter om kjollängden på 1800-talet togs som tecken på moralisk uppluckring etc?
628. Utv gått i viss riktning sen hjkulet uppfanns, eller elden. Mot mindre avstånd och friktion. Går det ändå påstå att utv de senaste säg 15 åren varit om inte principiellt så i alla fall nästan annorlunda. En acerelation som vi inte bara hunnit med att anpassa oss till, men där det kommer krävas generationer, om det ens går, eller ett radikalt annat påslag av försvarsmekanismer etc? Men tomheten/narc som terapeuter tyckte sig se på 70-talet? Vad hade utlöst den? Bomben?
629. Self/non-self (Milner), dual unity (Eigen) i Sollers. Two-in-oneness or One-in-twoness.. Inte def olikt. Loewald om att inte fund skillnad mln sec och primärprocess, det och jag.. Pure merger or isolation not… Sollers. I kristendomen paradoxer: treenigheten, samtidigt som gud är människa, o s v. Winnicott om mellanområdet.
630. Freud 1930, “oceanic feeling”. Sollers.
631. Lars Linder i DN 090917, om senaste numret av Forskning o Framsteg, och Lars v Trier. Att tänka sig över problemen, o s v. Nussbaum, om att mycket undandrar sig vår kontroll.
632. Hur se på religiöst engagemang? Alla typer likställda, kompensatoriska på det sätt de behöver vara det för den aktuella individen t ex, eller på en skala från omogen till mogen andlighet? Eller båda perspektiven, för att belysa olika aspekter?
633. Det spirituella landskap man har att förhålla sig till i Sverige är annorlunda. Jones kartläggning och fallexempel vore i en svensk kontext en beskrivning av, idag, personer som är avvikare, med ett udda intresse. Den faktiska skillnaden mellan våra länder gör forskningsområdet svårnavigerat.
634. Förändringar i samhället, åtminstone i vår del av världen: Konst och litteratur, baruppfostran, synen på psykiska problem, deras uppkomst och botande… Post-modernism, är det det?
635. Nutidsmänniskan: Är det extra stressigt leva idag, ja, mera än vad vi kan förväntas kunna med tiden anpassa oss till? Kohut o “tomma människor”, när var det? 70-tal? Då fanns det väl knappt ens färgteve. Är det doedagstänkande, eller kan det vara så att vi närmar oss en gräns, att våra copingmekanismer jobbar på bristningsgränsen? Ungefär som med alkohol. Den liva upp, får fart på oss, gör att vi också i vissa avsenden presterar under vår kognitiva och matura förmåga. Men vi fungerar. En viss tillvänjning sker också, fysiologiskt och kogitivt, vi kan lära oss hantera och balansera det ökade trycket. Men till slut blir det för mycket. Motoriskt, vi faller ihop, kognitivt, vi får minnesluckor, neurologiskt, hjärnan tar irreversibel skada. Till slut blir vi medvetslösa, vi dör. I fråga om alkoholen ser vi att båda åsikterna bekräftas: Tillvänjning, adaption är möjlig, samtidigt som den har en gräns, som inte heller är så fasligt individuell. Är det på ett liknande sätt med nutidsmänniskans press?
636. Något omättat, obearbetat, som torde kunna medföra en begränsning i vad och till vilken grad man kan följa sin klient i dennes utvecklingsprocess. Däremot är denna läggning knappast till nackdel som lärare, teoretiker, skribent i t ex psykoanalytiska frågor. Lars Sjögren skriver – förmodligen helt riktigt – om det motstånd man kan känna för det specifikt “franska” (Charcot, Lacan; jag tänker på P-M Johansson), att det baserar sig till största delen på en avund man känner, för den med “divalater” och den uppmärksamhet denne kan få och det svängrum denne tillåter sig. Men detta är verkligen bara en del av fenomenet. Divan ger, per definition, inte så mycket plats åt andra, utan möjligen åt andra starka som kan ta sig den, eller farbroderligt/kanske nedlåtande. Genialitet, uppslagsrikedom, beläsenhet, diskussionslusta, alltsammans är exempel på sådant som kan vara tillgångar i en psykoanalytikers liv och karriär, tänker jag, men viktiga observandum i det kliniska arbetet.
637. Lars Sjögren ställer den retoriska frågan, om stora kulturgärningar kan göras av (på grund av) inte tillräckligt helade individer (Anna O). Han har en intressant poäng där, man måste hålla med honom. Däremot tror jag på ett betydligt tråkigare ett-till-ett-förhållande mellan oläkta, omättade sår hos analytikern och en begränsning som kliniker.
638. Guide: Hur ser på framtidens samhälle? Framtidens människa? Vart är vi på väg? “New age.”
639. Guide: fråga om hur utvecklats via intresset? Process. Från-till? Hur började ditt intresse? Ser ditt intresse annorlunda ut idag? På vilket sätt – exempel! Hur viktig är den sociala biten, att umgås med dem med liknande intresse? Eller är det något man mestadels praktiserar själv? Finns sådant du gör dagligen-varje vecka-månad-år? Kostar pengar? Hur ser på gud?p – personlig-“kraft”? Finns det ledare-inspiratörer-längre komna? Vad utmärker dessa? Har du bytt grupp?
640. Onani, Lars S, s.134… “Den kulturella sexualmoralen”
641. Slutet på Lille Hans.. Vår kunskap är brottstycken.. Olöst på varje stadium.
642. Guide: Vad vill du utv hos dig? Hur har du förändrats med ditt intresse? Framtiden, hur går för världen, samhället? Vad skulle behövas göras?
643. Tvångshandlingar och religionsutövning. 1907. “Neurosen är en individuell religiositet, religionen en universell tvångsneuros.” LS,s223
644. Ett stort steg bort ifrån magisk utvecklingsfas. LS, s229
645. Förgänglighet. 1930. Om döden, mm. Acceptera…
646. Sigrell: Meditation, idrott etc är väl bra, men inte tillräckligt när det handlar om svårare psykisk ohälsa.
647. Bollas, 1987. “The transformational object.” (Jones, 1991)
648. Finns Gud? Det är som om frågan kanske är felställd, eller kommer i fel ordning, i förhållande till andra frågor som tvunget måste ställas före. Ja, t ex, vad är det vi åsyftar? Hur är det medvetande utrustat – eller utifrån vilken del av detta medvetande – är det vi undrar, och förväntar oss att kunna processa ett ev (utifrån vad någon meddelar oss, eller vad vi själva skulle kunna erfara) svar? Motfrågan “finns kärlek?” kan verka dum, eller anti-intellektuell, men är det nog inte. Den pekar på ett multifacetterat fenomen, som många – de flesta – av oss torde ha ett såväl personligt upplevt som intellektuellt förhållande till, men som undflyr en slutgiltig definition. Våra försök blir reduktionistiska, och förmodligen ointressanta, möjligen för att vi känner att vad som kan fastslås ändå blir så platt och ointressant.
649. Guide: Vad kan new age bidra med till den vanliga psykologin? Synen på psykiska besvär? Behandlingar? Personlig utveckling? Samhället? Världen? Vad skulle du vilja…? Vad tycker du är det viktigaste som new age skulle kunna…? New Age eller som du ser på livet ioch människan..?
650. Reiland, 2004: Tre lägen, dels att människor är religiösa men det kan – och bör – lite psykologisk insikt råda bot på. Gud finns inte. Den psykologiska utvecklingen för den enskilde och ett moget psyke har lätt för och mår faktiskt bra av att förhålla sig till något gudomligt. Gud finns inte. Gud finns och har utrustat oss så att vi lätt och gärna tror på honom, hur mycket vi än försöker intala oss något annat eller “rationaliseras”. Fler?
651. Ur x perspektiv, synvinkel, se tillbaka.. Dessa metaforer för lägestillstånd i förhållande till något annat. Apropå bli äldre. Att man knappast kan vara “existentialist” före fyrtio. Att det krävs minst två skilsmässor för att kunna uppskatta country, o s v.
652. Är det dit en grundlig undersökning av tänkandets och kännandes villkor leder en? Att ett slags referens tonar fram som har åtskilligt gemensamt med en “gud” men som vi på allehanda sätt försöker skaka av oss? Att ett grundligt arbete med sig själv kommer att leda till större “religiositet” snarare än mindre, tvärtemot vad Freud önskade? Att ett snapshot av det moget religiösa psyket har åtskilligt gemensamt med det sunda psyket överhuvudtaget, d v s att de stora bitarna står i ett förhållandevis gynnsamt förhållande till varandra, bortom den ena eller andra livsåskådning som flyter likt färggrann, glänsande olja, däruppe på ytan.
653. Kärlek som “negativ teologi” (vad nu det exakt betyder, osäker på det).. Roast på Berns, som D och jag såg igår. De värsta tänkbara oförskämdheter mellan gamla vänner, Robert Gustavsson var huvudperson (och ett och annat ord av uppskattning). Bakvänt liksom!
654. Hos en rad psykoanalytiska teoretiker finner man ett eller annat begrepp som tangerar något outsägligt, eller “gudomligt”. Mest kortfattat hos Bion, som helt enkelt kallar detta (om vilket inget mer kan sägas?) för “O”. Hos Reiland “the object beyond all objects”, m fl. Om vi leker med tanken att detta inte blott är en eftergift åt en personlig barnatro hos respektive författare, som man för den egna homeostasen behöver få med på en kant – och man har en grundläggande respekt eller åtminstone ett intresse för psykoanalytiska modeller, och vågar anta att många av dessa teoretiker haft möjlighet att på djupet undersöka sig själva – så kanske att det “gudomliga” har en viktig plats i detta att vara människa? Att en modell, eller ekvation över det psykiska livets alla delar, som inte ger plats åt detta kommer att vara ofullständig. Eller liksom inte “nedkokad” till minsta möjliga enheter. Att en modell som utesluter den behöver vara onödigt komplex.
655. Att så där rakt upp och ned diskutera “Finns Gud?” låter sig inte göras. Det är ovärdigt, löjligt, en förolämpning. Ja, mot en “gud” kanske, om en sådan finns, men mera mot vår intelligens och all tankemöda som gjorts genom tiderna. Det går knappast att undvika att det blir plågsamt ytligt. För innan man kan närma sig denna den “yttersta frågan” är det en hel del annat man behöver reda ut. I själva verket ska man inte vara alltför säker på att någonsin nå fram till ett domslut! Vittnens trovärdighet måste utredas, eventuella jävsituationer bedömas, o s v. I vilken grad har utsagor kunnat påverkats av att uppgiftslämnare varit i affekt, och på vilket sätt?
656. När så många kulturpersonligheter ställt upp till religionens försvar, emot t ex Humanisterna, så skylles det förmodligen att dessa personer upplever att processen skyndas igenom. De står upp för den åtlade som de gör när de får vetskap om vilken som helst “skenrättegång”. Det är en fråga av stor vikt. Och dessa – tänker jag: i många fall psykologiskt mera mogna individer – är bekanta med ett stort ambivalent fält, där somligt är dolt och svårfågat, d v s konsten, och trots att de kanske inte självapraktiserar någon religion värjer de sig mot lättköpta, forcerade svar.
657. Det personliga förhållandet till något “andligt” kan se olika ut också hos i jämförelsevis mogna och insiktsfulla individer. En del tycker det andliga är viktigt för dem, andra inte, eller åtminstone inte i en gängse form. Sådana diskrepanser kan – förutom, gissar jag, av också många andra anledningar – beskrivas med utgångspunkt i personens egen psykiska “ekonomi” eller homeostas. I en sådan inkluderas även spår och erfarenheter från det förflutna vilka har präglat ens personlighet djupt, och vilka inte heller påverkas i så hög grad av ens den mest ingående psykoanalys. De ingår i vem man blivit. Antingen är man lite extra positiv till det ena eller det andra, jämfört med sina medmänniskor, eller har någon “tagg” som skavar eller ömmar. (Det omgivande samhället, tidsandan och kulturen, påverkar så klart också – på gruppnivå.) Sammantaget går det inte med någon statistisk operation, där mogna, allmänt omdömesgilla personer får säga sitt i “gudsfrågan”, räkna sig fram till vad som torde vara mest sannolikt, etc. Den personliga erfarenheten, etc, hur lite denna ännu kan tänkas påverka i det enskilda fallet, kommer att ge en spridning som måste verka förvirrande.
658. Det behöver finnas en instans för det outsägliga, för en barna-position som inte är i gängse mening regressiv. Freuds modell över människans psykiska liv och ekonomi skevar på grund av pionjärens egna begränsningar. Här och var är livremmen allt för hårt åtdragen och behöver lossas, varvid blod kan strömma till i dittills avsnörpta organ.
659. Vem i den enskilda diskussionen talar utifrån mest “obalans”, den troende eller den som tvivlar?
660. Winnicott, Bion och Bollas, t ex, alla förefaller de postulera eller räkna med en psykisk instans för “det heliga”. Sedan vad man stoppar i denna är kanske mindre intressant. Men kanske är det så att en psykisk instans inte kan existera endast som princip blott, men också kommer att dra till sig, alternativt vända sig emot, ett föremål: en gud, konsten, naturen. Djupet av eller karaktären på denna upplevelse kommer att avgöra om “föremålet” klarar av att fylla “det heligas” uppgift i olika livssituationer, inte hur detta benämnes. Är det religiösa ändå särskilt lämpat att fylla denna uppgift? “I skyttegravarna finns det inga ateister”, som det sägs?
661. . “a founding principle for the possibility of a fully human consciousness..” Eigen, 1981
662. Bion talar om “O”, som betewcknar “ultimate reality”, Lacan om the “gap”.. Eigen, 81
663. 2001-3, Filosofisk tidskrift. Om det rationella i att tro på Gud.
664. “Follow the money.” Denna uppmaning kan kanske användas såväl om man granskar t ex Nya Moderaternas påstående om att vara ett “arbetarparti”, d v s ett parti för löntagare som normalt brukar attraheras av vänsterbocket – såväl för att kunna göra en förhandsbedömning av dem som bekämpar religiositet och all slags vidskepelse? Vilka är det som talar? Vilka samhällsgrupper är de rekryterade från? När det handlar om t ex Humanisterna, etc: Varför organiserar de så många tekniker? Hur kommer det sig att boken presenteras i en aula på KTH? Varför har de en IT-entreprenör som ordförande? Vilken bredd i tanke och känsla – näring för gott omdöme -uppvisar dessa personer i andra sammanhang?
665. Läser en artikel om Guds existens (Filosfisk tidskrift, 2001-3) och inser att jag är måttligt intresserad. Varför? Nöjer jag mig med en psykologisk uppfattning som säger att det kan vara adaptivt att tro på Gud (men en sant upplyst/genomarbetad människa gör det dock inte)? Nä, inte helt. Tror jag själv på Gud? Vet inte. Det är något annat… Min infallsvinkel är absolut psykologisk. Psykologisk agnostiker? Jag är mera intresserad av de psykologiska och kognitiva villkoren för att kunna veta (som jag tror är rätt många), och på vägen mot en eventuell visshet kommer vi behöva göra ett djupt arbete med oss själva, som förmodligen är så mycket mera spännande och läkande och trygghetsgenererande än vad ett “bevis” för Guds existens skulle medföra! Jag är också öppen för att det kan finna snågot sådant som en “mystisk” verifikation av det heligas existens – som är bortom tvivel för den som erfar den. Kanske kan ett forskande – att “söka gud” – leda dit, rent utav, eller inte.
666. Eigen, 1981. “A working space for truth”
667. Khan, “Pervasions”; Bion, “Seven servants”.
668. Psykoanalysen inte första psykologiska teorin som såg religionen som barnslig? James, W (omnämnd i Frankl)
669. Jung menade att religionen är medfödd, Gud en arketyp (vilket så klart inte säger något om dennes faktiska existens).
670. En seriös diskussion om vår religiositet fordrear väl olika ståndpunkter. Länge representerades dessa av, inbillar jag mig, säkert mycket förenklat, av (i vårt land) å ena sidan kristenheten, å andra sidan den psykoanalytiska rörelsen. Idag är vi det mest sekulariserade landet i världen och Freud är både lekamligen och andligen död och borta, knappt någon bryr väl sig längre om vad han hade att säga i en fråga som inte längre känns aktuell. Men nyandligheten, var diskuteras den på ett intressant sätt?
671. Finns inbyggt i människan en strävan att söka sig mot något bortom? Detta kan ju bara vara en godtycklig mutatation eller inskränkning som inte fyller något mål utanför sig själv, s a s. Vare sig det finns en översinnlig verklighet eller ej, att vinna kunskap om och förtrogenhet med, kommer allt an på om det gör människan mera gott eller ont att involvera sig i detta? Och att det inte bara är gott “för stunden”, som en drog eller ett impulsgenombrott.
672. Psykologin handlar verkligen inte om att fastställa huruvida “Gud finns” eller ej. Men den borde kunna ställa upp detta som ett av alternativen, att ha i bakgrunden, mot vilket de psykiska skeendena kan avteckna sig och beskrivas. Eller? Spelar detta kanske inte någon roll?
673. Bollas om the transformational object.. Tron på en gud som ska kunna förändra ens liv i grunden, och helt.
674. Att ha tillgång till sin ilska är en grundläggande komponent i psykisk hälsa. Denna är inte en förutsättning för att vilja utbilda sig till t ex psykoterapeut – och avsaknaden av den rymmer i sig en potential, och förmodligen, vi en viss tidpunkt, källa till stor motivation – men den är, som för livet självt, en förutsättning för att kunna jobba som terapeut.
675. Upplysningens ideer sipprat ned till och förändrat vanliga människors liv, på viss sätt berikat, i andra avseenden utarmat det. Men vetenskapsmännen har ju gått vidare till andra områden för förundran, t ex kvantmekanik, som allmänheten nog skulle tycka liknar vidskepelse. Ja, själva deras kunskaper om rymden, atomen, kroppens sinnrika konstruktion, duger som metaforer/substitut för något “heligt”. Och de som fortfarande kan tro gör det. Men det är den stora skaran vanliga människor i vår del av världen som är förlorarna, som berövats allt. I någon mening traumatiserade, förledda in i värld som (ännu) inte är vår, som vi inte har redskap eller kunskaper för att kunna leva i coh glädjas åt, i någon grad ett liknande öde som minderåriga vilka utsätts för ett sexuellt övergrepp.
676. Motto! “… ‘precision’ is too often a distortion of the reality, ‘imprecision’ too often indistinguishable from confusion” (Bion, W R, “Seven servants”, 1977)
677. Det ligger utanför psykologins område att undersöka och besvara frågan om – eller ens värdera sannolikheten för – “Guds existens”. Många människor tror på gud, en del hävdar till och med visshet. Här kan psykologin undersöka hur dessa föreställningar korrelerar med psykisk hälsa och ohälsa hos den troende (och hos ateisten, så klart) , så som denna kan mätas. Vi kan fundera kring förekomsten av “en Gud”, vi kan kartlägga och försöka beskriva naturen hos en s k “mystisk” upplevelse, men har inget att göra i diskussioner som försöker avgöra frågan om Gud faktiskt existerar. Vi kanske kan kartlägga och beskriva vissa psykiska faktorer som skulle kunna spela in, potentiellt försvåra respektive underlätta, ett riktigt beslut?
678. Att må “bra” respektive “bättre”. Är den religiösa tron adaptiv. Personen som byter “flaskan” mot Jesus gör kanske ett gott val, räknat på levnadstid (fysiologiskt), livskvalitet (hälsosammare socialt nätverk? mindre hotbild?). Den som lever i ett religiöst samhälle och via sin tro får tillgång till många kontakter, livets goda. Den med svår uppväxt som via sin tro kan få en tröst och lindring. Den svårt sjuke som inte längre behöver frukta döden.
679. Hur avgöra om “det är hälsosamt att vara andlig”? För en del är det det otvivelaktigt (för den som byter flaskan mot tron på “något större än sig själv”). För en del är deras tro alldeles uppenbart patologisk. Men finns det då ett slags religiositet som är absolut god, adaptiv för alla, rentav rekommendabel att ansluta sig till? Kanske. Psykologin kan försöka dra upp de stora linjerna, beskriva ett adaptivt psyke, och se hur en viss slags tro kan understödja detta?
680. Frågan “Finns Gud?” är kanske inte ens relevant eller särskilt träffande vid studiet av viss slags andlighet, även om denna inrymmer en gud, t ex “new age”.
681. Vittnespsykologen, som ska bedöma ett vittnesmål? Dvs sannolikheten för att de sett vad de uppger att de sett.
682. Existensen föregår essensen. Sartre och existentiaisterna
683. Fylogenetisk utv/historia (artens, släktens) resp Ontogenetisk (individens, den personliga).
684. Först slå fast att det inte finns en eller annan psykisk karaktäristik (tvångsmässig, låg IQ, etc) som svarar korrelerar med andlighet (per se?). Istället torde det finnas ett andligt uttryck för varje slags.
685. Vår historia, vår psykiska profil, korrelerar med viss typ av andlighet. Sådant ahr man kunnat visa. Den bild av gud vi har korrelerar med den bild vi har av våra föräldrar. Reduktionistiskt skulle man kunna säga att “Gud” är en projektion av vår pappa eller mamma, en mindre reduktionistisk uppfattning vore att säga att den bild vi gör oss av gud är färgad av uppväxt och omgivande kultur, etc. Det kan finnas något utöver projektion, så att säga.
686. Detta är verkligen två separata frågor: Är den sunda människan en troende människa (eller den troende människan sund: patologi finns av två slag, sundhet också, med avseende på detta att vara “religiös”?), samt finns det något att tro på? Psykologin kan bara sysselsätta sig med den förra. I någon mening kan man väl som en god vittnespsykolog försöka bedöma redligheten hos den som hävdar en viss uppfattning, men inte mera än så? Eller? Neurops?
687. Upplever hon psykisk hälsa och relativ balans trots, eller oberoende av, sin tro. Eller på grund av? Detta med sund och osund religiositet går ända tillbaka till William James.
688. Psykoanalysen har kallats “en pseudoreligion” – psykoterapeuterna vår tids präster, o s v – medan vissa andliga rörelser kan beskrivas som “psykoreligioner”, då de har långt elaborerade modeller för det mänskliga psyket och dess tillstånd, samt ofta tillhandahåller ett slags terapi.
689. Guide: Hur mognar man som mnska? Vägar, verktyg, faror? Vad innebär personlig utveckling för dig? Ett begrepp som “psykisk mognad”, hur kan man förstå det? Hur har ditt engagemang förändrats över tid, om alls? Är det sådant du omprövat? Genomskådat? Vuxit ifrån?
690. Kanske är vi det, vare vi vill eller inte, vare sig vi erkänner det eller inte, vare sig vi inser det eller inte. Vi lever alla med människolivets predikamenter. Det finns i oss alla en instans för det mystiska, behöver finnas, som kontrast och tillflyktsort. Att tro på en Gud är inte det enda möjliga uttrycket för detta behov. Det är på djupet och integriteten i upplevelsen det kommer an, om det är en mogen “andlighet”. Att den just religiösa dräkten är så vanlig beror kanske mera på tradition? Eller?
691. Om man begrundar religionens fenomenologi… Föräldraskapets… Vad ser vi? Vilka element återfinns i flertalet kulturer och epoker? Även om det också går att finna olikheter, trender! T ex monoteistiska respektive poly-, som faktiskt Freud intresserade sig en hel del för, försökte förstå. Den gyllene grenen, av Frazier.
692. Finns Gud? Är det faktum att så många tror på Honom bevis? Men hur ska man förstå att människor tror på så olika saker. Och omvänt att individer med så olika bakgrund, grad av självinsikt eller patologi, beskriver vad de tror på i så lika ord? Det är svårt att få ihop. Och just spridningen (av båda slag) förefaller ge argument åt ytterligheterna, såväl skeptiker som roende: Gud finns, respektive Gud finns inte. Men man kan uppleva det som otillfredsställande. Duger det åtminstone som indicier? Jag har, varken som människa eller psykolog, svar på detta. Eftersom denna fråga inte heller är den mest intressanta för mig, eller viktigaste – utan det är att undersöka vilken roll sådana föreställningar spelar i olika människors liv, likt och olikt mellan individer och kulturer – så nöjer jag mig med en modell, en metafor, som håller flera möjligheter öppna. Egentligen gillar jag inte metaforer som liknar vår hjärna vid en dator, etc. Moderna teknikliknelser. De känns banaliserande, reduktionistiska. Men för detta ändamål finner jag helt enkelt ingen lika kraftfull, nyanserad, passande bild. Så håll till godo! Jag ska likna religionen vid ett dataspel. Många har fått det i julklapp, eller så har den medföljt någon datatidning de köpt, kanske. I spelet kan de interagera med den sofistikerade motspelare som finns programmerad i spelet, så långt som företaget kommit i sin utveckling, och i den utsträckning ens utrustning klarar. Ibland kanske man bjuder hem en kompis och spelar tillsammans, eller så kan man prata om sina gemensamma erfarenheter av spelet med någon som gillar samma spel. Kanske nöjer man sig med sin version, eller så uppdaterar man. (Ibland behöver man uppdatera sin dator också. Nya versioner av ett spel kräver mera sofistikerad utrustning. Man kan behöva stänga av av andra program, viruschecka, boota om ibland.) Kanske via nätet. Ett ytterligare steg är att man spelar “online”. Då är motspelaren verkligen där, även om – som alltid – beslöjad via dels val man själv gjort av design, inställningar på sin dator, vad den andre vill visa individuellt anpassat för olika motspelare, mina den upplevandes perceptuella egenheter, m m. Helt “bakom” når man kanske aldrig, men det finns änå tydliga gradskillnader av verklighet – från allt är “intern kommunikation med spelets program så som det såg ut när man köpte det” till “online kommunikation”. Man kan vara inne i helt olika spel, så att likheten med andra blott är att man intresserar sig för “sociala dataspel” (andra spelar ju tetris, eller lägger patiens, bygger prylar, skriver på ordbehandlare, redigerar sina fotografier). Man kan ha olika versioner, så att kommunikation är möjlig, men ofta med vissa begränsningar (ofta så att den senare versionen Utan problem kan hantera tidigare versioner, men inte omvänt) eller så ser man till att ständigt skaffa den senaste versionen till sin dator, “uppdateringar”, men fortsätter spela off-line. Man är fascinerad, vill hänga med vad som händer med spelet (vilket kanske skijer en från den mera tvångsmässige eller fetish-inriktade, som fortsätter att dyrka den version man ursprungligen införskaffade, eller så är man bara så där lagomt intresserad) men det är ingen verklig “realtid”. Andra dyrkar den ursprungliga versionen, trots – eller just därför – att den har relativt flera begränsningar (asatroende? Nyhäxor?). Själv hör jag nog till den som spelar på datorn, men ser till att hålla mig uppdaterad. Jag har vänner som jag delar mitt intresse med, vi spelar tillsammans (online?) ibland. Jag känner till spelets historia, det är en del av min identitet. Intresset påverkar min vardag, hur jag associerar kring sådant jag möter, drömmer, känner. Jag vet människor som spelat online. Jag har hört talas om någon som besökt företaget. Det finns de som jobbar där som administratörer och spelutvecklare.
693. Dataspel är kanske den mest sofistikerade metafor som står oss till buds för fenomenet religion. Det har förmodligen aldrig funnits en bättre parallell, med vars hjälp vi i samma bild kunnat inrymma och differentiera mellan olika delar av och olikheter mellan individer i deras religiösa tro, på det sätt dataspelet medger.
694. Hur förklara att spelet överhuvudtaget finns? Är det skapat? Det får man väl tänka sig hur som helst. Det finns, livet, och någon aspekt av “mirakel” borde man i alla fall kunna tillerkänna detta faktum.
695. Att påstå att nutidsmänniskans liv är mindre “andligt”, etc, är åtminstone delvis felaktigt. I konkret bemärkelse är det mera eteriskt än någonsin. Våra liv, vår vardag, har fått flera och flera likheter med en “andlig” tillvaro (allstädes närvaro, omedelbar respons, snabba transporter, internet, mobiltelefoner, datorer, flygresor, o s v). Eventuellt sätter detta också en press på oss. Men varför? Likheten eller närmandet till “den andra” verkligheten – det som hittills varit gudarnas och eventuellt de avlidnas värld (att de kunnat kontakta oss, se oss, vartän och när de önskat, t ex), och kanske prästernas – innebär en påfrestning. Men varför? Behöver vi den som motpol? Hur ska detta förstås?
696. Två olika frågor. Kanske är de förklaringar som psykologin (den psykodynamiska, den kognitiva, neuro-) erbjuder uttömmande. Kanske är de inte det. Själva strävan efter det uttömmande svaret är kanske i sig en “sjukdom”, ett bristtillstånd som man eventuellt delar med det slags religiositet man önskar undersöka?
697. At syssla med frågan om det andliga parallellt med normalutveckling, patologi, etc, representerar också ett komplement, en öppning emot det/något som jag inte rår på helt och hållet med förnuftet. Att syssla med detta innebär ett slags mentalhygien. Att jag ofta kallar detta för “det religiösa” har inte att göra med att detta begrepp skulle vara det mest stringenta eller det som bäst fångar feomenet. Det ligger lite lek, kanske lathet bakom. Det är ett vanligt uttryck för det fenomen som intresserar mig, det är den vanligaste diskursen, fångar rätt mycket, leder våra tankar ganska väl i rätt riktning. Det är måhända akademiskt otillfredsställande, men å andra sidan kan ju inte allt vara det akademiskt tillfredsställande heller. Kanske är det t o m nödvändigt med en motvikt till detta (se ovan).
698. Intervjuerna har föregåtts av inläsning av litteratur. Detta kan man ha olika åsikter om. Hur som helst har det haft det goda med sig, tror jag, att jag varit mindre dömande och mera öppen för mina informanters berättelser än vad jag annars förmått vara. New Age är lätt att göra sig lustig över. (Lasse Åberg gjorde det i Sällskapsresan 4.) Själv har jag också en personlig historia inom rörelsen, vilket av olika psykologiska skäl kunde ha gjort att jag behandlat mitt studieobjekt extra styvmoderligt. Inläsning av framför allt religionspsykologisk litteratur gav en mera komplicerad bild av människans “religiösa behov” än vad jag hade innan.
699. Mitt intresse utgår inte från “new age” utan mera från ett antal förställningar som jag uppfattar ofta kommer tillsammans, och som ofta men kanske inte alltid då kallas “new age”.
700. Människan behöver ett visst kvantum “andlighet” i sitt liv. Hur denna andighet skall vara beskaffad för att göra gott är en annan fråga. All andlighet är inte andlighet av detta slag.
701. Växling mellan olika psykiska tillstånd, för att bli verkligt levande. Men vilka är tillstånden? Hur skiljer sig denna växling, i vilka avseenden, från den bipoläre, den allmänt obalanserade? Denna växling kan bara i någon grad planeras, formuleras – den som är konstnärligt aktiv (ja som helt enkelt har en “självförglömmande” hobby, kanske), har familj och kan vara något sånär i balans med detta, kan dra nytta av en psykoterapi, m fl – har hjälp av detta. (Att livet företer en sådan dubbelhet är så klart ett tecken, oftast, på en hyfsat hälsosam balans i psyket från början: att man har en onyttig hobby, familj och barn, eller har öppnat sig för att kunna få hjälp hos någon.) En sådan här dubbelheten kan inte planeras, bara faciliteras, vara öppen för. Det här är väl inget mystiskt, det är bara så att allt för mycket planering – “ide” – bakom hur denna växling eller dubbelhet skulle kunna inredas ger den ena delen prioritet framför den andra, då på helhetens bekostnad.
702. Obalanser mellan de olika världarna. När ens hobby blir ens yrke och försörjningskälla. När alkoholisten byter flaskan mot joggingskorna eller “en högre kraft”, eller…
703. Att vi drömmer crazy och fritt på natten, för att sedan vakna till en ny dag när vi är nyttiga och realitetsanpassade är själva “grund-pendlingen”. Men sedan har vi ju vardag-helg, termin-lov, dag-natt, tragedi-komedi (var det inte föreställninga uppdelade så?), tala-lyssna?, allvar-skoj, intensitet-ha tråkigt, o s v. Nymåne-fullmåne, ebb-flod, sommar-vinter, sådd-skörd, arbete-vila, prestation-återhämtning, extas-ointresse, aktiv-passiv, hunger-mättnad… Blomstring-förmultning, kött-sovel, poäng-transportsträcka, vardag-fest…
704. Läsa skönlitteratur, gå på teater, är normalt sådant man gör som en kontrast till det vanliga, ansvarsfulla vuxenlivet. Vad är det människor brukar svara när de tillfrågas om sina intressen? Umgås med vänner, laga mat, läsa böcker, segla, vandra i skogen. Det finns en kategori människor – eller kanske är det flera olika kategorier som ryms i denna – som har svårt att uppge några “intressen”. De läser inte böcker, de tycker att det är bortkastad tid att laga mat, kanske, de har svårt att avsätta tid till en onyttig, strosande promenad, kan ha svårt att vårda – till och med att förstå poängen med att göra det – sina relationer, är för rastlösa för att titta på teve. En del är deprimerade, har en svacka i livet, medan många har en störning på organistionsnivå, vilket medför att livet är mer eller mindre obegripligt och en pågående kamp. Att njuta av kulturyttringar, ja, att ha glädje av ett vanligt samtal, kan omöjliggöras på grund av ett allt för kraftigt utprojicerande av eget inre tumult.
705. Guide: Ålder? Utb? Yrke? Familj? Hur började ditt intr? När? Kallar du dig religiös? Vad är det viktigaste du får via din livssyn? Förelar jämfört med svensson/ateister/vanliga religiösa? Finns det någon nackdel? Levnadsregler – som du själv satt upp, eller rörelsen? Använder du själv namnet new age? Vad är new age för dig? Vill du bli förknippad med new age? Hur ser ditt liv ut om fem, femton år i förhållande till din livssyn? Person eller bok som haft stor betydelse för dig? Särskilda minnen förknippade med din livssyn? Mystiska eller para-normala upplevelser som ledde till, eller som bekräftat, den livssyn du har idag, som varit svåra att förklara annars?
706. UFO, telepati, levitation (sväva), alternativa kunskapsvägar..intuition, uppenbarelser etc?
707. Vad skiljer människorna på Trobianderna – båda världarna närvarande samtidigt (skickliga till sjöss, samtidigt som vidskepliga, tillbedjare, offer?) – och New Age-anhängare som har båda världarna samtidigt? Är det en skillnad? Lena i svampskogen, min flickvän som arrangerar sina neuro-ps-papper enligt feng shui. Det har något att göra med att man försvarar rätten till den ena världen med argument som egentligen hör till den andra världen! Scientism. “Vetenskapslikhet” (Hammer, 2004, istället för vetenskaplighet. Det är svårare att hålla dessa världar isär idag?
708. Mitt främsta intresse för new age… Att denna typ av religiositet skiljer sig på ett fundamentalt sätt från såväl “primitiv” som vanlig religiositet. Den blandar två världar samman som helst inte ska hållas isär.
709. Att new age-anhängare talar mycket om två världar, och värdet av dem, o s v, kanske (som i så många andra sammanhang) snarare kan tas som ett indicium?
710. Förmågan till kärlek och arbete tyder på att individen har ett gynnsamt förhållande mellan de två världarna? Hur har new age-anhängare det med dessa områden? Tendenser? Förmodligen finns såväl sunda som osunda individer inom new age, även om jag tror att den osunda gruppen är relativt större än inom traditionell religiositet, såväl som inom befolkningen i stort. New Age utmärks av vissa egenskaper som torde locka/inte stöta bort denna grupp (pre-oidip problem, otrygg ankn, etc). Telepati, privacy of thought, o s v. Men på alla kommer new age att utöva ett “tryck”. Kan new age representera “svampskogen” för någon, d v s vara deras avkoppling? Förmodligen. Hammer lyfter fram denna sunda funktion. Men är det något som talar för att new age-ideologin är sämre skickad att fylla denna funktion? “Sammanblandningen”? Men den fanns väl på Trobianderna också? Scientismen – kristallerna är inte bara något annat – de är bättre än traditionell medicin. Dock försvaras de med argument som tagits delvis från den vetenskapliga kultur som tillhandahåller skolmedicin.
711. Guide: Skulle du säga att du är vidskeplig? Svarta katter? Nycklar på bordet? Vad är vidskepelse för dig? Om någon skulle påstå att new age baseras på vidskepelse, vad tänker du om det?
712. Telepati, viss slags “synkronicitet” (jag tänkte, och plötsligt kom han där!). Hammer om hur crop circles försvaras med vet argument! (inte Guds vägar ouutgrundliga etc).
713. Hur tappa kunskap om detta ur intervjuerna? Fråga om vidskepelse t ex?
714. Hardcore waldorfskola, som bara har undervisning när dagsljuset tillåter. (Jämfört med mig t ex)
715. Religionspsykologi (James, Freud, Meissner), socialpsykologi (Fromm, Bauman), psykoanalytisk teori (Winnicott, Freud, Ogden, Faber), utvecklingspsykologi (Erikson, Kegan, Fawler, Piaget), anknytningsteori (Granqvist, Kirkpatrick, Main), kognitiv ps (Boyle), neurops (Borg, hardwired),

716. Inledn:
717. . Dagen, USA-enkät, sv enkät-92
718. Hälsa… Rosen, Granqvist

719. Teori:
720. .. Frisk vs sjuk religiositet, klassiker
721. .. Rel.kritik, infantilt
722. .. Drömma sitt liv
723. .. Allmän pro-rel psa, klassiker
724. .. Extrinsic vs intrinsic rel
725. .. Fykten från friheten
726. .. Vi vantrivs i det post-moderna
727. .. Lekområdet, som lever vidare, rel
728. .. Psa kritik av new age
729. .. Utv.ps, mogen ålder
730. .. Uppdaterad stadieteori
731. .. Adolescensen, sv/v tänkande m m
732. .. Religiös stadieteori
733. .. New Age och otrygg ankn
734. .. Korrespondens vs komp.hypotes
735. .. The transformativ object
736. .. New Age positiv anp till nutid
737. .. Kogn ps, religion är naturligt

738. Spec artiklar:
739. … Imposed aneroxia
740. … Thin boundries
741. … Schizotyp p-störn
742. .. Dopamin, myst uppl

743. En hypotes är att människan har ett andligt intresse. Detta är påstående som i och för suig inte förpliktigar till något. Det står en fritt att lägga in vad som helst i detta ord. Man det är alltså något jag önskar fånga, och det har något att göra åtminstone delvis det de flesta av oss torde associera med begreppet andlighet. Det vi kallar religion kan hjälpa till att tillfredsställa detta behov, helt oavsett om föremålet för dyrkan verkligen existerar. Religionen fyller en psykologisk funktion. New Age är ett slags modern religionsform. De föreställningar som är grundläggande i new age har stor acceptans, eller åtminstone väcker de intresse, hos svenskar i allmånhet. Telepati, ödestro, reinkarnation, fjärrskådande, m m. Delvis kan detta förklaras med att new age har drag av sådant som hör till gammal folktro: att avlidnas själar kan interagera med oss levande, att vissa personer besitter förmågan att se och uppfatta saker oberoende av tid och rum (sierskor, fjärrskådare), helande med örter och handpåläggning. Det är en bakomkliggande hypotes för denna studie att new age, även om det bör räknas till religionerna, och gör anspråk på att kunna tillfredsställa ett andligt intresse, har vissa karaktäristika som gör den sämre lämpad att göra detta.
744. Att inte kunna ljuga. Dels för att det karmsikt kommer att drabba en, så inget att tjäna på det. Dels att den andre har en, på någon nivå, fungerande clarovojans, vetskap. Men kristna t ex? Där är det Gud som ser, och kan ge igen, medan inom new age är interpersonellt. Här går att göra intressanta paralleller till t ex Piaget och utvecklingspsykologin. Denna studie gör dock inga anspråk på att kunna påvisa samband, och i ännu mindre grad att sådana skulle vara kausala. Studien kommer att begränsa sig till att påvisa likheter eller överensstämmelser i föreställningsvärld och beteenden mellan nyandligheten och stadier i t ex individens utveckling. I vilken grad, om ens alls, det finns ett samband och i så fall om dessa tyder på något problematiskt lämnas i stort sett utan kommentarer. “Den som inte blir som ett barn kan inte komma in i himlen”, sägs det i bibeln.
745. Guide: Fråga hur upplever du att skillnaden är gentemot det vanliga sättet att tänka? Vad ger det för fördelar? På vilket sätt gör det livet lättare, etc? (Karma, reinkarnation, telepati, o s v.)
746. Bygga upp inför syfte frågeställningar, i inledning och teoridel: Har människan ett andligt behov? Tendens, enligt Freud, som tänkte att detta askulle kunna utsläckas. Andra framhållit att detta är en del av psykisk sundhet, d v s bearbetning i terapi eller mognad med stigande ålder, torde snarare korrelera med mera andlighet hos individen. New Age är ett slags religion. Likheter, som Freud nog skulle hävda, t ex. Men också skillnader, enligt Faber med flera. Anknytningsforskning lyfter fram att new age skulle korrelera med större psykisk ohälsa. Liknande tankegångar kommer även från andra håll. Syftet med denna studie är att undersöka hur anhängare av new age tänker kring och upplever sin tillvaro. Några frågeställningar är: ??
747. Fördelarna, eller styrkan, med det perspektivet jämfört med det vanliga, möaterialistiska sättet att se? Förklarar det mera, skulle du säga? Perspektivet att vi lever många liv… Att vi får uppleva konsekvenserna av våra handlingar… Att vi har makten att skapa vår verklighet.. Telepati, att vi kan påverka och påverkas av varandra på sätt som vetenskapen har svårt att förklara, med gängse modell… PSI, utomsinnlig varseblivning..
748. Hur ser du på vetenskapen?.. Sjukvården, en del av vetenskapen.. (Eller: Hur ser på hälsa?) Hur ser du på samhället/världssamfundet?.. Skolan..vad behöver vi ge barnen..
749. Vilka element innehåller din livssyn? Reink? Karma? Kunskapsvägar? Personlig utveckling
750. Bekvämlighetsurval: Martinusintresserad, teosof, ACIM, m fl. “Snöbollsteknik”
751. Guide: Tänkte be dig berätta om ditt perspektiv på livet.. Och lite om vad du upplever skiljer från det vanliga sättet att se..? (sen kan jag jy fylla i..om reink etc)
752. Guide: Har vi ett andligt behov? Varför är du new-age-intr tror du, alla är ju inte det? Vad gjort att du är? Varför tilltalas du av det perspektivet? Inte kristen? Vad var det som fick dig att bli intr? Var någon i din familj intr? Hur har det påverkat ditt liv? Dig? Funnits nackdelar? Om tänker, lever ett liv, bråttom “ta för sig”?
753. Guide: Vad kallar din livssyn.. Esoterisk.. Holistisk.. Nyandlig? Och dig själv? Man behöver ju inte sätta namn på allt iofs…
754. Guide: Ta på sig skuld, jag förtjänade det. Det var min egen energi/handling som ledde fram till detta. Förlåta, inse, är vägen framåt. Inte bråka.
755. Att inte förstå “privacy of thoughts”, inte heller kan ta in döden? Det definitiva, att det tar slut, att behöva skiljas. Vilket också skulle kunna förklaras utifrån en otrygg anknytning?
756. new age också ett jognitivt materiol, som går på loop. Klart det måste påverka, verka. Som autom ttankaar.
757. freus rädd i högre grad md new age än trad rrel??
758. Teori om andligt behov, sundget. Och new age, en modern rel -svar på det andl behovet, i vårt samh- men också dess patologi, o tillämpa gamle freuds kritik bl a,
759. Varför lidande? Har lidandet en mening? Hur? Vilken? Jesus dog för våra synder? Men små barn?
760. Går det att förstå allt? Barn svälter ihjäl? Inte omänskligt förklara det så? Hur förklara att många new-age-are har problem.. arb.löshet.. ensamhet.. problem m föräldrar?
761. Allt har en mening? Hur?
762. Litt: religionspsykologi (Wikström, Wikströms&Geels; Strandberg; NN-Björns böcker), religionshistoria? ..
763. ..McWilliams (om schizotypi, bpo)
764. ..Sigrell (motion är väl bra, men inte vid svårare)
765. ..Wikström
766. ..Martinus, Redfield, dvs new-age-litt för att belägga bl a hur man resonerar? Eller räcker m intervjuer?? Där borde kunna få en många bitar.
767. För och emot tanken om “ett andligt behov”. För och emot att new age skiljer sig från gängse religiositet (t ex kristendom). För och emot att new age skulle vara mera osund än annan andlighet.
768. D:s kristne pappa som förlorade sin bästa vän i cancer: man säger ju att man kommer träffas i en värld efter den här. Men det kommer man ju inte (tvivel).
769. D som har en kristen livssyn, med en kärleksfull Gud, o s v, men också har lagt till ett reinkarnationsperspektiv. För att det är en så sympatisk tanke. “Himlen” är en ganska grund föreställning.
770. Metod: för ändamålet hyrdes en plats att lägga ut flygblad (bilaga), på bokhandeln Vattumannen i centrala Stockholm. Några kriterier angavs i flygbladet. Dels att examensarbetet handlade om “nyandlighet/new age”. Med att kombinera dessa begrepp fanns förhoppningen att locka en grupp som varken var orienterade allt för mycket åt “folktro” etc, eller en alltför privat andlighet. Villkoren var att man hade en livssyn där “reinkarnation och karma är viktiga tankar”, dels att man kan tänka sig att individen föds med “en uppgift eller läxa”. Slutligen att man tänker att vi människor utvecklas “mot större fullkomlighet”. Att sätta upp sådana villkor kan ifrågasättas, då eventuella intervjupersoner redan i förväg vet vad som förväntas av dem. Mot detta kan invändas att dessa specifikationer för en naiv betraktare kan tyckas vara väldigt specifika, då de i själva verket är en ganska löst skissad beskrivning av grundläggande antaganden i den grupp som studien önskar studera. De som avsågs var inte religiösa i allmänhet, ej heller “new age”-anhängare i stort, då också denna grupp är ganska heterogen. Den grupp som vi ville studera är en underavdelning – dock en relativt stor och avgränsad sådan, detta var vårt antagande – som skulle svara jakande på våra kriterier. Med “alternativa svar” anspelar på att new age också får ses som en underavdelning till den större “alternativrörelsen”. Med “de eviga frågorna” avses frågor om livets korthet, lidandets mening, guds existens, m fl.
771. Det som konstituerar (?) gruppen är inte att de kallar eller tänker på sig själv som “nyandliga” eller att de känner sig som anhängare av “new age”. Det som de har gemensamt är vissa föreställningar, vilka jag har försökt precisera i flygbladet. Så frågan som ska besvaras är inte “hur upplever man livet om man är nyandlig/anhängare av new age?” utan “hur ser man på livet om man tror på…” Det kan verka som om uppställandet av villkoren/föreställningarna är själva svaret på frågan “Hur ser man…?” men det är det inte. Syftet är inte att punkta upp vissa föreställningar, men att utröna hur en person – utifrån dessa föreställningar – kan skapa reda bland sina erfarenheter, etc. Med en fråga som den första “Hur ser man på livet utifrån New Age?” kunde ett – ytligt – svar vara just en uppunktning av förestälningar. Men i denna studie börjar vi därifrån s a s. Det är inte en typ av kunskap man skulle kuinna få via enkäter.
772. Teman: SYMBOLISERING (utv.psykologin). Winnicott om lekområdet. Att ngt bokstavligen är på ett visst sätt – finns denna tendens i högre grad hos new ageare? Finna paralleller till borderline-, dyadiskt (?) relaterande.Är bpo-resonemang mera förekommande i new age-ideologin? (Hammer om crop c… De kristna nöjer sig med att guds vägar är… New agearen gör det inte, mäter..)
773. De eviga frågorna:
774. Finns Gud?
775. Liv efter döden?
776. Om det finns en Gud, varför så mycket lidande?
777. Går det att få absolut kunskap?
778. Har livet någon mening?
779. Får vi träffa våra nära och kära igen?
780. Vem är jag, egentligen?
781. ——-
782. Har livet någon mening?
783. Varför är vi här?
784. Finns det hopp?
785. Varför lider vi?
786. Finns det en rättvisa?
787. Är döden slutet?
788. (Stark, 2005)
789. Bilder av olika slags religiositet: Skilln i detaljer (kristen vs muslimsk diskurs), skillnad i läggning (konkret vs filosofiskt sofistikerad), etc, skillnad i hur/när man tillägnat sig sin livssyn (barnatro vs upptäckt i vuxen ålder) och skillnad i organisationsnivå. Endast i det senare kan man tala om högre eller lägre grad av “mognad”.
790. Synkretism=religionsblandning. Nivellering=utjämning
791. Det som skijer en psykologisk infallsvinkel på ett ämne som detta, jämfört med en filosofisk, eller historisk, är att fokus ligger på respondentens upplevelse av sin religion och vilken roll denna spelar i hans eller hennes liv. En redovisning av rimligheten i föreställningarna eller med vilken grad av säkerhet man kan omfatta dem (“Gud finns”, “lidandet har en uppgift”, etc), eller deras historiska bakgrund, har bara sin plats i inledningen möjliogen, om ens där.
792. Faktum är att då de gåtor som religionen erbjuder svar på hör till “de eviga frågorna” så blir den säkerhet med vilken respondenten omfattar sina svar av nästan diagnostiskt värde. Vad får en person att vilka känna sig säker på något som man i de flesta fall inte kan vara säker på? Varför är man beredd att överge sin forskarposition?
793. Nyreligiositet (FINYARs hemsida)
794. “New Agers differ from traditional religious and non-religious people by (…) their frequent use of magical attributions in everyday events.” (Farias 2004, ref i Farias, 2005)
795. Ofta ref till olika tekniker som new ageare praktiserar (kreativ visualiosering, meditation, o s v) men själv har jag mina erfarenheter från en så gott som “oteknisk” form av new age. För mig står föreställningarna helt i förgrunden.
796. Representerar all “magisk” andlighet en blandning av de två domänerna?
797. Stark (2005) berättar om hur en individ som just mött kristendomen ändå kunde vilja använda sin gamla mer magiska tro för speciella ändamål, t ex Helgi the Lean “was very mixed in his faith; he believed in Christ , but invoked Thor in matters of seafaring and dire necessity”. Hur relateras till pendlingen mellan två världar? Var den kristna världsbilden det mera “vuxna”, medan folktron representerade det mera barnsliga, magiska? Hur rel till vår tid där någon har sin kristna tro som “tillflykt”? Eller behöver också de något mera magiskt för att väga upp vardagens press och krav?
798. “Var tredje svensk tror på återfödelse”, skrev Dagen 2008-07-16. Det som avses är inte en traditionell fortlevnad i ett andligt himmelrike, utan reinkarnation efter en mera österlänsk modell. Också många kristna bekänner sig till denna föreställning (Harris).
799. WVS 2005, 852s. V184(s 596)-V197.. religiösa frågor.
800. V122 fate versus control
801. V65 be myself
802. V22 how satisfied with your life
803. V
804. Resultat från kvalitativ-positivistisk forskning känns ju stabilare att bygga vidare på, att ha som grund för egna spekulationer. Att som i denna studie kunna säga att 46% av svenskarna, si och så, t ex. Om ett ämne eller en aspekt kan beforskas lika väl, eller bättre, med kvantitativ metod så tycker jag generellt att detta är att föredra. Men om man väljer ämne utifrån vad som går att beforska kvantitativt på ett oantastligt vis, då blir det dumt. Och jag tror att det finns många sidor av det mänskliga psyket som inte kan fångas i kvantitativa termer.
805. Raschke: Förmodligen ett av de hårdare omdömena. Men det saknar inte helt intresse för oss som vill förstå oss på nyandligheten. Dr Rs omdöme innehåller också ett försök till en karaktäristik av något som är utmärkande för denna form av nyandlighet: att den innebär ett angrepp på själva individens tanke- och analysapparat, på sikt ett nedbrytande av individens beredskap att freda sitt inre (analogt med hur “det falska självet” utvecklas, enligt Winnicott, efter att det lilla barnets autonomi och frihet i tanke och känsla blivit beskuren).
806. När man så fokuserad på det individuella, tidlösa, så avskär man sig inte bara från den sorg och eftertanke som kan komma med åldern, men också glädjen, och möjligheten att (erkänna) mognaden i och med åldrandet. Hela denna process med allt vad den kan medföra upplevs eventuellt bara som “illusorisk”.
807. I hyllandet av ungdom och individualitet, inga begränsningar i talang och resurser (antingen är talangen utlevd, eller latent, och ska uppnås) har den så klart starka drag av narcissism. Och – som är grundtesen i denna studie – ideologin kommer att utöva detta tryck, denna frestelse, på anhängaren. Som med drogen: När den väl fått grepp om individen kommer den att aktivera djupt liggande, infantila önskningar och begär. Detta är något som finns inom oss alla. Även om det så klart inte utesluter att vissa mer än andra löper risk att fastna, och har lättare att attraheras av drogen eller den religiösa ideologin som en del av sin personlighet eller utifrån sin bakgrund.
808. För även om det går att påvisa ett signifikant samband mellan new age-intresse och otrygg anknytning så förklarar det ändå bara några procent extra.
809. Ett intresse för new age kan så klart, som det mesta annat, uppträda längs ett kontinuum och ihop med såväl sundhet som patologi. Jag kopplar ihop new age med drogmissbruk, ser likheter. Men hur är det med traditionell religiositet? Är det likadant, eller vilka skillnader finns i förhållande till fenomenet drogmissbuk. (Kan man kalla det en metafor?)
810. New age och traditionell religiositet – på vilket sätt knyter de an till “primärprocesser” olika? För jag gör ju en poäng av att det religiösa-andliga behovet har med detta att göra, en positiv regression. Men vad är skillnaden? Att identifiera new age med sina paralleller till preoidipala fantasier räcker i så fall inte. När blir regression maladaptiv?
811. Man kan travestera uttrycket “det är inte hur man har det utan hur man tar det”, som “Det är inte vad man tror på, utan hur man tror på det”. Och detta ligger bara delvis inom viljans område. Det är inte ett beslut man tar, utan till största dele en personlighetssak. Men – samtidigt tror jag ju att new age i sig är lurigt? Man kan säga att new age är ett “bruk” med högre insatser? Flera variabler möts: Personliga egenskaper, slag av religion, grad av engagemang. Som med drogbruk har man att väga in personens motståndskraft, med mera.
812. Ett slags fenomenologisk undersökning, new age utmärks av ditt och datt, samt därefter “guilt by association”.
813. Koppla iakttagelser från new age snarare med symptom vid borderline, och/eller narcissism, än (som Faber) pre-oidipala fantasier? Här passar bättre parallellen med “imposed aneroxia”: imposed personlighetsstörning, etc.
814. “Den som inte har några fiender, har inte heller några vänner.” vs “Utplåna begreppet fiender ur ditt medvetande”, t ex? “Man kan inte vara vän med alla.”
815. Guide: “Man kan inte vara vän med alla.” Hur förstå detta?
816. “Vad tänkte du är du hittade lappen? Vem trodde du att du skulle få träffa?”
817. “Livets korthet”.. Egen död, och närståendes. Hur se på detta? Har du upplevt att det varit till hjälp vid någons bortgång?
818. . Sociala konsekvenser av detta, okänslighet för andras lidande, död?
819. New Age är gudlöst, men skiljer sig ändå frå sekulär humanism. Hur? Har drag av båda världar. Vilken blir effekten av detta?
820. Raschkes påpekande att new age uppvisar en likhet med en immunbristsjukdom, kan i någon mening sägas att bekräftas av Granqvist et al, som funnit att new ageare har svårt att återberätta minnen från sin barndom på ett koherent sätt (AAI).
821. Guilt by ass: New ageare har föreställningar om tillvaron som inte kan stämma, enligt etablerad vetenskap. I normalpopulationen korrelerar sådant med psykisk ohälsa (Granqvist, 2005, pstidn). Gör det det för new ageare? Det tänker jag inte försöka bevisa.
822. Att skälla på förälder som om denna vore närvarande. Ass till borderlineproblematik.
823. Symbolisk tänkande, förskoleåldern. Plus mentaliseringsförmåga! “Förstår att andra määniskors beteenden har sin bakgrund i mentala tilstånd”
824. Piaget: “preoperationell egocentrism och animism”, regn=gud kissar
825. Varför tvivlar inte new agearen? Varför vill ha svar?
826. Psykoanalys vs anknytningsteori, i synen på “andlighet”: För mig är andlighet inte endast en effekt av, eller helt konstituerad av?, anknytningsfaktorer. Andlighet har mycket att göra med kreativitet, magi, lek. Kanske löper man risk att missa detta inom såväl forskning som terapi som har att göra med attachment. Winnicott. Andlighet fångar i bästa fall något högre och rikare än blott trygghetsmetafor, trygghet. Anknytningsteori i förhållande till andlighet och religiositet är reduktionistisk, i likhet med psykoanalysen på Freuds tid.
827. Metod: Likhet mellan t ex hinduism och new age. Att annonsera efter personer som tror på reinkarnation och karma, och att livet innehåller en läxa, eller att viss del av ens öde är förutbestämt. (Detta stämmer i och för sig för många samhällen också, att man sällan kommer långt från fäderneshemmet och det som varit föräldrarnas lott.) Att studien uttryckligen ska handla om nyandlighet/new age, samt att människan uitvecklas mot ständigt större fullkomning, sorterar förmodligen bort renläriga hinduer. Samt att jag annonserat på de platser jag gjort.
828. Metod: Reinkarnation och Karma, de item som förklarade mest i Granqvists forskning (personligt meddelande, 2009-10-07).
829. Jag hypotetiserar en “förvärvad otrygghet”. Sådant kan ske i krig, i en sekt, i ett destruktivt äktenskap. Att man i någon mening bryts ned. 4-siding med “balans före” resp “balans efter” längs ena axeln, och “obalans före” resp “obalans efter” längs den andra. I fokus för denna studie står det hypotetiska förhållande att någon kommer till att må sämre än innan efter att ha införlivat en new-age-ideologi. Förmodligen går det att finna exempel på alla kombinationer bland new-age-anhängare.
830. Guide: Har studiet av new age i sig någon transformerande effekt, hur ser på detta? Hur utvecklas man? Kan man påverka eller påskynd sin utveckling? Varför finns vi till – en mening med livet?
831. Forskning som visar att personer som haft mystiska upplevelser meningsfullhet, god pskisk hälsa? Har upplevt det som den genomsnittlige new agearen endast kan hypotetisera kring, idealisera och längta till.
832. Eviga frågor:
833. Mening med livet?
834. Liv efter döden?
835. Varför lider vi? (små barn)
836. Finns det någon rättvisa?
837. Finns Gud?
838. Hur få kunskap om livets yttersta natur?
839. Brott lönar sig inte, eller?

