När jag läste berättelsen nedan, kom jag att tänka på en spirituell bestseller från 1974: ”Herr Gud, det är Anna”. Någon som minns den?
En ateist satt bredvid en liten flicka på ett flygplan. Han vände sig mot henne och sa:
”Vill du prata en stund? Flygresan går snabbare om man pratar med någon.”Den lilla flickan, som just börjat läsa en bok svarade den främmande mannen:
”Vad vill du prata om då?”
”Åh, jag vet inte. Vad sägs om att det inte finns någon Gud, himmel, helvete eller liv efter döden?”, sa ateisten med ett finurligt leende.”