840. Anknytningsteori ligger närmare Freuds ursprungliga traumateori än senare psykoanalytiska modeller, och synnerligen långt från kleiniansk teori.
841. Men från sagor återvänder man, till verkligheten. Men om sagan är verkligheten?
842. Definition av religion (Geels, 2006).
843. Ett ”problem” med de resultat forskare fått med hjälp av t ex AAI-intervjun är att de kan förklaras eller bortförklaras utifrån new age-ideologin, som att de som intresserar sig för new age har haft ett forscerat lidande, och att detta lidande medför ökad utveckling.
844. Ett stort lidande medför – om detta bearbetas – större mentaliseringsförmåga (RF-skalan, Clara Möller, konf om MBT, okt-09).
845. Gud som en ”säker hamn”? Men för new ageare?
846. ”Foxholes” (Allport, 1950, ref i Granqvist kap i andra Ankn-boken)
847. Absorption=dissociation light.
848. Neo-positivistisk forskning, enligt Marianne L etc, på Psa-workshop okt-09. Idag står också den gängse vetenskapen vid att de måste fundera på hur kunskaps- och erfarenhetsnivån hos den som tittar i elektronmetroskopet påverkar vad denne faktiskt ser, samt hur man på bästa vis ska kunna göra sig förstådd i av andra, o s v.
849. Freuds första teori om ångest var biologisk. Ångesten var att likna vid ”vinäger” som uppstod då lusten inte fick ett utlopp, etc.
850. Mentalisering handlar om att man kan uppleva den andre som en intensionell varelse. Men inom new age vill man ju se allt som intensionellt, och allt i ens upplevelse som meningsbärande och kanske som uttryck för en gudomlig korrespondens, etc. Är det något i det totala som faktiskt är de-mentaliserande? Och ett slags kompensation för något, ett försvar?
851. Mentaliseringsförmågan gjuter samman ”psykisk ekvivalens” (psykisk och fysisk verklighet flyter samman: ”Det jag tänker det tänker de andra också”) och ”låtsasläge” (fantasi och verklighet är åtskilda: ”för overkligt”, lek). Att ”skjuta pappa” blir för verkligt i det första fallet – skrämmande! – och för overkligt – ”oberörd” – i det andra fallet.
852. Janet, talade om ”personifiering” och ”presentifiering”: Detta händer MIG, och detta händer NU.
853. Vissa tankesystem har en potentiellt de-mentaliserande/anti-mentaliserande effekt?
854. Kritiken som kommer från vissa kristna, vad jag förstår främst i USA, mot New Age är mycket kraftig. I vad mån den är överdriven, i sin syn på vilka följderna kan bli för samhället och individen, ligger utanför målet med föreliggande studie att bedöma. I vissa stycken formulerar den dock invändningar som känns välfunna och användbara i relation också till denna studie.
855. Försvar: Att man ska ha valt sina egna föräldrar, och/eller att man benämner svåra livserfarenheter ”förklädd kärlek” (utifrån föreställningen att alla erfarenheter syftar till att utveckla oss mot fullkomning), har uppenbara likheter med de reaktioner man finner också hos t ex misshandlade partners och försummade barn som vill lägga skulden på sig själva. Vi har inom oss en beredskap för att kunna retirera till mera basala medvetandenivåer, och att kunna aktivera försvarsmekanismer (introjektion, identifikation med aggressor, ”freeze”, o s v) för att kunna parera eller moderera väldigt svåra erfarenheter Är det sannolikt att en individ inom sig kan leva med ett föreställningsvärld, ett kognitivt material, som i många stycken kunde vara en ”verbalisering” av mycket primitiva försvar, utan att också det fungerande som är knutet till dessa nivåer av fungerande påverkar och i någon mening primitiviserar individens livsupplevelse? Bakom hypotesen för denna studie ligger antagandet att det en sådan åtskillnad inte är möjlig att göra/upprätthålla.
856. helt oavsett om ”new age”, djupast sett, skulle vara sant? En mycket spekulativ tanke, som dock blir mitt försök att gå new-age-anhängarna till mötes, är att föreställningar om t ex reinkarnation och karma kan vara sanna, och att det finns ett medvetandetillstånd (”mystiskt”) där dessa sanningar blir uppenbarade och då kanske omfattas utan sammanblandning
857. Dessa är ju var för sig (med stora överlappningar) ”grand theories”. De erbjuds som paket med svar på det mesta. Vad talar för dem? Ja, med kombinationen av reinkarnation och karma tycks de ha löst teocidé-problemet, t ex. Ibland, men inte alltid, på bekostnad av en personlig gudsgestalt. Maslow m fl har gjort forskning på synnerligen välfungerande individer, och bland dem finns en och annan ”mystiker”, vilket möjligen går att tolka som att föreställningar och uppleveler som tangerar gängse symtom för verkligt svår psykopatologi kan ha annan etiologi, eller åtminstone inte utesluter spontanläkning och relativt snabb återhämtning av psykiska och sociala funktioner (Lukoff, Maslow, transpersonell psykologi, m fl). Vad talar emot? Granqvists forskning, t ex. Forskning på psykoterapi med new-age-anhängare, m m.
858. Genom människans historia har många vittnat om starka, spontana upplevelser eller uppenbarelser av en utomsinnlig verklighet (Burke). Dessa upplevelser tycks i många fall ha efterlämnat en förnimmelse av en större ordning i tillvaron, en gudomlig närvaro, o s v. Ibland har dessa personer börjat undervisa om sina uppenbarelser, skrivit böcker och konstruerat läror. Ibland har de fått anhängare, som inspirerats och gjort denna lära till en viktig sak i sina liv. Om detta stämmer har vi åtminstone två slags individer: De med en självupplevd erfarenhet, samt de som är hänvisade till att ha denna erfarenhet eller lära som ett studieobjekt. Anledningen till detta spekulativa resonemang är att jag, för den vetenskapliga nivåns skull, och av respekt för mina informanter, vill förtydliga vad som i fokus för denna studie. Även om det respondenternas resonemang och påståenden som står i fokus, så faller det djupast sett ingen skugga på dessa ”svar” i sig. Hypotesen är att vissa föreställningar och resonemang korrelerar med vissa problem. Men det som orsakar problemet är kanske inte enbart, eller djupast, ”föreställningen”, utan vilken roll den spelar för individen.

859. Kanske är dessa läror i hög grad sanna. Kanske kommer det en dag när vi alla ska stå ”öga mot öga med Gud” (för att använda en bild från bibeln) och när allt detta ska bli uppenbarat för oss? En del av den bakomliggande hypotesen handlar om att det kan vara individens karaktäristika som interagerar med karaktäristiska drag hos den specifika läran, som gör det svårt. Det hos individen som gör detta möjligt behöver inte vara patologi, eller ens någon defekt, utan något som finns hos flertalet människor. Ett storslaget tankesystem som New Age kan utöva ett tryck, eller äga en gravitation, som helt naturligt lockar något djupt inne i de flesta av oss.
860. Det är inte det ena eller andra påståendet i sig som står i fokus, egentligen, utan vad den övertygelse som individen har gör med henne. utan i vilken relation individen som framställer påståendet står till det som påstås – d v s grad av självupplevelse – samt i någon mån med vilken kraft eller övertygelse påståendet görs. Kanske är den esoteriska läran i huvudsak sann? Det vet inte jag. Kanske är det självupplevda skådandet av en större verklighet något att längta efter och eftersträva och helt förenligt av den bästa psykiska hälsa? Kanske är det så att den självupplevda erfarenhet måste föregås av ett studium, under vilket man är hänvisad till att ha sanningen blott som ett studieobjekt? Anhängarna själv skulle nog svara jakande på alla dessa frågor. Kanske har de rätt. I fokus för denna studie står dock endast hur det är att leva med en sådan ”grand theory” som new age utgör. Frågan om i vilken grad new age bygger på vissa individers klarsynta vittnesmål om en större verklighet, eller bara är illusion, önsketänkande, eller rent av bedrägeri, det ligger utanför denna studies fokus
861. Även om nyandlighetens företrädare själva är övertygade om möjligheten av en själens evolution hän mot ett mystiskt upplevande (som beskrivet i ord kan påminna en del om psykopatologiska tillstånd) så väger det kanske inte så tungt. Att ett mystiskt, trancendent upplevande kan utgöra en högre och mera sofistikerad nivå av upplevande har emellertid också åtskilliga psykologiska författare skrivit hypotetiserat eller rent av vittnat om. (Maslow, Bion). En del kallar sig själva, eller omnämns av kollegor, uppskattande som “mystiker”. Forskning visar även att en sådan utveckling kan följa med ett gynnsamt åldrande (NN?).
862. Nyandlighetens psykologi, just. Inte historia (utveckling, ursprung, släktskap, lånade eller gemensamma element), inte filosofi (dvs att försöka bedöma riktigheten i utsagor, påvisa motsägelser, etc), inte antropologi (se likheter med folktro, m m), inte heller sociologi (att granska grupptryck, sektdynamik, statistik över bakgrund, o s v). Inte ekonomi (vem tjänar på vad och vem, och hur mycket), inte geografi (utbredning), inte… Och inom det psykologiska är infallsvinkeln individual-, snarare än grupp-, eller socialpsykologisk, psykodynamisk mera än kognitiv eller behaviouristisk.
863. Inledn: I en studie som denna, där forskaren blandar in sig själv på ett mera påtagligt sätt än vid kvantiativ metod, är det på sin plats att berätta lite om sig själv. Läsaren har att ta ställning till författarens urval och tolkningar av sitt material, som ofta samlats in under godtyckliga former. Under mitt unga vuxenliv har jag varit mycket influerad av tankevärldar liknande den studien fokuserar på. Beskrivningen och avgränsningen av den grupp som studeras hade stämt ganska väl in på mig själv. Under min psykologutbildning.. Psykodynamisk.. Analytisk. Psykologiska och kunskapsteoretiska invändningar emot mitt intresse har jag brottats med länge, och ibland fördjupat mig i. Idag är jag lng mera intresserad av de potentiella svårigheterna som är förbundna med en övertygelse som denna, utan att jag behöver försöka ta ställning till riktigheten av dem. Det är faktiskt oväsentligt! Oavsett de bilder new age gör sig av individens och samhällets framtid skulle visa sig riktiga eller oriktiga är själva umgänget med tankarna värt att studera. Här är psykologin rätta vetenskapen.
864. När jag intervjuar mina repondenter och gör färdigt denna uppsats är jag 43 år gammal. Mitt personliga intresse för new age, som förklaringsmodell och rättesnöre, ligger ett antal år tillbaka. Idag är jag snart färdig psykolog och under det kommande året ska jag påbörja en utbildning till psykoanalytiker. Under flera års bekantskap med den psykodynamiska teorierna, som jag på allvar först mötte i min egenterapi, sedan som studieobjekt, har jagfått många pusselbitar till varför jag levt mitt liv som jag gjort, där new age-intresset varit en del. Idag är detta intresse i bakgrunden – utan att jag kan säga att jag kommit till att vilja förkasta det jag tidigare trott på. Redan här får läsaren en fingervisning om hur denna studie är upplagd och vilka anspråk jag gör i min granskning. Jag skiljer alltså på föreställningarnas riktighet eller oriktighet, och den psykologiska roll de kan spela i någons liv. Vad man tror på är helt underordnat. Det är mycket vad man gör med detta som avgör om intresset blir…
865. Psykologin är normativ. Psykisk hälsa=det eller det. Men den kan inte vara normativ i fråga om vad vi tror på (om inte extremt konstigt?). De flesta föreställningar går att hitta hos olika personer som uppvisar alla stadier längs ett kontinuum från psykisk hälsa till ohälsa. Men det jag gör i denna uppsats är ända att problematisera kring vissa typer av föreställningar som kan vara “riskföreställningar”. Deras likhet med pre-oidipala önskningar är inte bevis, knappt indicium, men observandum. Vissa föreställningar är lockande och utövar större påfrestning på vårt rätt unga (som mänsklighet, ur ett västerländskt perspektiv) medvetande än andra, det är min hypotes. Samma föreställningar kan emellertid höra framtiden och det mogna psyket till. Detta hävdar och argumentera mina respondenter för. Vissa psykologer tycks vilja ge dem rätt. Under arbetet har jag låtit denna tanke vara levande: de kan ha rätt. Utifrån mina egna erfarenheter har jag dock fått känna på hur just dessa föreställningar, om inte varit upphov till, så i alla fall medverkat till och gjort mina personliga problem rigidare och på sätt och vis svårare att komma åt. Detta är ett av de viktigaste resonemangen som förs i uppsatsen: att new age har vissa karaktäristiska drag som gör att den kan förstärka våra helt mänskliga försvar och små livslögner och göra dem extra resistenta mot förändring, antingen detta ska ske i en psykoterapi eller som en följd av att man blir äldre.
866. Psa: Försvarsmekanismer! Teori, bidrar med.
867. Skillnad på att vara intresserad, personligt engagerad och involverad – och ifrågasättande (“å ena sidan, å andra sidan”) – jämfört med ignorant och ifrågasättande (“new age är flum”).
868. INLEDN: Ideer som många tror på idag. Att kartlägga potentiella faror med religion och andlighet (tydl mår vissa dåligt; hitta mönster, orsaker). Då jag själv inte mött några tankar under fem år – ens i en bisats – vill jag försöka beskriva fenomenet och sammanfatta forskningsläget, skiss, till nytta och glädje ev för andra studenter samt färdiga psykologer. Tre orsaker, syften.
869. Sekularisering var inte “avreligionifiering”. Den hade med det materiella på bekostnad av det andliga att göra? Det individuella på bekostnad av det kollektiva. (Christian).
870. Granqvist anger här också att detta är viktigt för psykiatrin, att nå dessa new ageare då de mår så dåligt.
871. Tillgänglighetsångest. 80-talister. Elaine Bergqvist i ny bok om generationer “Du är din generation”, dn 11okt09.
872. Ständig nåbarhet. Prenässansen, att nu och framtid flyter ihop. Art ta ut glädjen i förskott är den enklaste glädjen. Men hon hoppfull, en längtan efter större djup på gång. BG och AG… Google. Bodil Jönsson i DN 11okt09. Ny bok.
873. Inledn: Ett stort tack till mina respondenter för att de delat med sig av sina tankar och erfarenheter. Jag hoppas att de inte känner att jag förrått dem, trots att resultatet och den bakomliggande hypotesen med denna studie är problematiserande och delvis negativ till fenomenet nyandligheten. Om det inte framgår så har jag själv ett djupt känt och personligt intresse för dessa frågor. “Graalsång”
874. Avslutn: Med vördnad inför de stora frågor som denna studie kretsat kring – och som bara den mest ignorante, eller unge (plus några med självupplevd kunskap), torde kunna undgå eller leva i en upplevelse av att slutgiltigt nått en lösning på – men också under beaktande av de psykologiska utmaningar och frestelser som kan ligga i sökandet och det hela eller partiella finnandet… “Graalsång”
875. New age-tankesystemen löser faktiskt teocideproblemet! Det måste man ge dem erkännande för. Om denna modell håller vad de lovar är den mer avancerad än t ex den kristna läran. Eller? Detta är en av mina utgångspunkter för denna studie: Jag vill hålla öppet att de faktiskt kan ha rätt.
876. Deras svar på frågan om livets fortsättning efter detta liv kan – om man uthärdar de scientistiska jargongen – te sig mera plausibel och underbyggt än åtminstone den gängse kristna förklaringen. (Jag minns en diskussion med pappas djupt kristna moster, som på frågan om hur reinkarnation kan vara möjligt, invände att människan då skulle behöva komma tillbaka med helikopter! Hon accepterade möjligheten av himlafärden och ett himmelrike, men att man skulle kunna ta sig därifrån var science fiction för henne.)
877. Men mitt intresse är hur det är att leva med en new age-tro. Dels hur det är att leva med en andlig föreställningsvärld över huvud taget, dels hur det är med new age specifikt. En underliggande hypotes i denna studie är att new age utgör – helt oavsett dess sanningshalt (som jag alltså håller öppet att den faktiskt är hög) – en påfrestning på nutidsmänniskans psyke som är annorlunda än gängse andlighet och religion, och förmodligen kraftigare. Vad beror detta på? Att den har ett annat slags sanningsanspråk än gängse religiositet (förutom de mest fundamentalistiska, enligt vilka t ex varje påstående i bibeln är sant redan i sin mest vardagliga, bokstavliga tolkning, och med vilka de delar vissa drag) och i detta blandar ihop sig med det vuxna, realitetsförankrade, medvetandet. Trots att det kanske är sant alltså!
878. Titelförslag:
879. “Kunskap som är tung att bära”
880. “Sanningen har ett högt pris”
881. “Att förlora sin andliga oskuld för tidigt”
882. “Nyandlighetens pris”
883. “Att förlora sin andliga barndom”
884. “Az”
885. Att roten till det onda är okunskap är många överens om. Enligt bibeln sker syndafallet p g a att människan ätit av kunskapens träd; inom new age har man inte ätit tillräckligt, så att säga. I den kristna förklaringen blev människan högmodig, trodde hon var lik gud. New age lär ut just det gudomliga. Finns det ngt problematiskt med detta? Oavsett vad som är sant alltså?
886. Skördelagen, enligt hylozoiken. Lagen om sådd och skörd. O s v.
887. Öst är öst, väst är väst, och aldrig mötas de två”
888. Det här intresset kan jag spåra tillbaka rätt långt. Våren 1987 satt jag på ett studentrum i Stockholm och funderade över hur två av mina inspiratörer, som jag var för sig var så förtjust, tycktes omöjliga att förena! Det var två perspektiv, två kloka personer, som föreföll utesluta varandra. Några år innan hade jag håliit ett föredrag betitlat “Hurra vi tvivlar”. Och innan det hunnit ge ut en tankebok där åtminstone en del av innehållet tangerade ett skeptisk hållning. När jag sökte psykoterapi ville jag uttryckligen träffa någon som inte själv hade ett uttryckligt andligt intresse, eftersom jag kände det som om dessa två perspektiv – det psykologiska resopektive det andliga – riskerade att kortsluta varandra, samt att man hade sina blinda fläckar som överlappade varandra.
889. Det går inte att komma ifrån att även när respondenterna talar om sitt gudsförhållande, och argumenterar väl för ett sådant, så har det något tekniskt över sig: En ständigt pågående relation mellan de två enda väsen som finns, Gud och gudason; livets direkta tal, etc. I detta företer de vissa likheter med dem som uttryckligen inte tänker sig gud som personlig, som “en kraft”, en princip, etc. Är detta lånade ord från dem för vilka en dylik upplevelse är djup och självupplevd, d v s mystikerna? Även om det inte går att ta miste på att respondenterna omfattar dessa föreställningar, denna upplevelse, med starka känslor.
890. Om man skulle försöka sig på att adressera detta dilemma så att säga inifrån new age-ideologi själv, så kunde man påpeka många mystikernas egen uppmaning till enkelhet i tanken, att bli som ett barn, t ex (Tolle, Martinus, Jesus, Krishnamurti, m fl). En av mina poänger är att med en verklighet som har avmystifierats (vilket redan Durkheim förutsåg, år?), i och med den materialistiska vetenskapens enorma landvinningar, och en gynnsam motvikt i form av en andlighet med “barnsliga” inslag, torpederas av nyandligheten, så har vårt enkla sinne förbytts mot något av det motsatta. (Analogt med barnet som alldeles för tidigt tvingas in i en vuxet tänkande eller reflekterande, ett “falskt själv” Winnicott, via parentifierat ansvar eller sexuella övergrepp t ex.)
891. Inledn: Under arbetet med denna uppsats har jag rent av blivit mera positiv och bejakande inför människors andliga intresse än vad jag var innan. Detta beror mindre på de människor jag träffat och intervjuat, och mera, vilket möjligen kan förvåna, på den teori, framförallt psykoanalytisk sådan, som jag behövt läsa in mig på! Ryktet om psykoanalysens fientlighet gentemot religionen har inte uppdaterats, åtminstone är det överdrivet.
892. Titel:
893. “Öst är öst och väst är väst, och om vad som kan hända när de (två) möts. En studie i nyandlighetens psykologi”
894. Ingen kulturteori jag presenterar, utan med betoning på “kan”. Om vad som kan ske i den enskildes psyke (kausalt påstående?) när en västerländskt, sekulärt, avmystifierat tänkande möter ett mycket sofistikerat religiöst tankesystem, med reinkarnation och karma, hierarkier av gudar, med en samhällsstruktur som skapats utifrån religinens syn på individens utveckling, etc.
895. På Freuds tid, och i hans miljö, var religionens ställning alltjämt stark? Åtskilligt av vad som idag är vetskap för oss var mystiskt och oförstått. En tanke… Psykoanalysen med sitt språkbruk och sina anspråk kunde vara en motvikt. Vartefter har psykoanalysen blivit “mjukare” i takt med att samhället blivit hårdare? Men vad så med new age idag, som jag upplever “läcker” mellan världarna? Religionen var rigid och fundamentalistisk då, idag är den gåtfull, öppen för tolkningar… Vad var det jag skrev i en pm till Gunnar B, om psykoanalysen och det “mystiska”?! Hitta!
896. Tack: Tidigare när jag läst olika forskares tack till sina patienter eller informanter har jag tyckt det bkivit väl översvallande. Idag när jag står i begrepp att avsluta denna studie känner jag annorlunda. Jag vill verkligen att mina informanter ska förstå hur tacksam jag är för deras medverkan, för deras många gånger uppriktiga berättelser. Och jag hoppas att de inte känner att jag har förrått dem, även om deras ord fogats in i en analys av andligheten som i vissa stycken är starkt ifrågasättande. Jag vill att de också ska veta att uppslagen till det mesta i denna analys ursprungligen kommit ur egna erfarenheter och i mindre grad från sådant som sagts i intervjuerna.
897. Vad Arlebrand (1992) kallar ockultism eller esoterik i det tjugonde århundradet, i motsättning till nyhedendom (wicca, shamanism, runmagi)?
898. Även om dessa moderna esoteriska tankesystem delar många tankar kan det vara en förenkling att säga att de stått under inflytande från teosofin. Men de gemensamma dragen är så många, hur kan detta komma sig? Rörelsens anhängare hävdar oftast att deras grundare skrivit och talat utifrån en egen upplevelse. I något fall jag känner bättre till, nämligen den danske mystikern Martinus till, verkar inte de biografiska uppgifterna ge stöd åt att upphovsmannen skulle ha idkat några djupare studier av t ex teosofin, varken före eller under de år han verkade och presenterade sin “kosmologi”. Vad det gäller Steiner var han i och för sig en framstående teosof innan han bröt sig ur och bildade Antrolosfiska rörelsen, men skapade sedan under många decennier ett i många avseenden originellt tankesystem, lära. Orsaken till att dessa läror ändå har så mycket gemensamt måste eventuellt sökas på annat håll. Deras storskalighet, framtidstro, m m, kan väl sägas ha legat väldigt mycket i tidsandan vid tiden kring förra sekelskiftet, t ex. Kanske är det också så som individen gärna tänker sig världens konstruktion, när magiskt tänkande och omnipotent antasi ges fritt spelrum: ett urverk av ordning och ändamålsenlighet, löften, med de suveräne individen i centrum för allt? Eller så är det som anhängare till dessa läror själva hävdar, att lärorna kommer ur ett djupt skådande i en för alla gemensam metafysisk verklighet?
899. Mystiskt upplevande: Holistiskt, levande, icke-linjärt, “samtidighet”.
900. Föreställn: Tanken att man själv väljer sina föräldrar kan ses som en ytterlighet av detta att det lilla barnet tar på sig skulden själv, då det vore ännu mera skrämmande om roten till det onda låg utanför en själv, och i ännu högre grad om det är föräldrarna. Att man har makten att skapa sin egen värld, att den är en spegling av ens inre… Barnet som “skapar bröstet”. Man undviker oidipalkonflikten bl a genom att roller i familjen kan ha varit reverserade i tidigare – eller kommande – inkarnationer. Dödsångest via återfödelse. Sorg över sitt eget och andras ålder genom att betrakta sådant blott som illusion, eviga själar. Könets uppdelning genom att tillåta könsbyte mellan liven. Ens relativa obetydlighet och begränsade resurser, genom att man i tidigare liv kan ha varit geni i många avseenden – men mättats, en underordnad position då man tidigare varit mäktig, känslig och försvagad efter starka tider, och allt är löftesrikt – och egentligen ett tecken på avancemang och överlägsenhet, o s v. Tafflighet i kärlek då äktenskapstalangen och behovet av sådant är utlevt, eller åtminstone på god väg att bli det. En underordnad position då man är alltför förfinad, konkurrensviljan är utlevd och motbjudande, som ett uttryck för andlig mognad.
901. Även om new age förklarar världen bättre än gängse kristendom, så kanske det finns en känslomässig sanning med det senare synsättet? Nådetro jämfört med gärningstro. Att få leva på hoppet, ha tillit.
902. New Age löser faktiskt teocidéproblemet. Jag vet inte om de brukar få ett erkännande för detta? Ibland, men inte alltid, tycks det dock ske på bekostnad av en varm gudsuppfattning (och det är klart, utan en personlig gud med möjlighet att agera försvinner kanske grundvillkoren i problemet också?). New Agearen jämför ibland med karmalagen så som man upplever att den implementerats i Indien, med viss råhet och okänslighet för andras lidande (“det är hennes karma”), men det verkar ändå vara svårt att omfatta denna tro utan att den i någon grad trubbar av? Eller är det balans?
903. KASAM, Antonovskij, hur passar detta in? IP1 som kände att hon idag var utan ångest, hade förstått “the law of attraction”, hade fått veta att hennes försumlige far varit en liten pojke som hon förbarmat sig över i ett tidigare liv. Det måste finnas olika slags “kasam”, även hos A? Även hos den schizofrene (för att ta ett extremt exempel) inträder ett tillstånd av relativt lugn i och med den “kopernikanska vändningen”, men till ett högt pris. Det blir en återvändsgränd. Personen? i Cullbergs bok som var tacksam för sin psykos, eftersom hans p-störning annars kanske hade stelnat…
904. “Den kopernikanska vändningen.” Vad var det K upptäckte, vände på? Han insåg att jorden inte var platt? Att universum inte kretsade kring solen? Syftar DKV på att det schizofrene försöker göra denna upptäckt ogjord?
905. Försv.mek: Vändning mot självet? Försvarsmekanismen som “avlastar” omgivningen/bevarar inre objekt som goda. Den kopernikanska vändningen. Man skaffar sig en upplevelse av kontroll. Omnipotent. Andra försvar som kan associeras med new age? Primitiv idealisering (av gurus, upplysta, lärare), dissociation/absorption (dissoc ingen försvarsmekansim? Enl Tor W.). Matcha utifrån DSM eller PDM, vilken “nivå” dessa mekanismer egentligen hör till?
906. Detta att vilja se hur alla bitar “faller på plats” är något mänskligt, alla kan nog känna igen sig, också en uppsatsförfattare. Men hos den nyandlige har denna tendens fått ett så mycket större utrymme? Eller så är det sanningen.
907. Par-schizoid position under press, då också intrycken och omständigheterna reduceras till enkla kategorier, rätt och fel. Adolescensen, likaså. Här passar också fenomenet med konspirationer, som är vanligt förekommande inom vissa delar av nyandligheten, in. Det finns en fiende, ofta på hög nivå. I den mogna religiositeten finns det ju inte längre plats för en Djävul, t ex. Många kristna skulle tycka det var en grov förenkling, medan för andra passar detta bättre. Detta är så klart inte slumpvis hur vilken person som håller sig med vilken tro! “Djävulen” inom new age är dels den illasinnade delen av andevärlden, i vissa fall, konspirationer (som har andliga kopplingar) i andra. Men motsatsen till detta är ju inte “allt är mycket gott”, utan den nyanserade känslan som kommer av att man förmår behålla en upplevelse av att man själv liksom andra har såväl mörka som ljusa sidor, och tragglar på bäst man kan.
908. Inledn: Hur analysera new age? Efter utv.psykologisk stadiumteori, efter karaktäristiska försvar (vilka hör ihop med olika faser elle organisationsnivåer)??
909. Det esoteriska new age är/har en “grand theory” om hur allt hänger samman. Detta må vara otidsenligt, och ha vissa drag av den tid då många av dem grundades och/eller hade sin storhetstid, men det är ett faktum. Teocideproblemet är bara en av de saker den erbjuder ett svar på.
910. Tänkandet primitiviseras.
911. “Doors”, Jim Morrison.. Gå genom dörrar.
912. Bion och Krishnamurti, om att inte “minnas” (Bion i art om minne o begär, Km i Att vara fri, t ex)
913. Den sociala responsiviteten (Asplund), kopplat till “falskt” respektive “sant själv” (Winnicott).
914. Hypotes: Den esoteriska nyandligheten (som jag avgränsar så att den omfattar som viktiga tankar reinkarnation och karma, föreställer sig att individen kommer till den här världen med i någon mån ett öde som redan är bestämt, samt har en positiv bild av att människan utvecklas emot allt större fullkomning) tillhandahåller ett tankesystem som i form av studieobjekt (i de fall detta inte är något självupplevt) har – helt oavsett deras faktiska sanningshalt -en potentiellt skadlig förlamande eller nedbrytande inverkan på den genomsnittlige anhängarens/ kognitiva förmåga, beredskap att hantera erfarenheter på ett moget, åldersadekvat sätt..
915. Forskningsfrågor: Hur upplever och resonerar den nyandlige kring de eviga frågorna? Hur upplever och relaterar han eller hon sin egen uppfattning till de gängse kristna och materialistiska svaren, så som hon upplever dem?
916. “ÖST ÄR ÖST OCH VÄST ÄR VÄST OCH IBLAND MÖTS DE
917. En studie i nyandlighetens psykologi”
918. Omnipotent kontroll, magiskt tänkande, annulering, omnipotenta fantasier… Är det bättre att tänka i termer av pre-oidipal/adolescent fungerande, än borderline?
919. Titeln: Denna typ av andlighet har flera källflöden. Kopplingen till “Öst” dels via teosofins och liknande som i sin lära från slutet av 1800-talet tog upp element från bland annat hinduismen – och hade betydelse för bl a den spiritistiska läran m fl – dels från direktkontakten med indiska gurus, från slutet av 60-talet och ett par decennier framåt, antingen de själva kom till väst och rekryterade lärjungar (Maharishi t ex, med sin TM-meditation) eller resenärer som besökt Indien och attraherats av denna typ av andlighet återvände hem och vittnade om vad de upplevt. Idag kan man väl säga att dessa två strömningar lever kvar, dels i form av den mera intellektuella “esoteriska” nyandligheten, dels i den mer upplevelsebaserade, med fokus på självförverkligande, healing, etc?
920. Vad kan vi sluta oss till, utifrån bibeln, och utifrån vad andra – samtida och sentida – velat vi ska se, om Jesus coping strategies? Anknytning (han ville ha lärjungarna nära sig i Getsemane, vaka md mig), mer?
921. Titel: Förmodligen har forskning på samhälls- och kulturnivå gett intressanta resultat, med relevans för ämnet “andlighet och psykiskt mående” etc, men det ligger utanför ambitionen med denna studie att presentera sådant. Bara något kort om de effekter som kan tänkas ha med kulturmötet att göra: Vad som utmärkt samhället, vilken roll andligheten spelat, i Indien respektive Sverige. Och vilka fördelar och prövningar som kan tänkas när olika världar mixas. (Ackommodera resp assimilera?)
922. Björn om hur tron gör anspråk på att kunna mäta sig med vetandet i ett samhälle. Och att man får svårt att orientera sig.
923. Titel: Vilken vikt ska man lägga vid att hinduismen inte är en monoteistisk religion, och inte heller buddisken, som också den lämnat rika bidrag till new age som vi känner den? Teocideproblemet är kanske förbehållet de monoteistiska lärorna, där det finns en allsmäktig gud som skulle kunna agera? Man har vidare känslan av att en viss hårdhet i den indiska kulturen – speglat i karmatanken, kastsystmet, o s v – som där är kollektiv, medan den då den importeras till väst, blir omplanterad i en individualistisk, i hög grad sekulariserad, kultur. Reinkarnations- och karmatanken utgjorde strukturerande, intellektualiserande – ja rent av samhäleliga – funktioner. Det kollektiva, familjen utgjorde värmen. Så var det kanske i Sverige en gång i tiden också. Men idag står samhället för det kalla, och andlighet-konst, den närmaste famikjen i den mån man har någon, för värmen. När man implementerar det indiska filosofiska rättvisesystemet i ett individualiserat samhälle blir det för mycket struktur och kyla? Man tar inte den myllrande gudaläran, säkert nyckfull och magisk som vår gamla asatro, ägnad att förundras över, utan bara själva paragraferna och befordringsgången, s a s. Det är på sätt och vis lika andefattigt som att göra demokratin till religion. Den kommer inte att kunna fylla ett andligt behov, att få växla upplevelsevärld och perspektiv ibland.
924. I likhet med buddhism och konfucianism kan man likna den esoteriska nyandligheten vid en “elitlära”. Den saknar det lull-lull som i asiatiska kulturer får allmänheten att hålla fast vid sin folktro, sin husgud, etc. Den är mera en filosofisk utläggning. Var finns magin? Kanske är new agearna t o m mer utelämnade åt sig själva och sin förbenade klokskap än de materialistiska forskarna de så ofta föraktar. Vetenskapsmännen har i alla fall rymdens och atomens mysterium.
925. Att leka: Att inte veta, att vårda sig om mysterier. Julklapparna ska inte öppnas före julafton, men man kan gissa och fantisera vad som finns inuti dem. Den vuxna sexualiteten är gåtfull och gäckande och bör så få förbli, tills det är dags. Ibland sker saker för fort. I det senare fallet är det den egna impulskontrollen som brister, i den förra är det omgivningens. Vilka metaforer kan användas för hur sanningen, på ett för tidigt stadium, faktiskt kan bli något olyckligt? Jo, en sexualitet som väcks för tidigt, det är en träffande liknelse. Någon som i förväg avslöjar slutet i filmen man just tittar på. Framtiden bryter in för tidigt.
926. Öst är öst. Den indiska gudaläran påminner en hel del om vår egen pre-kristna religiositet. Det är ju också så att vissa ord går igen… Brahman, världssjälen som ligger i rymden och sover, och vars varje svettdroppe ur porerna blir ett nytt universum, är samma ord som den nordiske guden – och Borlänges stolthet! – Brage. Fler?
927. Öst. Då var religionen, gudavärlden, det andliga, på utsidan. Idag är det på insidan? Vad var på insidan då? Och på utsidan idag? I öst respektive väst? Kan de två “världarna” fångas också så? Det objektiva respektive det subjektiva?
928. Titel: “När två blir ett” – Schizo-paranoid vs depressiv position. Fusionera? Fission? Momopolisering som följs av degeneration. Bra med konkurrens.
929. “Förheligandet av självet” etc (Heelas). Men också av andra, idealisering hos många. Av andra vuxna, på ett sätt som kan verka adolescent. Och att man fäster sitt hopp till den eller den tekniken, fotbadet X, ljud-med-teknologin HoloSync, reningskurer, etc. “Grejor.” Men skiljker sig detta intresse från den vanliga konsumtionsmönstret? Är det inte bättre att satsar på personlig utv än bara köpa onödiga prylar, “årets julklapp”, etc? Smink, mobil, senaste modet? Men jag tror ändå det är något ändå, som rimmar med grundproblemet med new age!
930. Mitt sample, med dessa kriterier, visa sig ändå vara i stort sett två olika grupper – som dock delar dessa grundläggande föreställningar: en grupp repr av HK, den andra av esoterikern NN.
931. Att komma bortom “dualismen”. Att i medvetandet odla föreställningen om, och försöka förverkliga, ett tillstånd där motsatserna gått upp i varandra, etc, ställer särskilda krav på medvetandets fundament. Könens, livets (liv-död), generationernas, lärandets (lärare-elev) dualitet. Det man kunde eftersträva istället är väl att motsatserna, inte upplöses men oscillerar och dämpas ngt, som är naturligt då det andra aldrig helt uppges.
932. Själv och andra, yttre och inre, gammal och ung. Timligt och evigt (LB2 i början, enl Indra!). Motsatser man kan vilja upplösa eller jämna ut, av olika skäl. Möjligen är de djupast sett “illusioner”, men med vilken motivation, och utifrån vilka behov, vill vi undkomma dem? Konstnärliga upplevelser är också illusioner. Hare Krsna-munken kan vilja intala sig att en vacker kvinna bara är blod, ben och vätskor, kirurgen kan behöva distansera sig likaså. Men den älskande?
933. Yin och yang. Hur ska den symbolen förstås rätt? Grunden går att vara överens om, men sedan finns ett spektrum av tolkningar – även om ordagrannt ungefär identiska – som går från stor förvirring till djup visdom. Vad vill det egentligen säga att en fläck av det ena finns i det andra och viceversa?
934. Jag relativt ointresserad av sådana personlighetsfaktorer som kan göra att en specifik individ attraheras av new age. Men jag tror absolut att det går att hitta sådana drag (Granqvist, Farias, m fl). Att individer med sådan läggning, anknytningstyp, etc, är överrepresenterade inom new age. Men själv är jag mest intresserad av det allmänmänskliga, och vad det är med new age som har en potentiellt “primitiviserande” inverkan på flertalet av oss. D v s egenskaper hos läran, som kan locka något i oss alla.
935. Vi har alla (även om somliga förmodligen har mera av det) kapacitet att reagera med hypersensitivitet, thin boundaris, schizoitt, o s v, när vi frestas/påfrestas tillräckligt mycket. Vi har alla en “breaking point”, och förmodligen vissa andra punkter innan det, där vi kommer att börja agera på ett mera infantilt, schizo-paranoitt, bpo-liknande, förenklat vis, och uppvisa vissa typiska drag. Jag låter också min hypotes inspireras av new age-ideologin, t ex så att jag håller tanken levande att new age kanske ger en någorlunda sann bild av verkligheten, men svårsmält ännu, och besvärlig att leva utifrån.
936. Dröm, reaktion på sensorisk deprivation, feberhallucinationer, berusade, förälskade, svartsjuka… Tolka in figurer i skuggor, när mörkrädd. Vi kan alla känna igen sådant i och med oss själva. “Förändrade medvetandetillstånd.”
937. Mitt relativa ointresse för vad som är sant och eventuellt signifikant på gruppnivå beror också på att jag är intresserad av individen. Utmaningar i psykoterapi, t ex. Då är det till mindre hjälp att veta att thin boundries korrelerar signifikant med gruppen “new age-anhängare”, och mera vad som kännetecknar själva läran, på gott och ont, och vilket tryck/vilken frestelse den kan representera för individen. Mitt övertygelse är inte reduktionistisk, jag har stor respekt för arb av Granqvist m fl, genusstudier (kv emancipation via new age) osv. Jag tycker bara detta perspektiv är så intressant.
938. Inledn: I gruppen “tunnväggiga” t ex som. forskningen visar, kan finnas dels de som hade det från början, dels de som är det under inflytande från den “uppluckrande läran”, dels de som utvecklat sådana beständiga drag i och med sitt intresse. Personer som söker psykoterapi t ex, vilken grupp hör de till? Är det viktigt? Alla blir försvagade under dåliga villkor, alla stärks av goda villkor. Psykotiker blir psykotiska av att gå hemma och älta, vända på dygnet, äta dåligt, etc. Alla kan känna igen sig, förmodligen, om man lever så torftigt under en tid, att det gör något med en. Vad är sjukdom, vad är omständigheter, och spelar det någon roll? Diagnos? Om man riktar fokus emot omständigheter kan man höja medvetenheten och livskvaliten för många – också sig själv!
939. Inledn: Många skaffar sig dessa intressen i unga år när de ännu överskuggas av ett adolecent tänkande, en “ungdomsborderline”. New age kan då passa väl, liksom ett mera extremt politiskt engagemang.
940. New age är en drog, som går direkt på det kognitiva systemet, utan att ta en omväg via den fysiska organismen. Den kan vara upplivande, frigörande, men också nedbrytande.
941. Kritik från psykoanalytiskt håll gentemot anknytningsperspektiv och -forskning på religiositet (Rizzuto vs Granqvist, m fl)
942. Kanske är det lättare att se något gemensamt i alla olika new age-uttryck med hjälp av psykologin, än via historia eller sociologi, etc. Psykologen ser det kanske lättast?
943. Andlighet eller spirituality är som kultur ett ord som kan användas till all möjligt. Konst, filmjölk.
944. Från början samhäälskritiskt, idag filosofi om “överflöd” mm (HNA, s13) kapitalism.
945. New age jämfört med feminism -båda är spretiga, men ändå en rörelse? HNA
946. Transliminality, skinlessness, hypersensitivity, thin bounaries, o s v, många begrepp som sägs beskriva new agearen. Hade personerna detta innan, har de fått det med sitt intresse? Har de fått dessa drag förstärkta?
947. Farias o Granqvist. Trad religion ger inga utslag i variablerna. New age ger det mer eller mindre på alla. Det är inte fel att tala om olika slags andlighet.
948. Jag tycker att det är viktigt att se också den positiva sidan av alla “symptom” som tycks utmärka den typiske new agearen. De kan vara egenskaper som kommer till glädje med tiden, i en ny värld?
949. Genetiska studier, neurops… När det gäller rön som kan informera och berika ett psykoterapeutiskt arbete med new age-anhängare, så tycker jag det är viktigare att utgå från det allmänmänskliga och hur en sådan här tankevärld kan påverka eller interagera med individen.
950. Idoldyrkan, identitetssökandet – stressen att hitta sin grej, odödligheten, upptagenhet vid den egna kroppen, skönhet och hälsa, sv/v tänkande (om jag äter en bit x så är det förskräckligt), svårt att vänta, konflikten med såväl vetenskap som etablerad religion (samtidigt som använder naturvet forskningsrön som argument för sin sak, och en teknisk jargong, liksom flera alternativa testamenten) – vetenskapen och kyrkan representerar ett slags vuxenvärld som man revolterar emot, “projicerar ut” sitt inre tumult. “Splitting”, vi ljusarbetare… Vilken roll blir då över?
951. Jag har två läsare som jag skriver för: dels psykolog eller psykoterapistudenten med psykodynamisk inriktning, som är åtminstone lite nyfiken på den andliga dynamiken; dels den som är väl förankrad i nyandlighet eller new age och har en öppenhet för den psykologiska dimensionen i en andlig övertygelse.
952. Result:
     • Gudssyn som är opersonlig eller semi-personlig? D v s intervjupersonerna kan tala om en värme, solstråle riktad mot envar, bön. Men ändå inte den personliga uppmärksamheten som också kanske lättare kan förbytas i tvivel: “Gud i himlen ser min nöd, men ingriper inte. Kanske finns han inte ändå.” EN uppvisar ett spektrum med avseende på gudsbild, det är sant, men vid sidan av den barnatroende kristne, t ex, blir det tydligt att detta spektrum bara är ett mindre avsnitt av ett större spektrum.
     • Ett fullkomlighetsideal, icke-egoism, androgynt.
     • Teocideproblemet löst. Karma ger en förståelse.
     • Svår bakgrund, svartsyn, självmordstankar
     • Olika mogenhetsnivå, fastän delar de grundläggande föreställningarna om reinkarnation och karma. Motvilligt, i vissa fall, vill tillstå att karmalagen “löser” lidandets problem, medan andra mera konstaterar att lidandet inte längre är något bekymmer.
953. Krit: Att reinkarnation och karma är välfunna som kriterier. Att dessa vid närmare granskning också var de items som förklarade mest i Pehr Granqvists forskning med NAOS (PG, personlig kommunikation, 2009-10-07).
954. Result: Att beskriva tillvarons paradoxer, uppleva, på olika mognadsnivåer. Å ena sidan att uttala sig motsägelsefullt, å andra sidan att man inte vill uttala sig eftersom det bara bristfälligt kan fångas. Det mystiska.
955. Result: Utan att hemfalla åt att försöka göra kvantitativa analyser av kvalitativt material, så är det ändå vissa gemensamma drag ho flertalet av mina respondenter: T ex att det andliga intresset följer på en period när de haft det svårt, ett slags kris. Det är sällan en “omvändelse”, utan snarare frukterna av ett intensifierat sökande.
956. Inledn: “Esoterisk nyandlighet” i sig en motsägelse. Esoterisk handlar ju om sedan länge förvaltad men fördold kunskap, mysteriedimensionen i de stora religionerna ev (d v s den gamla vanliga andligheten). Mina respondenter ovilliga kar sig själv som new age. Rent av öppet kritiska: blivit för kapitalistiskt, ytligt, m m. Nyandlighet är ett etablerat, alltför vitt, begrepp för att kunna reduceras till de kriterier som gäller för studien. Flertalet respondenter torde kunna acceptera etiketten ENA/EN. Och för de som företräder gängse new age är det just det esoteriska elementet som jag velat komma åt: reinkarnation, karma, o s v. Det är också i en västerländsk kontext: inte esoriken på medeltiden (även om den skulle ha förvaltats helt oförändrad sedan dess), inte heller dessa föreställningar i dagens Indien t ex.
957. Result: Den sociala dimensionen. Gå på olika ställen med gruppmeditation. En annan är medlem i esoterisk organisation, men påpekar sitt oberoende. Att allt han kommer att säga kanske inte stämmer med vad organisationen står för.
958. Metod: Betonar att fokus är på dem, hur de kommit fram till sin livssyn, och inte på den officiella uppfattningen hos deras org.
959. Titel: “ÖST ÄR ÖST OCH VÄST ÄR VÄST OCH IBLAND MÖTS DE – En studie i den esoteriska nyandlighetens psykologi”
960. EN, ENA, DENA, ESNA.. “Esoterisk nyandlighet” konstitueras av ett fåtal villkor: nutida, västvärlden, reinkarnation, karmatanken, att man har en läxa i detta livet att lära, att individen utvecklas mot större fullkomning. Rörelse, som MK, eller en individuell mix. Esoterisk? Är MK “esoterisk”? Nä, i strikt mening är den kanske inte det. Men den uppvisar så många likheter med teosofi att den kan klassas på samma vis.
961. TITEL
962. CITAT
963. ABSTRACT
964. PRESENT
965. TEORI
966. DEF
967. KRIT
968. METOD
969. GUIDE
970. RESULT
971. DISK
972. SMNF
973. REF
974. BILAGA
975. REINKARNATION
976. KARMA
977. FRAMSTEGSOPTIMISM
978. VÄST
979. FREKA-andlighet “framstegsoptimism baserad på reinkarnation och karma”
980. NYANDLIGHET/NEW AGE (N/NA)… Att de två begreppen satts samman ska inte förstås som en addition av alla de egenskaper som de två var för sig brukar associeras med, utan som en ömsesidig insnävning. Det inom nyandlighet som liknar new age+det inom new age som liknar nyandlighet?
981. “Kärn-new age”
982. FRAMSTEGSOPTIMISM BASERAD PÅ TANKAR OM REINKARNATION OCH KARMA, I EN VÄSTERLÄNDSK KONTEXT- “FORK-V”
983. KORV – KARMA OPTIMISM REINKARNATION VÄST
984. REKA – REINKARNATION KARMA
985. REKO – REINKARNATION KARMA OPTIMISM
986. “REKO-system” De är likartade inom new age, inom teosofi, m fl. Ett reko-system är ett slutet, allt förklarande, system med stora effekter på psyket. (Eller kalla det “RK-system”.) R… Individen föds gång på gång, det finns ingen död. K… Skördelagen, “som du sår får du skörda”, du möter fiender och vänner igen, via R.
987. METOD: Urval inte skett så aktivt, men jag tycker att det blivit en god mix av kön och ålder. Ev kvinnor från new age, män från esoteriken. Men detta speglar ev verkligheten.
988. DEF: Vartefter blivit rätt trött på att försöka trycka in den grupp studien fokuserar på – individer inom nyandlighet/new age-spektrumet som delar vissa (grundläggande) föreställningar – och jag kommer för enkelhetens skull i studien att ibland hänvisa till något jag benämner RKF-system, vilket står för “andligt tankesystem i vilket Reinkarnation och Karma är centrala begrepp, och en på dessa baserad övertygelse om själens gradvisa utveckling mot större Fullkomning”. Ingredienserna för detta fanns med som kriterier i min efterlysning och alla dem jag intervjuat har haft det gemensamt att de förfogat över ett sådant RKF-system, om än lite olika beskaffat och mer eller mindre elaborerat. Motivet för eller värdet av ett sådant nytt begrepp är dock inget som jag har diskuterat med mina respondenter.
989. RKF-system: Det kristna tankesystemet har något slags uppfattning om “sådd och skörd”, men inte så absolut. Liv efter döden, men inte upprepad återfödelse. Bli god kristen, men kanske inte riktigt till “fullkomning”. Hinduisk tro har R och K, så klart, men inte det stegvisa fullkomnandet. Buddhism? Fullkomning, men K och R? Dock delas dessa tre av en mängd individer och läror inom spektrumet nyandlighet/new age, för vilkea det kanske är nödvändigt att mynta ett nytt uttryck, annars försvinner de i mängden. (Men inte alla… Krishnamurti t ex, och hans anhängare, talar om F/E men inte om R och K. Liksom “NLP” t ex? Wicca etc har fokuset någon annanstans?)
990. Bakom dessa tre kriterier står ingen djupare analys eller undersökning, eller någon uppfattning om att dessa skulle vara de absolut viktigaste eller mest centrala, eller att omfatta just dessa tre är bättre eller sämre än att inte göra det. De är ganska godtyckligt valda. Man kunde ha två av dem, eller två helt andra. Eller lägga till “gudstro”, så man fick fyra bokstäver, men kanske uteslöt någon eller några informanter? (Dock stöd från Granqvist, RK viktigast!) Man kunde undersöka den “grupp” som har F, men saknar R och K (Krishnamurti). Eller Hare Krsna som har R och K, men saknar F. Eller “terapeutiska läror” t ex som har F och K. Framgångideologier som lär ut att “tanken är skapande”, hur vi “skapar vårt överflöd” – de har K, men inte nödvändigtvis F, och inte heller R. K och eventuellt F (“gärningstro”?). Det finns kanske någon lära som är helt “automatisk” och har R, kanske F, men inte K (“nådetro”?) Bara R? (Steiner om djuren?) Kristendomen som har som “lilla k”, en skördelag som inte är så omfattande som inom new age, o s v. Andra nöjer sig med fysisk fullkomning, ett slags “lilla f”. Andra menar att visserligen fungerar tillvaron med R, men spelar man sina kort rätt och lägger manken till, går det att bli klar mycket snabbt, d v s ett “lilla r”, kunde man säga.
991. DEF: Samtidigt, detta sagt, så förefaller de dyka upp ofta tillsammans, speciellt inom de esoteriskt influerade lärorna. Och sammantaget “löser” de och besvarar flertalet eviga frågor. (Gud varierar från nästan inte alls, över kraft, till varm närvaro.)
992. Inom new age är RKF-system mycket vanliga (Granqvist, om R och K!). Men mina respondenter vill inte gärna förknippas med detta begrepp. Och inom nyandligheten ryms så många olika typer av andlighet: buddhister, Krishnamurti, kristen mystik, m fl, wicca och nyhedendom, att den termen blir nästan oanvändbar.
993. DEF: RKF-system så intressanta, eftersom de potentiellt kan fungera som så starka försvar! Eller så kan de vara djupt reflekterade, och – det måste man erkänna – ganska tilltalande: “stora teorier” som löser många av de eviga frågorna, bl a teocideproblemet. (En undervisning som Krishnamurtis kan vara tilltalande också, men egentligen förklarar den mycket lite. Den lugnar, hjälper att fokusera på den personliga, mentala utvecklingen, håller hoppet levande, etc.)
994. “RKF-system” kommer att refereras till i synnerhet i resonemangen kring psykiskt mående, riskerna med viss typ av andlighet, psykoterapi, m m. (Där jag hittills i mina anteckningar använt begreppet “new age”.) Det används inte i förbindelse med resultaten i relation till vad mina informanter berättat, eftersom jag där önskar lägga mig närmare deras eget språk.
995. Som jämförelse kan man säga att den gängse kristna världsbilden också den är ett RKF-system, eller snarare ett “litet” rkf-system: Det finns ett liv efter döden, kanske uppväcks man till det tusenåriga riket, och sen får man fortsätta till himlen. Det finns ett uttalat “som du sår får du skörda” men som oftast begränsas till vilkoren för att man ska få komma till himlen, och t ex inte alltid varit något hinder för att gå i krig. Som kristen förväntas man förbättra sin karaktär och öva sig på ett dygdigt liv. De mest ambitiösa går i kloster. Somliga kan bli helgon. Men att man skulle kunna bli lik Kristus, som ändå är en ganska vanlig föreställning inom new age, den målsättningen har man inte. Således ett slags “litet” rkf-system.
996. DEF:
997. RKF=new age, MK, teosofi, o s v
998. RK=hinduism
999. KF=”självförverkligande”, “tanken är skapande”, zen
1000. RF=ett slags nådetro?
1001. R=Steiner om djuren? Ett slags “evolution”?
1002. K=”skapa ditt överflöd”
1003. F=Krishnamurti, (taoism?)
1004. RK=hinduism?
1005. rkf=kristendom, (judendom, islam?)
1006. (Detta är ju spekulationer. Några är dock viktigare än andra för denna studie…)
1007. DEF: Kallar det (tanke)system, och inte “(tanke)modell”, teori, hypotes, etc, då det bara är till mindre del en intellektuell sak, ett val man gör. Kanske har det nära koppling till ett individuellt psyk fungerande, som grundläggs tidigt (Granqvist), kanske inte.
1008. RKF-system. Oslagbart system, besvara alla eviga frågor. Aktualiserar och stillar alla pre-oidipala fantasier. Faktiskt en “grand theory” som kan verka mycket tilltalande. Men samma nackdelar och frestelser som alla stora system. Och man kan behöva undersöka vinster, motiov, med att upprätthålla ett så stort system. Kontroll?
1009. Mysteriet, i någon mening leken, står i omvänd proportion till RKF-systemets fullständighet.
1010. Att inte lägga sig till med ett RKF-system för att möta livet, beror inte nödvändigtvis på nonchalans eller bristande begåvning etc. Liksom dessa karaktäristika inte automatiskt ät tillämpliga för den som köper ett kuvert i taget, (och aldrig kan vara riktigt säker på att finna ett nästa gång han behöver). Det är kanske en läggningssak. Att köpa ett helt paket med kuvert när man väl handlar är så klart smartare, på sätt och vis. Men det kan också vara bristande tillit som röjer sig i en sådan åtgärd. På samma vis med den heltäckande, metafysiska lösningen.

1011. RKF-systemet är inte hypotetiskt, utan deskriptivt, fenomenologiskt. Dessutom finns inget påstående om att dessa egenskaper i tankesystemet skulle vara de enda viktiga, eller ens de viktigaste. De är ett sätt att beskriva det på. Att det är just de här egenskaper som lyfts fram motiveras delvis av forskning (Granqvist et al) och även andra sammanställningar av vad som är gemensamt för konstruktet new age: reinkarnation, karma och föreställningen om fullkomnande. Så dessa bitar är om inte de enda, eller ens de viktigaste, så åtminstone tre av de viktigare, det vågar jag påstå.
1012. Borde Gudstro vara en av delarna man tittar på? En föreställning om något översinnligt är ju gemensamt för så gott som alla andliga läror. Eventuellt kunde man strukturera utifrån slag av gudsbild? Men det kanske görs bäst i en annan modell.
1013. Den ifukariska (kom jag på några dagar senare) modellen är ju en modell, men annars kanske man bättre kallar det för ett ”tankesystem”. Ordet system väljs dels, framför begrepp som hypotes, teori etc, eftersom det har mycket lite med ett medvetet val, eller något som lätt låter sig förkastas. Dels för att – och här blir det mera hypotetiskt – dessa delar tillsammmans bildar just ett system, som passar väldigt bra ihop. De blir en helhet, med vissa konsekvenser för t ex om man går i psykoterapi. Om terapeut och/eller klient har tänker och resonerar utifrån ett sådant system.
1014. De bildar ett speciellt starkt system, med konsekvenser för bl a psykoterapi. Om man bara omfattar en av dessa bitar, t ex karma, så kanske man mycket betonar sådant som att ”tanken är skapande”, ”man skapar sin verklighet”. Då hamnar man kanske närmare annan patologi. Likaså om man bara fokuserar på ”fullkomning”, att man momentant, här och nu, skulle kunna förverkliga sig själv och sin stora potential. Då påverkar det eventuellt sådant som realitetsanpassning. Så då måste man ändå säga att dessa tre ihop medför en viss stabilitet, där individen inte kan löpa amok, på samma vis. Den som bara är fokuserad på reinkarnation eller återfödelsekomponent, vad kan man säga om det? Den ligger kanske närmare det kristna? Närmare ett slags evolutionslära, det vanliga, på sätt och vis. Där man varken fokuserar på det personliga ansvaret, inte heller på sin fullkomning. Reinkarnationsbiten liknar ju också olika stadiumteorier, som Erikson m fl. Det passar med New Age, men inte med gängse hinduism, där det inte automatiskt går framåt. Inte heller inom kristendomen.
1015. Det hypotetiska är inte att dessa tre finns. Det gör de ju. Och jag ha ju efterlyst just dem. Det hypotetiska ligger ju i föreställningen om att de skulle stå i ett speciellt förhållande till varandra. De kanske inte kan sägas förutsätta varandra, men det är något som gör att de lätt dyker upp tillsammans. Reinkarnation och karma hör ju ihop sedan länge, inom såväl buddhism som hinduism. Fokus på fullkomningen kanske kommer mera från New Age (Heelas, ref!), ”heliggörandet av självet”. Fullkomlighetstanken är ”modern”, att man ens intresserar sig för den bygger på en mera individuell livssyn. Och kombinationen av reinkarnation och karma möjliggör ett slags ”överväxel” i det individualistiska projektet. Individualismen har nog med frestelser i sig själv, men med understöd av de två urgamla föreställningarna – en ifukariskt livsåskådning – så blir det förstärkt.
1016. Det finns de som menar att också Kristus ska ha undervisat om reinkarnation, och att detta skulle ha sorterats bort på ett eller annat kyrkomöte. Men vad man kan konstatera är dock att denna tanke inte spelat någon roll i varken det västerländska samhälleliga eller andliga liv. Hos oss har fokus på mera legat på familjen och möjligheten att kunna leva vidare via sin avkomma. (Men detta är väl viktigt också inom det traditionella indiska samhället? Så det är snarare en del av det kollektivistiska?)
1017. Så fullkomnandeambitionen är den västerländska komponenten, reinkarnation och karma är import.
1018. Att jämföra RKF-system med t ex IWM. De senare är just modeller, att personen har byggt upp en modell, och man pratar om det så.
1019. Att namnet är rätt tekniskt, tråkigt, är bra då det är ett konstrukt som inte tjänar på att vara lätt att prata om.
1020. Etiskt eller ”emiskt”? New Age är problematiskt då färre och färre själva vill kalla sig för detta. Hellre vill de kanske kalla sig nyandliga. Men då hamnar de i en mycket större grupp. Nyandlighet har ju en uttalat andlig komponent. New Age har kanske inte det längre, här kan man få plats med olika behandlingsformer t ex som inte förutsätter eller presenteras ihop med en andlig världsåskådning. Så inom new age kan man samla många olika praktiker som knappt ens behöver vara andliga.
1021. Motivation till att hitta ett begrepp – frustrationen – kom ju bland annat från de besvär jag hade haft med att adressera mina försökspersoner. Många som varken ville kategoriseras som new age eller nyandliga (och ockultister eller esoteriker kanske inte skulle fungerat heller). Ett begrepp som är helt deskriptivt vore förmodligen mindre kontroversiellt. Eftersom såväl new age som nyandlighet är så heterogena begrepp så känns det som om ingen borde opponera på ett begrepp som försöker skapa lite reda. Men begreppet kanske inte kommer att användas av anhängare själv. Dess värde kommer att avgöras av om det gör sitt jobb. Och det upplever jag att det kan göra.
1022. Fukarisk betonas och böjs som ”arkaisk”. En fukarisk lära, ett fukariskt tänkande, o s v.
1023. Min ingång till ämnet har två sidor. Dels en långvarig bekantskap med denna typ av tänkande, som jag söker hos mina informanter. Dels har jag lång erfarenhet av psykoanalytiskt tänkande, och psykoanalytisk praktik. Jag anser att jag har kulturkompetens från dessa två områden, och jag upplever att jag har tillräckligt på fötterna för att åtminstone kunna göra en skiss över området. Har förtrogenhet och ett intresse, och jag tror att jag har en kompentens att relatera dessa världar till varandra. Min bekantskap med dessa områden var för sig är relaitivt grund, mina förkunskaper och min inläsning, men i uppgiften att ställa dessa världar i förhållande till varandra känner jag mig relativt väl förberedd.
1024. Vilka andra begrepp finns? Ockultism kommer nära, men den har väl också en religionshistorisk grund. Och inte ens jag, som haft denna typ av världsåskådning länge, kände igen kopplingen till eller definitionen av ockultism. Det är också – ofta – en modernare typ av andlighet, som inte bara odlas i slutna sällskap längre. Och fokus ligger ju på individen. Man kan till och med tänka sig någon som snickrar ihop en världsåskådning med dessa komponenter helt på egen hand. Det känns långsökt att kalla dem ockultister. Ockultism har idag också en nedsättande klang.
1025. Nyspråk är ett fenomen inom sektforskningen. Bland mina respondenter var sådant inte så vanligt förekommande, men dock. Plötsligt kunde ett vedertaget begrepp dyka upp i ett oväntat sammanhang: mänskligt, logiskt, o s v. Det är skillnad på om personen använder ett nyskapat begrepp eller ett ord med vedertagen betydelse på nytt sätt, men visar att denne förstår om innebörden är oklar (eller en helt annan) för mottagaren – eller om denna språkakt genomförs utan en sådan reflektion. När t ex martinusanhängare definierar om ordet “mänskligt” t ex, som sedan får gälla för det fullkomliga, och kontrasterar det emot “djuriskt” och “jordmänskligt”, som är en mellanform. Med denna operation förlorar man ett sätt att uttrycka (och att tänka kring denna sak försvåras samtidigt?) något viktigt.
1026. Individens fukares (subst). En fukaresisk världsbild (adj). Värlsdbilden är fukaresisk, v-na är fukaresiska. Döpa om RKF till FKR-system? “Fukar”, en fukar världsbild? Att tänka fukart, ex på fukara tankegångar, en andlighet av fukar typ (FU)llkomning(KA)rma(R)einkarnation. Kan man se MK som en del av fukarismen. Ett tecken på lärans fukariskhet? Fukarhet? Fukaristisk andlighet?

1027. En fukar andlighet.
1028. Han tänker fukart.
1029. Fukara resonemang.

1030. En fukarisk andlighet.
1031. MK är en del av fukarismen.
1032. Han tänker fukariskt.
1033. Fukariska resonemang.

1034. En fukaristisk andlighet.
1035. Han tänker fukaristiskt.
1036. Fukaristiska resonemang.
1037. I Löwendahls, L. “Religon utan org” (Symposion)… 36% av svenskarna vill kalla sig privatreligiösa.
1038. På eng blir fukarisk “fukaric” eller “fukarish”?
1039. Böjs och betonas som “arkaisk”… Tänka arkaiskt. Arkaiska tankar.
1040. Fukarisk är ett begrepp som liknar monoteistisk t ex, det är fenomenologiskt, inventoriskt, till skillnad mot andra indelningar… (Ockult? Esoterisk?) Nyandlig?
1041. Jag har under ett par decennier intresserat mig för dessa tankar och upplevt att de kunnat förklara mycket. Idag står jag i begrepp att avsluta min utbildning till psykolog – och påbörja en ny: till psykoanalytiker – och det här arbetet utforskar jag dessa två världar i relation till varandra, och vad det innebär att vara människa. Teoribakgrunden är mer bred än djup, det ska erkännas. Detta kan förklaras dels med att jag själv blivit så gripen av uppgiften att jag velat förstå ämnet i sin hela komplexitet. Att jag också redovisar det på så vis beror också på att jag vill skriva den text jag själv velat läsa. Under mina fem år på utbildningen har den religiösa dimensionen i människors liv inte berörts ens i en bisats. Varför det är så kan vara lite svårt att förstå. Kanske har det att göra med att psykologin som akademisk diciplin är så ung, så att man inte vågar riskera något? Frågor om klass, etnicitet, och i någon mån genus, är andra områden med stor relevans för människors liv (också det psykiska) som knappt alls berörs i utbildningen. Vid andra lärosäten ingår en kortare kurs i existentiell psykologi.

1042. Samtidigt vet jag inte hur sådana här kunskaper på bästa vis skulle implementeras i undervisningen. Kanske är det bäst att intresserade får söka dem på egen hand? Det är möjligt att vissa grundfakta skulle kunna presenteras på en timme. Vad skulle man då få veta? Ja, kanske något kort om religionens historia, några olika teorier om dess uppkomst. Presentera resultatet av undersökningar som gjorts (att 25% av svenskarna är positivt inställda till tanken om reinkarnation t ex, denna för traditionell svensk andlighet ganska exotiska föreställning). Syftet kunde vara att ruska om lite. Sedan skulle man kunna säga något om hur den psykoanalytiska rörelsen förhållit sig till frågan. Även om Freud var ungefär lika avog till religionen som Marx (“religionen är ett opium för folket”) så gäller detta långt ifrån alla hans efterföljare. Psykoanalytisk teori har mycket att säga, inte bara om när religionen blir ett osunt inslag i människans psyke, utan också det andra. Vidare skulle man kanske vilja relatera traditionell religiositet till den s k “nyandligheten”, och beskriva likheter och skillnader. D v s att säga något om psykologin i andligheten, men också om andligheten i psykologin. Den här texten hoppas jag kan fylla en sådan funktion för de som hittar den.

1043. Tre läsare ser jag framför mig när jag skriver: intresserade från båda sidor som vill bredda sin förståelse för inte bara den andres värld, men också sin egen i ljuset från den forskning som gjorts. Texten är ganska grundläggande. Men det var för den empiriska biten av arbetet också nödvändigt att mynta ett nytt begrepp, med vars hjälp det gick att bringa lite reda bland de många termer som används för att kategorisera nyare andlighet. Den avgränsar de läror som specifikt kombinerar en föreställning om individens “heliggörande” och fullkomning, som är ett modernt västerländskt ideal, med karma- och reinkarnationstanken, som ursprungligen hämtats från österländsk andlighet. Denna mix har varit en del av vår kultur sedan 70-talet ca, och förekommer ymnigt inom fenomenet “new age”. Men då detta begrepp blivit så heterogent att det i dagsläget är oklart vad det omfattar, så föreslår jag termen “fukariska” för just sådana trosriktningar eller tankesystem som omfattar de nämnda tre komponenterna (d v s FU+KA+R). Jag hoppas att religionsvetenskapligt intresserade ska finna det användbart. Min intresse för ämnet andlighet är främst de psykologiska hälsoaspekterna och här känns detta nya koncept i högsta grad relevant.
1044. Korncirklar (sökord “crop circles”) i och för sig märkliga skapelser. Men när man på samma internetsidor ser bilder på runda isformationer (sökord “ice-circles”), vilka uttömmande kan förklaras av naturvetenskapen, omtalas som mysterium kan man förnimma den hunger, den brist på mystik (som gamle soc omtalade), och det speciella nyandliga sättet att försöka viga samman två världar. (kornsirkler.org, sök “piteälven”). En hypotes: att när man avmystifierat också religionen så behöver man söka denna näring på annat håll, alternativt pervertera sin andlighet.
1045. Avmystifierad värld
1046. En hypotes: att när man avmystifierat också religionen så behöver man söka denna näring på annat håll, alternativt pervertera sin andlighet.
1047. Den felande länken matr ideal. Sinnett. Arle, s190
1048. Partanorm normalt. Arle, s
1049. paranormala nådegåvor. Arle, s192
1050. Den kristna kritiken, teologin, mot new age. Bara några nedslag. Ockultismen som leder fel, i Arleb. Men har rätt på ngt sätt! Även om jag personligen står nyandligheten närmare och så har gjort – och finner deras modell över verkligheten oerhört mycket mera sofistikerad än den kristna – så vill jag ge dem rätt. De ser något väsentligt, sätter sedan in sin förnimmelse i en missvisande kontext, men känslomässigt har de rätt. Arlebr.
1051. IDE “fukarisk”. Böjs och betonas som “moral”
1052. Det är lätt angripa new age. Det är flummigt, kommersiellt, o s v. Men åtsklilligt är inte ekonomiska projekt, en hel filosofisk verksamhet pågår, så klart. Det är en väldigt heterogen samling företeelser under samma beteckning. Frågan är vad de har gemensamt? Är det bara att det är andlighet som inte sorterar under någon av de stora religionerna?
1053. FUKARISK
1054. TEO-ANKN Nådetro respektive gärningstro korresponderar, gissar jag, med en personlig respektive opersonlig gudsbild. Detta kan ses som ytterligare ett indicium för att anknytningsforskningen är något viktigt på spåren när de kopplat bl a desorganiserad anknytning till new age.
1055. Paulus i bibeln som insåg att han inte kunde efterleva Kristus uppmaningar. Det gick ju inte! (“Det goda…”). Senare också Luther. Det gick inte att köpa sig en plats i himlen. Hur är det med frikyrkorna, har de ett slags gärningstro i högre grad än statskyrkan?
1056. Fukarisk andlighet skiljer sig från viss andlighet (kristendom – dock katolicismen m sina sakrament, “avlatsbrev”, mm?) genom att vara en “gärningstro”, från annan andlighet genom att betona den långsamma utvecklingen? Katolicismen… Jag har väl en hypotes att man i katolska/muslimska länder är mer avspända eller? Beror det på att kraven är relativt små och enkla att leva upp till… Fem ggr bön, ej griskött, bikt, o s v? Jesus om att inte jobba på vilodagen…
1057. INL Ta med också ett kristet persp – eller flera – i genomgången av teorier och perspektiv som kan förklara. Hur motivera detta i ett akademiskt arbete? Dels utgör den kristna världsbilden och synen på andlighet det dominerande perspektivet i vårt samhälle sedan många hundra år. Den utgör ett av de två X med tolkningsföreträde i vårt land (Wikström, 1998). Och vetenskapen är ju väl representerad i teorigenomgången. Dels har de faktiskt några intressanta synpunkter på nyandligheten som kommer att vilja relatera resultat och diskuission till. Dels är ju teologi en mångårig universitetsutbildning där, vad jag förstår, ämnen som det denna studie avser att behandla, och liknande, är i fokus.
1058. Lever med ett underdiagnosticerat lidande (Granqvist, art om tp med new ageare, mm). Att undersöka vidare – gärna ur ett psykoanalytiskt perspektiv – hur ett sådant här tänkande gör psykiskt mognad svårare, antingen ske med stigande ålder eller specifikt i en terapi. Hur mår de?
1059. Undersöka interaktionsfaktorer mellan terapeut och klient där en eller båda omfattar denna typ av föreställningar. Psykosyntes, Niarte… Inte så vanl i Sv, men transps tpsykologi.
1060. Verka för att studenter på psykolog- samt psykoterapeututbildningar, som på ett både sakligt (statistiken!) och provocerande (vår ö i tid och rum, sekulära) kunde aktualisera ämnet för studenter. Inte för att skapa större säkerhet i att hantera sådana teman hos sina klienter – detta för stor uppgift – men helt enkelt benämna det, adressera ämnet.
1061. BIOL förklaringsmodell – också? Stress-sårbarhet. Nyandligheten är en del av modernism och post-modernism, individualistisk samhällsutv. (def begrepp!). Kanske kan den inte helt förklaras eller reduceras till detta – det finns en andlig essens, som oberoende av tid och rum vill komma till uttryck just såhär? – men nyandligheten är omisskännligt en del av sin tid. Den delar många av dess fördelar och avigsidor. Nyandligheten utövar ett tryck på anhängaren på ett liknande sätt som det nutida västerländska samhället gör det. Den är kongenial – även om den inte kan reduceras till att vara endast detta – med ett samhälle som beskrivits som såväl “narcissistiskt” som “borderline”. Karikatyren av new age, som är en förstärkning av och en förvrängning, men med ett korn av sanning, visar oss en en ganska ensam person, ytlig, rastlös, med en benägenhet till att se mystiska samband mellan allt möjligt. Och precis som med ett hektiskt samhälle är det ganska många som klarar av trycket, som är tillräckligt väl förankrade med sina sociala m m rötter, för att kunna inspireras av den nya andligheten, leva ett gott liv, anpassa sig och dra nytta hur det är, medan andra sveps med och far illa. Uppväxtförhållanden kan förklara en del (Granqvist m fl), biologiska faktorer som temperament m m kan förklara annat, varför två personer som börjar intressera sig för samma new age-böcker och går på samma kurser i unga vuxenår, att tio år senare en slutat läsa medan den andre fortsatt. Ja att av de som fortsätter, och senare i livet kanske båda vill skatta detta sitt intresse som viktigt i sina liv, ändå mår så olika.
1062. Kärlek är logiskt.
1063. SUM-MET DISK. Att flera kommer från samma rörelse. Kanske ite representativa för new age, inte heller för den mera intellektuella delen, ockultismen?
1064. FORM-TIT. “Alternativa svar på gamla frågor”
1065. “Ha kakan och äta den”
1066. “Nya svar på gamla frågor”

1067. Refl kring litteratur, svensk o utländsk, ny vs gammal. Urval av testpersoner.
1068. New age är en väckelserörelse inom ockultismen, enligt Melton, G, som Arlebrant ref till. Hur new age förh till ockultismen…!!
1069. “Sensorisk deprivation”, att nyandligt intresserade så lätt kan producera associationer, göra kopplingar, animera till synes döda ting. Hur hänger ihop?
1070. Religiös info på bl a psykologprogrammet. Existentiella frågor. Det kunde gå på en timme, tänker jag. Den intresserade får sedan söka sig vidare själv. Att bara skissa upp området, som är ett av flera. Som färdig psykolog vet jag mera om obskyra fobier, som jag möjligen aldrig kommer att möta under ett helt yrkesliv – och där rationalen dessutom är ganska likartad mellan de olika – än om religiös problematik och den religiösa upplevelsevärlden som jag, det är faktiskt ingen vild gissning, i en eller annan form lär möta åtminstone varje vecka. En troende muslim lever med föreställningen att hans eller hennes dödsdag är förutbestämd? Av svenskarna är det 27% som är positiva till tanken på reinkarnation, att de levt tidigare och att deras nära och kära eventuellt levt med tidigare. Att problematisera hur en del psykiatriska symptom har andliga ekvivalenter (homonymer?) och omvänt. 40% tror att man under vissa förhållanden kan läsa andras tankar, s k telepati. Hör detta hemma i den psykodynamiska delen? Kanske, och där skulle det verkligen kunna bli intressant.
1071. Varför så skeptiska? Hör till kyrkan? Som att disk partipolitik. Rädd att stöta sig med någon.
1072. Survival of the fittest vs “den starkares rätt” inom MK? Hur förstå en relativt oproblematiserande syn på “svaghet”, anspråkslöshet. Att inte se att sådant också kan vara ett sätt att klara sig – emot inbillade ellr verkliga fiender, yttre och inre (d v s survival i ens eget, fantiserade eller verkliga, drama)- istället för bara “polförvandling”?
1073. Förenklad världsbild på grund av att rörelserna grundades vid förra sekelskiftet t ex, eller tidigare? Manligt och kvinnligt…
1074. När ngt välkänt, bekant, laddat. Att se en gestalt där inget finns, eller bara svagt. En risk med att ha en förutfattad mening om ett ämne. Jag och MK t ex.
1075. Gudlösheten, en opersonlig gud. Det panteistiska mfl gudsbegreppet inom new age, att det inte finns någon ondska t ex (jmfr Islam, satan finns men gud bestämmer). Att människan är gudomlig själv, vad kallas det? Gärningstron – att man skulle kunna kvalificera sig för paradiset. Fler?
1076. Många talar om hur skönt det är att bli gammal, faktiskt.
1077. SUM-FORSKN. Mystiskt upplevande som en tredje väg. Kognitiva skillnader mellan att ha förstahandskunskap om något, respektive vara hänvisad till att ha det som studieobjekt.
1078. Denna uppsats har ett stort svep över andligt liv. I många stycken är det grunt och akademiskt otillfredsställande. Men ambitionen är också att denna text ska kunna ge en bred introduktion till hela området.
1079. TIT: “Utan nåd””När det bästa blir det godas fiende”
1080. Också de kristna gar att följa efter. En del hävdar personlig frälsning, som grund för sin tro, men många bara strävar på, tänker jag. Ändå löper de inte samma risker. Deras insats är inte lika hög, kanske man kan säga?
1081. New age ur svenskt perspektiv. (Häftet från Fi-konf, Sjödin, Frisk m fl). Det finns anledning att tro att villkoren för denna alternativa andlighet ser delvis annorlunda ut i Sverige, jämfört med USA, varifrån den utgick (möjl) och där mycket forskning görs. Sverige brukar man säga är världens mest sekulariserade land (ref?), USA det mest religiösa, åtminstone i väst. Statistik på traditionell religiositet, tro, kyrksamhet, etc, är närmast oanvändbar om man vill säga något om hur det är hos oss. (Även religiositeten inom psykologkåren. Art som förfasar sig över lägre rel hos psykologer i USA – samtidigt ligger de skyhögt över Sverige. Även om förhållandet melllan grupperna allmänhet och ps är detsamma, d v s fler tvivlare inom psykologkåren.)
1082. Pluralism. En och den rel toleransen i Sverige kan eventuellt förstås mot bakgrund av att vi aldrig blivit kristnade! (art om Sv-Japan). Luther.
1083. Kristendom. Luther missnöjd. Protestantism, det allmänna prästadömet. Demokratiseringen. Nåden. Frikyrkorna. Sekularisering. Nyandlighet. Spiritism. Teosofi. Waldorf och Saltå kvarn.
1084. Inom frikyrkan bejakas frälsningsupplevelser och nådegåvor mera än i statskyrkan. Bibeln berättar om Paulus ? som slogs till marken på väg till Damaskus. Också i vår tid förekommer sådana vittnesbörd. Personerna som upplever sådana “mystiska” erfarenheter upplever ngt som på många vis påminner om psykos. Det verkar dock finnas ett antal där efteråt annorlunda. Helt annan återhämtning, bl a. Lukoff. DSM. Transpersonell psykologi och psykoterapi, som i sina teorier och modeller inkluderar detta. Psykosyntesen även. Mystiker i Vällingby. Bucke.
1085. “Moral är bara den hållning vi intar till folk vi inte tycker om” (Oscar Wilde, almanackan 2010, v50)
1086. “Utan nåd. Nyandligheten svarar på de eviga frågorna”, titeln på studien, klingar kristet. Men mitt eget förhållande till detta uttryck är rent psykologiskt. Vartefter arbetet fortskridit har det kristna nådebegrepp – i relation till det som de kristna kallar “gärningstro” – blivit ett allt viktigare begrepp. Jag hoppas att jag ska kunna motivera valet av titel och metod så att även en skeptiker, som saknar intresse för både den ena och den andra formen av andlighet – ska bli nöjd.
1087. TIT: “Utan nåd. Nyandliga svar på de eviga frågorna”
1088. Fritt i förh till int.guide, hade också med frågornas natur att göra. Där personen inte alltid hade svar direkt, och man fick gå varsamt fram ibland
1089. Men det är också fel att säga att de har en opersonlig gudsbild. Hos många av mina informanter verkar den vara bådeoch. Hon säger att Gud är operosnlig, en kraft, för att några minuter senare tala om Gud som en individ: “xxx”. Sen… Vet inte, skratt.
1090. RD: Flera av mina informanter uppgav att de haft en svår barndom och/eller ungdomstid. Då det inte gjorts longitudinella studier så svårt vet vad som orsakat vad: är det svåra uppväxtförhållanden som orsakat new age-intresset som påverkar hågkomst och narrativ? Man måste hålla öppet att det kan vara ettdera, eller både. I denna studie tar jag fasta på att det är något i själva världsbilden som kan förändra minnet. Själva minnesredskapet, framtagningen, domen över det förflutna, påverkas av att man i vuxen ålder anammat en viss åskådning. Hos missbrukaren blir uppfattningen om samhälle och medmänskliga relationer svärtad. Hos den nyligen frälste likaså. Det är ett slags kontrastfenomen. Fokuset på ljus och kärlek får det som hamnar utanför ljuskäglan – tiden när man levde mer eller mindre som vanligt, allt annat, o s v – att verka mörkare, mer vilsen, än vad den egentligen var. Det är ett adolescent tänkande. De specikikt dissociativa symptomen, t ex. Fanns de där innan eller är de en följd av en självprogrammering? (Vet man inte, ej gjorts long. Granqvist)
1091. Ett normalt liv hade drivit fram en kris tidigare, new age drar ut på det, bolstrar in. Är då new age orsaken? Vanor befästs, förstärks. Det är bådeoch.
1092. Växelkurs. Kronan fri. Psykos. New age-risk.
1093. RD: Att veta, eller tro. Reaktivt (eller agens, fri vilja).
1094. Denna studie. Jag vill påpeka igen att mitt intresse är psykologisk. Det handlar inte om vad som är rätt eller fel. Mitt eget förhållande till de typiskt nyandliga föreställningar som studien fokusera på är snarast positivt. För mig är de intressanta, helt plausibla, hypoteser om hur tillvaron fungerar. Vad som intresserar mig är hur det är att LEVA med den här tankevärlden.
1095. Det mystiska som det tredje alternativet. Ett upplevande som förenar trons värme och förtröstan – och en förmåga att släppa, avstå – med de sidor som nyandligheten uppvisar: en vilja att begripa, förenkla, att hävda att man bör kunna tillämpa ett modernt, vetenskapligt synsätt också på de största frågorna.
1096. Mina “hypoteser”:
      • Mystiken är en tredje väg
      • Vi behöver två världar, i många avseenden; med new age tenderar världarna flyta samman, till ett högt pris.
1097. –
1098. Samtidighet, vidskepelse, alla huvudhår är räknade, inte en sparv… Om det skulle vara ohälsosmt, på vilket sätt vore det ohälsosamt?
1099. Karma, orsak och verkan, utveckling via att man får erfara verkningar av sin egen okunskap. Automatik. När mystikens dimmor, rökelsen, lättar blir mekaniken i tillvaron tydlig? Om det är så, varför är vi då oförmögna att uppleva denna som förenlig med värme, glädje, lätthet?
1100. SUM-FORSKN. Att finna lämpliga variabler att mäta skillnader mellan individer som har mystikens föremål (Gud, en högre sanning) som studieobjekt, och de som har haft en egen mystisk, förklarande, upplevelse.
1101. Personr med fukarisk tro har en opersonlig gud. Det min studie tyder på. Varför så? Konvention, bara,som att x, eller för att ingen plats för ett handlande subjekt? Men självc är man ju inte heller agent? Reagerar. Vad tror man omlivet eg?
1102. Samhälle. Ta med boken Suv pris!
1103. New age är oorg andlighet. Ej destr sekter. Destr tänkande? Dt kääner man väl till inom kogn terapi inte minst, kogn ps. Automat tänk, grunantaganden.
1104. RD: En tydlig evolutionär tanke, att man ska bli färdig med vissa saker. Äktenskap, enligt MK i alla fall. Denna yttre ledning, på bekostnad av den inre känslan och längtan. Jmfr “falskt själv” hos Winnicott. Alla problem i socialt eller amoröst avseende förklaras med “polförvandling”, d v s en yttre orsak – som samtidigt är INRE, så inte heller där får man känna sig fri.
1105. Istället för destruktiva sekter, handlar det här – om något – om destruktiva läror, eller kanske rättare, läror med destruktiv potential. (Granqvist). Det är en oorganiserad andlighet. Folk sover hemma, sköter sina arbeten eller studier efter bästa förmåga, handlar själva sin mat. Är de hypnotiserade då?
1106. Att ha trancendensen som upplevelse respective att ha den som studieobjekt.
1107. Många omfattar tanken om reinkarnation idag. Ockultismen har också en konkret plats i mångas liv, om de har sina barn i Walldorfskolor eller köper biodynamiska grönsaker t ex.
1108. Rael-rörelsen. En ateistisk sekt.
1109. Den här studien intresserar sig inte för frågan om medfödda eller tidigt förvärvade personlighetsdrag som skulle kunna förklara ett intresse för new age. Den fokuserar bara på själva läran, så som informanterna berättar om den, och försöker förstå hur en sådan livsåskådning skulle kunna inverka på ens liv.
1110. Religion har ingen enhetlig definition. Vi vet inte ens var det kommer från (enl Peter Åkerbeck, på Pia Hellertz föredrag, 091024). ”Människans sökande efter harmoni med kosmos.” (PÅ)
1111. Man kan försöka kategorisera sekter eller läror utifrån olika kriterier: Substantiellt (d v s efter vilka delar den eller den sekten innehåller, de och de bitarna ska finnas med för…), eller funktion (vilken roll verkar läran eller sekten spela för individen, ”mår folk bra?” t ex. Då kanske det också stämmer in på MC-grupper, AA, kommunistiska grupper, o s v?)
1112. Ifukarisk andlighet (böjs och betonas som ”esoterisk”). Fukarisk andlighet.
1113. Fr mobil 091026-091121

1114. Ifukarisk andlighet – Fukarisk andlighet
1115. (FUKAR-modell ser ut o låter bättre; fukarisk är snyggare skrivet; men ifukarisk låter möjl bättre?)
      • Individualistiskt fullkomnandeideal
      • Individens fullkomnande
      • Ideal om individens fullkomnande
      • Individualistiskt fullkomnande
1116. Finns detta även som ett starkt ideal hos vissa kristna? Detta att bli “kristuslik”. Har det blivit vanligare? Finns det i vissa grupper mera än andra? I en katolsk kultur, med Mariakult t ex, kanske inte lika stort?
1117. En “kultisk” miljö, enligt PÅ. När det inte är sektform, men ett lösare sammanhang.
1118. RD: Resultatet är, som det tycks, representanter från hela spektrumet av hur man kan försöka förhålla sig till detta rättbesvärliga material: från en delvis olycklig sammansmältning, till personer som lyckas hålla också den nyandliga världsbilden på “en armlängd avstånd” och förhålla sig till den, ibland, en lek. Denna dubbelhet som hanteras så olika ger dock vissa gemensamma karaktäristika: svårigeheten att benämna. Den starke försöker, kämpar i någon mening, klarar av att leva med och säga “jag vet inte” (som torde innebära en större anspänning än för den gängse troende), medan den svagare går vilse i ett mer rigitt, kantigare resonemang.
1119. EX på new age-dubbelhet: Tro eller vetande, men inte tro som i kyrkan. Meningsfullt lidande, men samtidigt att försöka göra sitt bästa (tp, pers utv t ex). Ett gudsmedvetande, men ingen personlig Gud. Men medv ass till individ? Nej, kan inte reda ut. Den fria viljan – mek vs kunna påverka – nej vet inte. Och detta är sunt! Kunna konstatera så! På en nivå löser new age en hel del (teocide t ex) på andra nivåer motsäg/paradoxalt.
1120. Också denna absorption, m m, finns av flera olika kvaliteter. För vissa är det handikappande, för andra en tillång mer, del ett konstnärskap rent av. Motsägelsefullheten är för några, känns det som, handikappande, för andra det bästa möjliga ur en mycket avancerad psykisk utmaning.
1121. TEOL: Motsägelse vs paradoxalt! Gärningstro vs nåd. (begrepp ta med från teologin).
1122. Det nuvarande vetenskapliga, det aktuella ramverket vs det utvidgade ramverket (Rosell, M) vet.teori.
1123. Många ip ger uttryck åt en stark känsla av mening, hopp. Det svåra man upplever kan förstås mot bakgrund av reinkarnation och karma, det är något man beh få uppleva. Och att man kan vilja anstränga sig lite extra när man bor tillsammans med någon t ex.
1124. RD: Vad gett? En lust att leva vidare. Men hur, om ingen mening? Jo men att det inte är ngt alt ta sitt liv ändå.
1125. DISK-MET. Svårt intervjua dem som 1 man vet vad de kommer att tycka, i stort, 2 att de känner till intervjuarens intr. “Djävulens advokat”, ställa naiva frågor, mm.
1126. En förkortad, kondenserad intervjuguide, då denna användes mycket sparsamt. Frågeområden. Vissa frekventa följdfrågor.
1127. Andlighet och ps. Inte mycket på utb. Men – att det finns såväl jungiansk och transpersonell ps, samt psykosyntes. Alla tre riktningarna finns det utb i Stockholm. Inte bara dessa, men också vad vissa av de “godkända” teoretikerna skrivit i på andra ställen i sitt författarskap. Bion, Winnicott och Erikson, som tillsammans bildar ett slags teoretisk bas för åtm dynamiska grenen av utb. Man läser annat av dem. Egentligen det enda jag stött på – Winnicott om lekområdet – har också varit mycket viktig för mig i arbetet ända från start.
1128. DISK-FORSKN. En språkanalys/diskursanalys? av vad det innebär att orden skiftar innebörd så som inom MK t ex? Djur, sexualitet, kärlek, mänskligt. Gott och ont. Det obehagligt goda.
1129. Det lokala planet och det kosmiska, etc. Oerhörd påfrestning på psyket. Olösligt med ett ofädigt psyke. Att leva med paradoxen är dt ena, om man uthärdar, annars får man bli rigid, förljugen, intellektualiserande.
1130. RD: Oändlighetsperspektiv. Astronomi. Vi kan inte vara ensamma! Leva kort för att kvalificera sig till himmelriket känns ologiskt, ovetenskapligt… Att de ställer också sådana krav på sin religion… Och kan det undvikas? Bör man?
1131. CITAT: “Tänk inte så mycket. Du blir bara tokig.” (var hitta ref?)
1132. Denna grupp överlag mycket filosofisk. Angriper den gängse religionen, och materialismen, med förnuftsargument. Inte bara flummigt som man vanligtvis tänker om new age? Ev detta en subgrupp i nyandligheten. Som kan tänka sig att ställa upp för ett akademiskt arbete. Som, så som det uttrycktes i efterlysningen, ska ha en världsåskådning där reinkarnation och karma är viktiga bitar. Inte alla känner sig träffade av detta, om än de sympatiserar med en sådan förklaringsmodell.
1133. Svårt forska på karma. Reinkarnation (t ex Stevenson) har man gjort undersökning som genererat anekdotiskt material. Barn med minnen av tidigare liv har intervjuats, och sedan har man försökt verifiera eller kontrollera detta. Med ibland fantasieggande resultat. Men mer än så är det ju svårt att göra. Det verkar inte heller vara något som bekymrar mina informanter. Dels går vetenskapen framåt, dels kommer vi att själva kunna verifiera detta när vi blir “upplysta”. Det är en tidsfråga.
1134. MOGEN ANDL. Kristendomen uppfattas, i dessa sammanhang, som mera sansad, vilket nog delvis måste förklaras med vanans makt, habituering, att dess lära har varit med att forma vår tillvaro, våra högtider, vår stadsbild, o s v. Inget i de svar som de ger kan väl påstås vara “rimligare” eller mindre uppseendeväckande, vid en närmare granskning. Men de är ofta mindre specifika, har en plats för undret, mysteriet, tvivlet, vilket kan uppfattas – förmodligen med rätta – som mera förenligt med ett moget förhållande till ens existens.
1135. OHÄLSA & NA. Svårt fastställa vad som finns innan, vad i kognitiva etc idiosynkratier? som kommer från att ha exponerats för läran? Med sekter har man kanske kunnat faststtälla detta (ref).. Regression, paranoia, ett mer primitivt fungerande. Men för ett oorganiserat, alldeles tydligt självvalt engagemang, över längre tid?
1136. HYPOTES: Att engagera sig i nyandl är ett spel med högre insatser än gängse rel. En del av avvikelser eller dysfunktioner kan förklaras av detta.
1137. FÖRSL FORSKN. Så klart undersöka styrkeförhållandet personlighet i förväg vs läran, vad som kan förklara mest, och hur de olika faktorerna intergerar.
1138. Att fenomen som hjärntvätt, fundamentalism, och forskning på detta (ref) är relevant också här, men ev i light-version. Vilket skulle vara ett försvar också för dem som motsätter sig påståendet om hjärntvätt i förhållande till sekter: att åtminstone något av de effekter som kunnat påvisas i sådana sammanhang (ref) kan förstås som att det utgår från individen själv, inte gruppen eller ledaren. Att individualps teorier kan användas, inte endast eller i lika hög grad grupp- eller socialps sådana (ref).
1139. Vem som helst som lockas in? (ref) Speciella människor i högre grad inom new age? Vad talar isf för detta?
1140. MOTSÄG? Både ex på enklare fung…pre-oidip, regressivt, och mer avanc?
1141. Mystikern som rikt utvecklad. Maslow, (1968)”Towards a psychology of being”, i Bråkenhielm et al (1991) “Akt livsåskådningar, del2″… ” vad som måste göras tycks vara att finna ut vad man verkligen är i sitt inre, djupt därnere, som särskild individ och som medlem av människosläktet. Genom att studera människor som har lyckats förverkliga sig själva, kan vi lära oss mycket om våra egna misstag och tillkortakommanden, och om den rätta riktningen i vilken vi borde växa. Varje tidsålder utom vår egen har haft sin förebild, sitt ideal. Vår kultur har slopat dem alla; helgonet, hjälten, gentlemannen, riddaren, mystikern. Det enda vi har kvar är den välanpassade, problemlösa människan, ett urblekt och tvivelaktigt surrogat. Kanske kommer vi snart nog att som rättesnöre och förebild bruka den till sitt fulla mått växande, självförverkligande människan, hon vars alla förmågor kommer till sin fulla utveckling, hon vars inre natur fritt kommer till uttryck istället för att bli undertryckt eller förnekad (sid 207).
1142. Humanismen med sin tilltro till människans potential, ej slav under en begränsadne determinism, en agent i sitt eget liv. Och den transpersonella och positiva psykologin. Alla med rötter i USA, och i något specifikt amerikanskt, kanske.
1143. Att en andlig lära som denna utgör ett hot emot ett mer vuxet, moget fungerande. Den är ett kognitivt material som utövar press på psyket (kan påvisas genom att finna paralleller till infantilt, regressivt tänkande och fungerande.) Liksom i krig, en våldsam relation, destruktiv sektmiljö. Dubbel motivation: dels pressen att regrediera, dels den normala lockelsen till regression.
1144. Regression, regressivt.
1145. Acim, inte nödv reinkarnation? Buddhism, inte heller alltid (anfäder)? Det är inte en avgränsad personlighet som utvecklas vidare mot fullkomning? ACIM har KA och IFU, buddhism endast KA? (Inte ind fullkomning som ideal?)
1146. Behövs en rubrik för MYSTICISM eller TRANCENDENTA uppl. Kanske passar under REL.PS? Ta upp konstrukt, definition, lite historia, gjord forskning, relevans för denna studie, m m. Ex på psykologer, m fl, som själva eller av kollegor omnämns som “mystiker”. Eigen, Bion. Loewald. Jung. Rel: Winnicott, Meisner.
1147. “Ungdomsborderline” Vem sagt så? Det var Britt-Inger som nämnde det.
1148. Pre/trans fallacy. Wilber. Att det finns en omogen resp mogen variant av något som vid en hastig titt kan verka vara ett och samma fenomen. Inom psa teori: Regression i jagets tjänst resp mera patologisk regression. Borderline som p-störning, omognad i personligheten, resp den borderline som är “naturlig” eller tillfällig, i upprördhet eller ungdomstiden. Jmfr schizo-par resp depressiv position. Och olika aspekter av mentalisering.
1149. Personliga bekanta. Personer som inte uppfyllde kriterierna, dels för ifrågasättande, “f d troende”, dels buddhist inom en gren som inte trodde på individens gradvisa fullkomnande (utan anfäders kontakt etc, släkternas förbindelse).
1150. Att de kritiska kan förstås på flera sätt. Dels gruppsykologisk (in-ut-grp t ex), dels teologiskt, att man har i sin lära vissa varningar, och new age passar in på nyandl (i den yttersta tiden, falska profter), dels ind-ps att en lära som, åtminstone vid en hastig titt, kan verka mer hedonistisk, lustbejakande, gränslös, kan väcka vrede hos den med snävare normer (ref). Eller att den kritik de kommer med faktiskt är träffande, samt att de kanske rentav talar utifrån en spirituell kompetens eller en kulturkompetens som den genomsnittlige betraktaren saknar? (En tjuv kan inte lura en annan tjuv. Och åt andra hållet: att man kan vara mindre dömande om man själv har erfarenhet av ngt.)
1151. Kris-psykologi? Finns det? Som visar att det är naturligt att regrediera under svåra förhållanden.
1152. Gärdenfors, “Den men.sök mnsk”, ihop med KASAM.
1153. Patogen lära? Patogena föreställnigar? New age. Eller finns det två sidor, eller fler, av nästan allt? Jag tror att det finns få förstäälningar som i sig själva är patogena eller på sikt leder till olycka. Det är en kombination av föreställning och resursewr hos den som hyser den specifika föreställningen. Mystikerns visioner eller lära skiljer sig inte nödvändigtvis från hur en psykotiker kan beskriva sina upplevelser.
1154. “Lek”. Också allvar, tom grymhet (Asplund, Winnicott). Lek är något sunt, det ryms i själva dess definition (medan andlighet finns i såväl sunda som osunda varianter).
1155. Psykisk hälsa kännetecknas av en tillgång till två slags upplevande: Dels vad som skulle kunna beskrivas med ord som vuxen, ansvar, etc. Dels vad som skulle kunna beskrivas som “lek” i en mycket vid definition. En del författare har skrivit om detta, kanske Winnicott mer än andra. (Winnicott, Asplund). För mig personligen har “andlighet” nästan en lika vid innebörd, och de är på flera vis överlappar de varandra. Helt oavsett det finns en metafysisk verklighet att förhålla sig “andligt” till så är också andligheten och religionen ett område i livet som tillhandahåller utrymme och möjlighet att “leka”.
1156. Freuds def av psykisk hälsa var “förmåga till kärlek och arbete”. Någon (vem?) utvidgat det till “kärlek, lek och arbete”. Men själva ordet för kärlek rymmer detta och det förefaller möjligt att låta kärleksbegreppet rymma ocks detta. Kärlek är något annat än arbete. Det är inte endast självförsakelse, föräldraskap, trohet – liknande saker krävs av oss också i vår yrkesutövning – men ett annat slags upplevande: tidlöst, men tätare kontakt med primärprocesser, m m.
1157. Solomon E Asch.
1158. Som psykologstuient kan man få intrycket att religionen är en övervunnen eller inte längre tillämpbar kategori för mänskigt beteende. Ungefär som hysteri, eller schizofren katatoni. Kvar finns möjligen något slags sekulariserad, genomkommrsialiserad andlighet som vi inte behöver bekymra oss om. Men när man börjar söka material upptäcker man att området är ganska vitalt inom många andra grenar av samhällsvetenskapen. T ex antal avhandlingar inom sociologi, antropologi, 2008, ex.. (ref). Vad kommer sig den akademiska psykologins ointresse av? Under tio terminer på SU har religiösa eller andliga frågor eller förhållanden knappt berörts alls. Ingen föreläsning har berört området, knappt en bisats. Vid andra lärosäten är situationen något annorlunda: Örebro, Linköping, en 7.5p-kurs i existentiell psykologi som, kan man gissa, åtminstone något täcker frågan.
1159. Påverkan, hjärntvätt, programmering och de-programmering.
1160. Motsvarar prestatioonen att addera ny kunskap. Vad nytt i denna studie? På vilket sätt kan den vidga eller fördjupa vår kunskap? Den är en intervjustudie baserad på information fråN 10 svenskar idag som är intresserade av new age. Därutöver en hel del teori, ytligt, men för att skapa en förståelseram, en möjlighet att orientera sig i mötet med denna rätt exotiska världsåskådning. Därför lite info om trancendens, hjärntvätt, m m. Anledningen till att ge denna bakgrund är för att underlätta att läsaren reflexmässigt låser sig vid en tolkning eller uppfattning.
1161. Att ämnet är bortprioriterat? i utb tolkar jag som att dess relevans för åtminstone det klinsika arbetet är missförstått, dåligt förstått.
1162. Att välja den minst komplicerade eller långsökta förklaringen för ett fenomen, vad kallas? Men hur mycket påverkas vår uppfattning av omgivning, tidsanda, etc. Newton fortsatte att vara vidskeplig även efter att han lagt grunden till det som idag är en avsevärd del av vår världsbild. Varför gjorde han det?
1163. Naturalist resp Över-naturalist (CS Lewis, 1997, “Mirakler”).. Ist för materialist och troende.
1164. AIDS etc. Tar med dessa citat, inte för att de är särskilt akademiska, eller akademiskt psykologiska. Kanske är de bara tyckanden av individer som intresserat sig för nyare andlighet. Men vi kan ha dem tillhands i diskussionsdelen, som inspiration.
1165. OV resp BV? Anknytningsforskning sett individerna som BV? (Eller inte tillämpligt då man gör korrelationsstudie?) För mig, i just denna studie, är alla individer “lika”, det är lärorna som har olika egenheter, ev, som sedan kan avläsas i individernas mående, t ex. Alla antas reagera på ett likartat sätt, på t ex new age resp den kristna läran. Som på stress. Krig t ex. Breaking-point, alla har en.
1166. Oorg resp organiserad nyandlighet (sekter). MK då? Hjärntvättsdiskussionen, grupptryck, o s v.
1167. Djupt religiösa personer som att deras kroppar fraktas hem, till hembyn, familjegraven. En kollektivistisk längtan, inte ind. (DN 091030) Karin Johannisson skriver: “Idag, då likkistor lär transporteras i en växande ström – tillbaka till hemländer, hembyar och hemmajord – tycks kroppen ha tagit över själens dröm att efter döden få komma hem till sitt paradis.” Men är det verkligen nytt?
1168. Inte den eller den, utan man tror också att man själv faktiskt VARIT den eller den. Konkret.
1169. “Regression i jagets tjänst” (Ernst Kris). Viktigt för denna framställning. Organisationsaxeln… Hur individen i stressfulla situationer tenderar att prestera på lägre nivå (från en normalt neurotisk nivå, till borderlinenivå). D v s denna förflyttning kan vara av olika skäl, samt fylla olika funktion? Eller förklarar schiz-par resp depressiva positionerna fenomenet bättre?
1170. Läckage, krypström. New Age.
1171. Sådant som är maladaptivt i new age?
1172. REL-PS. Kritik av Fowler skulle kunna vara, att de högsta stadierna rätt mycket liknar en individualistiskl new age-tro. Men kan Fowlers stadiummodell fånga lidandet, torftigheten, begränsningen i det storslagna?
1173. “Barn är ett folk och dom bor i ett främmande land” Beppe Wolgers.
1174. Kroppar som färdas hem till fosterjorden, byn. (DN 091102?, finn!) Även djupt religiösa människor, som har en föreställning om en himmel. Kollektivistisk religion, jämfört m mina informanter, t ex, som har ett mera individualistiskt fullkiomnandeideal och -projekt.
1175. “Homo ludens”, Johan Huizinga, historiker, 30-talet.
1176. New Age har en “lekförstörande” effekt (Berg, 1992).
1177. Kan inte garantera att alla informanter skriver under på samtliga uttalanden som gjorts. Vissa divergenser är tydliga, t ex i synen på huruvida man skiftar kön mellan liven eller ej. En del respondenter förefaller också ha en mera elaborerad världsåskådning, som faktiskt ger svar på frågor. I vilken grad detta är ett uttryclk för personen själv eller den eventuella lära som inspirerat, är svårt säga något om.
1178. DISP! Den religiösa människan – en överblick. Forskning på religion. Forskning på New Age, etc. Strukturera så!
1179. “Second naivite”, Fowler. Motsvarighet i Wilber… Pre/trans-fenomen. Hos Tolle, att uppskatta enkla saker. Mystikern.
1180. Frågan är om en en vanlig människa kan omfatta ett “kosmiskt” persp på lidandet – ingen lider orätt – utan att ta skada, perverteras?
1181. Paradox-motsägelsefullet… Second naivite. Denna har mkt gemensamt med vad som kan rymmas i guds vägar outgtundliga!
1182. En mängd stadieteorier: Erikson, Keegan, Fowler, Maslow, Kohlberg, m fl. Det högsta stadium som hypotetiseras – eller påträffats – tycks ha åtskilligt gemensamt med det ideal nyandligheten har. Ibland beskriver dessa teoretiker det högsta stadiet som just “mystiskt”.
1183. Parentifiering, role reversal, incest, sexuell förförelse, new age. Mystik som studieobklekt. Varför så lockande?
1184. “Människan är dömd till frihet” (Sartre). Fromm o Flykten från friheten. Hur undgå denna? New Age snarare än treaditionell religion. Sund religiositet kan faktiskt ge något, inte bara lättnad, flykt undan.
1185. Fowler har 6 stadier, men jag ska fokusera på de två, tre högsta, då det är främst dessa som angår den vuxna andligheten.
1186. Att ha två världar, två perspektiv eller sorts varanden med livet, är viktigt. Men bör dessa vara beskaffade på något särskilt vis? Den ena bör vara det vuxna, ansvarstagande, o s v.för att kunna sköta ett jobb, vara förälder. Så det är främst det andra som intresserar oss? En hobby, ett brinnande intresse, kan det nog vara. Natur, motion, musik. Det måste vara något som negerar det vuxna! Religion kan vara detta. Men om religionen är av ett allt för ambitiöst, “linjärt” eller vuxet slag? När får man då vila? Det är som att vara hektiskt upptagen av det vardagliga på semestern, plikter. Då kan inte vila ut, inte “ladda batterierna”. Sexualiteten kan vara, åtminstone en del, av detta “andra”. Fest, alkohol också. Regression i jagets tjänst! Men när detta “andra” blir det dominerande då? Drogerna, sexualiteten. Att man inte längre kan engagera sig eller sköta ett vuxet liv. Perversion?
1187. Vad kar? Scientismen… Motsv som försvar? Intellektualisering? Barn dör för att lära, o s v. Härma det vetenkapliga, vetenskapsmännen. Ivrigt men samtidigt motvilligt. Konflikten! Latens, ungdomsuppror?
1188. Kolla stressforskning! Behovet av avkoppling, etc!
1189. Reinkarnationsminnen. Det är lätt att förstå vilken förklaringskraft dessa kan upplevas ha. Hur skiljer sig då detta minnande, och fantiaserande, från (vuxen) lek? I leken kan man skifta roller och perspektiv, fluffigt, gå i och ur dem. För mina respondenter är dessa minnen av “vilka de varit” något högst konkret.
1190. Använda
1191. Lekteori/salutogen/KASAM Winnicott. Berg. Asplund
1192. Stress/regression/psykos (Kop vändning etc). ?
1193. Andlig-utv-teori/trancendens/mystiker Wilber. Maslow. Fowler. Mfl
1194. Prova detta andliga utifrån!
1195. Att allt är meningsbärande, man är 100% “ledd”. Vilka konsekvenser kan det ha? Vad påminner det om? En psykotisk världsbild, utan att själv vara psykotisk. Hur få sammanhang ut ur alla intryck, om alla “vill” en något, ska säga en något? Synkronicitet.
1196. Varnad att det skulle finnas skillnader inom gruppen. New agare och mera filosofiska individer. Kanske är det så. Visa på likheter och avvikelser!
1197. Att förundras. Ett websida med fantastiska bilder av solen följs av besökarnas kommentarer och det är många som vill tacka sin gud, och prisar hans skaparkraft, kristna och muslimska om vartannat. Hur med new agearen? Är det samma slags förundran?
1198. Går det att analysera new age helt enkelt utifrån t ex Elkinds definition av tonåringens tänkande och fungerande? Personlig fabel (fullkomlighetsideal m m). Svart-vitt tänkande (moral och omoral, veg vs kött, o s v) Inbillad publik (ledd, telepati). Egocentrism (ambivalent förhållande till de etabl, vetenskapen och religionen). Uppror.
1199. Att def på psykiskt välmående (hälsa, gott psykiskt mående) är att ha två områden att växla mellan (nutid, västvärld, i alla fall). New Age erbjuder inte en möjlighet till detta, eller risk för inte. Barn bara det första… Falskt själv, karaktärsneuros, bara det andra.
1200. Lek och spel. Barn och vuxna.
1201. ETT är mystikerns position. Denna kan inte efterliknas eller uppnås genom imitation. Det DUALA är fosrskarens position och medel, att erkänna och bemästra. Med två punkter mäter man avståndet till en stjärna. Två ögon ger djup, två öron stereo. Fokus på det enda, för tidigt, får ofta formen av tvång, fanatism. (Men kan inte fokus, övning på ETT vara den ena av två domäner?)
1202. Psykiskt välmående.. Tillgång till eller växling mellan två SLAGS upplevelse- och aktivitetsformer. Åtminstone två…
1203. Med två punkter mäter man avståndet till en stjärna.
1204. Att älska också mörkret. Innan dualiteten kan överbryggas, upplösas?
1205. Utbrändhet, bland kvinnor. Dubbelarbete, aldrig eller sälla få växla. Oro för försörjning, uppsägning.. Sömnproblem, aldrig få hämta kraft. Behovet av att få drömma!
1206. DRÖMMA. Ett behov. Att få sova räcker inte. Vi behöver också få drömma. Tokigt, galet, motsägelsefullt, just detta verkar vi behöva alla. BARN. Att bli föräldrar, återknyta.
1207. När blir förälder, kär, går på konsert – om inte har allt för stora psykiska problem – så får man ett tillskott av “det andra”. För de allra flesta fungerar detta bortom reflektion, och det är inget som ens skulle bli bättre av reflektion. Det är ett system som fungerar, som hjärta och andning, temperaturreglering, etc. Kriser då? Som är naturliga, sunda?
1208. TVÅ. I psykoterapi syftar man till att utveckla eller stärka dessa två kompetenser eller former av varande, görande. Om inte kan leka, så måste lära detta (Winnicott). Tp är att gå från ursäkternas till ansvarighetens språk (Zasz, etc?). Förmåga till kärlek och arbete (Freud).
1209. Oro, ängslan, ångest, illavarslande fantasier håller sig i vuxendomänen och berör ofta sådant som har med ansvar och överlevnad att göra. Skam, skuld. Det har drag av vanföreställning. Den regression som kan bli/är följden av detta, sättet att hantera eller slippa undan, är ofta av det mindre adaptiva slaget.
1210. Långvarig stress. Trötthet som inte går att vila sig ifrån. Att svenskarna är så sjuka. Den domän i våra liv som kunde erbjuda en motviikt till rätlinjig vuxenhet har krymt, då allt organiserats och slimmats. Därför kanske inte så konstigt att vårt folk mår så dåligt? (Men att vissa – högpresterande och eller narc bedömare, som inte kan leva sig in i denna dynamik eller bristsituation – driver med den.) Det är inte långvarig stress i sig som sliter, utan frånvaron av motvikter eller avlastning i form av regression.
1211. Men för mycket, för ofta, då går ut över den andra domäner: Missköter jobb, fara i trafiken, missar att tänka på vuxna åtaganden som födelsedagar. Barnens behov av vuxna, etc.
1212. Ingen utbrändhet i det förindustriella samhället. Studiecirklar alstrar utbrändhet! Men kanske inte heller en bit in i industriella samhället, trots stämpelklockor och långa arbetsdagar? (Mycket alkohol. Bordeller. Pubar.) Det är inte detta att källsortera, passa busstider, serva sjuka och behövande, inhibera egna impulser och känslor (t ex i rollen som psykoterapeut, förskolelärare, m fl) – KULTUREN – i sig som gör oss utbrända. Men ensidigheten, frånvaron av rastplatser, möjligheten av regression och att koppla bort. Riter och traditioner som förankrar oss i och påminner oss om kretslopp och förlopp större än arbetsveckan: livskretsloppet och åldrandet, generationernas växlingar (Lasch m fl). Att vistas i naturen påminner oss om årstdernas växlingar. Och detta är kanske ett relativt modernt problem, och som drabbat svensken hårdare mer än individen i många andra (också europeiska) länder?
1213. MILJÖFÖRSTÖRING. Detta är ju inte en följd av vuxensinnet, tänker jag mig, utan snarare det andra: det mera ohämmade, dionysiska. Och nu är vi där vi är. Att man behöver bekymra sig om människor (fattiga bönder och kaffeodlare) man aldrig kommer att träffa, spara vatten och el (och föreställa sig effekterna om man inte gör det) o s v, är ju något gott, trots allt. Och nytt. Supervuxet. Farligt om detta inte har en motvikt dock.
1214. Jag har upplevt det som gynnsamt för mina reflektioner att jag håller öppet att det kanske kan vara som mina respondenter tänker sig, med reinkarnation och karma, och att det finns ett högre, trancendent upplevande – där allt kommer att bli förklarat – och därför har jag också tagit med lite om forskningen rörande “trancendenta upplevelser”.
1215. Indianen som kastade ut colaburken. Vi i väst mera miljömedvetna, kanske drillade – vantrivs – men också med högre abstraktionsnivå, förmåga göra gott i världen, etc. Men behövs motvikt!
1216. • Förh till döden, med förtröstan, en tillgång.
      • Olika väl elaborerade världsåskådningar, vissa motsägelser, bekräftar “smörgåsbordet” (Wikström m fl), andra mer filosofiska. Bekräftar också åsikten om åtminstone två grupperingar inom nyandligheten.
      • “Fått barn i andra liv.”
      • Media en skock får, mänskligheten “tonåringar”, de har oss i karantän.
1217. DISK-URVAL. Vilka svarat, varför. Repr? För vilken sorts nyandlighet i så fall? Pratsamma, kommunikativa, som har självkänsla nog att exponera sin världsåskådning för psykologisk forskning.
1218. Kritik mot vuxenvärlden, samhället, lyfts till extra höjder genom de fantastiska konspirationsteorierna. Om att regeringar döljer, o s v. Vänster, och beyond. En parallell till den som utvecklar vanföreställningar, storhetstankar, rent av psykos (mani?) för att undkomma känslor av sorg, utsatthet. Och det är inbyggt också det i själva läran. Projektion, såväl som maniska försvar.
1219. FÖRSVAR. Det är helt mänskliga impulser och fantasier, om större mening, en högre bestämmelse, som vi kan dagdrömma om, då vår vanliga världsbild inte ger utrymme åt detta. Men i new age finns utrymme! Frestar på vår vanliga tendens att…
      • Materialism, ond vetenskap
      • Primitiv idealisering – gurus
      • Maniska försvar – överglad, alltid pos, stora planer, vad ska ske
      • Rationalisering – fick barn i tidigare liv, vi gifta då
      • Intellektualisering – ? Barn tidigare? “Lidande” hit o dit, förutsättn för sök-kunskap-kärlek o s v.. (eller är detta Rat?)
      • Narc försvar, omnipotens – slumrande förmågor, storhet i tidigare liv, ska bli något stort
1220. VANFÖREST. Tre steg: Dels att läsa spänningslitteratur och dagdrömma, leka. Dels att vara psykotisk, mitt i ett gastkramande, meningsfullt äventyr. Och där, mitt emellan, individen med new-age-livssyn. Men den traditionellt religiöse då, som tror på jungfrufödsel och ett himmelrike?
1221. Inte ha samlag. Ej utlösning. Även det frestar (på) vilja vara självförsörjande o s v. Samtidigt som det ev hör framtiden till, är ett naturligt steg i sexualitens evolution, o s v.
1222. En del informanter mer koherenta världsåskådningar. Andra mera karaktären av “smörgåsbord”, som stämmer med den gängse bilden. För en utomstående tycks rymma vissa motsägelser, etc.
1223. “Födslovärkar.”Ett begrepp för detta att något kan höra framtiden till – analogt med en uppväxande individ – men ändå medföra oro, anpassningssvårigheter, nedsatt funktion, m m, när det dyker upp? Också balans mellan att inte introduceras för tidigt – samtidigt som det naturliga motståndet, en naturlig osäkerhet eller vilsenhet, inför det nya, som ställer krav om anpassning. Låna begrepp från utvecklingspsykologin?
1224. Realitetsanpassning, vår räddning från barnsliga fantasier – vi kan dagdrömma, tillfredsställa oss, men sen “väckas”, få distans till, nyktra till. Men när man inte får hjälp nyktra till! Utan istället pseudovet underbyggs, då kan vi sjunka in i det narc, omnipot. Vi behöver hjälp av verkligheten, för att kunna ge oss hän i leken! Veta att vi kan återvända, efter vår utflykt! Ramfaktorer för vårt liv, analogt med terapisituationen. Det hjälper så klart om leken verkligen är “fantastisk”.. Om i retorik och förhållningssätt försöker lägga sig nära det normala då bidrar till det svåra.
1225. LIKHET M TERAPI. Lära leka, eller snarare lära växla mellan realitet och lek. För det är vad livet som vuxen (i väst åtm) kräver av en. “Ramarna” för vårt liv, liksom för terapin, ger frihet att också leka, regrediera. Men när ramarna inte håller, då läcker världarna in i varandra. Eller man vågar inte ge sig hän. Vakter på nöjesfält, krogar, biografer är ett slags funktionärer, vars uppgift inte minst är att underlätta regression genom att garantera att “ramar” upprätthålls. Liksom tonårsföräldern ska finnas där för sitt barn, på gränsen till vuxenvärlden. (För det lilla barnet gäller ju i mindre grad “regression” men i högre grad att man tillhandahåller goda betingelser för att få vara barn, helt enkelt.)
1226. Denna fina rytmiska elastiska dynamiska balans eller växling har kollapsat vid psykisk sjukdom eller ohälsa. En del har för mkt av det ena, det andra, eller så läcker det emellan världarna. Leken/lekbehovet tvingar sig på den alltför reelle i form av vanföreställningar, projektioner? Verkligheten tvingar sig på den psykotiske, missbrukaren, den regressive, i form av omvärldens krav, om ansvarstagande, ömsesidighet, vuxenhet, försörjning.
1227. DRÖM. Varför drömmer vi? Har drömmen ett budskap? Bearbetar vi dagen? Jag tror primärt att vi behöver en viss kvot-procent-andel galenskap per dygn, lek. Drömmen kan ge oss detta. Småbarnsfäldrar får sova mindre – och kan kanske klara sig med mindre sömn – just för att umgänget med barnen ger dem ett tillskott av just leken, det irrationella.
1228. Konspirationsteorier, ödlemänniskor, “Matrix”. Inte andlighet alls, men liknande retorik, “reell lek”.
1229. De kristna i Pehr Gs forskning, av vilket slag? Barnatroende, eller mera fundamentalistiska, med tro på Djävulen etc?
1230. Dagdrömmar, onani, erotik, meditation? Allt sådant kan bli rigitt, ritualiserat, måste vara på ett visst sätt. Då förlorar det också helt eller delvis sin befriande kraft. Fetish? Då blir det en instans av det som kan behärskas – eller som man eftersträvar att behärska – kontrolleras, styras.
1231. “Barn i ett tidigare liv.. Beh inte nu.” Möjlig intellektualisering, eller rationalisering?
1232. RYTM-TAKT. Växling, elastisk, dynamisk, energisk. I motsats till det storskaliga, det monotona. Jämför grafologi! Skillnad mellan takt och rytm. Ett hjärta som är sjukt kan slå taktfast. (Kolla detta!) Angående grafologin inte meningen argumentera för hela teorins riktighet, men endast lyfta ut tolkningen av och den vikt som läggs vid förhållandet mellan takt och rytm.
1233. Lek är i sig en dualitet, ett kraftfält, ett förhållande mellan två poler. Vilka? “Ljus” och “mörker”? Liv och död? Livs- respektive dödsdrift? Det stadium som föregår leken. Sedan blir leken som fenomen och upplevelseform den ena polen i den vuxna människans liv, där realitet – vetenskap, ansvar, föräldraskap – är den andra. Finns det ett steg också efter detta? En ytterligare syntes, där den sunda vuxenheten är den ena polen? Självförverkligande, enligt Maslow? Självförglömmande aktivitet, utan att detta är kompensatoriskt, “upprepning”?
1234. YIN-YANG. En koppling till Eriksons m fl stadiumteorier, så klart, att man behöver klara av en specifik uppgift eller ett utvecklingsmål. Att senare stadier vilar på de tidigare. (Eller Piaget?) I detta fall: “Pre-lek”-lek-vuxen-trancendent/mystiker. Den senare inrymmer helgjuten mogen vuxenhet, plus något annat. Vad?
1235. Denna figur har lånat vissa drag av den klassiska yin-yang-symbolen, men saknar dess (psykologiskt) viktigaste element: detta att en enskildhet aldrig är hundra procent, och alltid har något av sin motsats eller sitt komplement i sig. Figuren här vill åskådliggöra något annat, nämligen att två krafter eller domäner finns på varje stadium av individens liv, och att psykisk sundhet är avhängigt att man har tillgång till dem båda.
1236. REINK-KARM svårt bevisläge, åtm. De flesta minns inget som kan likna reink. Och många tycks lida oförtjänt. Och inte bara de dumma som drabbas, etc. Stevenson, dock, anekdotiskt.
1237. New age och gängse utvecklingspsykologi har olika bild av de stadier en individs – optimalt – går genom. Mogen normalneurotisk vuxenhet kan sägas vara det högsta inom psykodynamisk teori. Inom new age hypotetiseras istället ett mystiskt, upplyst stadium, och länken och likheten till barnets funktionssätt och upplevande görs tydlig. Att det skulle finnas ett stadium av vuxenhet i balans, som inte enbart är ett delmål eller tillfällig rastplats underbetonas. Möjligen för att att, just, de likheten som finns mellan mystiker och barn. Eller är det mystiska helt enkelt det vuxna stadiumet fullt förverkligat? Och att då t ex psykoterapi kan leda en närmare ett sådant stadium?
1238. VUX-MYST. Ett sätt att uppfatta det kunde vara att såväl när man utesluter förekomsten av ett högre stadium än det mogna vuxna, såväl som när man ser ett sådant som fundamentalt olikt det “vuxna”, träffar man bredvid målet.
1239. VUX-MYST. Det är inte genom att återknyta till barnet som man når det mystiska. En sådan kapacitet har redan konsoliderats i det vuxna stadiumet, t ex med hjälp av terapi, eget föräldraskap, förödmjukelser, o s v. Det mystiska är en väl konsoliderad vuxenhet som öppnar upp mot nya utmaningar, nya uppgifter. Man kvalificerar sig för nya uppgifter via det man kan, sina meriter. Och förutom en viss omställningsvånda, och nya papper på bordet, en ny adress, nytt kortnummer, ny person att rapportera till, så använder man sig av det man redan har. Och det är den mogna vuxenheten.
1240. VUX-MYST. En motsägelse att säga att det mystiska företer många likheter med sådant som tidigare stadier måste vara patologiskt: narcissism, megalomani, jagupplösning? Då är det ju inte så likt det vuxna, eller?
1241. VUX-MY. Kanske tror man att man ska kunna få undkomma det irrationella, det motsägelsefulla, genom att anamma det mystiska, nå dit. Men det mystiska bär allt det andra inom sig.
1242. VUX-MY. Det stora svepet, från själviskhet till osjälviskhet, okunskap till kunskap, djur till människa, etc. Då är det som om man bara forsar förbi den mogna vuxenheten och inte tillerkänner den den betydelse den förtjänar.
1243. VUX-MY. Vilken metafor? Födslovåndor? Jag väljer hellre se det som problem och osäkerhet likt när man är “ny på jobbet”. Man är rekryterad på grund av sina meriter, erfarenheter, kunskaper och förmågor. Men det är klart det blir en omställning.
1244. VUX-MY. Vilken metafor? Födslovåndor? Jag väljer hellre se det som problem och osäkerhet likt när man Blir befordrad till t ex mellanchef, baserat på ens erfarenhet av det arbetew de numera underlydande ska utföra. Man är “ny på jobbet”. Man är rekryterad på grund av sina meriter, erfarenheter, kunskaper och förmågor. Men det är klart det blir en omställning. Varje transition till en ny nivå innebär dels osäkerhet, dels ett slags kopernikansk vändning. Det som tidigare varit såväl arbets- som intresseområde, något “yttre”, blir nu en “inre” resurs. Från barn till vuxen, via adolecens, och från moget vuxen till trancendens, via, ja, vad kalla det?
1245. Att uppträda med värdighet, kan på tidigare stadier vara ett uttryck för mest fåfänga, ett pysslande med det egna varumärket, etc. Men på detta högre stadium är det måhända annorlunda? Att uppleva sig som en ambassadör för kosmos. Också en sådan uttalad motivation och strävan kan ju finnas tidigare. Men när det är på riktigt?
1246. Hur det som tidigare varit uttryck för patologi inte längre är det? Individualiteten som intresse- och arbetsområde, och den viktigaste näringskälla, att få ihop och bemästra lek och allvar, m m, har man nu lagt bakom sig, eller snarare inom sig. Och man vänder sig utåt mot nya uppgifter – som är ganska mycket något annat.
1247. Adaptiv repsektive maladaptiv regreession syftar inte på att den ena eller den andra skulle vara dålig. Men den adaptiva är en kraftkälla, en del i en hälsosam dynamik, i livet här och nu. Den maladaptiva gör livet svårare i stunden, mera ensamt, eller är helt enkelt del av en psykopatologi, ett av dess uttryck. Finns bättre ord än “adaptiv”? Anpassningsbar… Vital, vitaliserande?
1248. “Hög energi” beskriver ett skeende mellan två poler. På det psykiska området mellan t ex allvar och lek. Det är sundhet, karisma. Mellan två världar, två monader? Leken hör till den förra, allvaret till denna? Och i nästa steg mellan den mogna vuxenheten – regression och ansvarsförmåga i förening – och vadå? Det heliga, transpersonella?
1249. Att tala med bönder på bönders vis och med lärde på latin. Kvinnan på sv radio som träffat många experter och professorer, som talade enkelt.
1250. Avskärmning. Adaptiv, nödvändig, vitaliserande. Att inte behöva bry sig om villkoren som gäller för ett – egentligen – annat psyke än ens eget. Jmfr barn som blior sexuellt förförda. T ex kosmologin ären utredning av ett nytt arbetsområde, det nya “yttre”. Men vi är fortfarande upptagna med föregående uppgift! Det blir som när två dia-bilder, eller filmer, projiceras på varandra.
1251. Att det skulle vara liodande som befordrar en till ett högre stadium kan leda tanken fel. Det är också en mängd såväl kognitiva som emotionella förmågor som man övat upp som kvalificerar en för det nya.
1252. VUX-TR. Kanske är det så att varje nivå har sin “paradox” att bemästra och i någon mening “lösa”? Barnet har att finna en balans mellan sig själv, sina önskningar och impulser, och Den ofta icke-förlåtande omgivningen. Som vuxna har vi att finna en lösning på ett liknande dilemma, men som ändå är något nytt? Där barnet blir den ena polen, och ansvaret och ett fullt ut realistiskt förhllningssätt ofta krävs av oss. “Vi vantrivs i kulturen.” Men mystikern då? Att balansera det vuxna, det individuella mot det kosmiska? Ett liknande dilemma kan den andligt intresserade personen uppleva, men då har denne eventuellt föregripit en senare uppgift, för vilken krävs att man löst “paradoxen” innan?
1253. Primär och sekundär regression? (Efter mönster från t ex “narcissism”?) Primär och komplementär regression? Kan använda både komplementär och vitaliserande regression om den “goda” regression. Men hur benämna den andra, den “dåliga” regressionen? “Problematisk” regression?! “Repetitiv” (enligt hypotesen att det är något som upprepar sig, odynamiskt, ett “mönster”). “Adekvat” respektive “inadekvat”? Men det är dömande… All regression är väl adekvat, på sitt sätt, sett till omständigheter, historia, resurser. “”Vitaliserande” för det goda och “problematisk” för den dåliga? (Hos barn är det kort och gott “regression”?) Repetitiv (som i mekanisk, ritualiserad, missbruk, perversion, fixering) och vitaliserande.
1254. I terapi, såväl med som utan droger, kan sådana upplevelser göras (Grof, m fl).
1255. INRE SPÄNNING. Den spänning som naturligt uppstår ur att leva och handla utifrån en kunskap man inte äger, eller helt enkelt lögn. Att man är odödlig t ex. Ännu svårarere med new agearen som ev underbygger detta med pseudovet jargong. Rationalitet. Mystikern ev annorlunda!
1256. “Bakom ljuset”, “Förd bakom ljuset”, “Tappad bakom ett ljus”, “Föra bakom ljuset”
1257. Också om konst, sådan ska vara föreställande. Det här är ingen uppsats om konst. Men diktatorer och andra, extrema rationalistiska individer (men regressiva också?) torde företrädesevis uppskatta föreställande, “sund” konst, som visar saker och ting sådana de är… Hitler, Franco…
1258. En gammal favorittanke: Att de stora vetenskapsmännen förmodligen leker och förundras mera än massan. De blickar ut i rymden, ner i atomen. De svindlande perspektiven trycker individen bort från en alltför snusförnuftig rationalism. De existentiella frågorna kalibrerar själen, ställer in den på ett mera gynnsamt sätt.
1259. REL-PSYKOS. Det finns en del forskning som visar speciella psykiska drag hos andligt intresserade, eller omvänt, andliga böjelser hos psykiskt sjuka. Men detta imponerar inte på new agearen (och kanske bör det inte göra detta heller) då denne utifrån sitt utvecklingsperspektiv mycket väl kan tänka sig att lidandet och känsligheten, och därmed kanske också sjukdomsepisoder, blir mera vanliga. De hävdar s a s en bakomliggande variabel som förklarar korrelationen!
1260. Läror är rationalitet, färdiga mallar. Viktväktarna, points-tabeller. Det är vetenskapssträvan på gott och ont. Scheman, tolkningsmodeller.
1261. “Inget är så användbart som en god teori.” “Theories makes god servants but bad masters.”
1262. Vad är egentligen “regression”? Är det regressivt att vilja ha kontroll. Man “regredierar”, ja till vadå? Till en tid och en världsåskådning när man klarade av att ha kontroll, kände hopp, tillit.
1263. Betoningen, “brytningspunkten” hamnar ofta annorlunda, ev fel, inom new age. Människan är fel på olika vis, ett halvdjur, o s v. Ljuset kommer längre fram. Men psykisk hälsa, mogen vuxenhet, har mkt gemensamt med det åtrådda tillstådet. Psykoterapi är – också – en mystisk verksamhet, ligger sådant nära, helt oavsett ämnet är uppe explicit.
1264. METOD-VET. Apropå scientism, m m. Det område eller spektrum av mänsklig tankeverksamhet som förtjänar att kallas vetenskapligt förhållningssätt är så klart större än vad vi i vår tid, och inom vårt fack, tillämpar och erkänner. Men inte hur stor som helst. Vem har sagt att vetenskap måste stå i motsättning till kreativitet, passion? Åtminstone i någon del borde det kunna skapas liv också, skapas nytt, inte endast utvärderas och mätas.
1265. RAT-REG. Me minus opch plus syftas på vilken inverkan detta tillstånd har på den totala livsupplevelsen, etc. Inte “mängden”. En dom rat inskränker livsupplevelsen, trots att den är “stor”.
1266. RAT-REG. Mycket kan sägas om de båda. Är regr “bra”? Bör det uppmuntras? Regression, som jag ser det, är en förståelig och ofta hälsosam konsekvens av människans existentiella eller ontoogiska dilemma: Varifrån, varför, varthän? Barnet har sin snuttefilt och mammas kjolar (?). Den vuxne… Kanske går det inte att säga att den är “bra”, men frånvaron av den, d v s att till varje pris försöka upprätthålla en “vuxen” dominant rationalitet, kan ofta göra ett surrealistiskt intryck på betraktaren. Kanske kommer det en tid då människan äger självupplevd kunskap om sitt innersta såväl som om de yttersta tingen – som bl a new age profeterar (och som rationalisten förnekar eller bagatelliserar behovet av) – men där är vi inte idag. Och på vår faktiska situation är regressionen en ofta sund reaktion, och den medverkar till att skapa gynnsamma kognitiva och känslomässiga förutsättningar för att leva under rådande villkor. Inte “optimalt”, möjligen, men the best that gets.
1267. RAT-REG. “Tala med bönder…” “Med en fot i varje x, med en fot kvar i y”, “Ha kakan och äta den”(?). Förmodligen viss parallell med “känsla och förstånd”, “kropp och själ”, “land och stad”, “mästare och elev” (?).
1268. RAT-REG. Dominant rationalitet, kan man tänka, skvallrar om ett psykiskt liv som är tuktat och bundet vid tidiga präglande erfarenheter. Betyder detta att den också är “regressiv”?
1269. Går inte att betvivla, övertygelse blir bara starkare. Gud. Rättvisa. Fokus på “likhet” (behöver ha en partner som delar livssyn, etc, som bpo-resonemang?) Har samma storlek på kläder, samma smak för smycken o annat, telepatisk kontakt..
1270. YIN-YANG. En reflexion i tunnelbanan. Att vi är mycket känsliga för och observanta på fördelningen av mörka och ljusa fält i en yta, och har regler för hur tolka och associera kring detta, då vi oupphörligen – också i ögonvrån – lägger märke till om andra tittar, eller inte tittar, på oss.
1271. Rigiditet. Ilska, aggr. (LA)
1272. Typ 1, 2 och 3. Sund resp osund religiositet (James), där motsv 3 sund, och 1 och 2 osund. Jag tror att typ 2 är vanligare inom new ageliknande sammanhang, utifrån min hypotes om “legeringar”, att dessa föreställningar lätt lånar sig och kan “armera” de vanliga försvaren inför livets påfrestningar. På org-axel motsvarar 1 bpo till (gräns-)psykotisk skörhet, 2 motsv neurotisk till bpo-gräns, medan 3 motsv mogen till normalneurotisk nivå.
1273. Neurotisk överlappar ju också “leken”, vilket gör det svårt att säga att den är positiv eller negativ. Vital resp dominant också här, för neurotiskhet?! Att göra om, dämpa verkligheten, är också adaptivt, i många fall vitaliserande.
1274. Andligt “intresse” kan påträffas i alla grupper, stort engagemang, men av olika skäl delvis. Typ 1 och högre typ 3 delar detta att deras liv är förandligade, präglas mycket av intresset. Oftast är uppdrivet andligt intresse en osundhets-markör, dock inte i den senare kategorin. Mystiker. De närmar sig det “psykotiska”, enhetliga, från en ny position, med en ny grund.
1275. De tre är varianter av andighet, likställda s a s “horisontellt”. Men det finns också en vertikal ordning, där “3” faktiskt står för något som är mera polyfont, där individen står stadigare på flera ben (andligheten är ett av flera engagemang eller en av flera källor till tillfredsställelse och tröst, etc).
1276. I Typ 3 återfinns såväl de “ljummaste” som de mest hängivna eller de för vilka andligheten är helt central. “Förandligade”? Hur skilja de hängivna i typ 1 och 3 i begrepp? Centrifugal respektive centripetal andlighet? Vilken är i så fall vilken? Emanciperande resp konsoliderande andlighet/behov/effekt/längtan/strävan?
1277. Spekulativt. Min egen vetenskapssyn förändrats med arbetet. Kvaluificerade spekulationer kommer an på forskarens förtrogenhet med området, och möjlighet att reflektera över sin egen position, preferenser och benägenheter.
1278. NIVÅER. “The diagnostic epithet ‘borderline’ often reflects unconscious counterference more than it does diagnostic precision” (Vaillant, GE, 1992. Art i J of Pstherapy Practice & Research, vol 1, Spr 1992, pp 117-134 — från Abstract!–. No full text. Se Psych Info)
1279. Många konstrukt finns i en positiv och en negativ variant: perfektionism (se PsychInfo), soc, m fl. I denna studie använder dessa, men också för rationalitet, regressivitet, “stort andligt engagemang”, m fl. Finns gemensamma drag vilka skiljer de positiva varianterna från de negativa?
1280. Tre typer av andlighet. Dessa kan förmodligen växla – som med ens position längs org.axeln, i viss mån, mellan positionerna enligt Klein – över tid, i olika faser av livet, beroende av omständigheter, stressnivå, ålder, samtidigt som man får räkna med att individen också är relativt stationär. I intervjumaterialet återfinns exempel på – möjligen – hela skalan av jagets försvarsmekanismer, från lägst till högst. Det är inte min avsikt att försöka klassificera mina respondenter, även om min övertygelse i och för sig är att det finns olika slag av andligt engagemang som kan kopplas till organisationsaxeln och typiska nivåer av försvar. Skäl till tvekan: 1) materialet är för litet, 2) omdömen potentiellt stigmatiserande, 3) typ av andlighet är svaret på ett tryck som utgår från läran, ev går det inte att generealisera till att individen i andra delar av sitt liv karaktäriseras av detta.
1281. FÖRSV. Barnet har ju bara “psykotiska” försvar, adolecenten behöver ta till de “omogna”. Bara för den vuxne, på vilken ställs vuxna krav om ömsesidighet, impulskontroll, ansvarstagande, pålitlighet, krävere vi “mogenhet” (och tillåter avsteg i kärlek, lek, berusning, dröm). Det känns som om en figur skulle kunna fånga detta, hur världen vidgas, kompliceras, med krav på att kunna fungera på flera nivåer. Polyfont.
1282. Polyfont.
1283. Jemstedt om par-schiz och depr. Att det förra är mest likt “leken”?
1284. Att det andliga är en variant – den vanligaste – av ett visst slags kognitiv och emotionell hållning inför livet. I sin mest generella eller grundläggande beskrivning har den inte direkt med andlighet att göra. En framgångsrik psykoterapi t ex kan hjälpa en fram till en sådan hållning. Livskriser, föräldraskap. Åldrande brukar naturligt medföra en förändring i denna riktning.
1285. FÖRSV. Hur skilja introjektion, primitiv idealisering, och den mogna typen av att inspireras och ta efter någon? Hur skilja dissociation, etc, från sublimering? Hur skilja intellektualisering etc från mogen anticipiering? Detta tema relevant för new-age-undersökning, där benägenheten finns att tolka allt för positivt! Kanske går att spalta upp i mogen, ngt omogen och omogen, psykotisk, av flera slags försvar?
1286. FÖRSV. Försvar som är vanligt förekommande inom new age är rationalisering, projektion, primitiv idealisering, vändning till motsats (neg till pos), förnekande?.. Vändning mot sj (min karma, ansvar, föräldrar mina barn tidigare). Intellektualisering. Somatisering (strålar, reningskurer, candida, lavemang, etc). Förskjutning/projektion.. på den primitiva vetenskapen, materialism, kristenhet, etc,, på adolecentvis.. samhället istället för på dominant pappa etc. ibland konspirationsteorier. Omipotens, omnipotenta fantasier. Förnekande av livets villkor, död, sjukdom, ensamhet. Schizoid undandragenhet. Ibland stegrat till vanföreställningar. Maniska försvar, som är ett slags “vändning” av depr, mindrevärde, beroende, litenhet, maktlöshet, längtan. Regression av mera omoget slag. Rigiditet-intellekt.. “Det här är grejen, allt jag behöver”.. Perversion. Fixation (vill du bli min pappa?) Idealisering. Rationalisering/intellekt..( It’s all in this book, dont need anything or anyone other than this) Asketism. Fundamentalism. Kontrollerande (Meissner)? Inhibering/Inhibiation? Externalisering? Blockering? Intellektualisering (teorier, dogmer, läror). Är det någon gängse personlighetsstörning, etc, som mer än andra överensstämmer med avseende på försvarsmekanismer?
1287. FÖRSV. Alla försvar handlar om att verkligheten upplevs slitsam. Beroende av vilka resurser man har så medför de åtgärder vi vidtar mer eller mindre inskränkningar av livsupplevelsen. Hos den vuxne blir detta ofta allvarligt om försvaren är mer omogna och/eller överutnyttjas! Dock inte på samma vis hos barn och ungdomar som ännu en tid kan räkna med vår förståelse och hjälp. De har inte samma krav på sig om behärskning, produktivitet, ömsesidighet. I bästa fall är försvaren mera en gestaltning, en dynamisk, vital “dans” med livsomständigheterna. Något som faktiskt också berikar livet, ger flera nyanser, luckrar upp, bidrar till “polyfoni”.
1288. ”Vad är nyreligiositet?” Nyreligiositet är ett samlingsbegrepp framför allt för ett antal religiösa fenomen som framträtt i västvärlden efter mitten av 1900-talet, men inkluderar ibland också äldre religiösa rörelser som exempelvis 1800-talets teosofiska miljöer. Begreppet innefattar dels mer organiserade rörelser, de så kallade nya religiösa rörelserna, som till exempel Scientologikyrkan, Moonrörelsen (Unification Church) och Hare Krishnarörelsen (ISKCON). Dessa rörelser är internationella och finns i ett stort antal länder, däribland Sverige. Det finns också nya religiösa rörelser som är specifika för ett visst land. Begreppet nyreligiositet omfattar också mindre organiserade strömningar, populärt ofta kallade New Age. Till nyreligiositet kan också inräknas nya uttryck i etablerade religioner.
1289. Liksom övriga religiösa fenomen kan nyreligiositet studeras utifrån olika vetenskapliga perspektiv: historiskt, sociologiskt, psykologiskt, antropologiskt med mera. För att förstå nyreligiositet och få en så korrekt bild som möjligt är det viktigt att ett flertal perspektiv presenteras.
1290. (20091001, http://www.finyar.se/info.html, kl 12.43)
1291. Att det behövs ett agnostiskt manifest ”eftersom det blir alltmer uppenbart att människan har ett grundläggande psykologiskt behov av att bevara en öppning mot oändligheten, en kanal mot det okända” (Stefan Einhorn, replik i DN 2009-07-14, ”Här är det agnostiska manifestet.”)
1292. En förmåga till symbolisering hör ihop med förmåga till att uthärda det motsägelsefulla/paradoxala. Att ha en ”buffert”. Men ungdomar har ju svårt för detta, fastän de torde ha utvecklat en symobliserande förmåga? Är det en fasspecifik oförmåga.
1293. Stress-sårbarhets-modell kan förklara varför ungdomar, som vid denna tidpunkt torde ha utvecklat en symboliserande förmåga, ändå har svårt att uthärda det motsägelsefulla/paradoxala i sig själva och t ex (vuxen)världen? ”Ungdomsborderline”
1294. ”Ungdomsborderline” har ett samband med ”imposed aneroxia”, etc? Det har funnits ett motstånd emot att diagnosticera personer under 18 års ålder, då den turbulens de uppvisar också kan ha att göra med att de befinner sig i en turbulent period i sina liv.
1295. Att man organisationsmässigt presterar på en längre nivå kan förklaras på två sätt: Dels med att man befinner sig under stark press, och därför upplever och interagerar med omvärlden på ett mera primitivt sätt (alla människor har sin ”breaking point”, ref?). Dels att detta fungerande faktiskt är enklare, dels för av gammal vana, dels för att det faktiskt innehåller färre nyanser, mindre ansvar, o s v. Att vi önskar avhända oss vårt personliga ansvar, undvika de villkor som hänger samman med vuxenlivet, etc. Normalt accepterar man dessa försvårande livsvillkor, större ansvar. Varför? För att man också vinner något på det så klart. Men också för att man steg för steg socialiseras in i en vuxenroll, via utbildning, sexuella relationer, kort sagt omvärldens förväntningar. Men om man lever mer eller mindre inbäddad i en new-age-kontext finns kanske inte denna påverkan från omgivningens normer, eller ett incitament till vuxenblivande, i samma utsträckning? Anknytningsforskningen fäster vår uppmärksamhet på ett viktigt samband som kan finnas mellan uppväxtförhållanden och val av livssyn (Granqvist). Personligen vill jag fokusera mera på karaktäristika hos själva new-age-ideologin och hur denna kan locka/pressa individen till att fungera på ett mera infantilt vis än denne normalt skulle göra. Detta är en hypotes, så klart, som förmodligen går att göra många invändningar emot. Det dilemma som adolecensungdomen befinner sig i, att lämna de begränsningar, men också privilegier, som hör ihop med barndomen, för att ta plats i vuxenvärlden med dess krav och ansvar (men också vissa privilegier), blir vi aldrig färdiga med. Det är också därför vi behöver ha fortsatt tillgång till (under förutsättning att vi någonsin har haft det) en sådan domän i oss själva där dessa mera primitiva behov kan tillfredsställas. Alkohol och droger har påträffats torde kunna påträffas i flertalet kulturer, ibland kombinerat med religiösa ritualer. ”Regression i jagets tjänst.” (”Regression in the service of the ego”, Ernst Kris) Detta är ett argument som används av vissa religiösa aktörer för att förklara eller legitimera vad de håller på med. Detta kunde dels ses som ett omöjligt, allt för förnuftigt, företag – ”nu ska vi vara glada” – dels som ett exempel på mogen andlighet, att individen klarar av att ha ett observerande jag i förhållande till sina religiösa intressen och aktiviteter. Dessa tillstånd finns inte nödvändigtvis där simultant, men att individen kan oscillera (Jemstedt, föreläsning 08?) mellan dem, och i efterhand reflektera över dem.
1296. Greenacre (1962, tagit från www, kolla upp!) did “not see the artist ‘regressing in the service of the ego’ quite as fully as Kris described but would say rather that he has readily at hand and actively available elements of experience which in more ordinarily balanced people could not be reached except by regression” (p. 132). Essentially, this is an extension of her view that the primary process is far more readily accessible in creative individuals.
1297. ”I kapitlen om missbruk menar författaren att det finns ett grundläggande behov av regression hos människan och att alla kulturer använder droger (vanligen alkohol) för att minska tröskeln till regressionen och att det därför är svårt att tänka sig ett samhälle som skulle utesluta alkohol helt. Han ser långvarigt alkohol- och narkotikamissbruk som uttryck för en destruktiv regression. I konsekvens med detta menar Cullberg att vi måste ge mycket mera plats åt konstruktiv regression ”i jagets tjänst”, både i vår människosyn och i samhällsarbetet. Som exempel på regression i jagets tjänst nämner han de religiösa riterna där det i de flesta religioner finns en tydlig symbol för den gränsöverskridande-regressionsutlösande handlingen, såsom brödet och vinet som frambärs i det eukaristiska offret. ” (rec av Cullberg, ”Dynamisk psykiatri”, 1984)
1298. http://www.signum.se/signum/template.php?page=read&id=2223 2009-10-01 kl 13.35
1299. Hur skulle den mest komprimerade analysen av förhållandet vetenskaplighet-vuxenhet/traditionell religiositet/new age ut? Att i det förra härskar sekundärprocess, i det mellersta primärprocess, medan i det senare har de två olika upplevelsenivåerna smält samman? Och här skulle det gå att göra en parallell till en hel del psykopatologi: vanföreställningar t ex. Det är inte detta att individen förmår tänka, och uppfyllas av sådana upplevelser, som är problemet (det kan vi alla, inte minst i nattdrömmarna), utan att dessa föreställningar tränger in på och smälter samman med den vuxnes normalfungerande. Ett slags olycklig ”synkretism”. Motsägelsefullheten upphävs, behov tillfredsställes på enklast möjliga vis (men till ett högt pris ev). Detta är ju också adolecentungdomens på sikt omöjliga projekt, att kunna ha båda, det vill säga en variant av att ”ha kakan och samtidigt äta den”. (Eventuellt har kvinnor närmare till detta fungerande, delvis för att kvinnorollen i sig tillåtit/begränsat kvinnan att fungera mera barnsligt, orimligt ? Att å ena sidan ha den vuxna personens privilegier – kan själv – å andra sidan kunna påräkna sig stöd eller överseende – orkar inte, hjälp mig – och röra sig relativt obekymrat mellan dem. Närmare till ett borderlinefungerande, ”skilda jagtillstånd”?) Att hävda sitt oberoende, att få göra det ena eller det andra, men samtidigt ta ekonomiskt och logistiskt bistånd för givet.
1300. ”Guilt by association” är en vanlig typ av argumentationsfel, som begås då en part påpekar en likhet mellan motpartens åsikter och ett referensobjekt (som är klandervärt) och därmed antyder att motpartens åsikter är klandervärda. Guilt by association är en typ av genetisk argumentation. Motsatsen kallas honour by association. guilt-by-association
1301. Swedish translation: ”misstänkliggörande genom koppling till (tveksam/brottslig företeelse)” (webinlägg)
1302. Norstedts stora engelsk-svenska ordbok, ”guilt by association” jur. ”antagandet att en person är skyldig på grund av samröre med någon som är skyldig”.
1303. Vad är mentalisering? Mentalisering är ett brett och svårfångat begrepp som både innefattar mycket och samtidigt utgör ett slags minsta gemensamma nämnare för mänsklig samvaro. Mentalisering är den process genom vilken andras och egna handlingar och beteenden blir sammanhängande och meningsfulla. Verkligheten utom människan ges mening och färgas av verkligheten inom henne. Implicit och explicit, medvetet och omedvetet pågår denna process ständigt. Hjärnan och kroppen förser medvetandet med information som bearbetas både på ett rent biologiskt och på ett psykologiskt, kognitivt och känslomässigt plan och som blir användbar i varandet i världen. Att mentalisera är att tänka och känna om tänkande och om känslor. Det skulle kunna beskrivas som en förmåga att fantisera kring och generera mer eller mindre kvalificerade gissningar om vilka önskningar, föreställningar, tolkningar, känslor och intentioner som ligger bakom egna och andras beteenden. Det är den förmågan som gör att människor för det mesta inte går rakt in i varandra på trottoaren, som gör att vi kan vara kära i kärleken, som hjälper oss att tolka spädbarns skrik och som ger oss möjligheten att se varandra och att känna oss sedda. Mentalisering är psykologi och kanske psykologens mest primära verktyg, oavsett skolbildning. Kanske är det just detta vi lär ut i psykologisk behandling? (mentalisering.se, 2009-10-04 kl 10.15)
1304. Mentalisering – Bateman, etc
1305. Boundries – Hartmann
1306. Carl Raschke, of the University of Denver, refers to the New Age Movement as the spiritual version of AIDS. That is, it destroys the defenses, the immune system, the ability of people to cope and function. (Infogat från http://www.tlem.net/newage.htm) Raschke, Carl Denver Post, May 3, 1987.
1307. Skilja på religiösa och ”terapeutiska” kulter (cultinformation.co.uk/faq.html#cult, 2009-10-05, kl 09.45)
1308. Är det skadligt att vara med i en kult? Flertalet tecken som till exempel cultinformation.co.uk tar upp är nog inte tillämpliga på de strömningar som denna text fokuserar på. Andligt engagemang och problem kan studeras ur ett flertal psykologiska perspektiv. När det gäller destruktiva sekter har man kanske mest att hämta just i gruppsykologiska teorier (om utgrupp-ingrupp, demonisering av andra, m m). För den typ av andlighet – och besvär – som är i fokus för denna studie är gruppsykologiska modeller i lägre grad tillämpliga. Inte heller sådant som är effekter av uttröttning, näringsbrist, isolering, etc. (I vissa fall har grunden för sådana bristtillstånd – och tendensen att söka sig till sammanhang där ett sådant liv fortsättes, alternativt är relativt ouppmärksam på när hon eller han utsätts för en sådan behandling; sänkt ”motståndskraft” – lagts tidigt i livet för individen. De processer och tillstånd som intresserar mig stillsammare.
1309. Likhet mellan psykoanalys och new age? Determinerat öde (reinkarnation vs uppväxt), teknisk-naturvetenskaplig jargong. Men medan en sådan vara mainstream och naturlig i början av 1900-talet – och psykoanalysen har ju gradvis övergett eller omvärderat, kompletterat dem – hur kommer det sig att människor idag kan bli attraherade av dem?
1310. Läser en artikel av Erland Lagerroth som jag fann på nätet (och hans, tror jag, egen hemsida) om ”självorgansierande system”. Hittade den efter en lång stund då jag sökte på talesättet ”mellan Skylla och Charybdis”. Texten har undertiteln ”Paradigmdialoger”. Jag gissar att den varit med i någon av de konferenser där även Mikael K och Viljo varit med (och händelsen uppvisar en lite märklig parallellitet till häromdagen när jag, då sökte på talesättet ”när det bästa blir det godas fiende”, hittade Cliffs artikel, som bland annat tog upp ämnet i denna artikel, samt har en del referenser gemensamt.)
1311. Lagerrot skriver alltså om ”självorganiserande system”, bananflugor med mera, refererar till en diskussion med Edris i Sökaren. Han tecknar detta område med självorganiserande system som en tredje väg, mellan vidskepelse, övertro, och reduktionistisk vetenskap. (tankar kring Lagerroth, ”Att segla mellan Skylla och Charybdis”, fr hans hemsida 090901)
1312. När jag läser kommer jag att tänka på människans psyke, det omedvetna, att detta kan beskrivas, så klart, som ett sådant system. Det är oerhört sinnrikt, tanken eller intelligensen kan inte till fullo – eller långt ifrån – beskriva dess metamorfoser eller operationer. Drömmen, neurosbildningen (skriver det, eftersom jag vet att det passar in, även om inte till fullo kunna definiera vad det är). Ok, det finns en likhet. Modellen för självorgansierande system har en giltighet även här. Men vad kan det då har för konsekvenser t ex för psykoterapeutisk arbete, eller i förlängningen för detta. Jag tänker på en artikel av Tor W i senaste Psykologtidningen, om anknytningsforskningen, som jag läste i förrgår, det passar in.
1313. Psyket/det omedvetna är inställt på överlevnad. Det organiserar sig i första hand mot överlevnad, i första hand fysisk (att uppvisa skendödhet t ex, eller hör detta mera till den fysiska organismens självorganisation?), sedan psykisk. Här uppnår man en platå, via en fungerande kompromiss, neuros, eller vad det nu kallas. Jag känner att dessa platåer har viss motsvarighet hos Maslow, och förmodligen hos den transpersonella psykologin. (tankar kring Lagerroth, ”Att segla mellan Skylla och Charybdis”, fr hans hemsida 090901)
1314. Föräldraskaskapet är en sinnrik självorganiserande aktivitet, vars syfte (?) är att skapa sunda barn, som blir fungerande vuxna, förmögna att hjälpa sina barn till ett liv med god psykisk hälsa, etc. Men när vi söker hjälp, i vuxen ålder t ex, vad är det då vi behöver? Själv är jag ju övertygad om att vi behöver mötet, samvaron, med någon som kan fungera tryggande, föräldralikt. Barn väcker normalt sådana instinkter hos oss – aktiverar det självorganiserande systemet, som är inställt på att stödja barnet mer eller mindre optimalt – men inte vuxna. För dem har vi normalt inte samma tålamod. Vi behöver alltså utbildade människor (eller särskilt mogna, livserfarna människor, så klart, om de finns, gärna en kombination) som har gjort sådana erfarenheter med sig själva, förmodligen relativt sent i livet, att deras självorganiserande omvårdnadssystem kan omfatta också de vuxna klienterna. De kan då fungera som föräldrar i bästa fall gör för sina barn, facilitera en mognadsprocess. Att klientens inre självorganiserande system kan våga vilja söka sig mot en högre platå av fungerande.
1315. Varje nivå har förmodligen sin egen tillfredsställelse, av att ha kommit fram. Men kvar finns en subtil olust, eller den gör sig påmind, av att det borde finnas också något mera att eftersträva.
1316. Kanske är det svårare att uppgradera eller utvidga sin empati, att gälla också vuxna, om man har en trygg anknytning från start (som arbetar på ett omedvetet, automatiserat sätt), än om man är tvungen arbeta sig fram till psykisk hälsa senare i livet.
1317. Att det nyandliga livssynen i själva verket är det allt för rationella som man behöver släppa på för att på ett djupare sätt komma i kontakt med sig själv. Vanligtvis tänker man sig väl det andliga som motsatsen, det som är fluffigare och rörligare, och går djupare än det vardagliga.
1318. Den transpersonella psykologin erbjuder en modell för att förstå de nyandliga föreställningarna, hur de är helt på sin plats. En modell som har plats både för en sund och en osund variant. Och inom de här filosofierna, t ex Martinus, så finns det ju också föreställningar om att det är en fas som man behöver gå igenom, och att den kan vara svår, som föregår ett eget seende, t ex. En ganska sen fas som föregår utvecklandet av dessa högre tillstånd.
1319. De här världsbilderna torde tilltala narcissister, dra till sig narcissister (mig och M, t ex). Frågan är dock om de skapar narcissister. Eller om de bara förstärker det narcissistiska som finns i var och en. Man kan också fundera över ”det narcissistiska samhället” (förf?), individualisering, sekularisering. Att man blir förstärkt i sin narcissism, ungefär som att ökad stress kan få oss att prestera under vår egentliga nivå i andra avseenden.
1320. Frågan är om det inte är bättre att utgå från inventeringar, samlingar som andra gjort, av typiska new age-föreställningar. Att det har chans att bli mera representativt än det möjligen mera slumpartade som jag kan få fram i några intervjuer. Min uppsats skulle ju kunna angripas för detta, att urvalet inte är representativt, inte svarar emot någon verklig population, etc. Medan om man utgår från en mera ambitiös kartläggning än vad jag har tid och intresse av göra så står mina resonemang stadigare. Frågan är om det går att hitta sådant material?
1321. Eller bådeock? Att jag utgår från en inventering som andra gjort, men även gör några intervjuer, så att man får några repliker att väva in och exemplifiera i texten. Men dessa behöver då inte vara heltäckande.
1322. Olika förklaringsmodeller. Dels den gängse psykoanalytiska modellen som vill koppla sådana här föreställningar till pre-oidipala fantasier och önskningar. Dels Winnicott, m fl, som kanske vill lyfta fram det här med ”lekområde”. Även transpersonell psykologi, t ex Ken Wilber, om denna är någorlunda akademisk. Resonemang om sådant som ”spiritual emergency”.
1323. Det finns också den kulturella aspekten. Reinkarnation och karma. Även om det i Sverige är nyandlighet, så är det ju gammal andlighet på annat håll.
1324. Hos Winnicott och tanken om ett lekområde så ingår så klart också det här med ”magiskt tänkande”, tid och rum behandlas inte helt rationellt, nattdrömmar.
1325. De olika förklaringsmodellerna hör ju hemma i teoridelen, först, och sedan kommer resultatdelen. Vad man kommit fram till, läsning av litteratur, och intervjuer. Och i diskussionsdelen se hur dessa fungerar tillsammans. Sval i de två första, mendan man i den sista delen kan bli mera spekulerande, polemisk.
1326. Även en upprepning, samling av ”de existentiella villkoren” skulle vara bra, utöver de som fanns med i Quinodoz. Ev få tips i uppsatsen av Stiller.
1327. Jag tänker på de här nya konspirationsteorierna, typ ”DaVinci-koden”, där vetenskapen och samhället ses som onda. Medan man själv och ens vänner är ”ljusarbetare” etc. Då blir det mera splitting, som liknar borderline. Medan självförgudningen är mera narcissistisk. I vilket fall tangerar new age-världsbilden svåra psykologiska störningar. Men det gör ju i och för sig nattdrömmarna också, och förälskelsen. Dessa räknar vi ju till ett sunt vuxenliv, något som kan ge stöd och näring till ett sunt vuxenliv. Så det är en grannlaga uppgift att se vad som är önskvärt och inte önskvärt.
1328. En inventering som visar vad som är nyandliga föreställningar, dels vad som är gängse religiösa föreställningar, dels vanliga materialism, dels vanlig vidskeplighet när man kanske tror på ”något” m m. Visa hur new age skiljer sig från dessa andra. Och alltsammans kanske måste begränsas till en kristen kulturkrets.
1329. Här kommer man också in på det här med ”spiritual emergency”. Lukoff. DSM-4. Detta har ev inte direkt med new age-föreställningarna att göra – förutom det här med mental suveränitet – men kanske kan man ha med hur new age ofta drar växlar på den vanliga vetenskapen, ”scientism”. Hur new age försöker legitimera sig i förhållande till den vanliga vetenskapen, eller med sådant som kvantfysiken, som man kanske hävdar förklarar eller bekräftar vissa av ens anspråk inom new age. Allt finns överallt, och kvantfysiken bevissar telepati, kanske.
1330. Religion och karma. Man behöver få med att vi faktiskt lever i en religiös värld, snarare än i en sekulariserad, och tron på ett liv efter döden är mera vanligt än ovanligt. Och vad säger detta eventuellt om våra behov?
1331. Hur ska frågeställningen formuleras? Vilka föreställningar har new ageare? Den frågan är förmodligen redan besvarad. Är new ageare narcissister? Hur ska new age förstås? Olika modeller för att förstå en nyandlig världsbild? Ur ett psykoanalytiskt perspektiv?
1332. Metaforen att ”inte leka med elden” kan vara på sin plats. Det börjar oskyldigt, som med anorexia, sen kan det dra iväg, och mera med vissa. Kan bli skadligt. Droger, aneroxia, new age.
1333. Viktigt måste ju vara att få med en teori som beskriver sund vs osund religiositet. Var finns det för kännetecken för det ena eller det andra?
1334. Vilken nivå? Invidiual-, grupp- eller samhällspsykolgiskt? Religionspsykologiskt? Finns det någon anledning inte ha det senare?
1335. Och när jag ska beskriva varför det här är intressant, angeläget? Dels hur många som faktiskt, helt eller delvis, på djupet eller mera ytligt, delar dessa föreställningar. (De norska forskarna! Att det spridits ut ”jämnt” över samhället.) Dels att vissa drabbats hårt. Destruktiva kulter, barn m fl. Det är angeläget både i ett allvarlighetsperspektiv, och som ett samhällsfenomen som har stor spridning. Studien kan sägas vara angelägen ur båda synvinklarna.
1336. Att lyfta fram sådan som kan locka de pre-oidipala fantasierna i många olika system eller modeller för personlighetsutveckling, inte endast de andliga eller transpersonella. Maslow. Trappor av olika slag. Vanliga och halvvanliga, Eriksson den första sorten.
1337. Att reinkarnation, åtminstone i new age-tappning, är en relativt ny sak. Också karmaprincipen. Sätta in dem i ett historiskt sammanhang, hur de har utvecklats.
1338. I diskussionen få med det här med att ”det bästa blir det godas fiende”, om det passar. Strävan efter perfektion.
1339. Att det finns en så stor överensstämmelse handlar i själva verket, liksom med t ex schizofreni, att new age är ett naturligt uttryck för en pre-oidipal funktionsnivå?
1340. “The New Age is in fact a free-flowing spiritual movement; a network of believers and practitioners who share somewhat similar beliefs and practices, which they add on to whichever formal religion that they follow.”
1341. http://www.religioustolerance.org/newage.htm
1342. Av detta kanske man vill dra slutsatsen att new age är något som vi borde motarbeta, i oss själva, hos andra och i samhället i stort? Men det är förmodligen mycket värdefullt att ha ett område för lek även som vuxen, och att många av oss i själva verket lever under vår ”religiösa” nivå (oavsett det finns något att tro på).
1343. Skulle det gå att göra något liknande även för andra världsbilder/religiösa eller filosofiska inriktningar? Koppla dem till olika funktionsnivåer utifrån psykoanalytisk teori? Gängse kristendom t ex?
1344. New Age sägs vara svårt att avgränsa, det är ett så heterogent fenomen. Men låt oss vända på steken. Låt oss utgå från en viss funktionsnivå, enligt den psykoanalytiska teorin, för att se om vi hamnar i något vi som känns igen.
1345. Lustprincipen utan hämningar. Religionen i stort har blivit kritiserad för att den är en tillflykt för våra mest infantila behov. Tilliten och förtröstan på en stor himmelsk moder-fader som tröstar och bädda ned oss. Men frågan om denna tendens någonstans är mera elaborerad än vad det är inom new age? Den är en gottebutik för det pre-oidipala sinnet. Alla dina drömmar besannas.
1346. Inte göra frågeställningen för komplicerad, eller avslöjande! Inte börja på för hög nivå i ett möjligt resonemang. Bättre fråga ”Hur förstå ett intresse för new age utifrån psykoanalytisk teori?” – och så småningom presentera de stora likheterna med pre-oidipala fantasier och önskningar – än att fråga: ”Hur kommer det sig att new age bla bla pre-oidipal bla bla”. Den senare frågan skulle också låsa sig vid en kausalitet, verkar det som…
1347. Det finns också de som gör gällande att detta är samma lögner som Djävulen frestar Eva med i paradisets lustgård: Du ska inte dö, du ska bli som gud… Själv nöjer jag mig med att säga att det liknar pre-oidipalt tänkande.
1348. Det finns ett intressant spänningsfält mellan å ena sidan ett stadium av psykologiskt mognad som man idealiserar och försöker förverkliga – vilket borde kunna kalla post-konventionellt (Loevinger?), eller post-oidipalt, å andra sidan en världsbild, en upplevelse av sig själv och livet, som har tydliga pre-oidipala drag.
1349. ”Imposed narcissism” (liksom imposed aneroxia) – under påtryckning, få vara med…
1350. Andra motiv/bakgrunder? Verklig narcissism… Schizotypi. New age=fristad för personlighetsstörda?
1351. Jag avser visa på en överensstämmelse mellan pre-oidipalt tänkande och nyandligt tänkande. Implicit tänker jag mig att detta kan innebära problem, påfrestningar för den individ som har en sådan världsbild – analogt med en vuxen person som har en pre-oidipalt fungerande (t ex narcissisten) – men detta är inte tyngdpunkten i studien. Fokus är blott på att visa på överensstämmelse. Kanske är det verkligen så att livet inte har något slut, våra krafter är obegränsade, o s v, detta ligger helt utanför studien, såväl att bedöma eller raljera över.
1352. 4 faktorer+Paranormal beliefs+Alternative healing methods (Sjöberg, ????)
1353. Higher Consciousness factor: ”The task of man is to attain a higher state of consciousness.”
1354. Reality of the soul f: “Your mind or soul can leave your body and travel.”
1355. Folk superstition f: “The number thirteen is unlucky.”
1356. Denial of analytic knowledge f: “Too much knowledge prevents a creative way of working.”
1357. Paranormal beliefs: “Pyramid force.”
1358. Alt healing methods: “Crystal healing.”
1359. Hur avgränsa gruppen som är i fokus för detta arbete. New age eller nyandlighet, t ex. Enligt NE är nyandlighet en andlighet som är fristående från institutioner, kyrkor etc. En ännu mera personligt färgad andlighet än new age?

1360. Vad är new age? Ett samlingsnamn för ett slags andlighet som hade sin storhetstid på 80-talet. Den växte fram dels ur hippierörelsen, med sitt kärleksbudskap och sina visioner om en bättre värld, dels ur föreställningsvärldar som teosofin. Ofta liknas new age vid ett smörgåsbord (NE, Åkerdahl m fl) varifrån den intresserade kan plocka ihop sin egen religion. I själva verket är rörelsen inte fullt så individualiserad (Granqvist, art och Ps-tidningen).
1361. Syftet med detta arbete är att undersöka hur anhängare av ”new age” ser på sådant som personlig utveckling, psykisk hälsa och psykiska besvär, ”framtidens psykoterapi”, etc. Ett annat syfte är att utifrån intervjusvaren, och med hjälp av psykoanalytisk teori, försöka förstå vilken roll denna livssyn kan tänkas spela i intervjupersonernas liv och vilka likheter och skillnader som går att urskilja i jämförelse med annan slags andlighet, framför allt traditionell religiositet.
1362. FRÅGEST. Hur ser anhängare av ”new age” på frågor om personlig utveckling? Vilken roll spelar ”new age” i personens liv?
1363. Semistrukturerade, ”reflexiva”, intervjuer med 15-20 personer vilka bekänner sig till en livsåskådning som omfattar vissa föreställningar utmärkande för ”new age” (reinkarnation, karma, telepati, själens stegvisa transformation mot ett högre tillstånd, ett ”uppvaknande” på samhällsnivå). Intervjuerna transkriberas och analyseras tematiskt.
1364. Hård kritik kan också riktas mot new age från ett mera traditionellt religiöst håll. ”New age är den spirituella varianten av AIDS. Den förstör människors förmåga att klara av och fungera i sina liv” hävdar Carl Raschke (”the spiritual version of aids; it destroys the ability of people to cope and function”) (Carl Raschke, professor of Religious Studies at the University of Denver.. citerad på www.sullivan-county.com. Sett i ljuset av AAI-forskningen går det kanske att ge honom delvis rätt, även om sambandet inte är kausalt: Det finns individer som känner sig hemma i new age eftersom det påminner dem om… Men denna studie har en likhet med Raschkes påstående i det att den mera intresserar sig för att new age skulle ha vissa inbyggda egenskaper som utövar sitt inflytande på anhängaren.
1365. Förslag till hur man ska förstå new age kommer från olika psykologiska discipliner. Från psykoanalytiskt håll pekar man t ex på likheten mellan new age och vanliga pre-oidipala önskningar och fantasier (Faber). Forskare som håller på med anknytningsforskning påpekar att new age uppvisar vissa likheter med sådana personlighetsdrag och strategier som är associerade med otrygg, ambivalent anknytning (Kemp, 2007; Granqvist et al, 2001+)
1366. Kemp (2007) lyfter fram ett par karaktäristiska drag hos individen med en otrygg, ambivalent anknytning, nämligen svårigheten att förstå ”privacy of thought”, vilket författaren kopplar till den utbredda tron på t ex ”telepati” inom new age-kretsar, samt tendensen att tillmäta vissa personer (sig själv och/eller anknytningspersonerna) särskilda psykiska krafter. ”Needless to say, both sets of beliefs are well-represented within the New Age” (Kemp, 2007, s130).
1367. Inte ”kult”, kring en stark ledare. Inte medlemskap, stark gruppaktivitet. Ett uppvaknande för mänklghet, står inför stora förändr. Veg mat, alternativmed, kroppsli rening.
1368. NE: På väg in i en ny tidsålder av kärlek, harmoni och fred. Smörgåsbord där alla kan ta de delar man vill ha. Helande i vid bemärkelse – fysiska sjukdomar, stress, personlig och andlig utveckling. Stark individualism. Gudomliggörande av självet
1369. ENCYCLOP.BRITT. New Age of hightened spiritual consciousness and international peace Spiritual awakening Individuals could obtain a foretaste of NA through their own spiritual transformation Traditional occult practices (tarot reading, astrology, yoga, meditation, mediumship) Transpersonal psychology Dieter, reningskurer, akupunktur (gick ihop med Holistic Health movement) Transformative tools: Channeling, crystal healing “By the end of the 1980s, the New Age movement had lost its momentum.
1370. New Age-filosofin är monistisk (det finns en gudomlig energy bakom allt skapat),
1371. NE. NE: ”De så kallade högreligionerna vill ge svar på frågan om livets mening, vad som är gott och ont, varför människan måste lida och vad som kommer efter döden –citat. ”Historiefilosfer talar även om ”nya socialreligioner”, d v s icke-religiösa och antireligiösa sammhällsideologier.. (marxism, existentialism?) ”Psykologiskt och sociologiskt sett tillfredsställer dessa väsentliga mänskliga behov och uttrycke sig ofta religiöst färgat, även om allt översinnligt är konsekvent utmönstrat. Också individuell skönhets- och naturdyrkan samt sexual- och idolkult har något gemensamt med motsvarande religiösa företeelser” –citat.
1372. Hur ser andligheten ut i Sverige så här i början av 2000-talet? Tidningen Dagen har genomfört en enkätundersökning. Liselotte Frisk, professor i religionsvetenskap vid Högskolan i Dalarna, har ansvarat för upplägg och analys. Av de 900 tillfrågade svarade 32,8% antingen att de instämde helt eller delvis på frågan ”Jag tror att människan återföds (reinkarnation).” (Dagen, 2008-07-16). I en liknande enkät bland 2455 vuxna i USA (november 2007) svarade 21% att de trodde på reinkarnation (Harris Interactive, 2007).
1373. Rel och andlighet, generellt: Myter och ritualer, föreställningar, berättelser, beteenden, som ytterst hänvisar till en översinnlig verklighet. (Hammer, 2004) New Age kan beskrivas som en modern religionsbildning, som delar vissa karaktäristika, men också avviker från traditionell religion i en del avseenden. Att sammanställa och redovisa vilka föreställningar som finns i det ena eller andra trossystemet säger dock litet om hur djupt dessa egentligen präglar livet och dikterar handlingarna för anhängarna. Religionen handlar mera om vad man ”gör” än vad man ”tänker” (Hammer, 2004; Boyer, 2004 etc).
1374. Kan det vara så att new-age-föreställningarna utöver ett tryck på en, d v s får en att prestera på en egentligen lägre nivå än vad som är ens egentliga nivå? (Jämfört med forskning som kunnat visa på t ex en ”imposed aneroxia” i vissa sekter, där man kan tänka att vissa av dessa individer under normala omständigheter inte skulle utveckla sådana ätstörningar-överkrav etc?) Eller ”new age” som en positiv fristad i vuxenlivet, ett lekområde, ungefär som sexualieten. Att man rent av kan ha för lite religion/”new age” i sitt liv också?
1375. PS-UTB. Under utbildningen till psykolog berörs frågor om religion och andlighet knappast alls. Detta kan tyckas anmärkningsvärt ur flera synvinklar. Dels för att det är så många som har en andlig livssyn. Dels för att man får anta att dessa föreställningar utgör en inte obetydlig del av deras tankar och känslor, påverkar deras liv på olika sätt. I de etiska förhållningsreglerna för psykologyrket står att man måste visa stor respekt för religiösa, politiska och sexuella preferenser hos sina klienter. Men innebär detta att man inte ska kunna beröra frågorna, varken under utbildning eller i klientkontakter? Eller ska detta område vara förbehållet präster, diakoner, imamer, gurus? En invändning kunde vara att just områden som sexuella preferenser eller politisk eller andlig livssyn kan vara ett område som också jag som behandlare har ett antingen sårigt eller ignorant förhållande till, och där upplysning eller utbildning inte förslår särskilt mycket, och att man därför gör klokt att hålla sig därifrån. Dels borde området vara intressant – och extra känsligt, så klart – då dess uttryck ibland hamnar nära symptomen för olika psykiatriska åkommor. Vanföreställningar. I fallet med ”new age” finns ibland likheter med t ex schizotyp personlighetsstörning. Och vad ska man säga om sådana religiösa fenomen som tungomål, celibat, botgörning, bön? Hur ska man förstå att religiösa föreställningar förekommer så ymnigt hos de som är sjuka i schizofreni?
1376. Religiositet av olika ”allvarlighetsgrad”. Att det religiösa engagemanget kan ha såväl instrumentell som en expressiv sida?
1377. Mina egna förkunskaper och erfarenheter från denna subkultur kan tänkas ha påverkat resultatet. Denna påverkan kan ha funnits i varje steg av arbetet, såväl vid inläsning av teori, utformning av frågor, hur jag hanterat intervjusituationerna, följdfrågor etc, samt vid bearbetning, analys och diskussion. Denna förtrogenhet kan ha medfört att somligt inte blivit tillräckligt problematiserat, medan annat blivit orättvist hårt åtgånget. Eller så har denna förtrogenhet mera bidragit till att jag kunnat ha inlevelse med denna livssyn.
1378. Avgränsning av grupp. ”New Age” omfattar enligt vissa defintioner en ganska brokig skara: nyhäxor (Wicca), asatro, satanism… Den grupp som är i fokus för denna studie är individer som omfattar några grundläggande föreställningar: reinkarnation, karma, telepati, m fl. I fokus är ett slags löst organiserad individualiserad filosofi med tankar kring självförverkligande och självhjälp. Själv-hjälps-religion. Ofta samhällskritisk?
1379. Att genomföra intervjuerna även om jag i förväg anar att analysen av new-age-tankevärlden inte blir så positiv. Eller kanske kan det vara bra, så att jag bemödar mig ännu mera att ge en nyanserad bild, som jag inte skulle skämmas för att låta intervjupersonerna läsa efteråt?
1380. Ytterligheterna problematiseras (Freud/Faber/Humanisternas ”all religion är tossig”, jämfört med t ex uppfattningen från new age-are själva att allt bara är ”olika vägar som leder uppför samma berg”.) Försöka teckna en mera nyanserad bild, hur nu denna skulle se ut?
1381. Kan det vara så att new-age-föreställningarna utöver ett tryck på en, d v s får en att prestera på en egentligen lägre nivå än vad som är ens egentliga nivå? (Jämfört med forskning som kunnat visa på t ex en ”imposed aneroxia” i vissa sekter, där man kan tänka att vissa av dessa individer under normala omständigheter inte skulle utveckla sådana ätstörningar-överkrav etc?) Eller ”new age” som en positiv fristad i vuxenlivet, ett lekområde, ungefär som sexualieten. Att man rent av kan ha för lite religion/”new age” i sitt liv också?
1382. Hur ser det moderna människan på sig själv och att ingå i grupper? Går det att hitta drag i ”nyandligheten” som, bättre än den gängse religionen, svarar emot behov i vår samtid? Individualism, självförverkligande – ”självhjälps”-filosofi.
1383. Att födas till det här livet har sitt pris. Man behöver tackla de olika predikamenten som har att göra med livets korthet, våra begränsade resurser, skiktningen i generationer med de känslor detta kan väcka, att man är/av omgivningen kommer att behandlas som representant för ett av två kön. Hur ska man undkomma detta? Freud fördjupade sig mycket i detta. Han uppfattade människans religiösa intresse som ett försök att undkomma den situation hon hamnat igenom att födas.
1384. DAGEN-ENKÄT. För ett par år sedan publicerar tidningen Dagen resultatet av en enkät som handlar om svenskars andlighet. För design och analys ansvarar professor i religionsvetenskap, NN ,vid Högskolan i Dalarna. Det visar sig att cirka 25% av de tillfrågade uttalar sig positivt om ”reinkarnation”, det vill säga föreställningen om att vi återföds i en ny fysisk kropp efter att vi dött. Mot bakgrund av Dagen är en tidskrift med kristen prägel, finns det liten anledning att misstänka att siffrorna är manipulerade. Ett antal hundra tusen människor i vårt land omfattar alltså en ganska exotisk föreställning om livet efter detta, en föreställning med rötter bland annat i hinduismen. Vad är det som händer? Vad är det som hänt? Den här studien fokuserar på vissa föreställningar som är vanliga inom ”nyandlighet” (Hammer), som inte längre är så ny, det som till oftast brukar benämnas ”new age”. Denna religionsform har vuxit fram parallellt med, och till synes ersatt en religiositet som varit vanligare förekommande i vårt land, och det har redan forskats en hel del på den. En del forskning har velat lyfta fram likheterna med annan andlighet, att den fyller samma funktion, medan annan forskning pekat på skillnader. Skillnaderna har då handlat om hur dels själva föreställningsvärlden, dels karaktäristika för anhängarna, skiljer sig från vanliga troende.
1385. Terminologi.. “ett-livs-persp”, timligt, “döden är en tänkt motsättn till livet” vs “kosmiskt”
1386. ANDL. Det finns en adolescent andlighet, liksom det finns ett adolecent typ av förhållningssätt till kärlek, politik, o s v. D v s mindre moget. Det man tror, påstår och hävdar är sant och viktigt är dock inte nödv fel i sak. Politik t ex, världsläget, orsakssamband. Det är bara så att ens drivkrafter inte är tillräckligt analyserade. Förståelse och mognad är dock nästan oberoende av varandra! (Tänker på PK, TT-forumet.) olika världsbilder, tror jag, frstar/pressar en mot att fungera på en lägre (och i förhållande till moget: en mera adolecent nivå), new age t ex. Figur?!
1387. Fundamentalism liknar adolecent tänkande (“formellt op”? Etc). Ideologisk fundamentalism, d v s fundamentalism i åsikter (det är si och så, man har svar på allt, istället för “förundran”.. Men såväl nåde- som gärningstro kan vara fundamentalistisk?? ) + fundamentalism i hållning. “Interpersonell” fundamentalism, när det yttrar sig socialt? Finns de var för sig, eller alltid ihop? New age ÄR fundamentalistisk, men kan hanteras på olika vis? Den inbjuder, frestar till att vara besserwisser, såväl som den erbjuder en relativt lättillgänglig ångestlindring. (Jmfr: “Man vill veta (vad som hänt)”, som anhöriga till försvunnen kan säga.) Att ha verklig kunskap, sanna svar, är så klart högre än att inte ha det – om svar verkligen finns att få. Men att klamra sig fast vid svar, även om dessa vore “sanna”, kan vara lägre. Vartefter växer – kanske – vår kunskap, vår insikt. Med dem anspänning, frestelserna. Ett spännande spel, borde kunna bli en “figur”.. Insatser, risker..
1388. “Behovet att behövas” (- en tänkebok om människan, kulturen och världshistorien), av Arne Jarrick. “Livet måste ha mening”, av logoterapins.. NN?
1389. PS. Fowler, Piaget, Kohlberg, Erikson, Kegan, Wilber?
1390. New age utmaning på två sätt. Dels en annorlunda typ av andlighet än kristen församlings- o s v, dels en annan typ av samhälle än USA, för tjugo år sen. Även om “faith” sägs vara ett neutralt begrepp, så ligger det ändå rel nära det kristna.
1391. “Nådens ordning och oordning”? (Begrepp fr Bergstrand, Naiv…)
1392. Stress-sårbarhets-modell. Vem skapat teorin? (Svenskar tror jag?) 4-fältare. Går att komb med min egen 4-fältare över “resurser” före, o s v?
1393. KÄNSL. Stor känslighet är inte nödvändigtvis något att berömma sig av. Kan rentav vara, rättare beskrivit, vara ett mera osofistikerat instrument än vad som på ytan ter sig oberört. En verkligt större “känslighet” medför en buffert, lekkapacitet, som kan dämpa stötarna, både de inifrån och de utifrån, där den mer rigitt strukturerade står värnlös. Hudlös, men inte för den skull mera känslig, receptiv. Skillnaden mellan sympati och empati?
1394. KÄNSL. Inte ett utv, rörligt, djupt känsloliv, utan istället få “stop”, rigitt.
1395. Vissa insikter eller förmågor, som t ex den att förstå att en symbol inte är detsamma som det symbolen betecknar, återfinns på flera områden: Det är en markör i psykologisk normalutveckling (i barndomen), ett symptom på patologi (hos vuxna), ett evolutionärt steg i mänsklighetens kulturhistoria (?), ett epistomologiskt begrepp, en tecken på djupare förståelse för kort sagt varje område som man blir djupare bekant med – och förmår höja sig över gängse fördomar och klicheer – o s v.
1396. Varje nivå erbjuder, innebär en dynamik att behärska och sin egen belöning. Denna bekantskap och kapacitet, erövrde förmåga, ingår som EN (?) del i nästa nivås uppgift. (Metafor med tevespel?).
1397. Jag varit en tänkande, intellektuell person. Men min relativa känslomässiga omognad satt en gräns för hur långt jag kunnat komma. T ex inte förstått att en teori, en modell inte är (i stora drag) detsamma som det som systematiseras eller är i fokus. Så – detta har jag inte bara “lärt” under min utbildning, men förmodligen mera i analys, m m.
1398. A scenery route. Även om man missat tidigare avgångar så finns det stationer på vägen där man har möjlighet att stiga på. En sådan är i medelåldern. Om mständigheterna varit sådana att man ändå befinner sig i närheten av tågets bana.
1399. Man kan göra på ena sättet. Man kan göra på andra sättet. Båda sätten går att förstå och de kan i någon mening omfattas samtidigt. Ett ytterligare stadium är att uthärda att en sådan insiktsfullhet eller hög kapacitet faktiskt kan fallera och kommer att göra det ibland. Detta är ytterligare en växling som ska förstås. Och alltsammans detta omfattas utan att göra så stor sak av det. Tao…
1400. Mitt intresse är i grunden övervägande kliniskt. Jag är intresserad av andlig eller religiös problematik, som möjligen kan lösas med psykoterapi. Där är min utgångspunkt.
1401. 4-FÄLT. Att må sämre, sen bättre (och då hamna i det vitaliserande). En felkälla. I medelåldern börjar många må bättre med sig själva och livet, förmodligen oavsett eller trots sin andliga lära eller gemenskap. Inte “tack vare” så ofta som man vill tro.
1402. Denna modell presenteras utan någon ny empiri, den är en omgestaltning av existerande rön och modeller för normalutveckling.
1403. “Man kan inte jaga den heliga Graal med barnvagn”, citat Karen Blixen, DN 3jan10
1404. Viktigt begrepp! Båda sidor talar om det, ser det som en del av andlighet. Regr i jagets tjänst (Kris). Jag talar om vital resp dominant variant, typ. Att växa upp, bli och fungera “vuxet”, rationellt, det orkar man inte. Regr sunt, förståeligt. Men om för rigitt, långvarigt, då dominant typ.
1405. Individen utvecklas genom olika faser, som beskrivits av många, Piaget och Erikson m fl. Nya förmågor läggs till de gamla, ersätter dem i många fall. Målet är att bli vuxen med allt vad det innebär, stabilitet i flera avseenden. Parallellt förändras vi med avseende på vilka försvarsmekanismer vi kan använda. Denna “axel” barn-adolescent-vuxen är helt central för denna studie och hur jag förstår bl a andlighet.
1406. FÖRSV. Lågnivå- resp högnivåförsvar. De första gör större ingrepp, har ett högt pris, på sikt.
1407. Många steg. Den sociala hjärnan, prefrontalcortex, klar först vid 25. Unga kan vara kloka, svara “rätt” på frågor om sex o trafikvett, men bryter sedan i praktiken mot sina åsikter (ref? Art). Efter 25 kommer ju en mängd steg eller nivåer – sociala etc, mer än biologiska – beskrivna av t ex Erikson. Personlighetsutv, pers-axeln, de olika nivåerna av försvar, och möjligheten av regression, på gott och ont, är verkligen centralt för uppsatsen.
1408. Intervjuer med elva vuxna individer, som bekänner sig till denna slags new-age-andlighet, kring de s k eviga frågorna. Jag tillåter mig en del spekulationer som utgår från eller åtminstone inte motsägs av mina data, dock kan man nog invända att spekulationerna ibland dras för långt.
1409. Newspeak/Loaded language (Lifton? Järvå?). Mind Control. Besviken på gängse religion.
1410. SCHIZ-PAR. Oika sätt försöka fånga våra erf av att vara människa. Lågnivåförsvar, och hög-. Inte gå så på djupet här. Att aktivera de tidigare-lägre… som svar på påfrestningar. Def åsikter, fördömanden. Men när själva läran är uppbyggd av sådana definitiva dekret. Ljug inte, lyssna inte, medverka inte…
1411. I förh till schiz-par är den depressiva positionen balans, måttfullhet. Jo. Att kunna leva med vetskapen om att dessa kommer att fortsätta växla, att det inte kan lösas med något “alexanderhugg” prövar vårt saktmod ytterligare. Att dessutom försöka jobba på sin egen utveckling, ha ideal, men allt detta som bakgrund, ännu mera, o s v. Alltsammans är i själva verket likt ett objekt för meditation. Tao. Zen.
1412. Föreställningen om det totala, det rena, finns hos ungdomar mera än hos vuxna (och hos tonåringar är t ex “intellektualisering” oftare ngt adaptivt, att lära sig resonera). Hos vuxna finns det i det religiösa mera än i andra intressen, kanske (politiska, idrottsliga?). Och i vissa religiösa eller andliga läror mera än i andra. Det är förmodligen ingen slump att “new age” i början var en ungdomsrörelse, en proteströrelse.
1413. SCHIZ-PAR. Mera besläktat med “barnsligt”, splitting, totala fantasier. Regress? DEPR mer besläktat med vuxenhet, ambivalens, svårighet komma till skott p g a större nyanseringsförmåga. Rationalitet är alltså inte “fyrkantighet” främst, med det motsatta? Det är tonåringarna-barnen som är rigida, trångsynta?
1414. REGRESS-RAT. 4-fältare? Omgivn uppmuntrar/accept/pressar till tar alternativt regr, längs ena axeln. Individen önskar/tar chansen till regr, längs den andra.
1415. SÅRB-STRESS. Y-axel personlighetsorg, eller bara sänkt/förhöjt (varje individ har ett spektrum) p g a livsomständigheter, stress, schiz-par. X-axeln sänkt p g a “läran”, egen benägenhet till regression, eller en komb. Hur som helst är resultatet – det iakttagbara – att individen fungerar på en viss nivå, trots eller tack vare det andliga engagemanget. Viktigt!
1416. Simpl. Inte att läran i sig är förenklad, men att den effekt el verkan den har på individen.
1417. • EXPLOATERANDE
1418. 2A HABILITERANDE
1419. 2B ITERERANDE
1420. 2C PRIMITIVISERANDE
1421. 3A KONSOLIDERANDE
1422. 3B VITALISERANDE
1423. 3C SIMPLIFIERANDE
1424. 4 TRANSCENDERANDE
1425. Motsägelse vs Paradox. Om detta är nivåera av andlighet finns de repr i alla slags. Men viss sorts andlighet ligger i sig något närmare det ena eller det andra, kanske.
1426. Kanske inte går rätt av att lägga “mognadsskalan” på (II)? Religionen ska ju kunna bidra, bl a, med det regressiva elementet i personens liv. Att då regr kommer långt ner mot (-)?
1427. Inte heller sciz-par åt ena hållet, och depr åt det andra. Snarare att dessa två står i ett friare och mera dynamiskt förhållande till varandra i den mogna änden. Båda finns som resurser. Liksom regression och rationalitet.
1428. Schemat bygger på org-axel, mognadsnivå. Inte personlighetstyp. Bör denna variabel finnas med? Det känns som om org-axeln är viktigast, har mest att säga. Kolla PDM på S, A, P-axlar!
1429. FÖRSV. Def finns i Perry -98. “Because defenses are automatic psychologic responses to internal and external stressors and conflict.” (Finns också i Valiant-art!)
1430. Diskussioner, etc. Dygd skilja på sak och person. Att angripa det senare ligger åt det lägre, p-störningshållet. Att inte ha omsorg om objektet. Extra frestande med new age? Då personer antas vara fundamentalt olika, och pressen att vara någon större, med projektion som följd?
1431. Simpl. Kanske den grupp som bäst ex det speciella med II-axeln, att den är en mix av sammanhang o individ. Det är inte nödv läran i sig som är mindre sofistikerad, inte nödv individen heller. Det är komb! Läran som ev ligger framom oss frestar/pressar, att prestera lägre. Mkt fascinerande! Så denna dynamik ligger bakom namnet. Som ljuset i en drogupplevelse.
1432. Frestar-Lockar/Pressar-Stressar-effekten, variabeln, att prestera på en lägre mognadsnivå än vad som är ens egentliga. Dessa arter av påverkan ihop, eller ensamma och var för sig. De kan vara aktivt för, neutrala, eller aktivt emot. Hur många varianter blir det? 12? 3 x 2? En 6-fältare?
1433. Det naturliga är att nivå på II-axeln motsvarar nivå på I-axeln. I de fall de inte gör det (vilka förmodligen är långt mera sällsynta, även om designen på schemat kan förleda till att tro att grupperna är lika stora eller typerna lika frekventa) måste man räkna med att individen är mera tillfälligt påverkad att prestera under eller över sin nivå. Denna påverkan kan komma utifrån, via t ex en destruktiv, manipulativ ledare, som generellt har denna inverkan på individer – alt att det är något specifikt med den enskilda inividen, svaghet eller “kemi” – eller inifrån, som ökad känslighet efter ett trauma, en naturlig livskris, sömnbrist, stress, etc.
1434. Gradering av mognad, på I- resp II-axeln, syns i hur rutorna är placerade i förhållande till varandra, samt i någon mån hur de två formerna i varje rutorna är placerade i förhållande till varandra. Det går inte att läsa varianterna i förhållande till varandra mellan rutorna! Simplifierande är alltså inte, med nödvändighet, högre på I-axeln än vad Vitaliserande är. Inte heller ska “banden” som går tvärs över (2 A-B-C, t ex) förstås alltför strängt som att de är jämställda, ej heller var de mynnar på de två axlarna. vitaliserande har alltså “plus”-värden på båda, inte “minus”-värden (även om den har mindre “plus” relativt Trancenderande).
1435. Pre-Trans-fallacy? Sker förmodligen mest frekvent mellan Simpl/Prim mot (Vital)/Transc. Men det är Transcendent som “begrepp” eller en del av dess yttre attribut. I själva verket har individen knapp förmåga att föreställa sig ett så högt tillstånd, och då kan man kanske inte heller att hon förväxlar det med detta? Hur som helst: Rörelsen är från övre vänstra hörnet.
1436. Borde också de fyra rutorna ha beteckningar, så att man kan ref till dem? A, B, C, D, ev, men dessa kan ev förväxlas med namnen på kategorierna? De senare med små bokstäver (d v s 2a eller “x/y/z”, t ex) och de förra med stora (A)? Nackdelarna med att ev ge kategorierna heltal som namn – och därmed en mer lockande “hierarki” – öveerväger och bör undvikas. Ska de fyra rutorna få namn efter kategorierna som ryms i dem? T ex VT, PS, KH och IE.
1437. Pre-trans förutsätter nästan att något sådant transcendent eller kristslikt finns som ideal, och som mågot man kan aspirera på eller uppnå. Inom gängse kristenhet, t ex, tror jag knappt det finns. (Fåfänga finns så klart, men den får finna sig andra uttryck.) Liknande föresällningar fordrar i många fall en personlighetsstruktur som ligger närmare det psykotiska, vanföreställningar. Inom new age är det annorlunda. Därför på sätt och vis farligare? Denna frestelse är mänsklig – ohejdad omnipotens (till priset av ensamhet m m) – men normalt skyddas vi av traditioner inom religionen som är mera modesta, med rötter i en tid som var mindre individualistisk.
1438. Viktigt påminna sig att det samlade värde som man får fram, typen, handlar om individens andliga eller ideologiska uttryck. Inte en enskild specifik lära. Inte ens specifik personlighetstyp etc! Inte heller personen som förälder, ev, eller syskon etc. För det kan kanske skilja? Det är typ av andlighet. Viktigt också att I-axeln är vad p uttrycker under normala påfrestningar.. Individen är både förmodligen rätt stationär, och rörlig beroende av kontext och inre tillstånd, dagsform, o s v. Samma förhållande i o f s som på II-axeln, en mix.
1439. Uppsaten består av två slags material, dels empiriskt, dels annat ev mera spekulativt avsett att vara en möjlig hjälp eller stimulans för att tolka eller förstå dels data, dels ämnesområdet i stort. Till den senare kategorin hör de olika figurerna el modellerna. De är avsedda som skisser, stimulans, för vidare arbete.
1440. I beskr av Prim. “Destruktiva, manipulativa och totalitära rörelser”, dysfunktionell, etc (uttryck från hemsidan, Bräcke diakoni). Expl? Figur med två varianter av varje typ, en pressande, en frestande, en mix?
1441. Fullkomliga individer. Fullkomlig kärlek. Att det skulle finnas perfekta människor, krockar med Akhtars paradoxresonemang! Men om det faktisakt finns “perfekta” individer? Då måste vara extra stabil, mogen själv för att kunna hantera perfektion i en paradoxal värld! Kristna har ju Jesus, men han är Gud och därmed en annan kategori. Helgon, blivit perfekta? Nja. Via nåden bl a, inte blott av egen kraft. Eller att man måste ha helt rena motiv för att öva kärleksförmågan, etc. Som om ngt sådant finns!? Men om det finns då? O s v. Det är två utvecklingsuppgifter eller mognadsmål som krockar! Att nå paradoxal nivå, inbegripet att försonas med att ingen eller inget är fullkomligt. Dels att teoretiskt förstå och uppnå fullkomlighet (t ex att kunna skilja nästakärlek från den gängse). Detta är kärnan av problemet med new age för dagens människor!
1442. Två utvecklingsmål som krockar! Att nå mogen, paradoxal nivå. Men att samtidigt också intressera sig för den nyare, mer individualistiska andligheten, men vision om andens gradvisa fullkomning och att bli gud. Hur!? Detta höjer definitivt “temperaturen”, stressen! I den traditionella religionen fanns mera modesta mål att försöka leva upp till, fattig och syndig som man var, vilket möjligen skapade andra problem – skam, ängslan etc – men åtminstone inte stod i konflikt med en normal mognadsutvecklingen.
1443. MÅLKONFL. Två mål. Ska de sökas i en viss ordning? Det upplysta tillståndet förutsätter, om jag förstått det rätt, psykisk mognad, d v s “paradoxal” kapacitet, ett slags ödmjukhet, men utgör i någon mening självt ett totalt tillstånd. Detta är intressant! Här ser vi de uppenbara problem som följer med at man utvecklar ett svärmiskt intresse för en “total” lära. Den svänger i samma takt som ett pre-vuxet psykiskt tillstånd, ett “omnipotent” tillstånd, som man vid denna tidpunkt i bästa fall kommit över. Men man kan frestas till regression. Eller så är man kvar där – man har någon form av personlighetsstörning – och då kommer man i någon mening “hem” i den totala läran. Men “new age” riskerar då att befästa detta tillstånd: istället för att få mothugg och oro, i mötet med omvärlden, kan man nu inreda sin tillvaro så att man trivs alltför för bra där. För att mötet med en “new age”-liknande lära ska bli lyckosam behöver man ha nått så långt att inte detta kickar in. Analogt med raketteknik: Man behöver ha uppnått en viss hastighet, en viss temp i omgivningen, viss lufttäthet etc, innan de kraftigare förbränningskamrarna kopplas på (?).
1444. POST-PARADOXAL (14/1 2010). Primär/Pre-paradoxal/Paradoxal/Post-paradoxal nivå. Primär motsv psykotisk, ungefär, fragmentariskt? Begrepp för att att kunna fånga vuxenlivets olika möjliga former främst, och som är användbara för att fånga skillnader i andlighet. Pre-par, innan paradoxal kapacitet, då olika delar som krigar. BPO, adolecens? Post-par inrymmer paradoxal kapacitet, men också åter “det absoluta” som en viktig dimension. Totalitetens återkomst, från det pre-par! Den har funnits som flirt, via regression i någon mån, utlevelse, extas, hängivelse, och schiz-par adaptiva stunder. På en grundläggande paradoxal fungerandenivå så kan det absoluta finnas med som ett element, utan att det blir alltför förenklat. Gäller detta också mogna vuxna personer överlag, att de kan närma sig det totala igen? Totala ideal? Hur i så fall?
1445. POST-PAR. Kan verka som effektsökeri. Vad kan vara mera än paradoxalt, moget, s a s? Men vi behöver ett ord för något som kommer efter mogenheten, ambivalensen, och som närmar sig det absoluta på ett nytt sätt. Fanatism blir passion. Detta är mystikerns position. Utan detta ytterligare begrepp svårt fånga att det är något som skiljer sig från den mer ensidiga dyrkan av ideal.
1446. POST-PAR. Två utvecklingsuppgifter krockar, vilka i lyckligaste fall behöver få följa på varandra. Risk för prematuritet, blir en återvändsgränd. Vuxen erotik introduceras när egentligen ett annat steg behövs innan, som fundament. Barn behöver lära sig sitta, kravla, innan de reser sig upp och försöker gå. De behöver ha tillägnat sig motorik, hemmastadda, på alla nivåer innan. Eller växt, härdas, annars allt för spröd. Den paradoxala nivån är ett slags vaccin för att kunna hantera det absoluta utan att detta kommer till att löpa amok. (Söker bättre bild!?)
1447. POST-PAR. Har tänkt för tidigt, som med vux sex. Men varför för tidigt? Behövs mognad, men “mognad” allt för vagt. Denna nödvändiga kapacitet behöver operationaliseras. Förmåga till “paradoxalt” upplevande kan gälla som en sådan op?! Denna behöver vara tillstädes för att “absoluta storheter” ska vara möjliga att hantera på ett lyckosamt sätt. Innan dess blir det med grader av pre-paradoxalitet, d v s med drag av det adolescenta. Metaforiskt kanske man kan säga att det post-moderna avlöst det moderna, som det paradoxala avlöser det pre-paradoxala.
1448. POST-PAR. Detta stadium är liksom “extra”. Paradoxal är moget, vuxet. Det post-par stadiumet ÄR andligt, utopiskt på sätt och vis.
1449. Transc. Säger inte att det finns något transcendent, men att individen här kan sysselsätta sig med absoluta storheter – mänsklig fullkomning, karmisk kausalitet, ren kärlek – som begrepp utan att adolescenta tankenivåer “kickar in”. Transc är en nivå av emotionell och kognitiv mognad.
1450. Konsol/Habil. Det senare kan inskränka sig till suggestion, övning, “träning”. Stöd. Medan det förra handlar också om en inre förändring, omstrukturering. Eller borde de byta plats orden? Varför inte “Rehabiliterande”? För att det låga värdet på org-axeln antas vara tidigt förvärvat, något individen fått leva med. Om tillfälligt sänkt, t ex i krig etc, så snarare Primitiviserande (men att skilja inte helt lätt, mellan t ex låg nivå ihop med ett långt liv med droger och kriminalitet, där individen som ung människa kanske hade uppnått en högre nivå?).
1451. För TV och IE gäller bibelordet: “Ty den som har, han skall få, och det i överflöd, men den som inte har, från honom skall tas också det han har” (Matt 12:12).
1452. KH. “Icke-adaptiv progression”? Att individen pressas eller frestas att fungera på en högre nivå än vad som vore naturligt? Dressyr? Eller skulle denna sorteras under IE, trots allt? (Hm??) Liksom adaptiv regression är under TV? Eller borde dessa två varianter ges rum som pos/neg variant i SP resp KH? Du kan pressas att låtsas paradoxal kapacitet, t ex; som barn spelar vuxna, men II-axeln tar fasta på verklig kapacitet.
1453. Två utvecklingsmål, eller -uppgifter, -projekt, som krockar. Det ena att lämna ett adolescent tänkande för ett mera moget, vuxet tänkande, vilket sammanfattningsvis kan beskrivas som en rörelse mot ambivalens. Det andra målet – vare sig detta är individens eget uppsatta projekt, eller något som är sanktionerat av livet självt (även om då det ofta dyker upp sekventiellt senare, i medåldern) ett normaltillstånd, låta vara osagt – är att få ett förhållande till absoluta storheter som fullkomlig kärlek, ideala individer, även döden. Det gäller att kunna hantera dessa typiska adolesensteman på ett vuxet, paradoxalt sätt, och inte alltför mycket få belöningen från urkällor som omnipotenta fantasier, o s v. Hur?
1454. Axel I, plus och minus. Helt kort så handlar de högre försvaren om att individen klarar av att ta hand om stressen internt, ngt “inre”, genom att ta smällarna själv? Medan lägre nivåer handlar om att perception och uppfattning av omvärlden förvrängs, det “yttre”. (Kolla wiki-etc-print!)
1455. Vissa komb hamnar mellan två “tresidigar” och då får man tänka att den har just lite av båda: Omogen+Pre-par=Kon-Hab (jmfr Neurot+Pre-par=Vital & Psykot+Pre-par=Habil). Men skillnaden på andlighet på Kontradiktionär nivå, mellan neurotisk och omogen? I det senare fallet = Itererande, medan det förra = Simplifierande-Primitiviserande? Låter inte detta allvarligare?
1456. Förkortn:
1457. TRN, TR, TRANS
1458. VTL, VI, VITAL
1459. SMP, SI, SIMP
1460. PRM, PR, PRIM
1461. KNS, KO, KONS
1462. HBL, HA, HABIL
1463. ITR, IT, ITER
1464. EXP, EX, EXPL
1465. Motsägelse. Mystery. I traditionell kristendom finns tokigheterna, motsägelserna. Inom new age ska sådant inte finnas, mönstret är naturvetenskapen. Det ska vara utan motsägelse. Detta har ett pris när man kräver att område för lek och regression ska vara helt rationellt.
1466. Var och en av de fyra rutorna representerar en kombination av hög- och lågnivåförsvar respektive “låg” och “hög” nivå av andlighet. Det går inte utan vidare att jämföra en av de två varianterna i en ruta med varianter i näraliggande rutor, utifrån hur de är placerade.
1467. Paradoxal till Post-par (6–>7, Fowler) innebär inte ytterligare “mognad”. Högre än 6 går egentligen inte att komma. Också på org-axeln, där finns utrymme att växa i. Nej, det är något annat som avgör steget till nästa nivå. Möjligen rymmer steg 6 flera sub-grupper som delar ett slags mognad men avviker från varandra i något annat mognadshänseende? Och för vissa är detta steg naturligt eller rent av tvingande? “Det absolutas återkomst.” Eller så beror denna sista transition på personlighet, intresse, temperament eller tillfälligheter? Jmfr: Den mognad som kan uppnås via psykoterapi, att bli t ex en god förälder, och den oreflekterade mognad som många utvecklar helt naturligt. I sina konsekvenser är de likvärdigt goda. Skillnaderna måste sökas i medvetenhet, i erfarenheten av och kunskap om när livet inte är enkelt i detta avseende. Detta är ett annat slags mognad!
1468. En normalt gynnsam mognadsutveckling leder fram till det Paradoxala stadiet (Fowler, Erikson, m fl), dock inte till det Post-paradoxala. För detta senare stadium tycks andra lagar gälla. Men vilka?
1469. Faber angriper new age utifrån psykoanalytisk teori. Det vore också möjligt att påpeka paralleller mellan Elkind/Piagets iaktagelser av barn och ungdomar, den kognitiva självgodheten, t ex, med new age och dess relation till den “vuxna” naturvetenskapen, materialismen, m m. Tron på telepat kan jämföras med inbillad publik, att andra känner och uppfattar ens eget inre, och omvänt. Formell op förmåga att skapa idealsituationer, ideal- värld, människa, o s v, och att de vuxna svikit sina egna ideal om rättvisa o s v. Se Elkind, s.100.
1470. Piaget. Utv färdig vid 15-16, formell op förmåga, inga nya kognitiva förmågor tillkommer, enligt Elkind. Men vad med nyare hjärnforskning bl a som hävdar att hjärnan inte är färdigutvecklad förrän 25?
1471. Kritik mot att individer “faller” från högre nivå till lägre. Detta kan ASI förklara eller inrymma. Ens andliga “nivå” kan skifta (även på djupet inte ens org.nivå), beroende av omständighetewr, och individens tendens och vilja.
1472. En styrka är så klart också att den kan beskriva och förklara andlighet som går “bakåt”, från säg VT till PR. Vilket skulle motsvara 4 till 1.
1473. Sker utveckling längs I-axeln, efter säg tonåren (eller ska sådana rörelser endast noteras långs II-axeln)? Jag menar att man utv även här. Omogen nivå överges naturligt efter adolescensen (el ska individens ses som nivåsänkt här p g a stress inför det nya)? Mogen nivå närmar sig de flesta med åren. Omogen nivå kan föras till neurotisk m h a psykoterapi (på “två år” enl både Rössel och A Fridner…). Men den är MERA stationär än II-axeln. Tillbakagångar ska noteras var? Främst på II-axeln. En person som krisar och desperat söker något att hålla sig i, agerar ut, idealiserar en ledare etc, blir inte omogen längs I-axeln (eftersom hon antas kunna komma tillbaka, resurserna finns där), men kan noteras på II-axeln.
1474. “Fills with awe”.. Rudolf Otto def av religion. Var läst? Probl för då inkl även maniska inteessen, svärmiska, perversioner?
1475. II-axeln är en mix av yttre omständigheter, inre tendenser och mera tillfälliga behov (personlighet? Stil?) men mot en bakgrund av mognadsnivå, så klart. I-axeln är dock enbart psykologisk mognad enligt psykoanalytisk teori. Diagnos etc har med I-axeln att göra. Där sjunker man förmodligen endast vid en allvarlig hjärnskada. På II-axeln kan man sjunka och stiga, fluktuera, men är förmodligen oftast relativt stationär ändå.
1476. Öst är öst… Man tog de kamerala bitarna ur den hinduiska filosofin – reink och karma – men inte den suggestiva, balanserande, gudaläran. Brahman som ligger och sover, och svettas, och varje svettdroppe blir ett nytt universa!
1477. Jag talar om regression i mer generell mening. Trad handlar det om “fixeringspunkter”, men det är inget som denna framställning kommer gå in på. Mer än en generell iakttagelse att tillvaron som barn/ung är i vissa avseende enklare, och säkert frestande att falla tillbaka på. Ett slags “felsäkert läge” i Windows, för dem som är bekant med denna terminologi. När det blivit för mycket erbjuds man starta om eller stega ner till ett sådant. En annan form är “regr i jagets tjänst” (Kris), som också denna förstås på ett förenklat sätt.
1478. När individen färdig? Olika bud. Freud vid sex (efter Oidip). Klein, Mahler? Erikson delvis annan syn. Adolescensen helt tydl inte “färdiga”. Ny hjärnforskn visar utv till 25, bromsarna, vad försäkringsbolag vetat länge. Speciellt fokus och bemötande för segmentet 16-25,”unga vuxna”, motiverat? Själv är jag av den uppfattningen att vi fortsätter att röra oss uppför organisationsaxeln åtminstone fram till medelåldern. “Det finns inga åldriga psykopater.” Vid någon ålder går det inte att värja sig – jo det går, men i a f – mot sitt åldrande, insikten om sin egen dödlighet. Föräldrar går bort, själv får man kanske barn och barbarn, och allt sådant kan bidra till en mognadsutveckling. Psykoterapi.
1479. Min förförståelse. Jag levt med och omgiven dessa tankar under mycket lång tid. Mitt sökande startade i tonåren, o s v. Via utb, ålder och bwkantskap med psykoanalytisk metod kommit att få andra synvinklar. Faktiskt åt båda hållen. Jag varit rätt kritisk, men via förf mera positiv, el i alla fall avspänt förh idag. Jag kan säga att min inställning är agnostisk. Jag vet faktiskt inte och kan tycka det är lite roande att man i så fall inte minns el känner av tydl!
1480. Lägre nivåer på org-axeln ihop med Post-par? Alla möjliga “andliga fenomen”, spir emergency, o s v? Nej inte enligt detta schema. Post-par är inget fenomenologiskt begrepp, att man ser eller uppfattar det eller det, eller är i kontakt med den eller den andliga nivån. Def är “det Absolutas återkomst, varvid frågor som tidigare varit typiska adolescentteman, nu kan omfattas med ett moget-paradoxalt sinne”, ung. Svårt föreställa sig ett omoget+post-par tillstånd, givet ovanstående def, eftersom det omogna är konträrt. Och ännu mindre “psykotiskt”+post-par. Då är det något annat? Var finns spir emerg i ASI-schemat eg? Kanske lite varstans..? Ungefär som individualism, etc. Det får bara lite olika karaktär.
1481. TRANSUBSTANTIERANDE

1482. INKLUDERANDE
1483. REGULERANDE

1484. SIMPLIFIERANDE
1485. PRIMITIVISERANDE

1486. HABILITERANDE
1487. HÄRBÄRGERANDE

1488. REPETERANDE
1489. SJÄLVREFERERANDE

1490. Namnet på typen ska helst säga ngt både om tillståndet och den ev förvandling som skett (t ex “primitiviserande”, ej ngt m aggr att göra, obs!).
1491. KRIST-NEWAGE. Kristendom är ideologiskt sanktionerad regression, medan new age är regression inför trycket/frestelsen (bl a gällande att inte vara “regr”, utan vuxen, självförsörjande). Därför lättare befinna sig på mogen nivå, som person (i syn på medm etc).
1492. Såväl Fowler som Oser talar om ett universellt slutmål, där man ser en religion-sanning i alla religioner, o s v. Detta är new age mainstream, gemensamt för nästan all nyandlighet av detta slaget.
1493. Theres no atheists in foxholes, och tanken att alla människor har en “breaking point”. Samband?
1494. Individualism överbetonas hos såväl Oser som Fowler, förmodligen utifrån en kristen församlingskontext. Detta kriterium eller kännetecken är förmodligen giltigt i någon utsträckning men behöver problematiseras. Något som liknar individualism kan vara större i så gott som alla typer i ASI än i Trans!
1495. Ind kan förflytta sig uppåt på I-axeln, men knappast alls nedåt. Fluktuationer i detta avseende ska då noteras på II-axeln. Kriser, regression, “frälsningsuppl”, o s v.
1496. Inom andligheten möter man också olika nivåer av personlighetsorg. Man möter dem i en normala personlighetsutvecklingen (barn till gammal, som Oser och Fowler mkt tagit fasta på), men också mellan olika vuxna individer, och stråk inom sig själv, samt mer tillfälliga dippar (som i ASI förlagt till II-axeln).
1497. INLEDN. Trots Fowlers uttalade strävan att skapa en ideologiskt oberoende skala, så har tydliga drag av traditionellt församlingandlighet. Och ASI förmodligen på motsvarande sätt okänslig för denna erfarenhet och verklighet då jag vistats mycket i en annan slags miljö.
1498. Person i “Vadet” av Blaise Pascal som har att förlita sig på Guds existens, utan att ha tillräckliga bevis. för om efter döden, o s v. Men om ger glädje och livslust? Jo men finns åtm två slags “glädje och livslust”. Den ena mer inskränkande, en annan lättsammare. Och för den som levt hårt är också den första formen ett framsteg och en lättnad, kanske?
1499. Finns en uppfattning att en känsla av sammanhang och mening är positiv i sig. Ur en vinkel är den det. Men hur mäta graden av nyttighet? KASAM t ex är egentligen en neutral sakl. Förf som är kritisk. Antionovskij själv? Krispsykologiskt sant, en chockar person vid olyksplats behöver bli hållen, varm, gärna bli tilldelad en uppgift.. Passa något, räkna etc. Men individen fungerar då på en mycket basal nivå. Religion står för att tillfredsställa detta ständigt närvarande skikt i oss. För P3-4 naturligt? För MN1 även, p g a sänkt funktions nivå. Men för MN3-2 är det inte det på samma sätt.
1500. (Svagbegåvad? Det är en annan möjl variabel!)
1501. “A second boldness.” liksom det finns en andra naivitet, som när den dyker upp igen (stadium 6 hos Fowler) liknar den ursprungliga (nivå 1-2 etc, barnet), men vilar på annan grund, så finns det en andra djärvhet, dristighet eller fräckhet, som igenkänns från Kontradikt nivå, men när den dyker upp på Post-par nivå har en annan grund. Det Absolutas återkomst.
1502. Ytstruktur repr av II-axeln, medan djupstruktur repr av I-axeln.
1503. Detta är inte stadier (Fowler), utan “nivåer”, de kan skifta, ganska radikalt också, även nedåt. Det oföränderliga, el det som bara mkt gradvis tillväxer (hos den vuxna individen) har förlagts till I-axeln.
1504. Att mörka de lägsta nivåerna för M-kat.. Vad som avgör hur långt man rasar beror ev av andra faktorer än generell mogenhet. Kognitiva, spec erfarenheter och styrkor, o s v.
1505. Med att presentera en sådan här modell kan viss kritik förutses. Dels från personer med en stark andlig identitet, som upplever sin tro reducerad och operationaliserad. Dels psykodynamiskt insatta som tycker att sammanhangen blir alltför förenklade. Denna grupp faller ut i ett par, tre olika falanger: dels de som reagerar starkt då de har alltför liten insikt i eller erfarenhet av eller egna issues inför andliga frågeställningar. Dels de som reagerar på hur teorierna behandlas och mänskliga psyket trivialiseras. De har förmodligen delvis rätt. Men til mitt försvar vill jag då säga att inom ramen för ett sådant här arbete får inte hur mycket som helst plats, och ansatsen är bred. Så det måste bli skissartat. Slutligen en kategori som man kan kalla de alltför postmodernistiska. De reagerar möjligen på själva ansatsen till strukturering och hiearkisering av mänskligt medvetandeliv. Till dem vill jag citera Flux (om bpo).
1506. FF. Piaget, psykodynamisk teori och erfarenhet, känner till att människan utvecklas. Detta kan beskrivas som en org-axel, etc. Sekventiellt och hiearkiskt. Vanligt är att tala om fyra övergripande delar (även om “psykotisk” sätts i fråga i nya PDM pga svag evidens). Dessa har sina olika motsvarigheter i individens utv. När en sådan platå etablerats är detta normalt en kapacitet som är livslång och stabil (förutom vid irreversibel hjärnskada, demensutv etc möjl). Lika sant är att vi i stressfulla situationer tenderar att falla tillbaka på lägre, mindre komplicerade nivåer. (krisps, olycksplatser o s v). Detta såväl positiva som negativa, adaptiva och maladaptiva. Hur dessa två fundamentala rörelser – en mer grundläggande, en annan mer flyktig ev – ska åskådliggöras kan man ha olika tankar om. För denna framställning har jag valt att lägga ut dem på två olika axlar. Här skapas en rymd som bör kunna rymma olika individers erfarenheter, och av olika tillstånd. Så längt är det faktiskt mainstream pd teori. Låter sig andlighet beskrivas på detta sätt och är det fruktbart? Det återstår att se.
1507. I- och II-axeln. Grundstämma, överstämma? Tema och melodi?
1508. I slutet av teoriblocket kommer jag att presentera en modell som ska ses som ett slags syntes av och fokalpunkt (?) för mycket av det som tagits upp dittills. ASI.
1509. P-axeln i PDM. Personality patterns and disorders. OPD, etc, fr s 615. Om funct/adapt Good-Moderate-Low-Disintegrated, istället för de vanliga fyra nivåerna, t ex hos McWilliams. Bättre?
1510. Rationalisering. Sett i såväl mogen, neurot som omog!
1511. Åtm tre slags ålder: Kronologisk, Personlighetens ålder, samt S/I-ålder (situation- och individbetingad? Sådan individen är i stunden, med sig själv o sin p-ålder även, och i mötet med spec omgivning, verklig el inbillad, eller förväntad t ex). II-axeln är eg en mix av P och S/I osv…
1512. “Rel och spir problem.” Jag är så gott som ointresserad av andliga upplevelser, transtillstånd etc, som vanl är vad man diskuterar eller anmärker på. Förmodligen för att jag har så liten erfarenhet av sådan andlighet själv. Jag resonerar mest kring föreställningar, synen på sig själv kontra andra, m m. Men så är det inte så mkt kulter som intresserar mig heller, men svalare new age. Det mesta av vad som har med sektdynamiken att göra – pos o neg – ryms dock, implicit, i typerna.
1513. Är här och nu, handlar knappt alls om uteckling längs individens kronologiska axel. ASI är fenomenologisk? Tittat efter tecken, placerar in på nivåer och i typer. Den handlar om vuxna individer som idealt ska befinna sig närma övre vänstra hörnet.
1514. Återstår att validera modellen. På nuvarande tidspunkt används den för att samla, samordna, transponera disparata tankar om människans andlighet till att kunna fungera i samma figur.
1515. Med pre-pa kommer förmågan att “bära sitt kors”. Att känna tyngden av t ex en terapeutisk kontakt, och reagera på denna. Inte som tvål, glider undan, men att verkligen kunna relatera.
1516. TRANSPS. HumaNova arr Tranpskonf 2009 i Sthlm. Delphiinst, arr utb, prom lärare. En underveg så klart.
1517. Bara delvis användbart, tillämpligt på denna form av andlighet. Gängse kultforskning inte heller. USA-spir-forskn knappt os v.
1518. PRE-TRANS. Varit trans, glidit bakåt mot pre. Det blir s a s ett sådant felslut!
1519. Vad mark inträdet i medelåldern-äldre? Yttre saker? Eller ngt med dödlighet, proportioner antal år kvar, geometriskt. Antal ggr man kan referera till då man sett tillbaka och reagerat på att man nu känner sig mer mogen, och inte egentligen förstått det man tidigare tyckte man förstod? Erikson om myndighet.
1520. PS. Läser Lukoff och känner inte igen mig, inte ens i sådant som berör new age etc. Kan det bero på det amerikanska religiösa klimatet ö h t, som färgar av sig på övrig andlighet? Desperationen i tonen (lite lik Järvå, f ö) vad som bör göras för att höja kompetensen bland professionella, eftersom så många blir lidande annars (men av diametralt olika skäl!)
1521. NÅD. Bon om karma and grace. Paradox. Mogen
1522. “Tween”, tjejpubliklen mellan tio och tretton. DN 100127
1523. Medan motsägelser för den vuxne är något att växa på och av, så är det omöjligt för barn att processa eller att värja sig emot. Dubbel-bindning? Dubbla budskap. Att gradvis frustrerad. Mamma är både-och. När sker detta, och är det en utveckling som går genom skilda stadier? Livet är en gradvis desillusionering. Man bygger upp en sorts buffertzon kring sig, att uthärda överraskningar, motsägelsefullhet hos andra, och sig själv. “Lägg i om du har över. Tag om du behöver.” (ung text på liten burk som kan stå vid kassan på cafe)
1524. Konstruktiv regression. Cullberg i Dynamisk psykiatri.
1525. På varje nivå finns regressiva respektive prog/prematura möjliga responser, åtm en mera adaptiv och en mera problematisk av varje sort. Det prematura hos barn är lätt att se, hos tonåringen även – man vet hur det ÄR, att ingen förstår detta, att det aldrig kommer att gå över, man är “existentialist” – Erikson beskr prematuritet även hos äldre, inför åldrandet och döden, “mytologisering av det förflutna” o s v för att överkomma vanmakt. Det finns de som blir gamla för fort, och de som blir det för sent (Erikson). Den yngre vuxne “ska” skjuta undan de stora frågorna – “just som man lever ska man dö” – ännu en tid, ska vara förtrollad av livets möjligheter.
1526. NEWAGE. Kan locka till och ge material för prematuritet på samtliga nivåer i och efter tonåren? De största frågorna aktualiseras, men ges rationella svar. Men livet förser oss med frågor och ställer oss inför, om inte otänkbara så i alla fall potentiellt omstörtande gåtor eller paradoxer, på varje nivå. Ett sätt att undkomma detta kan vara en scientistisk lära. Religion är en gestaltning av vanmakt inför de största frågorna. New age blir sällan detta.
1527. En paradox är i denna modell “äkta”, d v s finns ingen möjlighet att förstå dem med en människas begränsade gängse förmågor. (Det är orimligt, slöseri med möjligheter, o s v. Varför barn ska dö, som inget gjort…t ex.) Hit hör alla de eviga frågorna. Det är därför de förblivit frågor. Matematiska problem löses vart efter, tycks det, men inte de eviga frågorna på samma sätt. Svar som blir tillfredsställande. Föreställningen om reinkarnation är ingen “lösning”. Att mycket betona detta svar kan istället vara ett exempel på prematuritet, som har ett pris, kommer att fortsätta skava (och fordra mentalt arbete, aktivering av försvarsmekanismer, o s v). Framför allt religionen kan stimulera till regressivitet, såväl pos som negativ, inför dödens orimlighet. “Sagor.”
1528. Att vilja förstå livet, är ett annat sätt att säga att man önskar komma bort från obehaget av att inte förstå. Livet förser oss, tycks det, med sådana prövningar på varje nivå. Nya aktualiseras vartefter, som dittills inte varit något bekymmer, medan andra kan överges. “Döden” är normalt inget bekymmer under adolescensen, den kan inte omfattas. Möjligen ingår den som attiralj eller rekvisita i ett allmänt svårmod som egentligen har sitt ursprung i mer åldersadekvata bekymmer: Hur ska man träffa någon? Hur komma nära? Men de eviga frågorna kommer vi inte förbi. Det finns svar, förmedlade av individer som möjligen har vunnit dem (så sägs det inom religionen i alla fall, absolut kunskap kan erövras) men att inställa sig rationellt till sådana svar är problematiskt. Om pendlingen mellan regr och vanmakt, och vardag, upphör är det ett illavarslande tecken. Men att undvika svaren, förlöjliga dem, och även frågorna, kan så klart vara ett uttryck för detsamma.
1529. “Vanmakten.” hur försvara sig? Ett tvångsmässigt skrivande och tänkande och pratande kring möjliga svar – även över frågorna – så klart, som att prata och prata för att slippa höra några motargument, galloperande; fundamentalism, projektion, att andra är dumma som inte förstår eller accept svaren, o s v, ja de vanliga.
1530. Jag def paradox efter det tillstånd det försätter en i, sådant äer beroende av individuella resurser också. Att man blir svarslös, trots att man uppfattar att de ingående premisserna trots allt går att förstå. Man får inte ihop det. Filosofiska paradoxer är ett slags sådana inblickar, för personer vana att tänka. Religiösa, teologiska paradoxer… De paradoxer jag tänker på är mer vardagliga.. “varför livet så kort”? “hur kan oskyldiga behöva lida, om gud?” o s v.
1531. Är du inte med mig är du emot mig! Är det ett adol fungerande, eller tidigare? BPO, schiz-par…
1532. Mina respondenter kan möjligen placeras in i samtliga fyra kvadrater. Åtm går det att spekulera, hur det skulle ha kunnat se ut, hypotetiskt. Kan faktiskt konstruera karaktärer, lite löst utifrån dem jag träffat, överdriva.
1533. Nio grundtyper, 18 möjliga variationer utifrån P-M x 1-5, plus nästan obegränsat antal om man kombinerar dessa ytterligare (t ex M:3-4, d v s REGUL-INCL)
1534. (vad betyder FF..? Har glömt det. Jo fyrfältare!) Typ av andlighet kan också anges som t ex “av Regulerande typ på lägre nivå/neurotisk nivå “.. Istället för “N4”. Detta är ytterligare en fördel med att vågformen är avlång på höjden.. Annars? “Av regulerande typ på pre-paradoxal nivå”? Klart det skulle kanske fung också. Men eftersom jag introducerar två nya uppsättningar termer så är det kanske bra om de något är möjliga hålla i sär.
1535. Mitt intresse för mystiska uppl är begränsat, ligger utanför denna studie. Mycket har gjorts. Jag vill dock ha med detta som ett hypotetiskt och idealiserat tillstånd för vissa och – förefaller det – upplevt av vissa. I denna upplevelse får individen självupplevelse av dessa ideal eller hypoteser. Jag antar en avgörande skillnad mellan att ha det mystiska som studieobjekt och at ha det som självupplevelse, med avgörande psykiska konsekvenser, helt oavsett upplevelsernas sanningshalt. Så det mystiska finns med som en ytterpunkt, och som en möjlig komponent på den post-paradoxala nivån. Tecken på att myst=högre aktivitet, mindre försiktighet o s v? Mitt intresse egentligen mest förvissningen om att sådana upplevelser finns – och den vikt som new agearen lägger vid detta, “upplysning”.
1536. Jag antar att likartade upplevelser – med anspråk på att vara “äkta “-kan dyka upp inom inom alla kategorier, möjligen på olika grund, med olika innehåll. Det viktiga här är dock vilken vikt som new age-kollektivet lägger vid sådana upplevelser. Jag utesluter inte att de är vad de utger sig för att vara, eller är vad andra lägger i det. Men inte det viktiga. Bara att man dels kan vilja sträva mot det, och att det självupplevda har en sådan beviskraft.
1537. TVILLINGSJÄL. En speciell form av narcissism och projektion. Att det är svårt, men man hör ihop…
1538. RESULT. Mina bedömningar utgår från varians i materialet. Men det får ses som tendenser. För somliga kan själva intervjusituationen ha inneburit en extra stress, som gjort att de presterat på rel lägre nivå. Genus- eller konkurrensaspekter, i förh till mig som intervjuare.
1539. Variation i hur uppfattar karmalagen, som skön millimeterrättvisa MK, eller opersonlig, gammaltestamentlig FL. Vad berättar det om dem?
1540. II-AXELN. Generellt tror jag att de äldre religionerna, och en del av deras moderna varianter (Hare Krsna, t ex) kan fungera höjande, stabiliserande, maturiserande – snarare än att de drar åt SIMP eller PRIM. I så fall kanske man kan hitta en del CONS, och REGUL så klart. Varför? Gudaläran, “sagorna”, undret, nåden, traditionerna, gruppfokuseringen, de gamla kollektivistiska spåren.
1541. Två modeller för upplysning. Dels tillgängligt för var och en, när som helst. Dels som en gradvis utv. Inom new age finns båda representerade. Denna studie fokus på den mer esoteriska new age, där “stigen” är en metafor tex, vilar på antaganden om reinkarnation och karma. “Fukarisk” andlighet. (Esoterisk tillräckligt, skippa fukarisk?)
1542. ASI (individens andl, olika slags), FUKAR (olika slags läror), YINYANG (morlalutv, utv.ps)
1543. En axel där två slags regr o två slags rational är utplacerade, vitala, och de dominanta ute på kanterna… Ev vertikalt, med barnet där nere o den vuxne länngre upp… Visst konkret tänk, magiskt tänk, schizo-par? är delar av psykisk sundhet. Hur avgöra om new age blir för mkt, och för vem, och hur det sker?
1544. I andra avseenden mindre konkret. Barnet är inte mitt, en blandnin av mamma och pappas gener, och uppfostran, men en fri själ med eget förflutet.
1545. Faber skriver om kristaller, kraftdjur, schamanism – som ligger ganska långt från den typ av nyandlighet som detta arbete fokuserar på. Men hans reflektioner säkert träffande till viss del, och hans ex belysande.
1546. Det konkreta ställs mot förmågan att symbolisera. Barn kan inte detta. Också en hel del psykopatologi utmärks av bristande symbolisering. (Face value? Vad bet det?) Det verkar relevant att analysera new age utifrån denna förmåga.
1547. Int Dict of Psa: I psykoanalytisk teori verkar man främst lyfta fram negativa aspekter av paradoxalitet, sådant som försvårar det analytiska arbetet.
1548. Att begreppet dyker upp lite här och var, hos Fowler, Akhtar, m fl, när psykisk mognad ska beskrivas är inte så konstigt. Inom teologin är det en gammal distinktion mellan paradox och motsägelse, den förra anses då vara en mera mogen form av andlighet. Hos Klein kunde man säga att depressiv pos representerar paradoxen medan den schiz-par pos är mera oförsonlig, motsägande, oförenlig.
1549. Axiom, som gör att man redan från start utesluter andliga förklaringsmodeller, i likhet med en massa annat tänkbart på andra fält.
1550. “UTAN NÅD”
      • En studie av nyandlighetens psykologi
      • Vad berättar nyandlighetens svar om nyandligheten
      • Nyandliga svar på de eviga frågorna
      • En religionspsykologisk intervjustudie
      • En intervjustudie om new age och de eviga frågorna
      • New Age besvarar de eviga frågorna
1551. Kan kostatera att ingen av mina respondenter, trots att jag efterlyst just anhängare av sådant, gillar namnet New Age
1552. De olika varianterna är tankesystem. I ASI är de olika varianter av andlighet. Det senare handlar mer om vad och hur individen tar till sig och gör av det. Man kan ha ett FK tankesystem på av regulerande typ? På neurotisk-pre-paradoxal nivå??
1553. Olika förh till karma. Att man kan skynda på, menar någon, medan detta är främmande för en annan.
1554. URVAL. Även om detta inte var någon information som inhämtades specifikt, så kan man sluta sig till – utifrån yrkeslivserfarenhet och livshistoria, uppg – att cirka hälften hade en mångårig akademisk vidareutbildning. Ålder, genomsnitt 40år? Män-kv: 4-7, stud: 3, pens: 2?,
1555. Sysselsättn/utb: Ssk, dokt, rev, pension bokh, healer, gestalttp, bibl, journaliststud, ps-stud, äldr kv, konstn
1556. Behandlar svaren på framför allt teodice-frågan som Kohlberg de svar han erhöll från Heinz-berättelsen: Det är inte svaren i sig som är intressanta, utan hur de svarar. Kunde Fowler ha anv teodice-problemet som sin Heinz-historia? Jag tror inte det, men återstår att reda ut varför. Hur kan en kristen person förväntas svara på de skilda nivåerna? Bokstavstroget längre ner, med hänvisning till arvssynd eller bibeln. Men högre upp? Med gradvis tillväxande “mystik” tror jag.. Dogmen om Guds vägar kan här ge lindring, och på inget sätt hindrar den heller ett personligt engagemang för att lindra ev nöd. Den kristne har något att “växa i”. Detta saknar new age-anhängaren, anhängaren av reinkarnation och karma! På högre nivåer ökar pressen! Det finns ingen utväg, mer än glömska, eller att försöka ruska av sig… Bortträngning! Från de mer fundamentalistiska lösningarna – “det är nåt som kommer tillbaka, för att man ska lära (straff)” – tillväxer en inre konflikt som i praktiken är oundviklig. Hon kan varken helhjärtat försvara eller hänvisa till principer som dels klingar så kallt, dels vars riktighet hon inte själv kan verifiera – vilket skapar dissonans både före och efter – men inte heller riktigt svika eller ge upp eller byta ut mot en modell med mindre förklaringskraft! Sanningskärleken gör det svårt i båda fallen. Och hon måste bära det själv. Alternativt utveckla ett innerligt gudsförhållande, eller ha uppnått ett eget seende. Här liknar new age mera vuxenlivet, där man inte klan smita, medan en traditionell trosandlighet mera liknar.. ja att individen använder primitiva försvar som förnekande, dagdrömmar? (Intressant då detta annars är en kritik som kan riktas mot new age, för att vara mer primitivt. Den kan bli det i sina konsekvenser.. på ett annat sätt än den kristna tron.)
1557. Kalla fältet som bildas mellan I- och II-axeln för III eller helt eneklt att detta är ASI-värdet? Men känns som om vore användbart att kunna ange de olika.
1558. Introd två modeller att använda när vi går genom och disk resultaten.
1559. AH som uttrycker sig både rakt på sak angående teocideproblemet och ger uttryck åt konflikten. Minimalt med försvar? Att dissoc, fega ur, eller isolera hör hemma på pre-paradoxal nivå. Hur på Kontr nivå. Växlar, kan både uttrycka (med)känsla, och rationell förklara, och på ett annat sätt paradox. Och hur skiljer sig post-par här från paradoxal nivå. Primär där saknas förmodligen helt medkänslan, finns knappt oro eller konflikt.
1560. Ställer krav på realitetsanpassning, vilket inte kristen tro gör i samma grad. (En lite oväntad vändn efter några mån arbete m uppsats…)
1561. NEWAGE-KRIST. Att den kristna tron lättare kan anpassas säger ingenting om dess värde, förklaringskraft, sanningsnivån på dess påståenden eller föreställningar. Att välja andlighet är förmodligen något man sällan gör medvetet. Tillfälligheter, personliga kontakter, och ibland efter noggrannt övervägande. Ett intr förhållande är att new-age-anhängaren förmodligen inte är beredd att byta ut sin andlighet mot en annan med lägre förklaringskraft. Newageanhängaren tvivlar inte heller, när hon konfronteras med eget eller annans lidande (och det kommer åt henne). Hon lider själv.
1562. Hare Krishna vore förmodligen en intressant grupp att intervjua med avseende på ASI. Tror spridningen är stor där. Spec tänker jag på dem som med hjälp av denna slags andlighet (rutiner, samhörighet, gudalära) får hjälp att staga upp en psykosnära eller omogen personlighet! (dvs P3 t ex)
1563. New Age är ett kors att bära. För nästan alla torde gälla att man mött den “för tidigt”. De som mött den alldeles för tidigt kan ha det lättast.
1564. Primär=Konkret? “Cargo cults”? John Frum-kulten
1565. Åtskilligt av det jag fått berättat har en icke-symboliserad karaktär. Det är konkret. Rädd för höjder, då dött så. Kurrar i magen, då känslor som lossnar.
1566. (Moses o m, Freud?) Abstraktion, en utv, jämfört med innan. Med den kom möjligheten att tänka på gud inom sig också? Något som var samlat och ett. Stamgudar, gudar för särskilda tillfällen, o s v, ligger närmare det konkreta. Cargo cults. Det är inte bara olikt, det är mer primitivt och med det vissa inskränkningar av möjligheter? Panteism känns mer som en variant av denna. Förmodligen är den gud som en sansad nutidskristen har inte heller så värst olik new-age-guden. Ett medvetande som uppfyller allt, en kraftkälla av kärlek.
1567. Hur se på detta? Är det bara olikt, en variant av andlighet, eller berättar det något om personlighetsstruktur och/el nivå av fungerande i andliga och näraliggande frågor?
1568. “PRIMÄR” INKONSISTENT, FANTASTISK, UPPSPLITTRAD, SPLITTRAD, AMBIVALENT, ARBITRÄR, PARTIKULÄR, REAKTIV, FÖRGRENANDE, MUTERANDE (inte -ande), REFLEXIV
1569. Urgammal visdom, delas av alla religioner.
1570. Variabler: Symbolisk mognad (konkret), Empati m sig sj och andra (empatibrist.. Medkänsla med djur kontraindic), Förmåga till självreflektion
1571. “Saliga är de renhjärtade, ty de skola se Gud.”
1572. Self-actualization är näst högsta nivån, högsta är “peak experiences”
1573. “PRIMÄR” på II-axeln. Begrepp som beskriver hur individen REAGERAR på motstridig information och ambivalenta känslor (“rekonstruktiv”). Eller som beskriver hur hon UPPFATTAR omvärlden (“formlöst”). Eller ett ord som beskriver hur individen typiskt eller förmår HANTERAR det motstridiga, som en “gradbeteckning” eller ja en nivå (gesäll, mästare…) “Ställd inför motstridiga intryck och impulser förmår individen reagera-fungera emotionellt och kognitivt på XX nivå.” Ett ord som fung både på sve&eng: skamlöst, livsuppehållande, kreativ, automatisk, trogen, by all means necessary, osv. Omni-, auto-, själv-. trans-. Reflexiv. Oppositionell. Stabiliserande. Neutraliserande. Balanserande. Upphävande. Invaliderande. Omnipotent. Paranoid. Basal. Förnekande. Solitär. Suverän. Insulär. Partikulär.
1574. Inte ha “-ande” som ändelse? Modellerande. Refigurerande. Annulerande. Transformerande. Transmuterande. Omdisponerande. Omgrupper… Rekonstruerande. Omformerande. Reformerande. Översättande. Bättre med -al, -iv, -är. “Rekonstruktiv.”
1575. I denna studie förekommer en hel del resonemang som låter patologiserande. Men jag vill förtydliga min grundhypotes… Den aspekt av new age som är i fokus är hur dessa föreställningar försätter individen i ett tillstånd som är SOM OM det vore… Det är mer tillfälliga tillstånd, ytligare tillstånd, reversibla… Ungefär som att var och en kan bli psykotisk under extrem press (eller när vi sover) men att faktiskt ha en psykossjukdom är något annat. Inte själa upplevelsen eller nivån av upplevelse, men prognos och så vidare. Att kan fung på lägre nivå i förh till andl… Destr sekter, hjärntvättsdebatt.. Det intr här att det i så fall handl mindre om grupptryck
1576. Kapar ett led i bearbetning av såväl intryck som inifrån kommande impulser.
1577. Denna konkretism kan ge ett direkt, naivt intryck. (som bpo också). Men hur avgör om det är den mer ursprungliga enkelheten, eller en återfunnen? Återvunnen?
1578. Bara fokus på press utifrån? Ett ord som fångar – el åtm inte leder tanken åt ena eller andra hållet – vad gäller detta komplex? Påverkansprocessen? Ytlig? Skenbar? Falsk (m pos innebörd.. som falsk flugsvamp?). Fiktiv, imaginär, illusorisk, apparant? Syntetisk? Pseudo-? Missvisande? Bedräglig, ogrundad, grund, superficiell? Eller en disktinktion som hakas på ungefär som “av andra ordningen”? -Isk? Situationsbetingad? -Artad. -Liknande? (Borderline-liknande).. Behövs flera olika eftersom det är flera slags termer… Benign. Godartad. Ofarlig? Tillfällig. En släng av. Övergående. Situations genererad. Ideologisk bpo t ex. Andlig. Spirituell. Hmm?? “Spirituellt falskt själv” ibland bara citationstecken? “Falskt själv”.
1579. I materialet finns en spridning. Röster som är kritiska mot detta konkreta sätt att se, finner det förenklande. Så det finns en spridning liknande den man även finner inom andra andliga riktningar, kristendom t ex (Fowler). Denna studie kommer varken att kunna slå fast att detta är 1) Vanligare förekommande inom new age, eller 2) Att sådana här fenomen kan uppstå “ytligt”, inte avspegla en djupare problematik.
1580. Även hos Fowler tanken att ens andlighet kan vara på en annan nivå än fungerandet i övrigt. Eller menar han att allt slags fungerande som inkl känslor och relationer påverkas? T ex om kvinnan som varit chef, men har en adol andlighet, som s a s blivit “kvar”. Men enligt ASI kan man också gå bakåt, ev tillfälligt. Och det sänkta fungerandet kan vara mer begränsat?
1581. Hiearkiskt, sekv o s v. Samma som för ASI? ASI är “reversibel” längs II-axeln, men i princip irreversibel längs I-axeln. Fowler gör inte anspråk på “universell” giltighet.
1582. KRIT.STADIUM. KH känns som om hon har passerat det stadium som Fowler kallar det kritiska-ateistiska när man tenderar att överskatta sin tankeförmåga o s v. (Själv jag på väg ur det.) Sådana tendenser stimuleras av new age? KH har åsikter, har kritik, redovisar sin tro, men med värme, humor.
1583. VARFÖR. Utbredda förest. Underdiagn lidande (gäller både Granqvists o min pop?), samt folkbildande, såväl min profession som intr allmänhet. Att inte alla är knäppa (Ellis), till alla psykoser är ex på andl utv (ref. Hunt? Lukoff?). Här två mål: dels generellt bidra till en mer nyanserad bild, det kan vara både si och så, och mer specifikt argumentera för ett slags “medelsvår” problematik som jag tror är värdefull att ha som begrepp, och förstå hur den fungerar. Styrkeförhållandet mellan oprobl, medelsvåra problem och patologisk nivå, kan inte besvaras dock. Ge också ett svensk persp, anp till Sv förhållanden.
1584. Att fly ansvaret bygga ett vuxet liv. Plus utproj ilska. Passiv aggr. Kick även, kan ge spänning.
1585. “Han visade var skåpet ska stå. Så ska man leva. Så ska man dö.” (Himlen kan vänta, SvT1 2010-02-14)
1586. Falskt sj. inte så mkt teorier, möjlig uppkomst, utan fenomenologiskt. Hur yttrar sig, vad medför, o s v. Just för intr av övre högra kvadranten. Ev snarare pseudo-falskt själv etc…
1587. Buddhism. Ren buddhism får inte rum i modellen, men vanlig bruksbuddhism kanske, d v s karma och fullkomnande? Ej så mkt reink? Ind fullkomning dock?
1588. II-axeln. Paradoxalitet, empati, självrefl, abstraktionsförmåga, minskad egocentrism. Variabler som utvecklas längs mot nivå 5. Kan alla sammanfattas som minskad egocentrism? (Elkind, Piaget)
1589. Den hinduiska synen upplevs vidskeplig, ologisk eller rent av ovetenskaplig. JS “… Eller vad fan som helst”
1590. MET. I enlighet med iden för modellen så får man även ta med i beräkningarna att själva intervjusituationen kan få individen att prestera under sin vanliga nivå. Både detta att bli bedömd, utfrågad av slags psykolog, regr. Uppmärksamheten som kan väcka narc. O s v.
1591. En teoretisk ambivalens med P-axeln. Generellt kan man inte gå bakåt, men åtminstone tillfälligt gör man ju det ganska ofta… Kär, rädd, stressad, o s v. Här förverkligas båda aspekterna: den tröga och de flyktiga. (Själva upplägget med på det här sättet en psa rymd borde vara användbar annars också?)
1592. Når homeopatisk spädning. Jersild, DN 15feb10.
1593. New ageare försvarar detta med vetenskapliga argument. Vet. För andra en poetisk metafor.
1594. Guds vägar är outgrundliga, outrannsakliga Var?
1595. SLÄKT. Fins bara gud o gudason. En förenklad model som relativiserar alla andra band och hierarkier. Jmfr syn på släkt i nån psa-bok.. Vilken? Quinodoz? Okänslighet för vad med vem.. Skälla ut t ex. Kan koppl till ankn-ps trots allt?
1596. Eller stadier? Stern, Wrangsjö. First o second naivite tex, se som stadier eller linjer el vad?
1597. Krishnamurti. A piece of truth… The Devil. (help vs let)
1598. Allt är relativt, utom det att allt är relativt, för det är absolut, o s v. Vem?
1599. Den vinkel jag har på new age passar bra för just kval? Men kan ej avgöra kausalitet, eller utesluta Granqvist-kausaliteter.
1600. Tillhör de “troende” i Wikströms (1998, Att se det dolda) uppdelning i fyra kat (Gudmundson)… (De andliga sökarna, konsumenter, de som söker underhållning, de troende.) Ex Martinus, i Gudmundsson!
1601. Paradoxer med new age. Gudmundsson.
1602. Jag gammal själ: Problem – eller mer ett tecken på lek, öppenh för primärproc, tillit till intervjuare, o s v?? Som i grafologin: Är det energins styrka (bra), eller motståndets svaghet (dåligt)? Eller stark-stark, svag-stark, svag-svag? Detta relevant även för den utmaning eller press läran sätter på psyket, och personl mognad. “Harmoni på lägre nivå, t ex barn, och disharmoni på högre nivå, t ex vuxenlivets ansvar.” Den harmoniske kristne vs den pressade new-age-aren t ex…. Och tonåringen som en intr mellanform. “Stress-Sårbarhets-modell! 4-siding.
1603. Den 2a. Att det ska handla om fantasier, inget mål i sig. Freuds ursprungliga resp utvecklade traumateori?
1604. I & II-axlar. Hur många procent fung på de olika nivåerna. Borde finnas för psyk, omog, neurot o s v… Även för Fowlers 1-7??
1605. REINK-MINNEN. Starka känslor för mitt barn – för att ha träffats många ggr förut. Ev bra för ankn? Och hur skiljer från vanliga fund kring Pelle är så lik morfar, ditt o datt?
1606. Vill göra några påståenden som jag hoppas ska beläggas. Eller så får vi nöja oss med ett slags intuitiv validitet. Dels att för mycket eller för lite skämmer allt. Detta lärde jag i grafologin, där man samlade in olika tecken. En egenskap som var allt för allenarådande, d v s förekomsten av motsatsen var låg, då låg en negativ tolkning nära. En annan sak fr grafologin: Att avgöra om ett t ex ett disharmoniskt uttryck avgjordes av impulsens kraft eller motståndets svaghet.
1607. Pre-, Post- beskriver ett före och efter, snarare än ett under och över, eller mindre och större. Rätt ass?
1608. Församlingen i Knutby t ex. Hur skulle en analys med hjälp av ASI kunna se ut? Att flertalet agerade förenklat, som berusat, det är en sak. Man drogs med, av förenklande perspektiv o s v. Vem var verkligt “omogen”, vems uppvaknande eller ånger är verklig? Hypotetiskt… Där fanns den
1609. Kristi brud
1610. RGUL Vanlig församl.medlem
1611. SMPL Många
1612. PRIM Barnflickan
1613. CONS Helge F (via långvarig samtalskontakt efter?..)
1614. Primär är det bra, sekundär det sämre (bara ord, eller avspeglar också ngt annat.. El klustrar ihop sig med tabken på bli som ett barn, helt fri fr narcissism, psykotiker är besatta el ser verkl saker?)
1615. Frågan om övergångsobj kommer från barnet självt eller från omvärlden får ö h t inte ställas! skriver Winnicott, om hur föräldrar ska förhålla sig till barnet. Jmfr undersöka människors andlighet, II-axeln, o s v. Likhet?
1616. Holism, kropp och själ. Här måste man säga att new age var tidigt ute? Damasio idag, synen på psykosomatik (boken T9). Men vilka är riskerna med denna “holism”?
1617. Jag har under flera år tänkt i termer av “auror” och utstrålning, fastän det inte är nåt jag kan se. Men det passar så bra, är så lätt att översätta till färger, färgdjup, glans, klarhet, komplexitet, o s v. Paralleller också här mellan bar-ung-vuxen och stadier i själens svolution. Och att ett annars moget psyke kan överskuggas av ett “tonårs-skikt” mer tillfälligt.
1618. SJUK ANDL. Inom psykiatrin har man en cut off-gräns, där något ska vålla påtagliga svårigheter etc, för individ o omgivning, för att betecknas som sjukt. Var dra gränsen inom det andliga? Samma symptom att titta efter? Eller?
1619. Vanförest? Patologi? Kriterier: Vanliga i individens kultur? Hur centrala för individen, viktiga? Uppfattas konkret, snarare än symboliskt, dvs öppen för tolkning? Plausibla eller bizarra?
1620. Två angreppsvinklar. Dels behandla som en grupp. Huvudmetod. Men sen ta tillfället i akt att göra några iakttagelser kring skillnader mellan enskilda informanters andlighet. T ex att de tycks skilja sig åt i grad av “inre koherens”. Synen på fullkomlighet (rebell el kärlek… Dubbelheten får dock stöd hos Fowler!) Nat är detta subjektivt upplevt. Men kanske någon annan kan utforska detta på något annat sätt.
1621. Föreställningen att man återföds delvis med samma individer, i nya konstellationer, verkar allmän. Men inte alla är villiga att spekulera här eller delge ev aningar. Byta kön eller ej är en tvistefråga.
1622. VILLKOR. Andrzej Werbart i förordet till Att tämja ensamheten (Quinodoz, 1996?). Även i någon text om Exist villkor. Skuld naturligt känna, vi kan inte gå gnm livet utamn göra andra illa. Ångest. Dessa teman varit vägledande för hur undersöka new age.
1623. Det går alltid att försvara forskning med att om något går att beforska så är det också lovvärt och har ett värde. Jag tycker att denna studie fyller inte bara ett detta allmänna krav, men också att det är viktigt att beforska det. Men jag måste fråga mig varför jag gör det. Varifrån kommer min motivation? Ett långvarigt inte okomplicerat förhållande till den här religiösa subkulturen och dess föreställningar.
1624. Jag tror att new age ingår i en grupp fenomen eller subkulturer som kan fresta individen till att – och göra möjligt – uppskjuta försoningen med (vuxen)livets villkor, de existentiella villkoren. Jag skriver uppskjuta, för jag tror dessbättre att dessa villkor tillåts hinna ifatt de flesta av oss. Om någon till äventyrs lyckas hålla motståndaren stången in till slutet så hår detta till fenomenets marginal. Då talar vi förmodligen om patologi.
1625. Ett zoologiskt begrepp. Men används också här och där inom nyandligheten. Den är ju en paradox i sig: det går väl inte att vara centrerad kring “allt”? Men ändå är det den känslan jag får i samtalen med mina intervjupersoner. Hur denna föreställning eller förnimmelse av allts sammanhang och mening är så central för dem. Budskap. Allt meningsfullt.
1626. OHÄLSA. Programmeringar. Andar (killen på kurs, YW). Kundalini. (Som då talar om nerverna? öht somatisering, externalisering) Ngt som inte riktigt har med personl att göra? Egot. Infl från tidigare liv. Påv från tvillingsjäl. (Tecken på mogen andl om inte har sådana förkl? Typ Martinus, JS…?)
1627. Barn har mindre förmåga att härbärgera det motsägelsefulla, det svårsmälta (Sandell, 2000). Proj id, externaliseringar, är sätt att hantera. “Befria den inre världen från det som inte går att omfatta eller uthärda.” Hos vuxna innebär de existentiella frågorna utmaningar som tangerar eller överskrider individens förmåga att härbärgera. Paradoxer. Man ska dö, fastän man lever och vill leva. Teodice, o s v. Men också frustration, svartsjuka, besvikelse, vrede? Över att vara mer fattig, sjuk, än andra. Som gör att fung på t ex K nivå, fastän eg på Pre-p nivå? Schiz-par lägre, depr högre alltid?
1628. Hur rel Depr & Schizo-par position till Regr & Rat? Och till dominant & vital variant av dessa? Och till Primär & Sekundär? Kontradiktiv & Paradoxal?
1629. P och icke-koherens är två olika saker. Det senare ibland en form för dissociation. Kongruent? Koherent. Skilln?
1630. Ha bestämda uppfattningar om sig sj, och polariserade. Man är gammal själ, intuitiv. Behöver det och det. Vill jobba för ljuset. Kontradiktivt? En världsbild av kämpande krafter, parter, slitningar.
1631. _ _  _  _  _

1632. TEMA ambivalen gudsbild – oerhört krävande. Och om man inte nått ambivalent kapacitet, vad blir ambivalens då?
1633. Ondska-okunskap?
1634. Tecken på omnipot tänkande (via mediers uppgifter m m)
1635. Tecken på mognat med åren, till högre org-nivå etc? Då när jag mådde dåligt, etc..
1636. Symbolik (tidgare ink t ex) som hos andra stannar vid nattdrömmar, konstn fantasier, dagdr…
1637. Andra förväntningar på nära relationer.. Att minnas att man såg upp till sin far som gud blir anmärkningsvärt, kanske för att man är ju bara ”två människor som mötts på livets stig”?
1638. Tolerans, ödmjukhet. Man vet inget om andras tidigare liv, eller omständigheter, eller läxor.
1639. Olika förklaringssystem.. sig själv utifrån reink och uppväxt, föräldrar utifrån uppväxt
1640. Frälsningsuppl plötsligt i vuxenålder (Granqvist)
1641. Lista alla referenser som de anger: Marianne F, Di Leva, Martinus, Tolle, o s v.
1642. Lätt verklighetsförvr?… Se Jesus, och ”fräck och uppkäftig”, befriande… o s v
1643. Inre konsistens, intern validitet? Å ena sidan bli kristuslik, d v s alla dygder, samt som Jesus sj var fräck och uppkäftig, hade familj…
1644. . Kyrkan bestämt vad som ska vara i bibeln
1645. Fatalism? Det kommer att visa sig…
1646. Att likställa ideal/visioner med att saker redan i princip har hänt. Hos adolescentungdomen, såväl hos new ageraren inför påståenden om Mayakalendern, div uppenbarelser, reinkarnationsinformation, o s v.
1647. Grad av uthållighet. Varit med i en skrivargrupp 15 år, har två, tre barn… Tecken.
1648. En Gud som är levande och pålitligt, eller andra ”hjälpare” som finns där, och som man ev får söka kontakt med själv? ”Låtsaskompis”, ditt ”högre jag” som inte är jag men samtidigt är det… (Granqvists forskning.)
1649. Här och där. De här övre lagren, någon av dom här upphöjda varelserna. Vad säger man med ”här”. Integrerat, eller allt för nära?
1650. I det här samhället vill alla ha syndabockar. Offer och förövare lider lika mycket. Viss okänslighet. Avstängt? Klara sig själv.
1651. Solidaritet med djuren, även de har stort värde… Finns av flera slag? En som är på bekostnad av medmänsklighet eller är ett slags passiv aggressivitet?? Etc. Och vegetarianism t ex… Är man vegetarian kan man bli beskylld för fanatism, om man hävdar djurens lika värde men inte är vet, så är man hycklare? (som med psa)
1652. Att man själv hävdar absoluta uppfattningar – det finns en absolut sanning – men samtidigt ser man samma tendens hos materialism/kyrka/vetenskap o s v, så hur då hävda detta. Tonåringens dilemma.
1653. Trött på negativ mediarapportering. Övertolkning av allt neg. Men om det är så hemskt som de säger, ska man inte veta det? Rationalisering? Isolering? (obs!)
1654. Jämlikhet mellan könen, mår dåligt tänker på Arabvärlden.. Projktion..
1655. Hur ser på dem idag. Humor? Som med kris när tredje barnet var i förskolåldern ”äh jag skaffar ett till, men besinnade mig”

1656. DISK. Tveksamt med namnet på själva undersökningen ”Nyandlighet – alternativa svar på de eviga frågorna”, då denna kan leda respondenterna till att vilja presentera sin upplevelsevärld som mera udda än vad de i själva verket är? Men förmodligen liten risk.
1657. ”Traditionellt har man skiljt på dem som varit redo för…” Det hierarkiska tänkandet kan vara mer eller minde tydligt eller sanktionerat av läran.
1658. Grupp eller inte grupp, positivt och negativt… församlingar… Det har verkligen olika sidor. Med F känns det oproblematiskt, och ”individualismen” hos vissa andra, som mera illavarslande eller anmärkningsvärt. Det här är intressant dels ur sektperspektiv, dels ur Fowler-persp
1659. Det ekumeniska – att sanningen finns representerad i alla religioner etc – och jämföra detta med Fowlers nivå 7, samt ASI nivå 5 respektive lägre. Men också hitta det i beskrivningarna hos Fowler som inte talar i denna riktning, att den också kan täcka ”new age”?
1660. Kritik mot postmodernism, tidsandan… Modernistiska stora teorier
1661. Intellektualiserande diskussion om lidandet, trots att respondenten upplevs som en normal, kännande person… SIMPL? Det går liksom ”inte ihop”. Får känslan av en ung soldat som kommenderats ut till någon tvivelaktig uppgift, och får stå och försöka försvara den..
1662. Nyandliga försöker förena omöjliga ting… Där de religiösa kan släta över det, eller få ihop det, med hänvisning till miraklet eller undret. New ageren står som barnet i Granqvist forskning, de desorganiserade, som försöker få ihop det ”onda” med det ”goda” i världen. Och när de själva hävdar att det visst går så dels isolerar de känslor (d v s inte låtsas om att man talar om människors lidande, att detta ska ha ”mening”), dels drar de argumenten långt… ungefär som barn som försvarar sina föräldrar och är beredda att ta på sin ansvaret… Märk väl att jag inte säger något om sanningshalten egentligen, bara att det tycks som om alltsammans kräver en kognitiv och emotionell operation som kan ha ett högt pris.
1663. Hur elaborerad läran än är – och jag tycker att jag stött på mer eller mindre koherenta tankesystem i min studie – så står man ändå där med ett likartat problem, som blir extra tydligt kanske just i mötet med de eviga frågorna. Teodiceproblemet är kanske själva brännpunkten. Där blir det tydligt. Den känns gammaldags, och den moderna människan har gjort sig kvitt detta genom att helt enkelt slå bort tanken om en metafysisk ordning i tillvaron, men för new agearen – kanske till och med mera än för den traditionellt kristne är den brännhet. Eller bör vara det. Somligt kan ha förpassats till medvetandets undre skikt. De människor jag träffat kan inte utan vidare leva med att andra människor lider, att livet är skiktat i olika ”kast” t ex… Det här är demokratiska, medkännande, normala västerländska individer. Det är inga hjärntvättade galningar. Svårast torde detta vara för personer på en omogen nivå. Personer på en mogen nivå kan nog runda av det något sånär, involverar sig inte så fullständigt med alla nivåer av sig, så att säga… Men jag anser det alltså vara en i princip omöjlig uppgift, inte bara vansklig, utan en omöjlig kognitiv och emotionell operation.
1664. Evigt och timligt perspektiv, ett sätt att lösa det… I det stora perspektivet jättepositiv, men i det vardagliga perspektivet ganska pessimistisk. Vad menar man med det, vad betyder det? Här kan visa sig individens sundhet, ambivalens… inför den omöjliga uppgiften. Man MÅSTE bara få ihop det. En mindre sund person kanske kan nöja sig med ”slutgiltiga” lösningar, den perfekt arbetande maskinen. Men båda tvingas kompromissa med sin mänsklighet!
1665. En mindre koherent (gnosticismen jämförd med t ex en senare edition av teosofin, typ Martinus kosmologi) – mer mystifierad, inte så genomlyst, personlig eller tillägnad världsbild – kan faktiskt ha det goda med sig att den lämnar fickor för det mänskliga att övervintra, om man så säger. Det finns tankesystem som på så vis liknar den traditionella religionen mera. Fastän de menar sig ha svar på det mesta, är stora maskiner… så är det ofullständiga, och därmed frigörande i någon mening. Det är tydligt, med t ex FL, att det empatiska/emotionella hos honom kommer till uttryck i de svårförståeliga förklaringar kring det lilla och stora perspektivet.
1666. Mindre koherent? Ja att man ser positivt på framtiden, att alla kommer att komma framåt, men idag har inte alla de möjligheterna, varför inte? Ett glapp. Man kan sörja, undra. En mer koherent lära erbjuder/har inte det glappet. Nej, alla har inte de möjligheterna idag, därför att… o s v. Synen på lidandets mening. Att förstå lidandets ”mening”, vad betyder det, vad säger man? Varför blir man lugn av detta? För sitt eget upplevda lidandes skull, eller för möjligheten att begripa allt i världen – även till priset att man då behöver renodla, förenkla sitt perspektiv? (En kosmolog behöver ju inte ödsla tid och känslor – som FL – över de som lever ”under en teokrati i Iran och inte har de möjligheterna”. Kosmologen har svar på varför det är på det sättet.
1667. Tre slags läror i materialet? En mindre koherent, mörkare (gnosticismen). En mindre koherent, ljusare (”new age”). En mer koherent, ljusare (kosmologin). Och därtill koherent-mörk (vanlig materiaistisk pessimism; går att tänka sig någon form av satanism, också). Vanlig kristendom? Ljus-ickekoherent? (eller på gränsen mellan ljus-mörk, liksom vanlig materialism?) De som tar mest stryk är förmodligen de ljusa, och kanske den ljusa-koherenta mer än de andra, konstigt nog. (En 4-fältare: ljus-mörk på ena axeln, ickekoh-koherent på den andra).
1668. Den mindre koherenta läran, med sina glapp, kan ha den negativa effekten – liksom kristendom – att det blir fråga om ”god” respektive ”ond vilja”. Om individen verkligen ansträngde sig, då… Den aspekten finns ju inte i mörk, koherent, typ vanlig materialism… Då kan man hoppas för de som har det svårt, men också tänka att går det inte så går det inte, det är en mört värld.
1669. Har sorterat bort småord som kanske varit speciella för en viss respondent också, många: liksom, och så vidare, på ett sätt, du vet, men jag menar, såhär, sådär, och såna saker, egentligen (när det är utfyllnad)… Redan vid inskrivningen, ibland låtit stå kvar bara för att ge personligt liv åt texten, och för att de ”rundar av”, som förmodligen delvis var deras funktion.
1670. Telepati… Anknytningsföreställningar/vanföreställningar… ”Dina tankar slutar inte där din hjärna slutar”
1671. ASI + FIGUR OM LÄROR. Vilka vill man distansera sig från, och på vilka grunder, med vilka argument? Det kanske är viktigt för att studera variansen mellan läror/andligt intresserade? Och hur man distanserar sig, där finns stoff för individ-analysen? (FL t ex vill distansera sig från det allt för flummiga, inom new age, men har ändå en påtagligt försonlig – icke-splittande – hållning till fenomenet, till skillnad mot andra respondenter)!
1672. Levnadssätt… Leva rent, utan droger, också för att underlätta den andliga vägen, och att kroppens tillstånd påverkar medvetandet. Och vilket förhållningssätt man har till det, hur hård man är mot sig själv. ”Mitt intellektuella arbete kräver (skratt) kaffe. Och så är det gott.” Och hur man ser på andras avvikelser eller ”lättsinne” (respektive ståndaktighet, ”renhet”) – utan att ens märka det, eller öda kraft på det, uppmärksamhet – eller fördömande, moraliserande (minns mitt eget att folk inte ”höll måttet” – ADOL! – men även distanserande överlägset nådigt godkännande.
1673. Förhållande till modernism-postmodernism… FL. En lära från den gamla tiden, som man kan reflektera över eller ser som att ”allt var bättre då”
1674. Hur ser på att bli äldre, vilka förändringar ser individen, hur tolkar han dem? FL säger att han tycker att det är rätt skönt att bli äldre. T ex.
1675. DEMONSTRATIVA PRONOMEN. ”Inte längre den här kluvna figuren”.. Vad säger det om personen använder här, istället för där, i ett sådant här sammanhang. Säger det något om integrationsnivå? Eller fas i bearbetning av erfarenhet? Eller diaktalt, individuell variation bara.
1676. Metaforer för sökandet, det andliga intresset: FL återkommer till ”en stig”, en väg. Det är inte så att allt är fixt och färdigt, utan det andliga växandet är att betrakta som en stig…
1677. ÅLDRANDE VS. ANDLIG UTV. Hur individen tolkar ökad mognad eller tillfredsställelse i livet. Är det en naturlig effekten av åldrande, eller är det en effekt som kommer av det andliga intresset, andlig förkovran? FL både-och som det verkar.
1678. UPPVÄXT. Vad berättar om barndom och uppväxt? Någon säger att barndomen var bra, bra familj och allt, men ungdomen var svår. En annan att redan barndomen var svår med försummelse och kyla. Vad ger det för indikationer eller tips för I-axeln att vara observant på, trådar? (Mönster, sådant som respondenter haft gemensamt, och där de skiljer sig åt.)
1679. Att se livsmönster som tecken på vilka liv man levt förut. FL läste mycket och höll sig för sig själv. Utifrån new age kunde man tänka ”munk” t ex. Vi kan vara olika p g a var vi har bakom oss, individuella erfarenheter, mättnader, lust… Vad är variation på höjden, så att säga, och vad är variationer på bredden? Faran med att låta verkligheten ha ”face value”?? (Kan man säga så.) Konkret, det betyder det…
1680. Man kan inte utesluta viss mytologisering, ”personlig fabel”?, en tendens som kanske förstärks av att världsåskådning så tydligt tänker sig en vandring från ljus till mörker, från lägre former till högre. Att man då vill läsa in att en utveckling skett, från mörkare till ljusare karma. Men också något heroiskt. Eller?
1681. ”Jag kanske levde ett vanligt liv.” Mytologisering, vanlig då, inte så vanlig idag. Vad är det idag som är ovanligt då?
1682. En risk med new age är att det vanliga livsloppet, ”ålderstrappan”, diskvalificeras. Man bortser från mognadsfaktorer som handlar om det innevarande livet. Och
1683. Själen, anden, individen… FL verkar tänkas sig en DEN som väljer att inkarnera (där MK lär att det är ungefär densamma individ som vandrar från kropp till kropp) och att ”personen” är något annat.
1684. ”30-årsåldern” hos flera respondenter, med hänvisning till olika källor. Detta intressant med tanke på nya neurologiska rön om att den rent fysiska-neurologiska mognaden fortgår till man är mycket äldre än vad man kanske föreställt sig förut. Att människor mognar med åren är en sak, men att vissa delar av hjärnan – vars funktioner man någorlunda kan sluta sig till, frontalloben (erna) t ex – faktiskt inte är färdigtbildad förrän man är cirka 25.
1685. Opersonlig, men den ”känner ändå alla vid namn”… Behovet av gud, om man har det, och hur det yttrar sig. Den som har behovet kanske till och med lyckas finna ”Gud” i en rätt mekanistisk new-age-lära – och omvänt den som inte vill/kan/vågar lyckas avpersonifiera den även där det personliga gudsförhållandet lärs ut.
1686. KÖN. Relationer. FL berättar om idealet, vad som skulle vara det utopiska, ”men det är nästan inte möjligt att förverkliga”, och där känns det som att han talar från en lägre nivå än sin egentliga, läran talar, systemet…

1687. Har gått kurs till medium, och fått kontakt med dom som inte finns längre, så hon vet att dom finns där… Hur se på detta? Mystisk upplevelse, övertro, självsuggestion, livlig fantasi?
1688. Extrem öppenhet. Inte förkastar och så
1689. Kriser… Ingår i bilden av vad som format en till den man är
1690. Kroppen reagerade på det (Forum-uppl)… Somatisering, förskjutning, och att det berättar något om en världsbild (förutom att det kan vara fullkomligt sant… kropp och psyke sitter ihop osv)
1691. ”Nyfikenhet”… Masochism som understöds av new age, var sårbar, naiv
1692. VETENSKAPLIGHET. Släpper saker nära inpå sig… öppenhet. Hos medium: Nu kommer en jesusgestalt. Jaha hur ska jag kunna veta det? Att man har en generell, ideologiskt – såväl som personlighetsmässig, kanske – öppenhet, vill inte avfärda saker genast. För världen är stor, så stor…Öppenhet för såväl det magiska, som det som överskrider tid och rum, liv och död. Men ändå behöva sätta gränser! Men vad med låga beviskrav? (Då var det farfar! För han hade nåt med stegar… Mediumlärarna sagt att om man inte kan bevisa så är det inte godkänt.) Det är dock en öppenhet som kan upplevas avundsvärd.. som t ex en psykoterapeut kan ha nytta av. Men det överlappar också symptom på kanske… histrionisk eller schizotyp personlighetstyp (dsm/pdm ref!)
1693. Om att bättra på citat… Om man inte tar bort en del småord och skriver in grammatiskt riktiga ändelser, så gör personen ett väldigt dåligt intryck. Speciellt när citaten varvas med akademisk text. Dessa uttalanden har också skett där parterna har kunnat se varandra, ackompanjerats med gester, andningar o s v, betoningar, fraseringar. Så det vore orättvist och potentiellt mycket missledande att inte – i själva transkriberingen, när man får mera intryck än vad som sedan blir texten – frisera citaten lite. Det är också anonymitetskravet som görs att man kan behöva ändra ditt och datt, kanske. Också få bort det dialektala, personen speciella idiom.
1694. Tack till mina respondenter för att de velat dela med sig av sina erfarenheter. Jag hoppas att ingen ska ta allt för illa upp och ångra sin medverkan om de tar del av denna uppsats. Kontrasten mellan de berättelser som citeras och det akademiska resonemang som hört till detta sammanhang kan också bli stor. Men jag vill att de ska förstå att jag verkligen haft och har ett genuint intresse av det här området, som privatperson och nu som blivande psykolog, att lite bättre kunna förstå mig på detta område som ligger på gränsen – eller helt vid sidan av – det som är vetenskapligt fullständigt utforskat. Att de ska kunna känna ändå att det kan vara ett uttryck för ett sanningssökande, även om jag formulerar en del möjliga invändningar eller frågor inför fenomenet nyanlighet/new age.
1695. KONKRET. ”Ja det var väl såna här eländeserfarenheter som gjort att livet varit jobbigt, minnen och…” som mediumet kastade ut. En konkret syn på det svåra, analogt med lavemang, reningskurer, o s v. Men som faktiskt har visst stöd i sådan forskning som gjorts på psykologi och psykoterapi. (Och man kan bara göra en koppling till ECT-behandling, som ockås tycks kunna lyfta bort alternativt blåsa rent på ett ganska mirakulöst sätt.) Kroppsminnen. Cellminnen.
1696. Konkret. Kurrar i magen… då är det nåt som rensar ut sig, som en gatbrunn som kleggat igen. Konkret, magiskt. Skillnaden på att förstå något poetiskt, metaforiskt (som då pratar om en dröm med sin terapeut… en talande hund) eller att förstå det som helt konkret. (Jmfr. Transpers.ps., om detta med ”kropps” ditt och datt). Här finns något som inte går att komma förbi: Inom new age resonerar man påfallande konkret. Ett sådant konkret förhållningssätt är inte det som är allmänt hos vuxna. Normalt återfinner vi sådant hos barn och inom naturreligioner (och kanske som reminiscenser i de gängse högreligionerna, till exempel i mystiken till transsubstantiationen, det vill säga att nattvardsvinet och brödet faktiskt är Kristi kropp, etc). På det psykopatologiska spektrumet möter vi det hos mest utpräglat i psykotiska vanföreställningar, och i något lite annorlunda form hos personer med borderline/personlighetsstörning, det vill säga att de tenderar att uppfatta saker konkret. Nattdrömmen som handlar om ens psykoterapeut är svår att tala om som något ”tredje”, eftersom drömmen uppfattas alltför konkret: Det var ju terapeuten, varför var du arg, jag har väl inte gjort dig något, o s v. Och detta är en central bit av new age. Att man tänker på någon kan vara att den personen tänker på mig, att man ”fångar upp” vibrationer. När magen kurrar är det helt enkelt jobbiga känslor som lossnar… Om man försöker problematisera detta så att säga delvis ”inifrån” new-age-läran i sig själv, så kunde man hypotetisera att det verkligen ligger något sant i detta ”konkreta” förhållningssätt till sina intryck och erfarenheter, men att det fordras en viss grad av mognad för att kunna hantera denna kunskap så att inte alltför mycket av gamla lager aktiveras? Att strängar börjar att ”resonera” (ASI, II-axeln) Hunt (ref) berör frågan utifrån en transpersonellt psykologisk synvinkel, att det ofta inte går att undvika att gamla lager aktiveras, t ex narcissistisk problematik. Inom det religiösa har väl detta en parallell till bokstavstro – Lennart Koskinen önskar korrigera Carola som uttalat sig om att jordbävningen på Haiti går att förstå mot bakgrund av beskrivningen av den yttersta tiden i Uppenbarelseboken  Carola hänvisar till uppenbarelseboken som talar om den yttersta tiden. Men det finns inga som helst anvisningar om när det skulle ske. Förhoppningsvis tar det många miljarder år. ”Han menar att man i frikyrkliga kretsar, som Carola varit en del av, ofta övertolkat innehållet i bibeln. – Jag förstår att hon har en frikyrklig bakgrund och är van vid att tolka bokstavligt. (AB nätet (2010-02-04)
1697. FACE VALUE. ”Att det verkar…” (Face value= ”the apparent worth as opposed to the real worth”) Han har upplevt gud, uppfyllts av Gudskraft, så i hans böcker finns svaren på alla mina frågor. Inte olikt när någon säger att de haft en uppenbarelse av t ex Jungfru Maria, och folk vallfärdar dit.
1698. YTTRE-INRE. Projicera ut… Pappa kommer tillbaka efter sin död, står där och log. Hennes känslor, eller faderns? Projektion ut på en skapad verklighet.. Hallucinatorisk påfyllning?
1699. Pappan som strulat till det: Asch, det får jag fixa nästa liv. Som personen som tänker så om att inte skaffat barn, att det gjort i tidigare liv.
1700. SJÄLVFÖRSÖRJ. Innan inkarnerar, nu kör jag ett varv med det där, nåt man ska jobba med. Inte ens en Gud har ett finger med i spelet.
1701. Det är ju det enda vi lär oss på. Vad är det för gudsbild? ”Det är för ditt eget bästa, du tvingar mig att göra det..”
1702. Det kommer att bli mer och mer lidande.
1703. PASSIV AGGR. Som pinar insekter eller djur. Att andra måste lida mycket, så måste det vara. (Som Christian sa, att vi KAN inte på nuvarande tidpunkt omfatta detta att allt är mycket gott… men när vi ändå försöker, som inom new age… Vilka mentala operationer måste vi ta till för att det inte ska slå gnistor? Måste regrediera till en nivå där detta inte är en motsägelse. Som ”Stockholmssyndromet”… Detta är så galet, att man…?? Annars disassociation eller psykos.. Identifikation med aggressor, som Granqvists resultat kanske tyder på?) ”Jargong”.. parallell till psychobabbel… isolering, intellektualisering i förhållande till egna svåra erfarenheter.
1704. RELIGO-BABBEL. Att hantera de största frågorna, tediceproblemet t ex, med en inlärd jargong som har en motsvarighet i psykoterapi, där klienten lärt sig vad som låter bra, vad man ska säga, etc. Isolering av känslor, intellektualisering…
1705. Lidandets betydelse också i det egna livet. När jag gick där med barn och gubbe… då hände ingenting. (Jmfr forskning om att new age också är ett emancipatoriskt fenomen, för kvinnor som gör något för sig själva!) Kanske kan man också se det som att new age innehåller ett slags mänsklig kunskap, som ofta är dyrköpt, via kriser t ex (ref), som handlar om att lidandet faktiskt kan leda till ett rikare liv? (Är det ett logiskt felslut, att det kanske inte går att vända på? Lidande leder ofta till ett rikare liv – men förutsätter ett rikare liv att man måste lida?)
1706. Solidaritet med allt levande. Varför skulle vi ha större rättigheter än en kossa. Med den filosofiska-ideologiska nedmonteringen av familjeband, blodsband, parnerband, tillväxer en solidaritet med allt levande? Denna inställning kan också likna den som barn kan ha, en sorts omsorg om djuren. Varför upplever barnen det så? Och varför överger de denna solidaritet så småningom? En omprioritering? Går detta att förstå utifrån Piaget t ex, eller utvecklingspsykologin. Att det försvinner med att barnet börjar skapa sig förtroendefulla, ömsesidiga, band med individer utanför familjen. Man blir människa bland människa, istället för att blott vara bror, syster, barn? Och då uppstår naturligt en distans till djur som kategori? Kan man då också tänka sig att en svårighet att solidarisera sig med andra människor – på en skala från besvikelse till persononlighetsstörning – gör att en upprioritering av djuren blir lättare att göra. Ett sådant orsakssamband ligger dock utanför huvudspåret för denna undersökning. (Jag tror delvis den kan få stöd i forskningen av Granqvist m fl, samt studier som gjorts av djurrättsaktister etc. Det är också en chablon: Personen som inte gillar människor och istället tyr sig till djuren.) Mer relevant är att ställa fråga om det också kan fungera omvänt: Att en ideologisk pålagd solidaritet med djuren kan nedprioritera solidariteten med människor, och i förlängningen skapa svårigheter att fungera i samhället? Här är teorin med ”ingrupp-utgrupp” relevant. Fowler postulerar stadium sju, som att här har individen överkommit denna dualitet. Men en sådan ”seger” över denna mänskliga tendens kan i vilket fall dyka upp på tidigare stadier, och då ställa till med den del problem, alternativ vara ett symptom på svårigheter till ömsesidighet eller intimitet. (Att individen sluter sig till människorna som sin ”ingrupp” – medan djuren är ”utgrupp” – är måhända inte målet, men det är i viktiga avseenden ett framsteg jämfört med barnets naturliga egocentrism, under vilken period också det kan uttrycka en mycket stor solidaritet med djuren.
1707. FÖRENKL. Förenklingar av världsläget, av historien, i synen på andra folk, utveckling, o s v. Eller är det vår postmoderna syn som gör det alltför komplicerat (FL).
1708. Verkar ha varit oklart för respondenter vad jag egentligen var ute efter. Flera undrar hur jag ska få ihop något av detta, hade det inte varit bättre med sträng fråga-svar. Någon beklagar sig över att vi tappar spåret hela tiden… Kunde varit klarare med syfte, även om inte var helt klart för mig heller? Dock är ämnet psykologi, och mitt intresse var för deras personliga uppfattningar…
1709. Vad utvecklar en människa? Är det lidande, är det medvetna beslut och övning, är det ökad självkännedom, är det en ökad kunskap om hur livet egentligen fungerar? Här tänker jag mig som en ”zon of aproximal development” (Vygotskij), att i gynnsamma fall inspiration och vägledning kan hjälpa individen att överkomma sina begränsningar eller ta ett steg vidare, med t ex läran eller livsfilosofin som stöd. Om kraven eller ambitionerna – alternativt skammen vid att misslyckas – blir för stora, kanske individen pressas att lösa det på intrapsykisk väg. Etablerandet av ett ”falskt själv” (Winnicott), en narcisstisk personlighetsstruktur. Kompromiss.
1710. Att lyssna på en del new age-resonemang kan ge en lite beklämmande känsla, ungefär som att lyssna på ett barn som talar vuxenspråk, om vuxensaker. Det kanske är sant, men det slår en mera kan vara diskrepensen. Balansen mellan att sträcka sig ut och framåt, och att göra det för mycket.
1711. HAT-KÄRLEK. Till kyrkan (som till vetenskapen, och t ex kvantfysik). Jesus är det stora idealet, men kyrkan har man inga höga tankar om. Thomasevangeliet, som kyrkan försökt gömma undan. Elkind om de kluvna känslorna inför föräldrarna? Man upptäcker något fel, då är allt fel? Nu får du tänka själv.
1712. FACE V. Thomasevangeliet. Där står det ju vad han sa, och så får man tänka själv.
1713. BEHOVET AV REL. Händer det en katastrof, ja då går man till kyrkan. Kyrkan ett forum. (AA)
1714. Janice, min dotter, hon vill inte höra talas om sånt här. Avspeglar sig åldern, vad som är och kan vara aktuellt i livet, om det tuffar på ”normalt”.
1715. KONFLIKTLÖSNINING. Jobbig relation till mamma. Träffar henne helst inte, jag mår ju bäst då. Denna frikoppling, med ideologi och reinkarnationsteori, ger viss lättnad, men sänker också möjligen motivationen att reda upp, man hör ju ändå inte ihop… Psykotisk förnekelse…Flykt?
1716. Hur mina respondenter tänker kring sekter och sådant. Det var några som fastnade liksom i det här, säger AA.
1717. I någon mening har det varit ett wallraff-projekt. Fastän jag haft en rätt stor förkunskap om ämnet, så har jag behövt dölja mitt eget intresse, och ställa naiva frågor, också om sådant jag haft kunskap. Också för att få intervjupersonen att säga sin mening, och förklara vissa saker från grunden och med sina egna ord. Dock har jag i början av varje intervju sagt att jag på slutet kan berätta om mina intressen och min ingång till projektet, om de skulle önska. Många gånger har det också blivit så. Någon gång har jag också under intervjun låtit intervjupersonen förstå att jag inte är fullt så naiv som mina frågor gett sken av. Men ett litet dilemma har det varit.
1718. FÖRÄLDER-BARN. Frågar mina barn om råd, de är mer utvecklade, har mer erfarenheter från tidigare liv… Risk för svika föräldrarollen? Eller sunt och bra med inte så strikt roll?
1719. Rationalisering. Om man åker fel, då stod det kanske en älg på den andra vägen.
1720. Bättre ta på första knuffen, så slipper man storsläggan. Ett mer FK-tankesystem (MK mer RF!)
1721. Jag vet att Gud finns, till skillnad mot de troende som tror. Martinus vet ju, och då tycker jag att jag vet också. Men när ifrågasatt så mjukas upp, men kvarstår viss förvirring och bristande åtskillnad mellan troende och vetande..
1722. KÄRLEK. En lite banal ensidig bild av vad kärlek är. Diskussion med djupt troende kvinna som sa att synd finns visst, för utan synd finns det ingen kärlek. Kanske en mer mogen åsikt trots allt?
1723. Kritik av samhället, byta ut alla politiker mot visa människor. De inte mogna för att jag ska bli chef i FN än.
1724. DET EGNA MÖRKRET. Himleriket på jorden när alla fått nog, inte sällan gäller villkoret dom andra… Att se det egna mörkret. Integrera. Om det är något man kan säga om new age, och talet om kärlek, så är det att mörkret inte sällan förläggs ute på samhället eller kyrkan eller företagsledarna… Ett vi och dom-tänkande som kan vara hett, och likna… ja politisk sekterism eller terrorism eller, ja, adolescensen.
1725. MÅL eller inte? Båda ytterligheterna kan kritiseras. Det första naivt, kortsiktigt, det andra alltför teoretiskt, något som man i sämsta fall lyckas övertyga sig själv att man förstår.
1726. VEGANISM-KRIG. Barn och ungdomar har ideal, och vänder sig mot köttätande som mot krig. Varför? Men i bakgrunden finns en ännu outvecklad förmåga till ömsesidighet och solidaritet. Varför ska ett land få döda en människa? Att det kan vara en solidaritetshandling att vara beredd att riskera sitt liv för andra som kanske är svagare. Att jakt är en urgammal sysselsättning och slakt ett hantverk som haft en plats och alltjämt har det, i nästan varje samhälle. O s v.
1727. Övertro på tankens makt, och då även på sådana terapiformer t ex, som vilar på eget ansvar och förändring av tankemönster. Så pratet om inre helande och så vidare, en inre sanning etc, sätts vissa gränser för.
1728. Tycker inte om göra meningslösa saker, för att ha blivit skjuten… Rädd för höjder då ramlat ner och dött i tidigare liv. Det är skillnad mot Lena i skogen, som inte vill slänga fimpar… Eller att minnas och återberätta drömmar. Symbolisering saknas?
1729. Att i närheten av ljuset, såväl målbilder som möjligen idealiserade individer som fungerar som föredömen, så blir man själv rätt mörk. Mitt jättelass med negativa tankar. Det kan inte uteslutas att de problem mina respondenter upplevt eller upplever är särskilt stora – eller att de på ett rättvisande sätt bedömer t ex farorna med negativa tankar och den uppmärksamhet som bör ges åt detta – men det går inte att utesluta att det också är ett kontrastfenomen
1730. VÄGEN. Stigen. Utvecklingen. Olika metaforer som kan tyckas rätt modernistiska, från punkt A till B, trots att läran som sådan favoriserar holism, det eviga, gränslösa. Hur förklara denna till synes dubbelhet? (McWilliams som skriver om hur det man själv har problem med är det man vill lära ut? Här passar in teori om ”projektion”?)
1731. Viktig plats. Ha med lite info om denna affär, omsättning, historia, inriktning. Dels att och varför valde att annonsera där. Dels att många refererar till den platsen, att den är betydelsefull.
1732. Impulser. Hur verkar hantera aggression? Vad respondent berättar från sitt liv, hur hon berättar… Passiv aggressivitet, förskjutning, projektion… Eller helt enkelt, rakt på sak berättar, att när grannen gör mig galen, men med viss behärskad humor.
1733. Fukar klassificerar en persons tankesystem, livsfilosofi eller lära. ASI klassar art av andlighet (II-axeln visar ”nivå”, vad visar ASI jämfört med FUKAR?)
1734. NewAge-paradoxer: 1) Allt går framåt, men kanske vill försöka påverka ändå… 2) Allt lidande är självgenererat och gott… men det är ju förskräckligt, jävligt! 3) Allt är levande medvetande, men hur kan det finnas en gud, egentligen? Den som (lyckas) slå sig till ro är antingen mystiker eller har lyckats med någon intrapsykisk operation, att boa in sig. Det sunda är att vara mitt i det!
1735. I någon mening är det samma princip som Kohlberg använde sig av: Det är inte vad personen svarar, utan hur denne besvarar frågan. Nu har jag i mitt sample bara en utsnitt av andligheten – de delar alla en karma-reinkarnations-modell, i stort sett – och om man hade frågat personer med olika slags andlighet skulle spridningen bli större. Men också i mitt sample finns en intressant spridning, från relativt omogen till relativt mogen. De stora frågorna, lidandets mening…
1736. Det allra vanligaste är värdena på I- och II-axel hänger hyfsat samman. Men undantagen är intressanta. Och att påvisa saker i new age som kan förskjuta detta, samt vad som kan förskjuta i ena eller andra riktningen. ”Residualer”?
1737. Att vara väcker frågor.
1738. Om man har ett symboliskt förhållande till begrepp och tankar i sin världsbild… Kan hitta på egna ord, verka kunna se relativt, ur olika perspektiv. Inte på liv och död. ”Nej det är inte logik, logik är…” t ex.
1739. TRO-VET. Du frågar… och då tror jag ju på M…
1740. Myran i Bandhagen vet inte att Stureby finns.
1741. Skilja på kurage – att gå ur kyrkan p g a deras syn på homosexuella, t ex som KH – och där samhällskritiken känns mycket utprojicerande, svepande. Ett exempel på Kohlberg-metoden: samma svar, men med olika innebörd, kanske t o m samma ord, men delvis olika laddning och drivkraft
1742. Hur skulle man bedöma KH som begär utträde ur Svenska kyrkan, som känner en tristess vid präster o s v. Kanske viss risk för att hon blir bedömd som stadium 3 (adol/ung vux?)? Men med ett bredare perspektiv kanske man istället kan se det som stadium 5 eller 6 till och med? (3-4 i ASI)
1743. Har gått ur kyrkan… Men samtidigt tror inte att finns slump, allt har mening, och ändå… ”och ändå”…
1744. SJÄLVREFL. Förmåga till självreflektion, en balanserad självkritik. Att hålla öppet, att man kanske vill något på ytan men något annat på djupet… Det Fowler skriver om att man känner av såväl sin konstruktiva som sin destruktiva sida… (Motsatsen är ”vi ljusarbetare”, ungefär.)
1745. ”Diagnostiska tecken”… Passion vs fanatism, rigiditet… Kurage vs projektion/förskjutning… Psykologisk jargong för att försöka orientera sig, göra sig förstådd vs ”psykobabbel”… Intresse vs förförelse… Självkänsla vs alltför markerad narcissism…
1746. Har man en fri vilja eller ska jag bara sitta på min stol?
1747. Fantasi, symbolik. Avancerad syn som den här respondenten har. Kritik av antropsofin, som vill kommendera fram det symboliska (kanske man kan se det som).
1748. Nyandlighetens egen ”materialism”. Det dubbla. Som KH beskriver så väl i förhållande till Walldorf. ”Skenbart hyckleri”? Eller vilken Elkind-kategori passar på detta?
1749. Dels hur individen klarar av att smälta eller hantera det motsägelsefulla. Men också i vilken andra individen hanterar (jo det hör ju ihop) det motsägelsefulla hos sig själv, att säga emot sig själv och så vidare… ”Jag håller ju på och säger att man ska tänka rätt… Men jag tycker att barn os v” Och hur rätt skilja det ena från det andra? Hur hanterar när blir påkommen med motsägelser? Regressivt, aggressivt… eller moget bejakande, med humor, självdistans. Som något ”tredje”…
1750. Två slags frihetsbehov. Att inte vilja sitta fast, det finns av flera slag. Kan man helt enkelt tala om två varianter, primär och sekundär? Också när det gäller symb-konkr… att man kan koppla det till sek-primärt (att ett till lager tillkommit)…
1751. SYMB-KONKR. Också när det gäller symbolisk-konkret, renodla det till sekundär-primär (just att då har tillkommit ett lager?) Språkligt ”den dubbla artikulationen” (men också med alla möjliga invändningar: även kulturer utan vår monoteism har nått fram till moderniteten… och länder med ”ikonografiskt” – tror jag – språk, kinesiska o s v)
1752. ”Och det här helvetet är det väl ingen som tror på idag.” Bra poäng… att startfältet är mycket jämnare än vad man kan tro… new age har influerat också det man tänker på som kristendom (am undersökningar som visar uppblandning! Med reservation att det är svårt att anv stat från usa)
1753. OCKULTA UPPL. Nästan alla haft ockulta upplevelser… Jmfr forskning från USA, Hunt etc, som säger att så många haft mystiska upplevelser. Det verkar finnas, om det nu är aspekter som neurovetenskapen kommer att kunna ge oss rimliga förklaringar på, eller om det är något annat. ”Mörkertal”
1754. Hur man föreställer sig det upplysta tillståndet, målet. Vad kommer detta att tillföra. Fokus på att själv bli tryggad och komplett, eller mer hur gentemot omgivningen t ex? Och om man längtar dit, och varför man längtar eller inte längtar.. (KH till exempel längtar inte, medan andra verkar göra det. Varför?)
1755. URVAL. Det kan vara så att mina respondenter sinsemellan inte skulle tycka att skillnaderna är för stora för att de ska kunna utgöra en homogen grupp (ex på för och emot). Och mitt koncept ”fukarisk” andlighet kan vara godtyckligt sammansatt. Men jag uppfattar ändå mixen av dessa speciella föreställningar som dels uttryck för ett slags genomsnitts-new-age, dels som mycket centrala (stöd av Granqvist). Sedan kan jag uppleva att de världsåskådningar som presenteras kan uppvisa olika nivåer av vad som skulle kunna kallas en inre koherens, d v s ett slags inre logik (som ej får förväxlas med sanning). Här kan min egen förhistoria och egna preferenser spela in, och jag tänker inte dra några stora växlar på sådana fynd.
1756. I det materialet som presenteras här framgår sällan vilka uttalanden som härrör från vilken responent. Detta beror så klart också på anonymitetskravet. Men annars skulle det eventuellt också framgå för läsaren vissa mönster, hur vissa typer av uttalanden eller uppfattningar hör ihop. Sådant som väglett min inspiration att t ex utforma denna modell. (Kanske skulle vara möjligt att göra en matris och bara med kryss pricka för typ av uttalanden vid respondent 1-11, etc?)
1757. PSYKIATRI-SAMH. Att psykologer ska vara som de är bekväma med, menar KH. Inte att de – maktpersoner – bör förändras i viss riktning. Känns moget.
1758. Går det att koppla nivå av andlighet med antal år som varit intresserad, eller vid ålder när det startade? KH som haft det länge, medan AA som upptäckt det bara för några år sen? Att detta åtminstone är den observerbara skillnaden.
1759. Alla som håller på med Martinus HAR redan det där, säger KH. Apropå viss nyandlighet där finns ett relativt ointresse av att ingå i en grupp. Går att problematisera?
1760. BÖCKER. En speciell typ som orkar sitta och läsa böcker på egen hand.

1761. New age som begrepp är dött. Det är så oprecist att dess värde är nästan obefintligt, utom som tillmäle för något som verkar allmänt flummigt, vidskepligt och… Och personer som själva har intressen på detta fält gillar det inte (ex på formuleringar)… De två olika begreppen, för vad en grupp själva kallar sig, och vad omgivningen kallar det.
1762. Gud är allting alltså. Hela universum är ett enda levande organiskt väsen.
1763. FALSKT SJ. Personlig, som man kan hänvända sig till. Jo det kan man, tydligen (enligt M), säger JS… Utan att ta ställning till sanning etc så kunde man postulera att svårigheterna med just denna bit av undervisningen hänger ihop med den svårighet man försätts i då man umgås med en sådan här världsbild. Det mesta verkar man kunna föreställa sig, men just denna del av undervisningen bjuder på särskilda problem. New Age är kanske ett artificiellt ”falskt själv” – frestar på dessa skikt i oss – som gör att en förtroendefull relation till en tänkt Gud, eller helt enkelt erkännandet av dennes existens, blir så svår. Just utifrån ett psykodynamiskt-anknytningsperspektiv är det då inte förvånande om är just denna del som bereder extra svårigheter. De kristna verkar ju inte ha något problem med detta… Och kanske kan inte allt sättas på trons konto.
1764. FALSKT SJ. Teorin bakom. Fowler. Winnicott.
1765. ”Dagsmedvetandet”… självförklarande? (och jag ber inte ens om en def)
1766. KONKRET. Förbud mot att avbilda gud – som ett sätt att distansera sig från ett tidigare mera konkret sätt att förhålla sig till gud. Avgudabilder. (Hur med protestantismen?) Att tvinga sinnet att höja sig till en mer abstrakt nivå… Men hur rel detta till new age? Islam?
1767. Också ett ord som ettlivsperspektiv är jargong! Kommer ihåg att Smedler reagerade på det. Men jag använder det på seminariet utan att reflektera.
1768. Massaker mot ett litet barn. Söka orsak i tidigare inkarnationer. Med karma och reinkarnation fungerar världsbilden. Men vem har sagt att det måste finnas en rättvisa, varför måste det fungera? Man kan tänka sig åtminstone två olika motivationer bakom att man önskar – och nöjer sig med – denna förklaring. En högre och en lägre?
1769. 3000 framåt i tiden. R-typ.
1770. Finns en lidanderomantik, som kan vara lite sado-masochistisk. Man talar om lidandets nödvändighet. Och domedagen. ”Några bomber.”
1771. ”Några bomber.” Tredje världskrig.
1772. Ett astronomiskt intresse som är stort, som ger perspektiv på människans litenhet som eventuellt inte är allmänt…
1773. Lustigt nog av en annan dansk… Bok som JS stötte på först
1774. Mötte en bok av Martinus, halv sida så sa det klick. Det var som en matematisk ekvation… fast ändå varmt. Vetenskapligt. Scientism.
1775. Hittade både hjärta och hjärna i kosmologin. Vad som attraherade
1776. Livets mening är att uppleva, skapa och att uppleva
1777. Ha med den som en arbetshypotes i alla fall
1778. FÖRKL.KRAFT. Ha som arbetshypotes. Det kan förklara väldigt mycket som annars inte går att förklara
1779. Livet har ingen mening. Men JS upplever ändå fått lust att leva vidare. Varför. Paradoxalt? Vill undvika fallgropar, skapa en ljus upplevelse
1780. Många rapporter besvärlig barndom. Kanske som de i Granqvists undersökning. Anknytningsproblematik. Men måste skilja på svår bakgrund, som gett neurotiska problem främst, och dem som fungerar på lägre organisatorisk nivå. Kan båda kategorier rymmas i den hos Granqvist?
1781. Den teori för mänsklig mognad och empatisk förmåga som man har inom new age känns igen från gängse psykologi, men där som en av åtminstone två möjliga vägar till en sådan kapacitet. Vanligtvis tänker man sig väl att ett adekvat bemötande under uppväxten – som inkluerar även ett gradvis ökande frustrationstryck för barnet, vilket tillhandahålles av mogna vårdnadshavare, parallellt med en genuint hållande atmosfär – förmår väcka sådana dygder som en omsorg om objektet (Winnicott?). En gynnsam lösning av oidipalkonflikten (Freud). Detta kan repareras i någon mån senare i livet i t ex en psykoterapi. Att en god uppväxt skapar kärleksfulla individer förklaras nog inom new age som att individer som gjort sin ”läxa” inkarnerar i förhållanden som är goda, i vars hägn hennes redan förvärvade förmåga kan tillåtas att veckla ut sig. Men denna förklaringmodell tycks existera parallellt med en förståelsemodell som mera liknar den gängse. Flera intervjupersoner refererar till en besvärlig uppväxt, utan att dessa erfarenheter kopplas till teorin om att det rör sig om egen karma och/eller att den man blivit i vuxen ålder endast är sådan man var i en tidigare inkarnation. Granqvist fann i new age populationen en speciell (patologisk) ilska som riktades mot föräldrar, vilken krockar med tanken om individens helt egna karma. Här möts ytterligeheterna – ilskan och en självförsörjande attityd.
1782. Återkommer detta att man ska pröva teorierna i vardagen, inte tro. Att testa karmalagens giltighet t ex. Att lära. Men här kan man tycka att karmalagen är en alltför generell teori för att kunna förklara mänskliga mellanhavanden. Är du snäll så tenderar människor bli det mot dig också. För hur förklara förekomsten av alla andra möjliga kombinationer? Karmatanken har låg förklaringskraft. Att vänlighet bemöts med våld, och omvänt. Här kan man använda karma ungefär som psykoanalysen blivit beskylld för, att den kan inte falsifieras (Popper). För bemöts din vänlighet med ovänlighet så var DET din karma. Så på så vis kan man säga att du kan aldrig få rätt mot en new-age-anhängare
1783. En oproportionellt stor andel via mejlinglista för intresserade av den danske mystikern Martinus. Detta kan försvaras så att dom jag träffade var jag inte personligt bekant med. (Jag skickade ut en förfrågan om deltagare och bifogade brevet. Jag sa uttryckligen att jag i första hand sökte personer som jag inte var personligt bekant med. Intresserade tog sedan kontakt med mig utanför listan. Två personer avvisades p g a tidigare bekantskap, där det kunde antas att det skulle vara svårt att inta en naiv position, en för att hon inte uppfyllde kriterierna.) Jag vinnlade mig om att i intervjuerna inta en så naiv position som möjligt i förhållande till ämnet (vilket så klart inte är helt möjligt). De som rekryterades hade en spridning både vad gällde hur länge de varit intresserade, hur bred kunskap de hade av också andra perspektiv, och hur pass renläriga de var. Den oro jag hade kunnat känna att data skulle bli för sned blev inte bekräftad. Det är också min egen uppfattning av Martinusideologin att den är genomsnittlig esoterik. Här finns alla de vanliga ingredienserna. Förutom de tre grundkriterierna så omfattar som regel intresserade även de andra ”trossatserna”… telepati, vegetarianism, synen på naturmedicin o s v
1784. Utrotningslägren. Reinkarnation, då kan det finnas en rimlig förklaring. Vem har sagt att det ska gå att förstå? Tänker på små barns tendens att resonera så… Genom att förklara det med reinkarnation, finns det ett pris man kan få betala? För sin sinnesro, för att ordningen återställs
1785. KRITIK AV AUKT. Gör gemensam sak med ateister m fl – Är Gud så jävla primitiv (om Kristi ställföreträdande lidande t ex) – och religiösa i sin kritik av en materialistisk tid, som tror allt är dött och avsiktslöst. Mellanpositition. Som ett bråkigt överengagerat barn i familjeproblemen också…
1786. Infallsvinkel är psykologisk. Hur upplever människor. Och eftersom jag är psykodynamiskt orienterad så räknar jag också med ett omedvetet som kan spela oss spratt (vilket tydligen kognitiv psykologi har accepterat numera också, förekomsten av omedvetna psykologiska försvar, m m – Carter?) Jag lägger inte mycket krut på kristendomshistoria. Det räcker nästan med kristendomen och materialism så som mina respondenter själva upplever dem.
1787. Kan inte fördjupa mig i historia. Det ligger också utanför ämnet så klart. Men bara antyda att modern kristendomshistoria (ref) tycks bekräfta sådnt som gnosticistiska strömningar i den tidiga kristendomen. Att synen på Jesus som enfödd son, m m, faktiskt är en senare skapelse. Att den tidiga kristendomen hade stora likheter med vår tids nyandlighet, det vill säga att individen själv kunde uppnå upplysning, och att Jesus inte var Guds enfödda son och inkarnation – eller att han med sitt offer på korset kunde ta på sig vårt lidande o s v. Vi har fortfarande så klart inte alls talat om mer eller mindre sant, bara att likheter i föreställningar kan ha funnits. Sedan kan det vara intressant att fundera över om kulturella och medvetandemässiga faktorer – en mindre utbredd invidualism till exempel – gjorde att sådana omtolkningar hade större chans att fånga den breda allmänhetens intresse? Eller om det blott var maktaspekter som med tiden formade vårt tänkande. Ur ett new age-perspektiv, scientiskt, så är mycket av det kristna, ”ologiskt”. Vi kan tycka att de båda är fulla med vidskepelse, men mina respondenter angriper såväl materialism som kristendom med förnuftsargument. Man måste dock tillerkänna new age ett visst mått av åtminstone inre koherens, som tycks saknas i den kristna läran. New age hänger ihop i en annan mening, så här SKULLE kanske en värld kunna fungera. Kristendomen tycks luta sig tungt emot undret och sina dogmer. Men detta är också något sunt! Hur förstå detta? Kristendomen så som den blivit kan representera ett större mått av sundhet är gnosticismen-nyandligheten!
1788. Den kristna läran så som den blivit (efter kyrkomötet i Nicea 315? O s v… Guds enfödda son, det ställföreträdande lidandet, jungfrufödelse) kan representera ett större mått av sundhet än den tidiga gnosticismen-vår tids new age – fastän den eventuellt är i mindre grad sann. Hur förstå detta?

1789. Det är möjligt att de kriterier jag satte upp, och med fokus på viktiga tankar, attraherade just Martinusintresserade. Kan också vara så att detta, trots att det är finns relativt få anhängare i Sverige, ändå är en relativt stor grupp, jämfört med teosofer och rosenkorsare t ex. Eller att Martinusintresserade av något skäl oftare gör sig ärenden till Vattumannen än andra esoteriskt intresserade? (3 MFF, 6 Vatt, 1 Ros, 1 Laur)
1790. Ett par respondenter använder bilden av en ”nyckel” in till att förstå livet. Reinkarnation och karma.
1791. Många diskreta, pratar inte om reinkarnation t ex med vem som helst.
1792. Kristet allvar – nyandligt lättsinne.
1793. Att det gett att man vill leva vidare. Kanske också detta delvis är ett kontrastfenomen? Flera gånger under intervjuerna kommer i alla fall tanken på hur mörkret kunnat om inte skapas, så förstärkas, parallellt med intresset för läran? Idealen, mot vilka man står sig slätt. Kärlek, visdom… I mötet med ljuset så känns det vanliga så torftigt, så att utan att ha mött läran så hade livet varit meningslöst – i ljuset av lärans visioner s a s.
1794. Den gängse psykologin är otillräcklig. Hur jag än vände och vred så räckte det aldrig. Råd till psykologkåren! Var öppen för annat som kan ha infl (som KH sa), det räcker inte (EF)
1795. FÖRKL-VÄRDE. Genialitet, Mozart. Att syskon blir olika. Minnen från tidigare inkarnationer, Stevenson.
1796. Hur och när det andliga intresset uppstått har så stora variationer i materialet. För en del kom det i vuxen ålder i och med en kris, motvilligt ”jag är ingen naturlig sökare” – medan det för någon varit ett intresse ända sedan barndomen, till stor glädje, och där personen kunnat finna ett yrke där denna ”öppenhet” kommit till användning
1797. Absolut sanning. Vi behöver hitta dem, men dom är något ganska annorlunda än vad vi tror. Skillnaden mellan mystiken som upplevelse och som studieobjekt. Och att moderna kristet-religiösa brottas med detta, de absoluta sanningarna. Konflikt också mellan att det finns – just – absoluta sanningar, och själva föreställningens korrumperande eller förhärdande effekt.
1798. Jag behåller nästan genomgående ordföljd, plockar ibland bort en inskjuten bisats. Tar bort flertalet av liksom, hummandet, ibland ”på nåt sätt”. Kör ihop pauseringar till löpande text. Genom interpunktion och urval finns så klart en uppenbar att risk att jag framhäver och accentuerar sådant som jag tycker är viktigt. Ord som betonas av respondenten, utan att man förstår det av sammanhanget, har kursiverats. (Ex på när det behövs och inte behövs!) Nåt/något eller nånting/någonting? Ibland saknas småord… ”Försöker inpränta /i/ barnen”, då har jag lagt till det (ev med markering, eller utan när det är uppenbart). Omtagningar i en del av en utsaga, halva meningar som görs om och fullföljs, har jag tagit bort det halvgjorda och låter det bli en hel utsaga. Ibland avbryts respondenten av att jag flikar in något, och får ta om något ord ev, och då skriver jag ihop det som en hel utsaga också.
1799. KÖN. Byter eller samma. Båda synsätten finns i materialet, med argument utifrån karma. Våldtäkter… Om samma kön, hur ska hon då kunna vara skyldig, o s v.
1800. Synen på narcissism, i vilken mån man är i konflikt med sig själv och förmodligen omgivningen också då. Förmåga till empati, överseende.
1801. Den akademiska världen måste mjukas upp, reformeras.
1802. Upplevelser som bekräftar ens världsbild, självupplevt. Nära-döden-uppl, och att möta sina döda anhöriga, t ex. Går att beskriva utifrån Hunt, olika slags mystiska upplevelser?
1803. DÖDSHJÄLP. Ett extremt sätt att kunna påverka, av agens. Också passivt aggressivt (mot en hård far som ligger för döden, och engagerar sig i Rätten till vår död)? Självmord? Jämför JS. Synen på döden, ödet! Denna varians finns även inom new age således. De som inte vill avsluta i förtid, för någon mening med lidandet etc, är det kristna också? Isåfall ett slags karma-ödes-tänkande?
1804. DÖDEN. Den existentiella synen på döden, det är ”naturligt”, måste inse… Det känns som att bakom vilken inställning eller attityd man kan ha till sin förestående död ligger möjliga andra variabler än blott ”försoning” eller ”neuros”. Det är inte konstigt att man inför döden känner ett oerhört obehag, så totalt, ett sådant slöseri. Här finns alla möjligheter att fastna i olika grader eller varianter av ett prematurt ”accepterande”!
1805. Till vilken grad man har ”färgats in” med sin världsbild, och vilken grad som är sund etc. Balansen mellan timligt och evigt, t ex. Att han nästakärleksbegreppet, och karmatanken, men ändå kunna irriteras. Och om infärgningen är så pass effektiv att man faktiskt inte blir irriterad? Eller visar det? Hur har detta tagits om hand intra-psykiskt? Kan man använda begreppen ”assimiliera” och ”ackommodera” här?
1806. För att få en diagnos (t ex P-störn) så måste man lida eller ha en tydlig funktionsnedsättning (kolla def i DSM!)
1807. NEW AGE. Begreppet ute… Olika argument. Kommersiellt (mina respondenter inte så intresserade av den biten, eller, det är olika?). Det har gått snart hundra år, det är inte så nytt längre. Vad kallar de sig själva och sin ”lära” istället? Sökare, fritänkare… respektive Esoterik t ex
1808. Eländig barndom, OCH sen ett fokus på vilket ansvar man har innan man föds, att välja föräldrar som passar en nu. Möjl försvar.
1809. KOH-AMB-FIGUR. Y= koherens (mindre-större), X=komplexitet/ambition. Medför hög ”inre koherens” att man är också är tillfreds? Med högre insatser/större ambition/komplexitet så stiger de möjliga vinsterna, men också påfrestningen? AS har en relativt enkel fukar-andlighet. ”Så är det.” Hur är koherensen? Den verkar väl hänga ihop så att hon är nöjd. Men flera andra av mina respondenter skulle inte kunna nöja sig med denna. Vad berättar det?
1810. Det är som att behandla upplevelsedata ”kvantitativt”. Att ha föreställningen om eller ambitionen för sin andliga världsbild att den ska vara förenlig med vetenskap.
1811. Att någon scorar lågt och en annan högt på II-axeln, kanske bara är ett uttryck för hur de fördelar sina respektive intressen och behov? Någon ”tar ut” leken eller sina regressiva behov – eller det schizo-par, etc – på det andliga området, medan någon annan gör det i sina kärleksrelationer eller i sitt arbete? Att man är olika härvidlag?
1812. OMGIVNINGENS REAKT. Ja jag har inte tid att vara i din värld, jag får ta det nån annan gång i livet (yngre son, AS). Fyra äktenskap med tålmodiga ex-fruar (JS). Ensamhet. Plågsam eller självvald, eller åtminstone som man ser som självvald och önskad, den kanske inte är det helt och hållet.
1813. Det personliga ansvaret. Det har du också försatt dig i (till yngste sonen med fyra barn).
1814. TVILLINGSJÄL. Den själ som delar mycket med dig. Evoked companion? Bästis. Kravlös relation, som kan vara jobbig, men bortom val.
1815. SEX OCH FAMILJ. På väg in i kloster, men sen kom på bättre idéer, och tur det. Hur lever dom? Civilstånd. Flera frånskilda. Flera med vuxna barn. Sambos och frånskilda.
1816. Hur är Gud? Stor variation. Men denna typ av gudsbild är svår att sätta ord på, det är tydligt. Ibland blir det med många ord, i något fall försöker inte ens.
1817. Andra tycker att man gör sig märkvärdig, för att man har en så komplicerad eller speciell syn på saker. Eller är hård? ”Då kan inte du ha upplevt sorger.” Jo… Eller inte bearbetat? Falskt sj. ”Det krånglar inte till så mycket.” Får ut något av att vara stark, medan andra är mera behövande eller bedrövade, eller chockade av ens uppfattning. Okänsliga dras till new age, eller blir okänslig av new age, eller okänsligheten är skenbar (som AH sa.. Man är hungrig, arg på röken.. Men någon lagar mat åt en!)
1818. Mediterar väldigt mycket. Retreater. Föredrag. Inte gudstjänster?
1819. Jag skriver inte om meningar, ordföljder, men tillåter mig att sätta stor bokstav och punkt för att få fram det jag vill (det finns ju inte stor bokstav och punkt i tal). Inte hakparenteser, punkter o s v. ”Talspråk”… Såna, nånting. La (så då lade jag av), Va (det behöver inte vara)? Skriver ut halva ord, när syntaxen blir bättre av det”och döden naturl… Absolut”. Våran-vår? Han titta på vattnet el titta-de?
1820. Vanligt begrepp, betyder inte ”jag”, utan är väl mer besläktat med ”själv” – d v s något man är åtminstone delvis medveten om – och som i ”egoism”, det är något negativt, som försvårar livet, separarar människor. Orsak till att man känner sorg och saknad, som hos AS. Det liknar ju ett ”falskt själv”-resonemang, att det är en svaghet att sörja… Egot är en avspjälkning av en själv, som nästan ses som ett virus, något ”som kommit in i världen” (kristen syn också?)
1821. Mot vad riktas ens aggression? AS mot ungdomarna mellan 12-20… Det var de svåra, strävsamma, ungdomsåren för henne? Och mot dem som är för blödiga. (Jag själv? Mot dem som är för schematiska, inbilska.)
1822. ÅLDRAR. Att yngre själar kom på 80-talet o s v. Men dom kanske bara är ungdomar, och det är man själv som förändrats? Men eftersom man bytt mognads-modell, så att säga, så undgår det en. Man tänker själens evolution snarare än ålderdomens mognad. Fler-livs-persp framför ett-livs-persp. Möjligen blir vissa mer begripliga, men annat mindre begripligt.
1823. Att inte behöva begravas hemma, i hemjorden, nä det behövs inga arrangemang. Det är bara ”ett skal”.
1824. Att väldigt mycket tala om ”dom”, vad dom tror och dom säger, till mig eller om mig. Hur dom uppfattar mig som avvikande etc. Eller ”många tror” att jag si eller så.
1825. Pappa kommer tillbaka som skata, det är nog en ganska vanlig vidskepelse (jmfr Lena i svampskogen). Det är skillnad på detta och när föreställningen sätts in i ett scientistiskt sammanhang, och försvaras med sådana argument.
1826. Sekter och samfund. Tillhörighet hit eller dit, säger AS. Vill inte dyrka.
1827. RENLÄRIGHET. Renlärig eller smörgåsbord? Det finns dom renläriga, som kanske JS. Det finns dom som blandar och gillar det, AS. De som blandar och lider, bibl.
1828. BAKGRUND PÅVERKAN. AS som vuxit upp i ett riktigt kristet gammeldagshem… pappa gillade inte långbyxor på kvinnor, ville bestämma partner o s v… Som ung till Indien och Moder Theresa.. Engagemang i Röda korset, som är för öppenhet… Sviken av barnens pappa som var notoriskt otrogen, som det lät. Detta måste vägas in, så klart. Två döva föräldrar. Varit i dövkulturen (avskildhet), och kan använda teckenspråk. Även jobbat med olika kulturer, religiösa kulturer, som språklärare inom Röda korset. Osämja bland syskonen, som tog respektive förälders parti, och ingen kontakt på trettio år. Många döda vänner… 2-3 hela tiden ligger för döden…
1829. SJÄLVBILD. Hur placerar in sig själv i sitt system. Naturligt att tycka att man själv har bra syn, rätt syn. Men med new age sätts man också in i någon slags evolution, på ett högre steg: Jag är också en gammal själ… mycket gammal själ. Vilket behov fyller detta. Eller se som tillit… Att man vågar öppna upp till sin infantila sida, ”psykotiska” sida, vidskepelse-vanföreställningar, för någon annan i intervju?
1830. SER PÅ ANDRA. Andra människor är svaga, och tomma. Offer. Och behöver andra.
1831. Kunde inte ha polotröja. Då tänkte jag det måste vara något som spökar, något i det förflutna – jo jag hade blivit halshuggen. Konkret, istället för symboliskt? Inte något som hänt i barndomen, eller symboliskt bli kvävd. Istället högt ”face validity”/value. Hypnos bättre än mediciner, eller positivt tänkande bla bla bla. Så låter nästan som pdt! Och handlar om inre bilder, visioner… men av något konkret. Freuds första traumateori! (Liksom anknytningsteori?) I detta någon likhet med de strömningar som menar att Freud svek sanning, de som pratar om ”förträngda minnen”… o s v
1832. Freuds första och andra traumateori. Anknytningsteori. Falska minnen, uppväcka minnen. Kritiken från Rizzuto m fl?
1833. UPPVÄXT. En mycket svepande bedömning är att data tycks kunna ge Granqvist rätt i hans forskning. Det här är personer med i många fall komplicerad barndom. (Men inte bibl t ex, enligt vad berättar?)
1834. Mediterade och var mycket för Tomhet och sånt.
1835. REINK-MINNEN. Det var helt nytt med sådana minnen, men EF hade dock hållit på med tomhetsmeditation och återupplevt sin födelse i terapi tidigare
1836. Tre punkter i en mening betyder inte att något tagits bort, men att meningen grammatiskt faller ut i två eller fler delar (ex!), att personen bytt tempus etc mitt i meningen. Tre punkter representerar detta, det är tystnad. Tre punkter mellan två meningar kan också handla om att de liksom inte direkt passar ihop i ett sammanhang, men de kom efter varandra i intervjun
1837. ORG. Denna dynamik eller sekvens möter vi, hos andra och/eller hos oss själva, i åtminstone tre skepnader. Dels den makligt framlunkande mognaden i livet (I) Dels där individen, hennes uttryck och funktionsnivå, är sänkt eller höjt över en längre period (II). Dels mera hastiga fluktuationer, som är vad Klein förmodligen fångar med sina två positioner.
1838. Ibland hamnar resonemangen farligt nära diagnosticering. Då vill jag framhålla några saker. Grundläggande för denna framställning är personlighetsorg-teorin. Jag menar att 1) Det hör till psykisk hälsa att ha ett band kvar till de mera infantila delarna av en själv (utv.linjer snarare än stadier, således: mer Stern än Freud?) Utan band till det barn eller den adolescensindivid man varit – om man varit det – så blir vuxenheten förmodligen rigid och bräcklig 2) Det ligger utanför denna studie att försöka slå fast ifall ”omogna” uttryck har sin grund i en avstannad mognadsutveckling, eller uttrycker en mera tillfälligt eller ytligt sänkt funktionsnivå (med konsekvenser för sådant som empati, förmåga till självreflektion och att uthärda inre och yttre motsägelser, etc)
1839. Den där frekvensen.
1840. MÄNSKLIGT. Newspeak. Att mänskligt inte betyder vad man är van vid.
1841. När en person säger att, ja man vet ju inte, är det då en verklig skepsis eller sund distans, eller en ”munnens bekännelse” till tidsandan. (Jag anar inte, det ÄR så kan komma senare…) Om det nu är tidigare liv… säger EF. Kanske är det parallellt liv?!
1842. När EF konstaterar att hon mår bättre än nånsin, är likadan hela tiden… Så tanken på en telepatiskt uppkopplad tvillingsjäl är en mer näraliggande förklaring, än det faktum att hon vid 41 års ålder blir mor för första gången, utan att leva med fadern, o s v. Starka känslor för dottern – det är att man har träffats många gånger tidigare, inte att det är en ganska allmän upplevelse, av att känna sig förbunden… o s v. Eller att känna att barnbarnet är en ”gammal själ”.
1843. FÖRKL.KRAFT. Lidandet. Teodice. Personlighet och temperament, när man föds och i livet. Speciella egenheter… polotröjor, simning, o s v.
1844. TA PÅ SIG ANSVAR. Han utsatte inte mig. Vi utsatte varann. Till och med för egenheter och temperament som man har med sig in i livet tar man på sig ansvaret för!
1845. METOD-DISK. Denna metod inte sensitiv för mönster i materialet. Även om intervjupersonerna delar vissa grundläggande föreställningar, så kan det finnas vissa olikheter. Och motsägelser som inte kommit fram i intervjuerna. T ex föreställningen om en ”tvillingsjäl”, som ett par av intervjupersonerna kommer in på, men andra inte alls nämner. Det kan vara så att inom denna grupp av intervjupersoner så är det några som inte alls omfattar denna tro. Men resultatet redovisar detta som en ”new age”-föreställning. Det kan också vara att det finns mönster, så att vissa av intervjupersonerna delar vissa föreställningar med varandra, d v s det finns sub-grupper i materialet – och i den större populationen. Detta kommer inte heller fram här. (Ett annat ex är om man byter kön mellan inkarnationerna eller ej.)
1846. Man känner igen ögonen. ”Titta inte i ögonen.” (två nämnt ögonen.. läst samma bok?) Symptom påminner symboliskt eller konkret… ”polotröja”. Relationer upprepar sig, liknande händelser… ”mannen som blir utmanövrerad på jobbet”, påminner om när han var pappa hövdingen, och liknande skedde.
1847. Kan man se det mer som ett kreativt sätt att gestalta sitt liv, symboliskt (fastän uppfattas konkret), som kan ha till och med en läkande effekt? Ungefär som man jobbar med drömmar i viss slags terapi, som kan vara hur kaotiska eller i yttre hänseende ”fel”, men ändå gestalta något som gör att problem minskar?
1848. Att finna ett begrepp för hur såväl den inre/yttre pressen/frestelsen ökar, och individen presterar på en lägre nivå än vanligt. Fastän det kan vara ”sanningen” det handlar om. Och att detta rentav kan ske lättare när läran är ”allomfattande sann”!
1849. Dessa reinkarnationsminnen har ju en del gemensamt med ”symboldrama”. Man möter den gamla tanten, berget o s v. Den visa mannen. Men går det sätta fingret på vilka skillnaderna är? EF som upplever gång på gång sitt ”medberoende”. Kan reink-minnen fungera som terapi? Om inte, vad är problemet?
1850. Lägger till små ord där de saknas, utan spec notation. ”Han som jag pratar OM nu” t ex. Inte heller markerar pauser: Att vara…(paus 5 sek)… rädd= Att vara rädd.
1851. REINKMINNEN-INTELLEKT. Hur ska man ställa sig till en berättelse som innehåller trauman, men personen kanske inte verkar uppleva det så starkt. Själv menar hon att det är gjorda erfarenheter. Men jag tänker att det ev är fantasier, drömbilder. ”Och nån skar upp mig då, och höll på, ja”. Ska man behöva stå till svars för sina drömmar?
1852. TERAPI-NEW AGE.Säger att man kan si och så, men just den här rädslan etc… ”kom inte åt den”, och är förvånad över detta. Som att det borde gå. Förklaringen blir att det här finns ett reinkarnationssamband. Men kanske också för att man har en begränsad modell för hur förstå eller acceptera att psykiska besvär är seglivade?
1853. VÄGLEDNING. Man får vägledning. Som en ”regissör”, som bryter in i vardagen.
1854. ANDEVÄRLD. Befolkad av vad? Andar, Gud, vägledare, skyddsänglar, som kan vara ens tvillingsjäl…
1855. Dom svarar på nåt sätt i mitt huvud.
1856. HJÄLPARE. Det kommer ord, snabbare än vad jag kan tänka. Men hör ju inte ”röster”. Vad är skillnaden? Här känns det som att det är viktigt att göra sig medveten om vår inställning till den dominanta andliga traditionen i vår kultur, den kristna. Därifrån är man kanske van att höra om sådant, utan att reagera? Vi ber aftonbön med våra barn? Prästen talar med Gud o s v. Också KH talar om sådan vägledning, men inte som röster! Konstnär. Jämför med den konstn processen?
1857. Skulle inte kunna fantisera ihop… Drömmar kan väl vara rätt fantastiska t ex?
1858. Christian påpekar att jag är samhällsromantisk, att lagar är till för att följas. Rebeccas kompis som fastnar i tullen. Andra upprörs, men inte jag. Det finns en mening bakom allt! Ge kejsaren… Martinus och frimärket. Christian kan inte stjäla från andra, det är medmänsklighet. Min solidaritet har varit med samhället snarare! Jmfr veg mat. Två slags: Djur- och människovän, eller djur istället för mänskliga relationer. Finns ingen fri vilja, heller, ingen handlingfrihet!
1859. Att det är samma utveckling över många liv, som de går att se i ett liv. EFs gamla mamma.. Man lägger av med saker, det är så skönt.
1860. REINK-TERAPEUTISKT. I sina experiment med olika relationer, i olika liv, och att den onde blir det gode i ett annat liv, och man själv kan vara förtryckande… så verkar det som att man kan öva sig i det slags tänkande som i bästa fall kommer ut ur en längre utforskande psykoterapi?
1861. Kan också inspireras av sig själv, sådan man var tidigare! Så vill jag göra nu också, härligt. Vissa liv kommer tillbaka som illustration och vägledning för att man ska förstå något i nutiden. Blivit mer tillitsfull.
1862. REINK-KOMPLIC. Min dotter är min f d upplysta moder. Mina känslor av rädsla är telepatisk förnimmelse av hur min tvillingsjäl har det.
1863. Pappa varit dominant borgmästare. Och galen borderline, som rituellt plockade ur hennes hjärta. Detta liknar inslag ur ”falska-minnen-debatten”. Hur förstå detta? Konkret, fantasier eller verklighet?
1864. Den dominanta mannen, som plågat henne och plockat ur hennes hjärta. Men han är svag ibland också. Ett sätt att bearbeta och hantera – och ta kontroll? Göra hanerligt. Som barn, lära hantera rädslan… Buh, kommer och tar dig!
1865. FÖRÄLDRAR. Granqvists fynd, att man skäller på föräldrar som om de fortfarande vore i livet. Ex på detta! Men kan ju faktiskt också vara en effekt av reinkarnationstanken, som förstärker eller försvagar… tidsplanen blandas samman. Pappa är… om när han levde… o s v (men kan också vara rel nära i tiden så klart, felsägning). (Ref till Granqv!)
1866. Istället för psykos. Ett slags vanföreställning? Eller fyller samma funktion? För EF sätter det här igång samtidigt med att hon blir mor för första gången. Och träffar en svår pojkvän. Är det istället för psykos? Hon beskrev sig som tidigare en ganska ängslig person, men är det inte längre. Den rädsla hon känner mottar hon ”telepatiskt” från den här mannen. Lugnet hon känner emanerar från sin lilla dotter, som i tidigare liv varit en mycket kompetent mor till EF själv, ”kanske upplyst”…
1867. Att vara i uppror mot verkligheten, det är lidande. Dom stenade mig. Ja dom gjorde det. Om detta är något problematiskt, hur på vilket sätt?
1868. Fångar upp smärta från K. Och det är ju ingen skillnad mot sån smärta jag kände själv när jag var yngre, att man inte kommer vidare, osv… (!?) Avancerad projektiv lösning.
1869. Vad är lidanden? Det som är lidande för mig är inte för dig, o s v. Lider jag, eller är det min tvillingsjäl, ev i en annan dimension? Allt flyter och är möjligt. Ett ex på new age ”pomo”.
1870. Att ”urladda” minnen från tidigare liv, i relationer t ex, och sen känns det bättre.
1871. Den mannen, han hade bara varit min bror, och min far…
1872. Träffas igen i många konstellationer. Som en storfamilj, barnen har många pappor och mammor.
1873. FÖRSVAR-REINK. Dagdrömmar.
1874. När jag lyssnar genom banden så blir det ännu tydligare att en del av respondenterna ställt upp med en förhoppning om att deras medverkan ska kunna bidra till att den gängse akademiska psykologin blir mer mottaglig för andliga perspektiv. Att jag också uttryckligen berättat att jag har ett personligt intresse av andliga frågor har kanske stärkt deras förhoppning. Därför hoppas jag att de inte nu ska känna sig utnyttjade när resultatet delvis ifrågasätter eller granskar andligheten utifrån vad de berättat. Att denna uppsats har fått denna karaktär har flera skäl: Dels att det är en uppsats inom psykologiämnet (och inte t ex religionshistoria) och att det därför är psykologiska aspekter av den andliga intresset som är i fokus. Dels har jag själv – parallellt med ett långvarigt engagemang i dessa föreställningsvärldar – ett personligt intresse av denna vinkel på ämnet. Dels finns det ett större samhälleligt behov av att genomlysa och beskriva denna värld, och dessa föreställningar, eftersom fler och fler faktiskt omfattar dem. Jag har ett intresse av psykologin, psykiatrin och psykoterapin ska vara bättre informerade om denna värld. Att förstå, på gott och ont, vad den innehåller. Religion tillhör en grupp av intressen, parallellt med politik och sexuell orientering kanske, där den yrkesverksamme – trots utbildning och egenterapi och erfarenhet – kan vara ett rov för sina egna preferenser och fördomar. Här kan ytterlighetsståndpunkter prägla arbetet också för i övrigt kompetenta yrkesmänniskor. Där man kan kan vara så att säga innesluten i sin egen uppfattning, utan att uppfatta den som begränsande. Den är ”synton” med hur man uppfattar sig själv. I en massa andra frågor kan man nog känna att man är oerfaren, och behöver ytterligare kunskaper, mentorskap etc, men inte på det religiösa-andliga området! Och jag hoppas att denna studie ska kunna bidra till en mera nyanserad, differentierad bild av terrängen.
1875. Flera har erfarenhet av traditionell psykologterapi. Både positiva (som YW) och negativa åsikter kommer fram. Förslag även på förändringar. De flesta-alla vill se en ökad mottaglighet, beredskap inom psykiatrin för andliga frågor.
1876. Hos flera skymtar fram rätt stora omnipotenta fantasier, om att de bereds för något stort. Skiljer sig detta från de personliga myter man kan odla lite till mans? Är det något med de andliga föreställningarna som ger näring till sådana Superman-fantasier? Är de skadliga? Bör de dömas mildare än om motsvarande berättelser dyker upp i terapi med någon som inte har en new-age-orientering?
1877. Alla omfattar inte karma, i vanlig bemärkelse. Dels en mer dynamisk karma, med ett slags syndernas förlåtelse (MK), dels en mer mekanisk påföljds-karma, dels som en bildningsgång – att få erfarenhet av alla livets områden, för att utveckla förståelse och empati – dels ett upplägg där man, innan man inkarnerar, helt enkelt prickar för i ”menyn” vad man vill lära mer om i det kommande livet.
1878. Att känna sig ”vägledd”, man träffar dom människor man ska träffa. Det kan man lite till mans känna kanske, med en partner. När man ser det retrospektivt, ödet.
1879. DYGDER OCH DÖDSSYNDER. Dömande är en ”synd”, d v s något av det man ska rensa ut och komma bort från. Kommunikativ. Öppen mot mig själv och andra=öppen i det andliga.
1880. Kommer man inte ända fram i det här livet, så får man fortsätta i nästa liv.
1881. PARALLELL TILL PS. Börja älska sig själv. Och sen träffar du inte dom männen eller kvinnorna längre. Ps tänker på ett sätt… upprepning etc… medan new age tänker karma, eller bådeoch. Inom new age, hos vissa, finns medvetenhet om ps också! (ex.. har gått i terapi, lovordar ps inom vissa områden, till viss gräns) Det verkar finnas ett dubbelt perspektiv: dels att problem kan härstamma från barndomen, eller från tidigare liv. (Flera varit pos till ps.. Hon kartritaren, m fl)
1882. PERS vs ANDLIG UTV. Två dimensioner, hur förhåller de sig till varandra, och hur påverkar de varandra.
1883. KROPP OCH SJÄL. Kundalinienergin som ska ligga i ryggraden, den var helt lös i hans kropp. Utbrändhet. Jordning, ”el-metafor”, blixtnedslag. Sexualiteten.
1884. SYMB o FANTASI. Om sin pdt-terapeut, att antingen skittrist och helt fel, eller så djävligt skicklig. Jag hoppas på det sista.
1885. PDT/KBT. Att new age skulle ligga närmare KBT, som är en fördom som jag nog haft, stämmer inte helt. I själva verket tänker man mycket i termer av trauman, präglande erfarenheter – även i tidigare liv. På så vis mister också det genetiska sin betydelse, eftersom ens tidigare liv är bestämmande för vilken hjärna vi kommer att födas med. Man räknar med tidiga erfarenheter, men i en konkret form, som ligger nära nyare strömningar som anknytningsteori. Men inom new age finns också en tro på att man kan skjuta in sig på tankarna direkt och ändra dessa… Men också att man behöver ”urladda”, återuppleva, o s v. Såväl transpersonell som psykosyntes t ex kommer ju ur den psykodynamiska traditionen mycket. (allt nästan gör ju det?)
1886. Man stöter på en problematik. Som att det är något avgränsat, djupast ande-främmande i det. Något som ska drivas ut?
1887. Barnen väljer att komma till sina föräldrar. Så kan ju även vem som helst resonera, fast tvärtom: Barnen har ju inte valt sina föräldrar – som om de hade en tillvaro före denna, ändå.
1888. BARN-FÖRÄLDER. Barnen lär mig så mycket. Något komplicerat med detta? (Föreställningen om att de är vuxna själar i grunden.) EF som blev masserad av sin dotter.
1889. Möter en helt crazy historia, men utifrån ett antagande om att allt är meningsfullt och anpassat till varje individ, så tar hon detta på större allvar än vad hon kanske annars skulle ha gjort? (Hitler är reinkarnerad och måste mördas av svensk säkerhetstjänst.)
1890. VÄNNER. Har bytt ut vänner.
1891. Folk i hennes närhet påverkas av hennes healingprocess, fastän dom inte är medvetna om det.
1892. Något lite diffust. Inför healing ber till Jesus Kristus, Gud och alla mina skyddsänglar…. för har inte koll.
1893. VANFÖREST. Skillnad på föreställning och vanföreställning. Hur skiljer man dem åt. Vissa saker mina informanter säger känns kanske inte helt vanligt, men ändå inte helt skruvat. Medan annat verkar mera tokigt… Som om Hitler som ska dö, o s v.
1894. HÄLSA. Dom kanske är med här, läser våra tankar, o s v. Psykotiskt, vanföreställningar? Och ändå inte. (En tendens för inter-galaktiska såväl som inomplanetära konspirationer.) Likheten också med new-age-läran: att leva många liv, lära sig om ondskan, en parallell andlig dimension som kan göra sig påmind. (Och kanske ännu större likheter med gängse kristen syn, där det verkligen finns mörka makter, och en Frestare, o s v.) Här kan man flika in att åtskilligt förmodligen pågår och har skett som närmar sig detta. Ryssarna som plågade främmande ambassader genom att sända mikro-vågor från en byggnad mittemot, så att folk kände sig olustiga, sjuka. Hela det här Echelon-programmet, för avlyssning av. Så konspirationsteoretiker, rättshaverister… man ska inte bara göra sig lustig över dem.
1895. ÖDET. Eller så var det bara det mötet vi skulle ha. Så kan man säga lite till mans… o särskilt när det handlar om kärlek t ex. Men hos new agearen är det vardag.
1896. HÄLSA. Det ligger nära att förklara detta som galenskap. (I psykosen verkar vi ha en närhet till den här typen av stora sammanhang eller sammansvärjningar, med oss själva i centrum. Historiska storheter m m. Se Cullberg!) Men några saker vill jag anmäla emot denna tolkning. Dels har vi ett sådant tolkningsschema nedlagt i oss sedan långt tillbaka, av magiskt och egocentriskt tänkande. Behovet av eskapism, deckare och thrillers. Det kan användas terapeutiskt. En feministisk-emanicpatorisk vinkel: Att som kvinna får känna efter hur det hade varit att vara Hitler (jag hade känt mig mer bekymrad i samtal med en man med sådana funderingar). Ett spontant symboldrama, en fantasi, en metafor för total herravälde, okänslighet, att inte behöva ta hänsyn? Eller om en föreställningsvärld i vissa stycken drar åt det ensidigt positiva, med magiska förtecken, så kanske också det kan komma en backlash – eller det mörka i en kan göra sig påmint, eller man försöker styra upp skeppet – också får magiska, fantastisk skepnad? Kan man inte känna så när man ser på sina barn, eller sin älskade, att det var meningen? Och i vissa kulturer, som man brukar kalla ”primitiva” är ett sådant förhållningssätt till vardagen det normala, att denna är full av varsel och meddelanden från avlidna förfäder eller andemakter. Och i nattdrömmarna, eller vid hög feber, kommer vi nära något associationsrikt, bildrikt, fantastiskt i oss själva. Som finns där på gott och ont. Och att en paranoid föreställningsvärld kan vara högst reell har många fått uppleva, som vaknat till efter att ha vuxit upp och levt i till exempel forna Öst-tyskland eller Rumänien. Så vår mycket rationella hållning till sådant här är väldigt nutida. Ja, det kan till och med vara så att Sverige är ett extremt exempel. (Avigsidorna av en holism när den implementeras i ett omoget psyke?) Man får dela upp i duration/penetration (hur uppfylld av något)/kulturellt… Att få en ”tokig” tanke är en sak, eller en tillfällig suggestion, när man är uttråkad etc, eller en kittlig av ens narc/egocentrism etc… Men om längre varaktighet, större penetration-mer central, samt ej delad med omgivningen.
1897. När en holistisk livssyn (med synkroniciteter, telepati, reinkarnation och karma) implementeras för tidigt, innan egocentrism av lägre typ har kunnat överges, så kan det kapsejsa. Oveload. Som gör den typ av mentala operationer som är mest angelägna trängs undan eller helt enkelt bleknar i närheten av detta ”smörgåsbord” av möjligheter och associationer som öppnar sig.
1898. World Survey, i SvD om modern andlighet. Att Sverige är ett extremt exempel. Att göra denna studie kan bidra till på flera sätt. Den är en undersökning i svensk kontext. Dels kanske den kan ge en annorlunda vinkel på nyandligheten – hur en sådan implementerats i vår kultur – dels kan den vara en påminnelse om att många människor faktiskt lever med en andlig förståelsemodell.
1899. Jag har en känsla av diagnosen ”schizotyp personlighetsstörning” har något med detta att göra, men hur sambandet ser ut är oklart. Kanske är det en sådan diagnos, mer än psykos, som faktiskt är ”misförstådd” eller en diagnos som har delvis sin bas i en kulturell okänslighet.
1900. Att vara en stor healer. Det är inte svårt att ana att det i bakgrunden av dessa fantasier skulle kunna finnas en relation till vårdnadshavaren som inte varit oproblematiskt, role-reversal etc, falskt själv etc. Att ha denna fantasi om att omnipotenta krafter… Även om maskerad som att man bara är ”en kanal” eller det är ”dom däruppe” som utför det genom mig, etc.
1901. Att så många new-age-anhängare är kvinnor. Svar i Hammer? I mitt material finns män, men de är faktiskt alla mera som representanter för varsitt tankesystem. Emanicipatoriskt projekt. New age-lärans holism eller tanke- och skaparfrihet, som en motsats till dels kvinnans roll i samhället, och dels ens erfarenheter av att kanske ha fått ta det större ansvaret i ett familjeprojekt. Men där möts också visioner om den stora hjälparen, den stora berättaren (kanal), o s v, att kvinnliga dygder och erfarenheter lyfts upp till en högre nivå, och blir uppmärksammade och ärade.
1902. Spritiual emergency. Kundalini. Fåfänga. Div som kännetecknar vad new age förvandlats till (FL).
1904. Skulle han gå igenom det bara för att det skulle väckas i mig. Liknar när barnet tar på sig ansvaret för föräldrarnas skilsmässa t ex, eller sjukdom.

1905. Set och Jane haft en relation i tidigare liv, nu är hon hans kanal.
1906. Kritiker skulle säga… Men jag bryr mig inte om det. Nu är jag för gammal.
1907. Vattumannen. Internet. YouTube… MM om Eckart Tolle. Böcker.
1908. Han får många med sig som är som mig
1909. Ordföljd. För jag fick såna mer och mer tankar, skriver jag ofta in – eller åtm i den färdiga studien – med rätt ordföljd: fick mer och mer såna tankar, d v s. ”Sen det blev bara smådemoner” blir ” Sen blev det bara smådemoner”.Visst talspråk fixar jag till… Så mycke fatta jag, blir Så mycket fattade jag. Småord, tics… att meningen slutar med va, t ex.
1910. Demoner. Jag hade en demon. Jämför programmeringar.
1911. UPPL. Såg saker innan dom hände, inget märkvärdigt men…
1912. Både MM och HK (m fl) bröt upp från sina män, som inte delade deras intressen. De ville vidare, förverkliga sig?
1913. UFO-logi. Det värsta. Men jag ska finnas med där.
1914. YTTERSTA TIDEN. Att vi lever i de yttersta tiderna. Ett par nämner 2012. MM berättar om att mycket händer på gräsrotsnivå, med ufo och crop circles. Domedagen. Folk vaknar, blir mer andliga säger YW.
1915. TID. Reinkarnation… och UFO. Dom tar sig inte hit över avstånd, dom tar sig hit på helt andra sätt.
1916. Dimensioner och grejer. Tiden är plastiskt, framåt och bakåt. Parallella rum.
1917. Men laman var rätt ilsk, så jag kunde inte se att han var
1918. Att lidandet är en varning, som med det fysiska. (Inte primärt medel för utveckling). Har en signalfunktion.
1919. YW om sökandet efter Hitler. MM om ufo-frågan. Vad handlar det om, misstron, att något händer i det fördolda som inte bara är hemligt men ”metafysiskt”? Är det så sannolikt. Hemligheter. En skillnad att det där okända upplevs som gott eller illasinnat, föräldralikt eller ondsint. Det är något med ”min storebror kan komma och slå dig” över det, man är förbunden med någon med obegränsad kraft och coolhet
1920. MOTIGT-ADOL. Forskare som har en massa idéer om ny teknik, men dom får ingen funding. För att de etablerade företagen håller dom nere o s v. Men hur realistiskt är det egentligen? Världen är ju full av riskkapitalister, som säkert – också av ren äregirighet, eller nyfikenhet – skulle vilja vara inblandad i nåt nytt som detta. Denna bild av samhället eller ”överheten” som motarbetande, förljugen, hycklande… Adolescens!
1921. ÖPPENSINNAD. Ljusarbetare.
1922. Att en världsåskådning och subkultur som denna ha en konserverande effekt såväl som erbjuda en utväg ur det ångestfyllda dilemma som ligger i att bli vuxen, så att naturliga adolescensproblem inte få en lösning utan följer med långt upp i medelåldern. I normala fall utövar såväl omgivning som den inre upplevelsen, när man jämför sig med andra, ett tryck som får individen att försöka ta steget att gå vidare. Men med en sådan här världsbild kan detta försenas, eller inhiberas. ”New age” kan ha en inhiberande verkan på normalutvecklingen. (I mitt fall mina personliga problem ha utlöst en kris tidigare – kanske utlöst av att jag satsat på familjeliv, och det gått åt skogen – eller kanske resulterat i ett missbruk för vilket jag behövt söka hjälp. Men att jag engagerade mig i MK hade alltså en konserverande-inhiberande verkan. Trycket minskade.)
1923. PSEUDO-PATOLOGI. Att det kan vara nödvändigt att få en djupare förståelse för detta tänkande, å ena sidan för att göra sig medveten om det lidande eller den begränsning det faktiskt kan representera eller vara förbundet med, å andra sidan för att undvika risken för ”överpatologisering”. Diagnoser som personlighetsstörning, vanföreställningar, schizotypi, paranoia kan symtomatiskt ligga mycket nära något som stimuleras och upprätthålls av ett tankesystem och en subkultur som denna. Granqvist et al har gett ett bidrag till förståelsen för den del av new age som har sin etiologi i barndomens brister. Denna studie siktar in sig på en annan möjlig etiologi. Inte för att denna skulle förklara mera eller vara viktigare, eller gälla i fler fall, men för att den förtjänar en beskrivning.
1924. MM har problem med att redogöra för rättvisan i världen – och detta är ett sundhetstecken! – En del av hennes bekanta har enkla svar, att man behöver inte bry sig om andra för 1) de har själva orsakat sitt lidande, och 2) jag skapar min egen verklighet… Men för MM skaver detta.
1925. Paradoxalitet, komplexitet. Att tystna, att inte kunna redogöra för rättvisan i världen t ex, om du har en new-age-livssyn. Att det är så många variabler, plus den möjliga variabel som handlar om egna dolda motiv, och egen okunskap och/eller brist på inblick eller information, som måste vägas samman. Denna ”paradoxala kapacitet” ska inte förväxlas med allmän räddhågsenhet, dissociation etc. Även om sådant ev kan utgöra förstadier till, eller ha utlösts av sådant erfarenhetsmaterial som så småningom kommer att ligga till grund också för kapaciteten att processa motsägelsefullhet. (Liknar det som jag höll på med 1987-88, om skillnaden mellan ”skepsis” och ”tvivel”, faktiskt).
1926. Med denna paradoxala kapacitet – att ur det motsägelsefulla till och med utvinna näring – kommer vi också metaforiskt nära det alkemiska projektet att av enkla material kunna skapa guld.
1927. Ett moget tillstånd beskrivs väl av den gängse psykologin. Att ha försonats med de existentiella villkoren, kort och gott. Och relativt många uppnår detta, trots allt. Man lever produktiva, kärleksfulla liv. Med en new-age-tankevärld förs utmaningen upp på en högre nivå. En myt som odlas inom new-age-världen självt är att en sådan världsbild underlättar att leva ett gott liv. Det stämmer helt enkelt inte. Eller det kan slå åt båda hållen – ett barnsligt sätt och ett mer vuxet sätt att möta den utmaning som egentligen följer med? Hur ska detta förstås? Är det som mellan division ett och två i fotboll? Att vara en toppspelare, med allt gott detta gör för självkänslan etc, i ett lag på lägre nivå, är något annat än att vara det på högre nivå? Det är ett spel med fler variabler, större komplexitet.
1928. I-axeln handlar om grad av mognad i förhållande till vardagliga utmaningar. II-axeln (åtm när det gäller new-age-intresse?) handlar om den grad av mognad man kan prestera i förhållande till de stora frågorna, när dessa är aktiverade i medvetandet? (Men finns ju även de som prest högre på II än I?). Därför är det mera vanligt förekommande med mogen nivå på I-axeln, än på II-axeln. Här presterar de flesta på lägre nivå. Pre-paradoxalt som bäst?
1929. Svininfluensavaccinet farligare än sjukdomen. Mina vänner… jag vill ju inte att dom… o s v
1930. Omsorg om sina vänner. Vill inte att dom ska ta den här sprutan… Men bemöts av fatalistiska new-age-argument om allt är meningen etc. Men MM VILL ju inte… Vårdade sin gamla far, talar om honom med kärlek.
1931. När man betonar alltings samtidighet, tiden existerar inte, allt är skapat av dig själv o s v (som att det finns bara två väsen, enl MK) så utsätter det psyket, och ens medmänsklighet, för extra stora påfrestningar. ”Och helt plötsligt så blir inte verkligheten så fast.”
1932. Förkortning för synkroniciet.
1933. Litar på att universum vet vad det gör.
1934. Främmande civilisationer som beskrivs i föräldratermer, Gud.
1935. Inte du och jag som har bestämt, men det är den värld vi har där ute.
1936. På den kontradiktiva nivån är otåligheten större, oförmågan till att erkänna stadier i en utveckling. Att alla är barn i början o s v. För att man inte uthärdar sin egen svaghet heller, att man ibland är svag, ibland stark – man bara ÄR just så, växlar där emellan, men kan inte erkänna det, försonas med det.
1937. Obs!! ”II-axeln” handlar inte explicit om andlighet i religiös mening. Den beskriver nivåer av ”hur individen förmår hantera motsägelsefulla impulser eller intryck”, d v s den grad av komplexitet eller flexibilitet – eller paradoxalitet? – som utmärker hennes livsupplevelse. De olika kombinationer som skapas mellan de två axlarna kommer dock närmare att vara olika typer av andligt eller ideologiskt engagemang. II-axeln är ett slags mix av Piaget och gängse psykodynamisk utvecklingsteori (?).
1938. En modell som är, som man säger, ett ”raster” genom vilket verkligheten betraktas. Vad är ett raster? Dels är det en tryckteknisk finess, där t ex ett foto med gråskalor omvandlas till ytor med distinkt svart och vit färgning. Olika raster kommer att avgränsa och förvandla det ursprungliga fotot på lite olika vis, till exempel med olika upplösning. Ett raster kan också helt enkelt vara ett rutnät, ungefär som det arkeologer spänner med trådar över det område som ska grävas ut. Föreliggande modell har större pretentioner än att vara blott ett sådant nät av trådar över området ”andlighet”, även om inte särskilt mycket evidens presenteras för att motivera den.
1939. De böljande linjerna, som avgränsar varje fält lite oregelbundet, är en kompromiss. Att ett fält smalnar av något i ena änden ska inte förstås som att den underavdelning som hamnar i den smalare delen av ett fält (t ex C2) nödvändigtvis är mindre representativ för typen än den underavdelning som hamnar i den bredare delen (i detta fallet D2). Dock finns det ett slags logik i orgelbundenheten inom varje kvadrat, enligt principen att en högre nivå på I-axeln normalt svarar emot en högre nivå på II-axeln, och viceversa.
1940. Med ”Homeostatisk” nivå ska förstås en nivå av fungerande som kan vara i hög grad omedveten, automatisk. Det är ett nivå av fungerande där individens harmoni och – ytterst – hennes fortlevnad har högsta prioritet. När det handlar om motsägelsefulla intyck och/eller impulser kan vid behov samtliga system eller tillgängliga strategier riktas emot att avvärja till och med registreringen av dessa intryck/impulser. Målet är också att bevara självkänsla?
1941. Initialen på varje typ ska kunna användas som referens till typen, t ex ”anldlighet av R-typ”. Eftersom varje typ har två nivåer kan man dessutom ange ”R-typ på lägre nivå”, och syftar då alltså på lägre utifrån I-axeln. Denna högre och lägre variant av varje typ har det gemensamt att de båda använder företrädelsevis antingen primära eller sekundära försvar. Skillnaderna mellan de två typer som sorterar under en viss nivå på II-axeln är alltså störst mellan typerna.
1942. FÖRENKLADE FÖRKL. Adolescensen. ASI. Att det går att hitta en sak som behöver förändras i världen, en lösning på ens personliga problem, en metod för ditt och datt. Detta är ett omoget tänkande. Att man applicerar denna modell på omvärlden, och på medmänniskor – och kanske förargas, blir otålig – är kopplat till hur man förhåller sig också till egna brister och svagheter som man försöker komma till rätta med. Att det ska finnas en enkel lösning, ett underliggande problem, o s v. Detta är juvenilt, kontradiktivt. En del har det naturligt – en andlighet av D-typ – en del lockas/pressas in i ett sådant tänkande – det vill säga en andlighet av S-typ. (Detta kan vara en viktig drivkraft, som också kan ge till exempel akademiska eller kulturella framgångar, genom att man tydligt förmår driva en viss linje, skaffa sig en profil.
1943. Pre-paradoxal nivå är ”tvivlets” nivå, där man börjat bli medveten om det egna perspektivets begränsningar? Med tvivel som följd. På paradoxal har man kommit över detta tvivel, och självförebråelser?
1944. Fri energi. Varför ska vi då kriga. Då försvinner ju många av orsakerna. Varför bråka, undrar MM. New age underskattar de dynamiska mekanismerna, projektiva fenomen, in och ut-fenomen Kanske för att läran i sig, och synen på personlig utveckling, m m, är förenklad?
1945. Först ville dom inte erkänna, men nu gör dom det. O s v. Ungefär som tonåringens glädje över föräldragenerationens dumhet. Och en självöverskattning… Att materialismen – och religionen – är så urbota dumma!
1946. Att påvisa paralleller till barn- och adolescenstänkande. Sen att försöka tolka dessa fynd. Hur hårt ska man ta på detta? Är det bara en variant på tänkande, och bör respekteras som en ”religiös världsbild” vilken som helst, eller finns det skäl att tro att det påverkar även andra delar av individens liv, t ex. Eller bara på det andliga området?
1947. ”Föräldravärlden.” Vilka är dom? Journalisterna som är som fårskockar. Oljeföretagen m fl som motarbetar alternativa energikällor (vilket de förmodligen gör, i och för sig, men säkert med begränsad räckvidd trots allt). Politikerna. Ibland helt enkelt ”mänskligheten” som är girig o s v. Här tänker jag mig att det kan uppstå allianser av individer med ett tanke- och känslosystem av D- och S-typ. De ena är ”riktiga” rättshaverister m m, medan andra kan dras med, lockas, få försvar aktiverade som förskjutning, m m. (Jmfr politisk aktivism i tonåren, Stockholms Fria Tidning m m…) En del kan förmodligen bli generade om man påpekar sådana här resonemang som de gjort, medan andra skulle hugga tillbaka. Sådan olika reaktioner kan möjligen, gissar jag, ge en indikation om vilket slag av Kontradiktivt fungerande man har…
1948. Det är svårt veta hur skilja på de steg som finns på II-axeln, och de typer som bildas i området mellan axlarna. Och är de senare ”tankesystem”, typ av andlighet, eller vad??
1949. Även ufologi kan vara en ”barnatro” (som för MM), som förutom att representera en världsåskådning, mer eller mindre rimlig, så kan det också ge något välbekant och tryggt på en djupare nivå. Vara ETT av de band som förbinder en med människor som betyder något för en, knyter samman perioder i ens liv, vänner och bekanta, ett socialt nätverk. Det man gör för att få ett avbrott från vardagens bestyr, jobb och kanske familjeliv, lite förströelse. Det skänker ”mening” åt ens liv på ett mera basalt sätt än bara att det ger vissa svar på vissa frågor.
1950. Hur om man tar alla ord som sammankopplad, inte separerad, sitta ihop och så vidare – bokstavligt. Eller som berättelser för hur man har det med inre objekt, och hade det med sina vårdnadspersoner? Och i så fall finns det väl åtminstone två tydningar av dom orden, en begränsande och en ”sund”?

1951. Behovet av att distansera sig, från materialism och kristendom t ex. Men också från new age m m. Sentimentalt trams. Och olika traditioner… Pythagoras har missförståtts och förvanskats, och även förvaltats på ett korrekt sätt. Starka spänningar
1952. Olika tidsperspektiv. Bli klar, för att inte behöva komma tillbaka. Eller en utveckling som pågår i tusentals liv. Dessa två behöver så klart inte utesluta varandra… Man kan ju uppleva att vara i slutet av en sådan rad.
1953. Därför utgör en lära – egentligen ju mer koherent eller heltäckande den är – en större påfrestning än en enklare mer fragmentarisk världsbild. Det är två rörelser som möts: Dels den mot mognad och öppenhet för komplexitet och motsägelser, som också stimuleras och tränas i konfrontationen med sådana erfarenheter. Dels en heltäckande, ”helt logisk” världsbild. En ”enhetsteori”. Därför blir det som ett hopp! När individen når mognad – Paradoxal nivå – så är hon redo att leva med de existentiella dilemma som människolivet innebär, och möta dem. Men då är hon nära självupplevelsen av en Absolut teori, som var sådant som hon mer naturligt drogs till och gillade på mer Kontr nivå!
1954. Vad markerar gränsen mellan Homeostatisk och Kontradiktionär nivå? Kanske är det i själva verket motiverat med fler steg, som hos Fowler? Men kanske har det med symboliseringsförmåga att göra, skrivspråket, läsandet o s v att göra? Leken? I så fall inleds dock den nivå som det ligger nära till hands att tänka på som ”tonår” väldigt tidigt. Men om man verkligen fokuserar på förmågan att processa/smälta/härbärgera ”motsägelsefull” information/impulser, så kanske gränserna hamnar på andra ställen än med kognitiv förmåga generellt?
1955. Bion måste med! Alfa- och Beta-element o s v. Hur en förälder kan smälta och ge tillbaka t ex sådant som är obegripligt, alltför komplext.
1956. Det är därför teodiceproblemet kan uppstå. Men problemet är ju också ett konkret problem, d v s att man försöker förstå människors lidande t ex…
1957. En frånvarande gud, med bara en schablonartad uppfattning om mig som individ. Ungefär som jag med mina celler. Vi ingår däremot i ett jättelikt, fungerande system.
1958. Det går att finna att en rörelse med strikta sociala koder, tydliga regler och så vidare, kan ha en lockelse på identitetssökande ungdomar. Det ger lindring och stadga, och respit inför vuxenblivandet. Men vad så med en andlig lära som också är tydlig och allvis? Två möjliga effekter vill jag lyfta fram. Dels att detta passar dig som hand i handske, då ditt behov av tydlighet och regler är stort. Du har redan ett Dikotomiserande förhållningssätt (?). Eller så attraheras du av det enkla och tydliga, eller vad det nu är som attraherar, så att du kommer att fungera på Simpl (Detta är mycket förenklat och inte fullföljt!)
1959. Det naturvetenskapliga paradigmet måste hinna ifatt, innan andligheten kan ha något att tillföra t ex psykologin.
1960. Hålla för sig själv, eller vinna själar. Är det bråttom, eller ej.
1961. MÄNNISKOSYN. Enkla människor, och högintellektuella. Öppna och stängda (MM). En new-age-typologi
1962. Skulle inte ha gått att leva med en partner som inte delade intresset för denna andliga inriktning. Likhet, attraktion genom likhet.
1963. Uttråkade medelålders hemmafruar… Ett subjektivistiskt träsk.
1964. Det här är inte platsen för att presentera någon ingående kritik av nutida vetenskapssyn, etc. Men bara några anmärkningar, också utifrån invändningar som mina respondenter gör. För ett par hundra år sen var mikroorganismer metafysik. Och innan… vetenskap att jorden var platt. Var vetenskapen står idag.
1965. Högre lägre i modellen: Kvadraten ovanför är högre än den som är under. Den kvadrat som är till vänster om är högre än den som är direkt till höger. Den variant som är placerad över inom varje typ är högre än den som är under. Den typ inom varje kvadrat som är till vänster(-över) är högre än den som är till vänster(-under). Men på åtminstone två sätt kan modellen vara vilseledande: Typer som befinner sig till över (utifrån I-axeln), men till vänster (längs II-axeln) är det inte självklart att man kan säga att dessa är generellt ”högre”. Det är olika aspekter. Och det är till och med en av ASI-modellens styrkor att kunna göra en sådan differentiering. Inte heller ska man lockas att tänka att t ex ”Simplifierande” är generellt mera förekommande på mogen nivå, än t ex ”Regulerande”. Här får man tänka sig att båda typer inrymmer en högre och en lägre organisationsnivå. Och strikt sett så får man väl anta – utifrån antagandet att det normala är att en person befinner sig/uttrycker sig på motsvarande nivå längs båda axlarna – att andlighet av R-typ på högre nivå är en mera frekvent förekommande eller typisk kombination, än andlighet av S-typ på högre nivå, även om modellen kan locka till att uppfatta det som att motsatsen skulle vara fallet. Den böljade linjen är dock inte endast en dekorativ sak. Ett diagonalt streck skulle vara en sämre lösning. Och att indela kvadraterna med ett lodrätt eller vertikalt streck skulle ha andra – större – nackdelar.
1966. En stor fördel med att dela av dessa kvadrater (som internt har något gemensamt, t ex ”lägre-lägre”, som i en klassisk 4-fältare) på höjden, är att det ger möjlighet att tala om typerna på ett mera klargörande sätt. II-axeln representerar olika ”nivåer” av andlighet, eller närmare bestämt av ”en förmåga att hantera motsägelsefulla eller komplexa intryck och impulser”. De fält som bildas mellan de två axlarna är ”typer” av andlighet (t ex R-typ). Varje typ finns på två nivåer, vilket då syftar på I-axelns nivåer. Olika nivåer på II-axeln uttrycks som olika typer. Varje nivå på II-axeln inrymmer två typer – vertikalt – med vardera två nivåer av personlighetsorganisation eller typiska försvar = 4 nivåer.
1967. Org korrumperar, säger LA om hylozoiken. Alla mina respondenter är skeptiska till organisationer och trossystem… MM om den arge laman. JS på sitt sätt. Många som är inspirerade av många olika. Men finns ibland också ett inslag av att ”vara sin egen” som inte behöver vara sunt.
1968. Kvalitet framför kvantitet. Surt sa räven. Att inte så många vill. Också att man själv skulle bli otydligare, om alltför många började dela detta som är med och konstituerar ens identitet. En borderline/adol-dilemma. Att vilja höra samman, men rädd för närhet.
1969. Vad är tro, vad är vetande.
1970. Hur används ordet logik? Såväl LA som JS (?) talar om sin övertygelse som något som är logiskt, inte bara en tro.
1971. En modell är inte sanningen. Det är ett hjälpmedel. Men kan inte hylozoiken eller MK också tillerkännas status som just sådana modeller? Vad talar emot, vad talar för? Gestaltpsykologiska principer. (Jag förundras, gång på gång, när jag transkriberar, hur jag faktiskt hört fel. Sällan några viktiga ord, men att jag snarare interpreterat och uttryckt ett kanske tiosekunders klipp med mina ord. När jag sedan lyssnar andra gången går det inte ens att se någon ljudlikhet mellan orden, utan de har snarare ersatts med synonymer.)
1972. VIKTIG DEL. Att detta är en viktig del av deras liv, kanske uttrycks i att de på slutet vill uttrycka att vi ”bara skrapat på ytan” t ex. Hur förstå detta? Okänslig intervjuare eller dåliga omständigheter som gjort att de inte fått komma till sin rätt, ens på 90 minuter. Eller så en känsla att detta verkligen är förbundet med något centralt och fundamental i deras liv, och att det helt enkelt är svårt att uttömmande ge en bild av. Att det inte bara är kognitivt-verbalt, och att därför det känns som en otillfredsställande presentation av ens livsåskådning. Eller att frågorna gjort att ångestnivån höjts, och att detta ”det finns mer” är en besvärjelse för att intala också sig själv att det inte finns någon grund att tvivla eller ifrågasätta.
1973. ROSA GLASÖGON. Att inte vilja höra talas om det obehagliga, konfronteras med det. I tidningar o s v. Stämmer det? I så fall verklighetsflykt?
1974. Fundamentalism, dödshot utifrån teckningar, stora operationer som kräver planering, logistik, pengar o s v, detta är ingen plötslig “passion crime”. Och det behöver inte heller vara personer som i fungerar på omogen nivå i övrigt. Så där är repr för Simpl nivå.
1975. Kompromissovilja, rättshaverism, att brinna för en enda och slutgiltig lösning – sätta sitt hopp till sådant, och kunna hålla hoppet levande – är dysfunktion. På det hela taget begränsar det livet (om långvarigt). Mer genomgripande, som i borderlinetillstånd, mer tillfälligt sänkt som en naturlig normal fluktuation i måendet. Eller något mitt emellan, som då detta är mer långvarigt och/eller partiellt, som en andlig föreställningsvärld med sådan karaktär. Att uthärda halvdanhet, mänsklig dubbelhet, själva livets skabbighet, att ta sådant med humor ibland, sätta ned foten ibland… mjuk fasthet… detta är verkligen ett tecken på mognad.
1976. II-axeln. Gäller att hitta en variabel som verkligen tillväxer eller rör sig långsamt i ena eller andra riktningen, och mot vilken annat kan tillåtas fluktuera. Fowler betonar “univ” och “individualism” (vid sidan av en förmåga att uthärda motsägelser?). Och utifrån en framförall samfundsbaserad andlighet så duger detta långt. Men då finns möjligen fortfarande möjligheten att modellen bara gäller för den typ av andlighet man studerat eller har speciella kunskaper om. Som jag tror är fallet med Stages of Faith. (Fowler är avstår dock från universella anspråk, åtm i senare framställningar av sin teori. Från ett new age-persp, och när extra uppmärksamhet ges åt psykodynamisk teori etc, så framstår uttryck för “universialism” eller “individualism” inte som en grunläggande variabel. Utan istället har jag velat lägga större vikt vid mental rörlighet, elasticitet. “Inividuella” uttryck och univ ideer och ideal kan finnas över hela fältet
1977. New ageare är eklektiker. Såväl kbt som insiktsterapi. Och neuro, näringspåverkan. Naturmedel. Ps-edukativa metoder.
1978. Kanske starkt neurotiska personer, som ändå per def är på C-nivå, är de som lättast utvecklar eller tyr sig till en andlighet på Kontr nivå? För en person på D-nivå krävs mycket stark påverkan.
1979. SJÄLV-PAT. Vissa drag som kan vara okej eller inte alltför alarmerande upp till 20-25 års ålder, men kanske ett observandum – regr som förenklat tänkande, Simpl – men som i åldrar över det är problematiskt. Livet utsätter en helt enkelt för ett gradvis allt högre tryck att lämna ett sådant fungerande. Och om man ändå lyckas hålla kvar/misslyckas gå vidare, så tyder det på en djupare låsning eller oförmåga. (Själv kom jag tillrätta med detta vid ca fyrtio års ålder, dvs femton år för sent.)
1980. Debatten kring Lars Vilks och hans rondellhund är ett ex, där ett mera moget system ställs mot ett mera omoget. Symboliskt mot konkret. Paradoxalt mot Kontr. “Yttrandefrihet” (även för en ev överilad, omogen, provocerande handling) mot “Han måste dö”.
1981. II-axeln. Kapacitet att hantera motsägelsefullhet – paradox, kontrad, osv – är kanske en mer robust variabel? Eller så relativt icke-belastad av ideal? Såväl fasthet eller ihärdighet kan ha en positiv klang, liksom öppenhet o s v. Förmodligen kan variabeln benämnas olika – grad av förmåga till överseende och förlåtelse, moral enl Kohlberg, rent av empati eller kärlek – men med en sådan etikett går man lättare vilse, eller missar målet, i bedömning av sig själv eller andra. Eller den samvarierar med en mängd välkända andliga “dygder” (som de ovan)?
1982. Att man är lärare och elev, samtidigt. Att verkl uppfatta det så. Att se sin mogenhet och grymhet samtidigt, och på något vis känna sig levande av detta på ett x sätt. Att inte vara förnöjd, i balans, på det sätt som utesluter vitalitet.
1983. II-axeln kopplad till moralnivåer (enklare än Kohlber?). Förmosaisk, mosaisk, sedan tre nivåer av kristlig moral… Förlåt, o s v. Den första är Paulus position, när han beklagar sig, inre spänningar. Men där det finns en inre kärna av det nya. Nästa steg är ju nära kristuslik, d v s med mindre egocentrism, större kapacitet till överseende och ä va fan. Den post-par nivån då? Ja det är väl den kristliga moralen ett snäpp längre, som inte riktigt kan förstås. Den har knappt en inspirationspotential ännu. Den ass då lätt med makt, potens (liksom Par kan göra). Man behöver nog ha nått Par nivå för att kunna leva sig in i och sporras av uttryck från den Post-par nivån.
1984. Leva i nuet, ta intryck. Det är också beskrivningen av många av mina patienter. Obektivitetsidealet, att vara opartisk, kan också det uppfattas på åtm två sätt. Att vara insyltad delvis inåtvänd, är också en aspekt av psykisk hälsa. (Allt detta är en aspekt av det absolutas återkomst. Försöker man förverkliga det innan blir det prematurt, alt pose. Och ursprungligen är det rått, tonårsaktigt, psykiskt liv.)
1985. Perfektionist? Handlingar lönas med samma mynt.
1986. Hör också till adolescens.. Att idealisera och nedvärdera. Upplysta människor – som man kan “hålla på” eller vara den som förstår deras storhet – MM har utomjordiska varelser som sitter barnvakt åt oss.
1987. Homeostatisk nivå. Överlevnad är högsta prioritet. Fri från obehag, till varje pris. (Autistisk-kont pos?) En basal förmåga till självtröst. Men hur “autistisk”? Hur relatera detta till Sterns m fl rön om det kompetenta och relaterande barnet? (På kontradiktiv har man en robust, osofistikerad typ av agens och responsivitet – ofta sviktande. Men också nödvändig som resurs. Ligger nära den schizo-par positionen.) I båda fallen utnyttjas primära försvar.
1988. Att världen beskrivs som hotfull, nyckfull å ena sidan, och som fullkomlig, allvis o s v, å den andra. Hänger liksom inte samman. = Icke-koh. Uppl av tillvaron svänger med stämningsläge = Kontr. Detta är ngt annat än att förnimma alltings dubbelhet, halvdanhet = integrerat. Men kanske inte alltid så lätt att skilja? (Hur yttrar sig icke-koh med MK-intr som i sig är rel koh? T ex att olika aspekter betonas hos gud – som god eller “perfektionist”?)
1989. Viktigt komma ihåg att personlighetsorganisation är inget essensiellt. Det är inget som är i grunden si eller så (även om det förmodligen i vår personlighet är något av det som kommer närmast). Men för att komma vidare om man fastnat fordras vissa gynnsamma omständigheter: att inse sin belägenhet och söka hjälp, att ha kunskaper och ev ekonomiska resurser att kunna söka och finna, och att man kan få hjälp. För bpo-problematik krävs ofta ett långvarigt arbete. För psykotisk problematik krävs i allra högsta grad en så tidig insats som möjligt.
1990. Homeostatisk nivå. Överlevnaden prioriterad över allt annat. Kontradiktiv: Man registrerar olikheter, nyanser, men klarar inte att smälta dem samman, omfatta dem, rymma dem. Pre-paradoxal: Redan här är det komplexa en näringskälla? Genuina möten. Uthärda och vara nyfiken på ensamheten, prövningar, känna var gränser går. Skillnad mellan Pre-par och Par nivå (Par och Post-par enklare se)? Man har fläckvis och i princip tillgång till Par kapacitet, men kan ofta vara begränsad av sina nojor. Dessa inskränker livet på ett horisontellt sätt. Dvs att man tappar sig då och då, men inte alltid förstår varför. I vissa miljöer, ställd inför vissa utmaningar. På Kontr nivå är denna inskränkn vertikal och genomgripande och individen har ingen egentlig erfarenhet av sig själv fri från detta. När personen ska beskriva sig själv i situationär när hon eller han mått bättre, t ex med avseende på intimitet och framtidsplaner, så ger beskrivningen ett ungt eller torftigt intryck. På Kontr nivå är man “in the box”. (På Pre-par nivå hoppar man i och ur den, s a s. På Par nivå är man i stort sett fri från “the box” – och själva förnimmelsen kan vara passiviserande, som efter en hård fysisk prestation. Känslan av meta-position kan vara berusande. Post-par innebär ett ytterligare meta-perspektiv.)
1991. Det paradoxala är en näringskälla. Jämför barnprogram, serier, som är oerhört torftiga med vuxna ögon! Jag körde Pokemon… Kikade i Tvillingdeckarna i vuxen ålder. Barn har som ett slags “sköld”, homeostatisk beredskap, system.
1992. Härberg, Konsolid. T ex den som föds in i och tillhör, eller konverterar till en mer kollektivistisk andlighet som judendom. Traditioner, högtider, gruppens omsorg, kan staga upp en annars skakig individ, som ställd inför det moderna samhällets slitningar skulle fungera sämre. (Sådana sammanhang återskapar på sätt och vis ett mer trad – mindre tolerant också – samhälle.)
1993. Det moderna samhället befinner sig på Pre-par nivå. Det mer traditionella samhället Kontr? (Fowler!)
1994. Moral & samhälle. Det trad samhället, mindre tolerant. Öga för öga. (det för-trad samh låg på homeostatisk nivå? Psykotiskt. Besiiningslöst?) Vårt samh = Pre-par, vackra ideal & i goda stunder föresatser, men vacklar. Paulus-sit. Kristendomen repr Par nivå. Vi vill dit, vår lagstiftning siktar ditåt, men…
1995. Att jag själv har starka positiva band till denna subkultur ger mig inte rätt att vara orättvis, men jag hoppas att nyandigt intresserade ska ta detta till sig
1996. I de etiska riktlinjerna för psykologer (ref) sägs att man ska visa respekt för klienters kulturella, politiska, sexuella och religiösa läggning, etc. Mot bakgrund av hur lite som faktiskt ingår av undervisning om dessa livsdomäners psykologiska aspekter drar jag slutsatsen att detta ofta tolkas som att psykologer gärna helt kan bortse från sådant. Därför kan denna studie ett ses som ett bidrag för att kasta ljus över åtminstone ett av dessa domäner: människors andliga orientering eller intresse.
1997. Adult spir inventory… När blir man vuxen? Det finns sådant som talar för att individen först en bit upp i tjugoåren uppnått detta stadium (ref). Och eftersom man enligt lagen är myndig o s v redan flera år innan det – och det därför är rimligt att sätta den nedre gränsen vid arton – så kommer trots allt utvecklingspsykologiska aspekter med i beskrivningen av ASI. Vissa “vuxna” individer kan alltså ha en dragning åt B-nivå och/eller Kontr som är helt naturlig. Dock går inte ASI under detta. ASI är inte en beskr av religiös utveckling över ett helt lisperspektiv, som Fowlers Stages of Faith.
1998. ÅLDER. Den som klart uttalar en tro på gud är också studiens äldsta deltagare. Ett sammanträffande? Eller är det ngt som kommer ifatt eller får även new agearen att sänka garden?
1999. Likheter mellan adol-fung och -tänkande och new age. Detta går att se på olika sätt. Jag vill presentera de olika möjligheterna. Inte bara att förkl är att new age är omogna människors form av religion (Lewis om panteism).
2000. Sådana här fickor eller möjliga påfyllningsställen finns väl i många olika sammanhang. Politiska subkulturer, med en ofta förenklad världsbild och definitiv agenda. Arenor för identitetsbygge och aggressionsavlastning, där man kan storma mot överhet, polarisera o s v. Där flertalet är unga, men där också vissa brukar bli kvar även som äldre. New age kan på vissa sätt räknas till dessa arenor.
2001. En kopenikansk vändning. Det som varit på utsidan, i mer eller mindre likartad form, hamnar nu på insidan, upplevs som självupplevt och verifierat (helt oavsett sanningshalt). Kan anta att vissa psykiska operationer inte längre är nödv? Härav också en ny självklarhet, bestämdhet. Det absolutas återkomst. Säkerhet om dessa ting på tidigare stadier – även om så önskad! – är ett slags köpslående och kompromissande med den egna självkänslan m m. En sådan “absoluthet”b i dessa frågor, hos vuxna, är både infantil och prematur, i detta perspektivet.
2002. NAIVITE. Som små barn tar vara på möjlighet till lek och gestaltning. I ögonblicket.
2003. Att man upplever detta i sådan gestalt som stämmer med ens världsbild, rel orientering etc. Om detta gäller endast dräkten, mer än innehållet. Sen finns det också de som inte haft en andlig orient ö h t.
2004. FÖRSV. Compartimentalization. McWilliams. Dela upp.
2005. Denna kapacitet – eller tänjning mot att utnyttja detta persp – förstärks naturligt med föräldraskap. Att lämna sin egocentrism. Det kan säkert vara ett uppvaknande. Till Pre-par kapacitet ofta? En Kop vändning i det lilla.
2006. HÅLFOTINLÄGG. Det finns inte bättre eller sämre. Graden av bra och nytta är i elation till bärarens fot. Det är kombinationen det handlar om. Målet är osynlighet, att det inte märks ö h t. Och att ind kan ägna sig åt annat utan att besväras el begränsas. Komplementär funktion/hypotes/syn
2007. DISSOL SPEACH. Inleda sammanfattning på slutet. Hair inleda uppsatsen. Kjell Höglund?
2008. MOT. Att religiositet och intelligensnivå är negativt korrel. Den danske forskaren fick sparken. Richard Dawkins (The God Delusion) har argumenterat om att rel är farlig, vänjer folk att tro blint, o s v.
2009. Religion. James, s31 etc! “The feeling, acts…that man…”
2010. Var stöter på? Walldorf, Saltå Kvarn. Utb i Sverige med na-inriktning: psykosyntes och transpersonell. Existentiell tp som finns av olika slag. En sartreansk machoex och en försiktigare kierkegaardsk? 5p på vissa av ps-utb.
2011. Känslo- snarare än sakskäl mot na-s lösning på teodice etc.
2012. NA talar om själen, det inre, kropp och själ o s v, men mest en besvärjelse eller tecken på att man där har ett arbetsfält. För i handling blir ofta det motsatta markerat. Att det flyter ihop. Att det inre inte är en realistisk erfarenhet. Personligheten, vem man är kan såväl avläsas via kroppen (grafologi, irisdiagnostik) som manipuleras via denna (zonterapi, akupunktur).
2013. MOT. Panteism är där människan hamnar om hon lämnas åt sig själv (Lewis). The spir equivalent to AIDS (Raschke).
2014. En andlighet på lägre nivå behöver inte alls vara sämre. Det kan vara ett engagemang som fungerar som “en ventil”, i likhet med sex etc, eller online krigsspel, i ett liv som på andra områden är fullt av vuxet ansvar och mogna åtaganden. Så att sammantaget det ger en balans och dynamik i livet.
2015. Andlighet av T-typ behöver inte nödvändigtvis motsvara det som NA-anhängare kallar “upplysning”. Det kan vara så att “upplysta” personer befinner sig åtminstone på denna nivå, men att det också finns nivåer på ännu högre nivå som vore möjliga att beskriva, men som ligger utanför denna uppgift. (Ev kan det vara så att paradox-variabeln inte har “högre” nivåer?) Alla som kallas upplysta behöver inte ha uppnått denna nivå. Allt beror på kriterier för upplysning.
2016. “Härrbärg/Konsol.” Ungdomar som är förvuxna, övar på vuxenhet, svarar rätt och nyanserat om sex och trafikvett, men sedan inte lever upp till detta när det blir skarpt läge.
2017. Mitt ett pionjärarb? Tr-pers psykologi sysslat med liknande teoretiserande. Men ofta vilar granskare mycket på ena foten, (ny)andl ELLER pdt teori.
2018. 3-delat syfte: Att få en bild av hur NA-anhängare generellt tänker kring livssfrågor. Göra ett utkast till en modell för att bedöma olika slags andlighet. Att pröva att utifrån data på individnivå testa modellen.
2019. II-axeln. Homeostatisk… Men ALLA nivåer handlar om försvar som aktiveras för att bevara självkänsla, inre balans m m. Även “Modererande/Regulerande”.
2020. Att t ex vilja tolka in “utlevd förälskelseförmåga” osv, när man har en NA-världsbild, fastän det kan handla om en vitalitet som naturligt sjunker med åren – hos de flesta – att psyket är ockuperat eller fyllt av annat. Att inte raskt sätta in det i sitt system. Bättre att sörja det, oroa sig, sakna? Åtm inte berömma sig av det!
2021. Tankar parallellt med transkriberingsarbetet, etc
2022. FF. Varför ö h t göra en sådan här modell, att försöka fastställa grad av mognad o s v. Vad kan komma ur detta som är gott? Dels ren kunskapslust så klart. Att utforska eller skapa hypoteser om hur man ännu mera kan definiera eller differentiera ett område eller fenomen. Det finns föreställningar om att andlighet är något sjukt eller helt regressivt. Det finns uppfattningar, bland vissa andligt intresserad, att all andlighet är likvärdig (”stigar upp för samma berg”). Det finns uppfattningen att viss andlighet är helt av godo, eller åtminstone normal eller ”ofarlig”, medan annan är mera problematisk. Denna sistnämnda uppfattning är kanske rent av den vanligaste. Den kristna världsbilden är norm, hos oss, inte ens för sådana påståenden som bryter mot vetenskapens syn reagera vi kanske. Så långt det rena kunskapandet: Går det att beforska, går det att hitta något nytt, är det lovvärt. Ytterligare motiv: Underdiagnosticerat lidande (Granqvist, Ps-tidningen). En infallsvinkel på fenomenet med destruktiva, manipulativa sekter, och kanske främst de personer som hoppar av. (Ett rehabiliteringshem har startats i Sverige 2010). I arbetet med dessa individer vore det fruktbart att ha en modell bena upp problematiken, eller den eventuella problematiken. Vad i andligheten som är av ondo och godo, och lite vad för vem som kan vara skadligt.
2023. ETIK. Gränser sätts för kunskapandet av fantasin, av resurser, av vad som är praktiskt möjligt (idag), men så klart också av etiska hänsyn som måste tas. En hel del forskning som vore både praktiskt och resursmässigt möjlig, och för all del intressant, går inte att genomföra på grund av de inblandade helt enkelt skulle fara för illa. Dock ligger en hel del sådan forskning, som vore omöjlig eller åtminstone mycket tveksam, till grund för psykologin som vi känner den idag. T ex gäller det anknytningsbeteenden etc hos små primater (Herslow, ref). Andra ligger på gränsen, som Milgrams stötexeperiment, och har nyligen upprepats (2009? så också resultaten av denna originalforskning, som har haft effekter på hur vi tänker kring lydnad och auktoritet). Hur förhåller det sig med etiken i föreliggande forskning? En helt induktiv, naiv ansats, var omöjlig med tanke på mitt eget intresse och min förförståelse. Under frågeställning och syfte fanns en trots allt en hypotes om att viss andlighet är problematisk. Var det etiskt tveksamt att genomföra en intervjustudie när jag anade att resultaten delvis skulle diskuteras utifrån en sådan uppfattning? Kanske. Vaksamhet är viktig, så att man är trogen data. Under arbetet med uppsatsen har min egen uppfattning blivit mera nyanserad och – faktiskt – positiv, eller balanserad, så förhoppningsvis hamnar resultatet av den orsaken i ett mera förlåtande ljus.
2024. Delvis en antropologisk ansats. Hur är det att leva med dessa föreställningar, att vara en ”new age”-are. Dessa tankegångar och typiska aktiviteter, praktiker (ref) är en del av vårt samhälle idag. Meditation, t ex, healing, andekontakter på teve och via medium. För somliga, kan man tänka, fyller detta en funktion som lite verklighetsflykt (verklighet i betydelse vardag), som en plats för ”vitaliserande regression”. Men för andra utgör detta ett stort överskuggande intresse. Kanske kan man jämföra helhjärtade fotbollssupportrar med vanliga supportrar, som håller på ett lag, och tar med sin son eller dotter på matcherna.
2025. ÅLDRAR. Man kan tala om åtminstone tre olika åldrar. Kronologisk ålder, som åtminstone under första delen av en individs liv kan ge ganska bra information om vad som är att förvänta. Personlighetens ålder, Personlighetsålder, som inom psykodynamisk teori brukar delas in i tre, eller fyra, faser: Psykotisk/Desintegrerad, Omogen, Neurotisk, och Mogen, vilka i grunden är kopplat till utvecklingsfaser. Sedan finns det en tredje ålder som man skulle kunna kalla situations-, kropps- och/eller affekt (?)-betingad (rörigt med begreppen, fixas!). Denna modell, AIS, fokuserar på det två senare och låter dem få varsin dimension. Eftersom den handlar om vuxnas andlighet så är värdet på den första låst eller ”oberoende” om man så vill. (Fowlers Stages-of-faith-modell har med den första åldern, och i någon form den andra.)
2026. SIT- OCH PERSONBETINGAD ÅLDER. Betingat av yttre eller inre orsaker (med den fysiska kroppen som ibland ett slags mellanled… jag utelämnar hela diskussion kring psyke-soma, etc). Ett exempel på det första kunde vara sorg eller chock, t ex att råka ut för – eller bevittna – en trafikolycka. Ett exempel på det andra kunde vara alkoholberusning. Ett exempel på det tredje kunde vara, ja vadå? Religionen… Det kan vara yttre som grupptryck, berusning. Det kan vara kroppsligt, som uttröttning eller undernäring. Det kan vara ”inre”… såväl postivt som negativt.
2027. INLEDN. METOD. Att ha med ett citat av Tolle, t ex. Är detta vetenskap, kan ett sådant uttalande vara platsa i ett vetenskapligt verk? Vissa personer har haft ett så säreget liv, präglat av introspektion och genomgripande erfarenheter att deras vittnesmål härom bör kunna gälla som singel case studie. Eller åtminstone som budskap från en självanalys. Vetenskaplighet… Det måste få ha en bredare definition, i synnerhet på psykologins område (men länge tycks psykologin ha behandlat sig själv de sina ovanligt strängt, ref!). Det måste få finnas med skisser, kvalificerade gissningar, uppslag och utkast. För andra att nappa på, eller för att sätta igång associationsbanorna så att ett gemensamt fortsatt grunnande kan ske. Vad avgör när gissningar är kvalificerade? Utbildning, förtrogenhet med ett område, vetenskaplig medvetenhet. Jag är vuxen idag, har sysslat med detta område sedan tonåren. Jag i slutet av en mångårig utbildning till psykolog, jag har ägnat åtskilliga timmar i egen analys åt att från olika vinklar försöka kasta ljus på mitt liv, inte bara det som har med mitt andliga engagemang att göra, men detta också.
2028. Explorativ ansats, därför läst brett, reflekterat och försökt vara så kreativ jag kunnat.
2029. PS: ”Zon of aproximat development” (Vygotskij?)… Dvs att det man önskar, försöker öva sig på, ska ligga inom räckhåll… nästa steg. Assimiliation/Ackommodation.. En tanke är om man kunde beskriva denna typ av andlighet som att individen ass/ack för mycket, för tidigt, analogt med barnet som får sig förelagt uppgifter som egentligen ligger för långt framom honom eller henne.
2030. Att en andlighet som är ljus och koherent, och har stor förklaringskraft etc – färre luckor – rent av kan slita mera på psyket. FL beskriver sin andlighet, gnostisismen, har luckor, men det gör ett befriande intryck. Ref till Freud, ”Vi vantrivs i kulturen”, och Asplund om ”social responsivitet”.
2031. NEWAGE. Att skilja new age från gängse kristendom är kanske inte lika svårt som att skilja den från buddhism och hinduism med vilka den förefaller dela flera drag: återfödelse- och karmatanken, och att individen utvecklas mot större fullkomning. Hur gör man? Individualistisk vs kollektivistisk kultur?
2032. Den bästa liknelse jag kan komma på för att beskriva detta dilemma, hur det skulle kunna förstås, är att det är som när ett barn exponeras för vuxenlivets sexualitet som det ännu inte är moget för. Att det kan sätta spår, att det är mycket svårt att skaka av sig. Inte kan göras ogjort. Man måste försöka leva vidare och integrera eller parera för denna kunskap. På samma vis finns en andlig ”oskuld” – eller mödomshinna, om man ska använda detta begrepp (som visst har ersatts av slidkrans?)…
2033. Jag hade en bild av ett slags avgränsad andlighet. Representanter för eller varianter av denna kategoriseras lite olika (privatresligiostet, new age, esoterism, nyandlighet, men även viss religion). Det är en andlighet där tankar om reinkarnation och karma är centrala, och där individen utvecklas stegvis mot allt större fullkomning. Det har visat sig att mina respondenter – som alla i princip omfattar dessa tre kriterier –  dock betonar dessa delar lite olika. Med denna modell kan man först och främst visa vilka delar som konstituerar denna typ av esoterik-newage-andlighet – och hur en sådan ”fukarisk” andlighet förhåller sig till andra typer av läror och andligheter. Men figuren gör det också möjligt att visualisera hur de olika delarna betonas olika av t ex mina respondenter…. En del lutar mera åt fullkomnandet (”Undret”, nåden). En del betonar karma-aspekten. Påpekar hur man på mental väg och via handlingar t ex kan skapa sitt ”överflöd”. (Magi & Gärningstro). En del betonar reinkarnationsaspekten, den obevekligt lunkande utvecklingen framåt och uppåt. (Determinism. Evolution. Automatik.)

2034. FUKAR= på det hela taget likvärdig uppmärksamhet ges åt alla tre delar – Fullkomnande (Individens förverkligande av de högsta tänkbara egenskaper. ”Helgonlikhet.”) som ett slutmål vilket avhänger av karma- (Individens gestaltning av sitt öde via sina handlingar och de lagbundna konsekvenser som följer av dessa) och reinkarnationssystemet (Individens fortlevnad via återfödelse i nya kroppar).
2035. FU = Genomskåda illusionen. Fullkomnande är möjlighet ”här och nu”. Vakna! Eventuellt ett resonemang att mänskligheten vid denna tidpunkt vandrat och lidit tillräckligt, och det brådskar.
2036. KA = Magi. ”Skapa ditt överflöd.” Feng Shui. En hel del av självhjälpslitteraturen.
2037. R = Det tuffar på. Darwinism, en utveckling utan egentligt mål, ingen ”fullkomlighet”. Determinism, astrologi i sin strängaste form. Kasttänkandet inom (äldre) hinduism, att man föds till ett kast, har att vandra genom skapelsen i oräkneliga inkarnationer.
2038. FU+KA = Ett tydligt fullkomnandeideal, och gärningarnas betydelse betonas. Det är möjligt att via genom att man”gör allting rätt” – uppnå nirvana, nå himlen, lösas från återfödelsens kretslopp relativt omgående. Vissa slags munkväsenden, HareKrsna tror jag till stor del. Terapeutiska läror.
2039. FU+R = Viss esoterisk andlighet, som har ett tydligt fullkomlighetsideal, vilket nås via reinkarnation (”om 3000 år”) och där karmaaspekten underbetonas. Automatiserad syn på utvecklingen. Man kan inte undgå att utvecklas, så att hänvisa till karmaaspekten är i själva verket mer eller mindre överflödig, redundant information. Utvecklingen fungerar visserligen med hjälp av karmalagen, men då målet är givet så är det inget man egentligen behöver ägna så mycket uppmärksamhet.
2040. KA+R = Ett tankesystem som omfattar magi och evigt liv via reinkarnation, men inte har något individualistiskt, helgonlikt, fullkomnadeideal? En apparat som är möjlig att manipulera. Satanism? Andlig darwinism?
2041. TITEL: ”Utopia, ohoj?”, ”Utopia, ohoj!”, ”På väg mot Utopia”, ”Utopia i sikte?” (Thomas Moore, 1516; enligt Watslawick, 1974)
2042. Watslawick: Utopisyndromet.
2043. Området för det motsägelsefulla – ambivalenta – ambiguity – inrymmer från riktigt svåra påfrestningar på det mänskliga psyket, s k ”dubbel-bindning”, till uttryck för emotionell och kognitiv mognad, där det motsägelsefulla rent av blir näring.
2044. ”Stages of Faith.” Åtskilligt gemensamt, dels för att jag inspirerant av hans arbete, dels för att de två modellerna (liksom de flesta andra modeller, även de som inte specifikt behandlar andlig orientering) utgår från iakttagelser av mänskligt liv, och av vad det innebär att vara människa. Men varför inte nöja sig med Fowlers framställning? Några skäl ska anges: Önskemål om modelle som närmare anknyter till psykodynamisk teori och axeln för personlighetsorganisation, med färre steg (Fowler har sju, ASI har fem). Även om Fowler menar att hans modell är oberoende av trosriktning etc, så vilar den på en viss slags andlighet. De individualistiska och universiella – man ser något gott i alla religioner och de likställs – och fokus på broderlig kärlek över reloigionsgränser, o s v, upplevs förmodligen som nytt och fräscht och som ett slags crescendo ur en mer traditionell kristen (eller över huvud taget traditionellt församlingsreligiös) synvinkel, men sett från en nyandlig/new age-perspektiv är det trivialt. Fowlers beskrivningar blir delvis mindre träffsäkra på detta området. Och man kan fråga sig varför det är så? Är det helt enkelt olika, eller finns det en bakomliggande variabel? Själv lutar jag åt det senare. För mig är det centrala i Fowlers beskrivning hans fokus på förhållandet till motsägelsefullheten. Denna lyfts fram i ASI. Detta får störst konsekvenser för det högsta stadiumet i modellen, det femte (det sjunde hos Fowler). Det universella och individualistiska – åtminstone fenomenologiskt, vad folk säger och gör (det kan ju finnas en djupare nivå där utvecklingen går att beskriva så som Fowler gör) – dyker upp överallt.
2045. Om kärnan av religion skulle vara kultiska handlingar och riter, symboliska och gemensamma stämningsfulla handlingar (INDRA på TT) – traditioner – och i denna mening bokstavstro, att få tryggheten vid att veta hur något är, skulle rörelsen uppför II-axeln också innebära en rörelse från religion mot icke-religion? Mot filosofi. Sedan finns det kultiska eller traditionella, det fasta, av åtminstone två styrkegrader: en vital och en dominant. Och det är på något vis så att ytterligheterna möts. När det regressiva proklameras med rationell fasthet, som norm och program. Tecken på ett sunt eller moget förhållande till dessa två poler är att de kan växla, vilket möjligen mestadels sker mellan de vitala varianterna?
2046. Med denna kapacitet för att uthärda och till och med dra näring ur paradoxer, följer eventuellt också en ovilja till grova generaliseringar eller fördomar. Sådant som på lägre nivåer ger stabilitet och tillhörighet, upplevs på denna nivå att slå tillbaka på individen själv, utarma dennes livsupplevelse, och kanske därför undvikes också på själviska grunder, om man säger så. Liksom en större bekantskap med vilket område som helst, vare sig det är musik, konst eller något annat, ofta leder till ett behov av större komplexitet för att tillfredsställa och underhålla ett uppövat sinne, så gäller förmodligen något liknande för det område som berör moral och mellanmänskliga relationer. (Kopplas till Fowlers 7:e stadium.)
2047. Fowler beskriver en utveckling längs några olika variabler. Ett studium av new age reser frågan om vilken eller vilka av dessa variabler som verkligen är giltiga för hela det andliga fältet, och vilken eller vilka som stämmer så länge data omfattar traditionell församlingsreligiositet, men inte om t ex new age-andlighet ska inkluderas? En tanke är att den variabel som handlar om ökad differentiering och tolerans för tillvarons paradoxalitet är central, medan den som handlar om ”universialism” – åtminstone på en fenomenologisk nivå, vad som sägs och görs – inte är det.
2048. Mitt perspektiv är mer kliniskt psykodynamiskt.
2049. II-axeln. Bakom vilken nivå individen uttrycker sig på gömmer sig en mängd faktorer, grovt indelade i individ- och omgivningsfaktorer. Om vi inskränker oss till att tala om den specifika läran eller tankesystemet, så är det några saker som vi kan behöva överväga. Vissa andliga läror kan ha en sådan inverkan att – ihop med individens egna resurser eller kvaliteter – det resultatet blir att individen uttrycker sig med en andlighet på en högre nivå, än med en annan lära, och att eventuell sanningshalt är ovidkommande. Vissa läror kräver mera av individen – insatserna är högre, det är fler faktorer att hantera. En esoterisk new-age-lära kommer att utöva ett större psykiskt tryck på individen än ett gängse kristet sätt att se på livet, och det är fler saker att bemästra. I denna studie lyfts mina respondenters lösning på teodiceproblemet fram till exempel, och kontrasteras av ett gängse kristet synsätt (där det fortsatt är just ett problem, men där dogmen om ”guds outrannsakliga vägar” kanske kan ge ro). Att hålla sig i själv på rätt köl i det förra fallet är långt svårare – men inte omöjligt, att döma av vissa mystikers vittnesmål – än i det senare fallet. På en nivå där individen inte har en självupplevd sanning att luta sig emot kommer new-age-anhängaren normalt att behöva aktivera vissa intrapsykiska knep, för att kunna förhålla sig till frågan om lidandet i världen, till skillnad mot den kristne som kan göra detta utan att behöva kompromissa med sin medmänsklighet. Och sanningsfrågan lämnas helt utanför här. Men en modell med större förklaringskraft, i detta fallet new age, bör inte utan vidare bli diskvalificerad.
2050. Stödfunktioner. Nedre vä kvadrant. Även i uppväxt! Mental mognad univ, men kulturer avviker i vilka och mängd stödfunktioner. Långbyxor på=vuxen, och omg börjar betrakta dig så, ge förtroenden o s v.
2051. Ne vä kvadrant också NEG! Prematuritet. Traggla fin litteratur, men vill eg läsa kioskwesterns. Dressyr.
2052. Även i gruppen “Primitiv” finns positiva drag, hedonism, vital regr. Och i “Härbärg” finns olika sub-grupper också. Inrepeterad/uppstagad andlighet. suggererad fromhet. Men där den blir skarp och intolerant, då hör den till “Reduc” t ex?
2053. En lustig egenhet är att det paradoxala har viss släktskap med “self reference”!
2054. “Rationalisera” för andl på Kontr nivå? Men Rat är ju ett fösvar på högre nivå? (Så hör i så fall mer till Pre-pa nivå…)
2055. Andlighet av I-typ och I-axeln.. möjligt förvirrande.
2056. Typerna – något ska de heta. Beteckningarna är inte perfekta (vad skilln mellan General och Kontr t ex?) men förhoppningsvis fångar de något av det karaktäristiska, och förmår hyggligt differentiera typerna sinsemellan. Prio har varit få initialer som är olika bl a.
2057. Bästisar. Orientering efter likhet. Dyadiskt relaterande vid p-störning.
2058. Detta är ingen modell, och kanske i ännu lägre grad en teori. Den är ett inventorium.
2059. Svårt berätta om deltagare. En liten population, och vissa kar inskränker den ytterligare.
2060. Meningslöhet? Vår grundl ensamhet? Livets korthet? Våra begr resurser? NEJ, enl NA.
2061. Där kunde se sig som ind är man uppslukad, inbäddad, och där man kunde se sig som del av en grupp är man individualist. Där man kunde se sig som enkel är man komplex – kön – och där man kunde sig som mångsidig, d v s såväl konstruktiv som destruktiv, där fokuserar man mest på och försöker renodla ljuset.
2062. En gudsupplevelse går hand i hand med att utveckla ett starkt och tydligt själv, och samtidigt acceptera att det finns dolda skikt. En fascination och respekt för sig själv, som är sund, att i princip kunna “tala” med sig själv, ligger nära att också föreställa sig en “gud”?
2063. Rizzuto om att människor ofta har en ganska tydlig bild av hur den gud är som dom INTE tror på. Jmfr. “Om du inte har något att göra, gör det inte här” (amerikansk skylt, min alman 2010, v24)
2064. Liknar vad man brukar säga om ett stort konstverk, att det kan förstås på många olika vis, väcker tankar och känslor hos betraktaren, har ngt att ge alla och kan förstås eller relateras till på många olika nivåer, från det enklaste (vi skrattar när Chaplin trillar på ändan), till det komplexa (Chaplin är hunsad, men försöker upprätthålla sin värdighet etc). Gud är en “organiserande princip”, en kognitiv universalinställning, en hållning som inte utesluter något annat. Någonstans – Var? – läste jag härom dan att ett konstverk måste återknyta till sorgen, livets begränsning etc, inte bara vara “fantastiskt”.
2065. Svårt med ömsesidiga rel. Över- och underordning. När kommer förmågan och längtan efter få “släppa in” ngn?
2066. Skillnad oftare i hur ngt sägs, än vad som sägs. Föreställningarna om tillvaron på ytan rätt lika.
2067. Vilket kriterium som passar bäst att differentiera de olika nivåerna – mellan pos och neg effekt eller resultat av NA-engagemang – och hur op. får väl vidare forskning eller teoretiserande försöka utröna. Primär/sekundär, kontradiktiv/paradoxal, dyadiskt/triadiskt strukturerad, pre-oidip/oidipalt. Denna studie framhåller kontr/paradoxal, att denna “op” (?) kan vara fruktbar. Dels har den viss förankring i det religigiösa (teologi) men också relativt värdeneutrala och “rättframma”, man anar vd vara uppmärksam på eller hur de resp skulle kunna yttra sig.
2068. Det bör inte heller sakna dynamik eller vara alltför “vuxet”. Som i grafologin: frånvaron av motsatsen bör övervägande ge neg tolkning. Här måste man också ha i bakhuvudet möjliga saker som påverkar: individualitet-typ, temperament, dagsform, ålder (ung vuxen eller äldre t ex), intervjusituation, kemi med intervjuare (makt, genuseffekter), personligt som triggas av situationen, kulturell tillhörighet, utbildningsnivå (vana vid att framställa sig vetenskapligt och bli granskad t ex), hur pass nytt intresset är (förälskelse-förhoppnings-nivå), m m. Med alla dessa invändningar och brasklappar, kan man ändå våga tro på att det finns något att upptäcka? Jag gör det.
2069. Ett slags blandning, mln etablissemang och insp och ideal. Fruktan och beundran. Flera framh också det mänskl hos honom. Blev arg, hade familj. Jesus ett lackmuspapper?
2070. Många komm mellanöstern, ofriheten. Liknar i det vanlig uppfattn i vår kultur.
2071. Att vissa har mer el mindre av dessa resonemang, det vore kvantitativa påståenden. Probl med konstanthålla o s v. Nöjer mig med att antyda eller skissa. Det är en teori.
2072. Många anger svår uppväxt o batndom. Om detta är mera än vad folk i allm skulle ange, eller om detta en konsekv av psykologiskt fokus o intresse, samt intervjusit med psykolog, eller en uppl som förstärks el polariseras p g a “ljuset” i ens livssyn, eller om just sådana ind nappat på förfrågan, eller om faktiskt haft det särskilt svårt går inte att säga,
2073. Många ref till universums storhet. Jesus och universum. Metaforer, liknelser, riktmärken.
2074. Ref i boken fr M-L. Behovet av mening. Men det kan bli för mkt “mening” också, som med scientism och NA. Hur skilja dem åt? Gestaltning… Tror hon KH konstnären i data har något att säga om detta. Om andlig konst m m. Att man ser det så konkret etc.
2075. Hur förh sig till Fowler? Den knyter an till psykodynamisk utvecklingsteori snarare än Piagets kognitiva modell och rön. Den fokuserar på vuxna individers andlighet. Den är inte empiriskt förankrad, direkt. Den är ett inventorium (vilket i detta sammanhanget står för att det är en modell med mindre anspråk än en – delvis – en utvecklingsteori genererad ur egen forskning). Den uppstått ur behovet av att ringa in och kunna differentiera också mellan modernare, där inräknat också oorganiserad, andlighet. Men eftersom det är samma verklighet den betraktar och försöker systematisera så finns så klart stora överlappningar. Hur en vuxen är jämfört med ett barn t ex. Men ASI betonar just paradoxaliteten, lyfter fram den som en kärnförmåga. Essentiell. Utan den ingen vuxenhet.
2076. Ett fenomen som befinner sig vid gränsen, mln vetenskap och anspråk som görs från andligt håll.
2077. FÖRKL. Psykodynamiker uppfattar ofta att svaren står att finna i barndomen, en uppfattning som ofta görs till åtlöje. Men själv sympatiserar jag med detta. Mina respondenter förlägger orsaker ytterligare längre bort.
2078. För att ex detta kan man tänka på en lära som den kristna. Fowler t ex menar att nivå avspeglar sig i vilka av de kristna falangerna man anammar eller attraheras av? Men NA ligger i sig själv nära sådana föreställningar som påträffas på den lägre delen av en tänkt skala? Hur förklara detta? En del av förkl kan komma från Granqvist som kopplar ett sådant intresse till svårighetr i barndom. På gruppnivå kan detta förklara. Men frågan är hur ett moget NA-intr känns igen. Å ena sidan är det en lära som utövar ett högre tryck, så att man i allmänh dras mot de lägre nivåerna. Där uttryck av större mogenhet tycks krocka med själva kärnan i läran! NA i sig själv – i “grundutförande” s a s – ligger nära t ex “somatisering”, tankepåsättning, hänsyftn.ideer, omnipotenta fantasier o s v.
2079. Högre nivåer: Humor, både-och, mystik (i sitt förh till det konkr, det somat o s v!)… Lägre nivåer: Konkret uppfattn, somatisering. Lägst: Symbiotiskt, psykotiskt, bizzarrt konspirationstänk? Att omfatta NA på nivå 4 är svårare än att göra det utifrån kristen referensram! Det löser sig på nivå 5, om via egen myst erf? Backen är brantare kan man säga. Det finns så mycket i NA som med sin åtminstone yttre likhet med mer primitivt upplevande gör det kämpigare att upprätthålla eller odla en sådan mognad som hör till nivå 3, 4 och 5.

2080. Personer på paradoxal nivå – grupp – lättare attrah av typer av kristendom… Mysteriet. Vänder sig mot resonemang om karma, teodice, möjl inte för att det KAN vara som NA-anh hävdar, men för hur o varför man med bevarad rrespekt, gudskontakt etc ska kunna laborera o förfäkta sådana svar.
2081. ÖDE. Tolkar åldrande-symptom som tecken på andl utv! Sexdrift, minne, större lugn, visdom etc.
2082. Det paradoxala har nu blivit en näringskälla – förut ohanterligt!
2083. sa utv.teori, inte fixpunkter, psykosex. Men oidipus. Rel till Piaget, Kohlberg. Klar 25? Parallell till MK. Komp finns innan, slags mognad, och fortsätter efter de gränser Freud satt upp.
2084. Avgränsn: Mitt intr psykologiskt. Om Martinus har rätt, om meningen komma med denna lära, mening sätta press-ge näring till oss i spec fas, det liogger utanför mitt intr. Min kritik går aldrig så långt som till Martinus (mer än möjl skrivit fel, förhastat sig o s v). Ej heller Granq-Pstörn-aspekt (ne hö kvadrant). Hur påverkar det – på gott och ont – att ha en NA-världsbild.
2085. VÄRLDSBILD. Holism, panteism, monism.
2086. Liknelse stark, men inte hittat ngn bättre. Ett barn som för tidigt exp för vuxen sex. Även tanke hos M. Förförelse.
2087. Detta persp ÄR sant – också. Åtskillnad mellan generationer t ex. Men djupast en illusion, som MK lär? Hur förstå dessa perspektiv i förhållande till varadra. När tar man på allvar klivet över fr det enas till det andra? Om de är giltiga parallellt under viss tid – som andliga sökare och studenter – hur göra? Problem, möjligheter? Oundvikliga problem, undvikliga? Är detta speciella lidande (som inom psykoterapin till stor del går att sortera in under “inellektualisering”?) något vi måste få uppleva?
2088. Spiritual bypassing. Spiritual emergency. Pre/trans fallacy.
2089. Sådana här besvär har väl folk i allmänhet… Det är därför man söker tp, fam-tp o s v, hamnar i psykiatrin. Men anledn tro probl/påfrestn/farorna större för NA-anh? Annars inte mkt att orda om. Men, jo, det finns det. Och den här introd ska komma in på detta!
2090. Ämnet intresserar mig mycket. Men om man dessutom tar in perspektivet att NA kanske är i linje med sanningen om tillvaron? Hur kan det som relativit sett är sannare potentiellt göra större skada.
2091. Har också funnit tror jag ett passande namn för den lägsta nivån på II-axeln i modellen: Homeostatisk nivå. D v s att – ställd inför motsägelsefulla intryck och/eller impulser (som variabeln handlar om) – själva överlevnaden, det allr mest basala, är prioriterat, och om så behövs till ett mycket högt pris. Man till och med beredd kompromissa med den egna verklighetsförankringen. Att behålla ett slags kontroll är överordnat allt. Psykos, psykotisk förnekande och så. De övriga nivåerna: Kontradiktiv, Pre-paradoxal o s v. På Paradoxal nivå är det komplexa och mångfacetterade – tvärsemot – rent av en näringskälla, något som kan inge förundran, tom. skänka “mening”, o s v. (Behöver ju inte heller handla om andlighet bara, men även relationer, konst, kärleksrelationer.. gå i terapi och utforska sig själv o s v). Post-paradoxal nivå sen är en i hög grad spekulativ sak, men det går att luta sig dels mot Fowler och lite annat. Annan rel-ps litteratur också. Denna nivå är som jag ser det ett slags överväxel på den paradoxala nivån… “Det absolutas återkomst” kommer jag vilja beskriva den som… Tänker mig här även “a second boldness” (som en pendang till Fowlers “a second naivite”)
2092. Vägledande för arbetet med uppsatsen har varit en känsla att det är något problematiskt med new age. Inte för alla, eller alltid, men att det är något med själva läran som i många fall utövar en särskild press på individen – och – frestar individen att fungera på lägre nivå än vad som är hennes ”normala”. Sådant har man ju anklagat religionen för sedan Freuds dagar, och säkert innan, men att sådant skulle gälla vissa delar av nyandligheten i extra hög grad. Varför skulle det vara så?
2093. Både I-axeln och II-axeln är i princip axeln för personlighetsorganisation i psykodynamisk teori. Jag är osäker på hur explicit man ska vara i att skriva ut detta på I-axeln? Det blir lätt mera ”precist” än vad figuren egentligen håller för. Kanske kan man nöja sig med att skriva ”högnivå-” resp ”lågnivå-försvar” (nu står det M, N, O, P för mogen-neurotisk-omogen-psykotisk). För II-axeln har jag uppfunnit några nya begrepp. Det centrala begreppet är ”paradoxal”, som i princip motsvarar mogen/ambivalent, ja du vet. ”Hemma med halmen”, mogen medelålder, förmåga till kärlek och arbete (Erikson, Fowler… o s v). Individen har fått rimlig distans till sitt tidigare adolescenta/ungvuxna tänkande – svart/vitt-analyser, uppskruvad egocentrism, idealisering, höga ideal, ”skenbart hyckleri” (Elkind), o s v.
2094. Vad som plötsligt blev så tydligt för mig är att ”new age” sysslar med ”absoluta storheter”. Ungefär som den unga människan. Det finns fullkomliga individer, och som blivit detta av egen kraft, och sådan kan man själv bli (och man kan bli deras lärjunge, läsa dem, lyssna på dem), det finns fullkomligt osjälvisk kärlek. ”Utopia” är inte inbillning, men en verklig vision av framtiden som särskilt öppna människor kunnat få, och ett riktmärke, o s v. Som en 17-åring! (Jag tror att gängse religion har betydligt mindre av detta, och därmed mindre av ”pressen” och frestelserna: Kristus är visserligen fullkomlig, men också gud, så han tillhör en annan kategori. Himmelriket är ett Utopia, men samtidigt så uppenbart ”någon annanstans”, ett mysterium. New age vill dock omfatta sådana föreställningar med ”vetenskaplig” anda.) Märk väl att jag inte tar ställning till om föreställningarna i sig är korkade eller falska (för det tror jag eventuellt inte ens att de är!) utan vilket påverkan de kan ha på individen, och varför.
2095. Vare sig man nu ska se detta som normala uppgifter, a la Erikson, eller projekt eller ambitioner som individen själv har valt, så kan man beskriva det som ”två utvecklingsmål som krockar”. Samtidigt som individen, med åldern, närmar/borde närma sig en mogen/ambivalent/”paradoxal” (nivå 6 hos Fowler) utsiktspunkt (det finns inga helt goda eller onda människor, alla kämpar på så gott de kan, o s v) så sysselsätter man sig (istället, men graden av engagemang varierar så klart från individ till individ) med ”de stora frågorna” om gudalik kärlek och människans fullkomning – som har så tydliga paralleller till adolescenstänkande (”kontradiktionär” nivå – hittade inget bättre på svenska).
2096. Ett tag tänkte jag man behövde ha ett högre steg på organisationsaxeln, men inte längre. ”Mogen” täcker in det mesta, där finns att växa i. Däremot behövs det en till nivå på II-axeln. Denna nivå kunde man kalla ”Post-paradoxal”. Den motsvarar delvis Fowlers 7:e, den ”Universella” nivån (även om jag tycker att hans beskrivning har en alltför individualistisk, ”heroisk” prägel – med referenser till Gandhi och Moder Theresa – förmodligen färgad av ett långt liv instängd i olika kristna församlingar och sammanhang!) Vad tycker jag är speciellt med denna nivå? Varför behövs den i ett schema över nivåer av andlighet? Jo, den representerar ”det Absolutas återkomst” – att individen återigen kan ta upp – vad som hitintills varit – typiska ”tonårs”-teman men utan risk att nu alltför mycket påverkas av gravitationen från denna period, eller dessa lager i sitt psyke. Detta kräver att man först erövrat en ”paradoxal” kapacitet. Här, uppfattar jag det som, är själva brännpunkten om man vill beskriva det potentiellt problematiska med new age.
2097. Men det är oklart om det post-paradoxala representerar en ytterligare ”mogenhets”-nivå? Eller varför inte alla når hit. En normalt hyfsat gynnsam personlighetsutveckling landar (tänker jag med Erikson) i ”försoning” eller ”frid” etc. Men inte alla verkar ta steget vidare till en ”post-paradoxal” nivå, liksom få tar steget från 6 till 7 enligt Fowler. (Varför inte? Beroende på tillfälligheter, temperament, intresse? Men kanske också för att denna ”mogna” skara i själva verket inrymmer flera subgrupper, som befinner sig på skilda nivåer av ett annat slags mognad, som är mindre ”livslopps”-genererad, men istället bygger på ackumulerad erfarenhet från många levda inkarnationer. Detta skulle kunna vara en syntes av ”new age”-läran och gängse utvecklingspsykologi 😉
2098. Jag tycker att den verkar användbar. Några saker jag kommer att tänka på: Dels att kunna skilja på sektmedlemmar som är “förförda”, eller vad man ska säga (av ett budskap, eller av sin egen längtan efter ledning och regression, bra och dålig) – och kanske en dag “vaknar upp” – dels de som i grunden har kanske en personlighetsstörning. I diskussioner om sekter hamnar man lätt i ett av två läger.
2099. Att mogna som människa handlar till en del om att försonas med sina begränsningar, att sörja sitt åldrande och att allt inte blev som man drömt om, etc. Att man inte heller kommer att hinna göra allt man vill. En vanlig (även en gängse kristen) världsbild ger utrymme åt en sådan mognad. NA gör det i mindre grad.
2100. Kanske kan den utmaning NA-anhängaren står inför formuleras såhär: Hur försonas med begränsningar, sina egna, omvärldens och själva tillvarons begränsningar, när kontexten är icke-begränsning?
2101. När Mickey Dee, trummis i Motörhead, beklagar sig: ”Jag var en gång i tiden dum nog att börja snusa” så reagerar tonåringen i oss: Men sluta då. Det ligger mycket nära till hands att, utifrån NA, att ge en sådan respons också. Varför?
2102. Att en tonåring reagerar så kan förklaras såhär: 1) I tonåren har man inte haft så lång tid på sig att faktiskt erfara att goda föresatser faktiskt kan misslyckas. Det är en ren erfarenhetsbrist. Kanske behövs det att man upprepade gånger exponeras för sina misslyckanden för att man ska inse hur vanskligt det kan vara att vara människa. 2) Tonåringar har en naturlig tendens att dra likhetstecken mellan ambition och förverkligande, de tror det är samma sak 3) Tonåringar märker inte heller alltid om en framgång i själva verket har ett alltför högt pris, eller också är i hög grad avhängigt andras välvilja – de kan tycka att ett resultat är lyckat, som en vuxen ändå skulle betrakta som ett misslyckande, då alltför mycket annat blivit lidande och kommer ta lång tid att återställa. De brister i utvärderingen. 4) Tonåringar har en tendens att tillgripa ganska primitiva försvarsmekanismer – utprojiceringar, splitting, förnekande – för att undvika att behöva erkänna att de faktiskt misslyckats, missbedömt situationen, missbedömt sin egen kapacitet etc. 5) Tonåringar är skoningslösa i synen på såväl sina själva som omgivningens fel och brister. De lever i föreställningen att man är herre i sitt eget hus – att något sådant är möjligt och man därför är skyldig att vara uppnå perfektion och koherens i allt man säger, tänker och gör – kort sagt de erkänner inte förekomsten av ”ett omedvetet”. Den vuxne däremot har försonats med detta och kan till och med njuta av att befinna sig i en ständig ”gråzon” 6)
2103. Inom NA finns en stark skepsis mot samhällets institutioner, ibland även i form av konspirationsföreställningar. Varför? Sådana tendenser är vanliga hos ungdomar, men klingar normalt av med åren. Varför? NA skapar hos många ett inre stresstillstånd som i sin tur uttrycker sig som projektiva fenomen. NA gör detta i högre grad än gängse religiositet
2104. Steget från nivå 4 till nivå 5 uppfattar jag mest som en sista attack mot toppen, om bilden tillåts. Förmågan finns där redan, det mesta jobbet är redan gjort, men man behöver dels vila ett tag, dels är det naturligt att vilja njuta frukterna av sitt arbete. Denna nya förmåga till paradoxalitet, som är ett slags mästerskapsnivå. En förutsättning för att ett påslag av ”boldness” ska leda till något gott, på den här nivån, och representera ”äkta” nivå 5, är att det psykiska livet blivit så rent att även när man tar ställning för något, och väljer något, så omges detta i medvetandet av ”procentuellt” mer förundran än säkerhet. Det man vet, även då det handlar om de största ting, balanseras alltså av förundran. Det är detta som saknas på lägre nivåer (2-3). Och man står bara till svars inför sig själv. Man vet själv vilka gränserna för ”osanning” är och man undviker dem. Man håller sitt instrument skarpt, sitt sinne klart, sitt hjärta rymligt.
2105. Nivå 5 finns av två typer. Till det yttre och betraktat från en lägre nivå kan dessa typer tyckas vara mycket olika. Men allt beror på vad man tittar efter. Den ena typen inbegriper självsyn, grader av ”upplysning”. Den ”boldness” man kan tillåta sig här är inte annorlunda än den andra typen, den tar sig bara uttryck på olika områden. Den anda typen saknar självsyn. Men kan laborera med andras erfarenheter, eller hypotetiska sanningar, i så subtila former, att skillnaden i praktiken inte blir så stor. Ett slags hjärtats renhet har de gemensamt. Och för individer på denna nivå är kvaliteten på ”kärlet” grundkriteriet, inte vad det fylles med.
2106. Personer med kosmiska ”glimtar”, enligt MK-terminologi, kan de sägas höra till nivå 5. Det tror jag. Men när minnet av detta större bleknar, så kommer de eventuellt gå tillbaka. Till nivå 4-3? Kanske i typen under…. (minns inte hur ASI ser ut).
2107. När man tänker illa om någon, så drabbar detta den personen. Kan få denne att må dåligt, försämra dennes hälsa, etc. Själva tanken vållar skada. (Förutom obehaget att det man tänker sedan också kommer att drabba en själv, enligt karmaprincipen.) Detta liknar något psykiatriskt. Tanken är inte fri. Helst behöver man stoppa sådant på en mycket tidig nivå. Inte ens ha det framme i medvetandet. Gängse religion lägger inte ett sådant ok på individen, inte heller gör den vanliga ateismen det. Det liknar i och för sig vidskepelse, som väl ingen helt kan svära sig fri från – magiskt tänkande – men till skillnad mot sådana arkaiska funktioner, så är den heltäckande ”holismen” inom NA något man går på kurs för att lära, man diskuterar dess exakta implikationer på webbforum, o s v.
2108. Det arkaiska inom NA frestar också individen att fungera på en lägre nivå. Holismen. Det påminner om någon av dödssynderna. Kättja, frosseri, sådant vi gör när vi släpper på hämningarna. De har alla en motsvarighet i hur små barn fungerar och tänker.
2109. Att engageras av en världsbild som MK kommer i många fall att addera lidande. Den innebär en påfrestning på psyket som är jämförligt med att leva med ett stort stresspåslag. Ett påslag av och en aktivering av mer primitiva försvarsmekanismer, som dissoc, magiskt tänkande, splitting etc. Och jag tror inte det finns någon snabb eller enkel lösning på detta. Utifrån en hypotes att MK är sann så måste man kanske se detta som en passage mellan två tillvaroformer, eller förståelseparadigm, som är smärtsam. Man får göra så gott man kan. Och det man på sikt lär av att befinna sig i detta spänningsfält har man till godo – ev ligger till stor del just DESSA erfarenheter eller förmågor till grund för detta – för något nytt. Lösningen på dubbelheten är rörlighet, växelbruk, improvisation. Också sådant som humor. Sådan kapacitet är central i ett kommande psyke.
2110. Att ens tankar om någon annan ska kunna skada – och att man attraheras av en sådan världsbild – skulle kunna bero på att man vuxit upp under förhållanden som påminner om detta. D v s där det fanns en liten respekt för individens gränser etc, omnipotens (som skuler över maktlöshet?). Men det skulle också kunna vara något som attraherar en av ett slags filosofiska skäl – att tanken på ett tillvaron hänger samman verkar rimlig och sann. Att man tänker i dessa banor kan också bero på prägling, gammal vana, som vidmakthålles av förstärkningar som inte beskrivs bäst ”psykodynamiskt”. Tre möjliga skäl således: upprepning (+ något ännu mera dynamiskt), filosofiskt, gammal vana & gemenskap. Också spara energi, att detta sätt att tänka helt enkelt är simplare?
2111. Kan en lära som är i större överensstämmelse med verkligheten vara till potentiellt större besvär än en mindre “sann”? I så fall hur? Ett ex är hur barnet exponeras för sådant som hör till vuxenlivet, t ex vuxen sexualitet. Fast föda kanske även, som Petrus lär (mjölk, kött – var?). En annan liknelse är kanske att en fullständig lära ger mindre “slack” och utrymme för dels drömmande, fantasier, dels ngt annat. Som Nautilusmaskiner, men ger fulare muskler (enl tjejen på Klint), kanske för att de exakt och efter konstens alla regler tränar den genomsnittliga människan optimalt. Det ges mindre utrymme för att anpassa eller tänja systemet, modellen efter individuella behov. Eller att göra fel, vilket kräver improvisation, lärande utifrån det oväntade, bredd. Eller likna det vid hur rena hem, kejsarsnitt etc ger barn som är känsligare för framtida påfrestningar.
2112. Försök att urskilja och beskriva en sund respektive mer osund andlighet går tillbaka åtminstone på James, 20-tal. Hans samtida, Sigmund Freud, var mer oförsonlig. Andra har gått mer ensidigt åt andra hållet. Psykoanalysen har haft mycket att säga om detta ämne. Spridningen i hur man uppfattar ämnet är stor. Från Freud och Faber, till… psykoanalytiskt intresserade som ev senare profilerat sig mera som transpersonella, psykosyntetiska eller existentiella teoretiker och terapeuter. En ytterlighet, även om detta rör den mer organiserade nyandligheten, är den samarbetsorganisation som flera ofta kritiserade rörelser bildat för att bevaka sina intressen (ref, namn).
2113. Även Fromms uppdelning i att ha respektive vara, som återfinns hos Kegan (relationer) liknar detta med olika positioner eller nivåer. (Ha resp vara, olika mln förf? Vad är det högre?)
2116. Beskriva hur NA-anh ser på sig själva, sina relationer, sin historia och sin framtid, samt de stora frågorna. Vad kar NA? Hur förh sig till “de ex villkoren”? Pröva emot Werbarts uppställning av existentiella villkor. Pröva emot Elkinds teori om adolescensutveckling. Pröva emot Fabers omdömen. NA “sjuk”? NA-intresse= icke-adaptivt, inskränkning? (Nej. Även om NA torde innebära större press och frestelse mot att fungera på nivåer som egentligen är passerad, hör till utvecklingsmässigt passerade stadier.)
2118. NA torde låna sig till, liksom andra andligheter, och uttrycka sig längs en skala för individer. Pröva och reflektera kring Fowlers TOF. Andra? Samma som under 1, men nu på individnivå (Adol, Faber…)? Vilka markörer kan vara användbara? Ej universialism, utan snarare ambivalens. Pdt snarare än kognitiv teori?
2119. “Jag var dum nog att börja snusa en gång.” hur reagera på ett sådant uttalande? Tonåringen: Men ändra på det då! Varför? Dels obehag vid svaghet, dels att inte förnimma eller kunna leva sig in livets komplexitet, känslor, motiv, o s v.
2120. Nivå 5 finns av två typer. Till det yttre kan det förefalla som dessa förtjänar olika beteckningar. Dock inte enligt denna modell. Individer på nivå 5 gör själva ingen skillnad mellan dessa två typer. De delar ett visst slags medvetandeslag, som också inkluderar känslan. Denna mentala hållning är för dem en mer dyrbar ägodel än till och med “upplysning”, vilket kan vara svårt att förstå på kägre nivåer.
2121. Man kan ha ett koherenskriterium och bedöma de personliga världsbilderna och utsagorna utifrån hur väl de hänger samman, eller frånvaron av motsägelser. Viss NA mindre koh, pressen och ev motsägelse därför ev mindre (FL vs KH. )Utifrån NA brister man i koh om man samtidigt är mkt kritisk mot samh. Teoretisk koh. Om man har olika emotionella “konton” så emotionellt icke-koh. Som tonåringar. Men regr etc som hälsosam balans av vux? Hur passar in?

2122. Variabler? Individens världsbild, grad av koh. Individens världsbild, grad av förklaringskraft. Är det samma? Emotionell koherens (Rogers)? Att ge uttryck för ilska skapar spänning i den normale NA-anh, det måste det nästan göra. Annars ett slags icke-koh, dubbel “bokf”. Att vara arg, men inte uppleva detta, skapar ett annat slags icke-koh. Att vara människa och leva tillsammans innebär, som Freud beskrev det, ett svårt projekt att få dessa olika saker att gå ihop. Och ingen har det så svårt som NA-anhängaren! Alla ventiler har tagits ifrån honom. Det är helt genomarbetat system. Man brukar säga att fängelser kan bli FÖR rymningssäkra. Detta kan man säga har skett inom NA. Få möjligheter ges att släppa loss. “Utplåna begreppet fiender ur ditt medvetande.” (Ex på mkt höga ideal i mtrl?)
2123. Diverse mentala operationer kan lindra eller tjäna som försök att överbrygga denna kluvenhet. Vissa världsbilder höjer den inre temperaturen genom att vara ytterst koh! (MK t ex).
2124. “Vi vantrivs i nyandligheten” (titel) eller “Vi vantrivs i new age-kulturen”?
2125. Data visar att NA-anh mår sämre än kontrollgrupp, har sämre erf av sina anknytningsrel, m m. En teori som framförts handlar om att personer med trasslig bakgrund attraheras av NA då det påminner dem om deras bakgrund, role reversals, dissociativa fenomen etc. saknas dock longitudinella studier som bekräftar detta. Jag föreslår en annan modell som kan förklara (en del av) dessa fynd. Den utgår från vissa karaktäristika i NA-läran som lätt har den effekten på individen att hon kommer att prestera under sin egentliga nivå. Vilka är dessa egenskaper? Något som höjer den inre temperaturen – stress eller ångestnivån – och får individen att falla tillbaka på egentligen passerade funktionssätt. Vad är detta som höjer temperaturen? En hög grad av koherens är ett viktigt kriterium. Ett alldeles för säkert “fängelse”. NA delegerar väldigt mkt till individens egen kontrollerande instans, överjaget.
2126. Att försöka göra åtskillnad mellan ett kosmiskt och ett timligt perspektiv är ett försök till lösning, med med många möjliga komplikationer.
2127. Kanske försöker NA tvinga på tillvaron ett större mått av koherens eller holism än vad det egentligen finns täckning för? Och sedan får de tampas med ett spöke de själva uppfunnit, i likhet med det paranoitt schizofrene som också han befinner sig mitt i ett drama där allt “hänger samman”. Väljer man denna förklaring är det ganska lätt att se var felet ligger. Men låt oss istället, som en hypotes, anta att NA har rätt! Hur kan något som då är mera med sanningen överensstämmande, NA-läran, potentiellt bidra till att anhängarna mår sämre än folk i allmänhet?
2128. MITT INTR. Det finns en psykologisk nivå och det finns en filosofisk nivå. Båda är väl så intressanta. Enligt den senare kan också frågan om det riktiga i den holistiska, holografiska föreställningen tas med.
2129. Att tro att ens tankar kan skada ngn finns såväl inom NA som i vanlig vanföreställning. I båda fallen kan magiskt tänkande vara inblandat. Vad som skiljer de två åt kan vara inkodningsdjup (hur central denna föreställning är för en) och hur allenarådande. Även hos personer med NA-intr finns grader.
2130. Påståendet att den transpersonella psykologin innehåller eller rymmer föregående psykologiska modeller och teorier är möjligen sant. Den skulle så att säga kunna vara den mest kompletta av modeller och på så vis vara överlägsen andra perspektiv. (Samma anspråk som finns för MK t ex.) Och jag har inget problem med detta. Mitt perspektiv är dock snävt kliniskt. Där har jag min grund i psykoanalysen. (Filosofiskt är jag emellertid öppen för ett holistiskt perspektiv. Men kliniskt anser jag att en sådan ansats eller förståelseram lätt blir mera ett hinder än en tillgång, och att risken för att den kommer att leda såväl terapeut som klient vilse – eller ingenstans – är överhängande.) Vad kan avhjälpas eller lindras, för vem och av vem? Bör man göra skillnad på klienter med en andlig livssyn, och andra? Här finns det utrymme för en hel del övertro. Metaforer som de om barnet och den vuxne individen, med avseende på vilken föda som kan smältas och bli till glädje, eller vilken nivå av sensuell eller intim samvaro (sexualitet) som kan upplevas och vara till glädje, är mycket passande. I någon mening är vi kanske inte vuxna ännu (vare sig man ser det i ett andligt utvecklingsperspektiv, eller utifrån ett materialistiskt perspektiv där de olika aspekterna av personligheterna finns kvar och behöver adresseras och tas hänsyn till på olika sätt) och de äldre, mera begränsade modellerna, kan fortfarande vara de som har störst förutsättning att kunna tackla mentala besvär hos såväl materialistiskt som andligt orienterade individer.
2131. Terapi efter person. Jo, det ligger förmodligen något i detta. Man behöver tro på metoden, såväl terapeut som klient, för bästa resultat. Men omvänt kan jag tänka mig att t ex transpersonell psykologi och på denna baserad terapi lämnar sig särskilt dåligt för dem som tror (starkt) på den.
2132. Viktigt skilja på en filosofisk och en klinisk nivå. Mycket av vad den transpersonella psykologin lär om människan är förmodligen sant, och intressant, även om jag personlighet kan känna som mig Obelix att jag någon gång tidigt i detta liv trillade i denna kraftfulla gryta och alldeles för sent kommit därifrån. Men visst, det är viktiga perspektiv. En psykologi utan dem är förmodligen en begränsad psykologi. Men, som sagt, mest på en filosofisk nivå, inte så mycket på den kliniska nivån.
2133. EGNA ERF. När det gäller new age och psykiskt mående bygger mina idéer och modeller en hel del på egna erfarenheter. Mer eller mindre framgångsrikt har jag försökt generalisera dessa mina erfarenheter, och skilja ut för vilka individer dessa i så fall kan gälla. Jag har egna erfarenheter av 1) vilken roll NA kan spela när den kommer in under den känsliga identitetsutvecklingen i tonår och ungdom, 2) vilken roll den kan spela när den kommer in i redan o-normal identitetsutveckling, 3) hur NA kan medverka i att uppskjuta ett vuxenblivande, och en försoning med livsvillkoren, 4) vilken roll gynnsamma omständigheter kan spela för att få livet att ändra riktning, och vilka villkoren är för att detta ska kunna ske 5) vilken roll psykoterapi kan spela i en rehabilitering/rehabilitering, samt 5) hur ökad kronologisk ålder sätter press på alla, men ofta i extra hög grad till exempel på den för vilken NA blivit en central tolkningsmodell för människolivet och tillvaron.
2134. Vissa är producenter av new age (väldigt stor andel i Löwendahls studie?), andra är konsumenter. En del klassificeras som bådeoch.
2135. REINK-M. Man kan se detta ur en individualiserings (och sekulariserings-) eller samhällsomvandlingsperspektiv. Att det måhända är naturligt för människor att få känna att de hör till. I det gamla bondesamhället gick gården i arv, andra kände och hänvisade till ens förfäder – ”din farfar och jag…” – och man vilade sedan i en familjegrav. I mycket högre grad kunde man också bli lidande för sådant släkt och anhöriga gjort. Kanske är detta reinkarnationsminnande ett försök att skapa ett ”släktträd”, en historia i flera led, rötter?
2136. Inte blanda samman “mening”, värdet av en sådan upplevelse, med “förståelse”, eller rentav “svar”. Mening är något annat. Kan vara gestaltning.
2137. En koherensfaktor och en faktor som har med grad av holism att göra. En “K-faktor” och en “H-faktor”. Hur relatera dem till fukar-modellen? Det första har att göra med att allt påverkar vartannat. Det senare med att allt hör samman? Är det olika det? Vad har MK mer av än Rosenk? K eller H? Något är det. Vad har MK mer av än den schizofrenes livsupplevelse?
2138. Differentiera mot dels vidskepelse (magiskt tänkande… Lena i svampskog), dels schizofreni (hänsyftningsideer…), dels “vanlig” kristendom, d v s att något kan vara “meningen”, Guds vilja med ens liv. Men finns även plats för människors ofullkomlighet, en demonisk, personifierad ondska, eller helt enkelt slumpen. Hur relatera NA till detta?
2139. Kan vara så att ur ett filosofiskt, teologiskt, etc, antropologiskt, historiskt etc perspektiv ter sig new age just som “ett smörgåsbord”, medan ur ett psykologiskt gör det inte det.
2140. Lockelse av allt som är alternativ. Möjligheter till protest mot det etablerad vad detta än är? Nya behandlingsformer, alternativa dieter, etc. “Som visar sanningen som de andra försöker dölja…”
2141. Varför tror de som de tror? Vad SKULLE det ha kunnat betyda i en psykoterapi t ex om någon berättade att de såg på livet så?
2142. Starka sv/v projektioner mot “etabl”, de starka, och litet tålamodöver huvud taget, möter en hos ungdomar, missbrukare, personlighetsstörda, förälskade/förförda, individer under svår press (?) och NA-anhängare.
2143. Sund resp osund andlighet går påtvärs emot traditioner, det utsagda, osv. Istället följer liknande kriterier som för psykiska försvar: grad av rörlighet, flexibiklitet säger mer än vilket försvar. Hur mer än vilket, vad.
2144. NA vs SEKT. Några saker som kommit fram i denna forskning (?) och fått starkare stöd: Allt som förknipppas med sektbeteende och -tänkande kan inte förklars utifrån grupptryck, dåligt ledarskap etc. Somligt verkar utgå från individen själv. När det gäller orsaker är det är en glidande skala från frestelse och tillfredsställande av djupt liggande behov hos individen, över i förtryck och mind control etc. Ungdomar är lättare rov för båda. Man har ett ungdomligt tänkande högre upp i åldrarna än vad man vanligtvis tror.
2145. “Att vara mer utvecklad” eller mindre än någon annan. Ett uttryck som används inom NA. Jargongen känns gammal, kolonial. Å ena sidan. Å andra sidan kan det avslöja att tänkandet utgår från rätt enkla, konkreta kategorier. Att dessa upplevs som enkla och konkreta. Personen äter kött, eller är gift, då kan inte… osv.
2146. Djuriskt resp mänskligt. Liknar det resp överjag/jag. Handlingar eller psykiska uttryck, och konflikter, sorteras in och tolkas utifrån denna dikotomisering. Men utifrån psykoanalys har inte det ena eller andra (överjag/jag) ett absolut övertag. Båda behövs, verkligen. De förutsätter varandra. De är plus- och minuspol om man så vill. Inom NA kan liknande uppfattningar komma till uttryck, men oftast jargong. Ett försök att jämka samman ett uppdaterat/modernt/psykodynamiskt tänkande med ett gammalt/kolonialt/framstegsoptimistiskt tänkande.
2147. Analysen av ljus resp mörker är det något liknande med! Utifrån psykoanalysen är mörker dels, så klart, kärlekslöshet etc. Dels är det obalansen eller den ofruktbara spänningen mellan “ljus” och “mörker” såsom NA ser det. Det finns ett ljus även utifrån psykoanalysen, men det är inte absolut definierat.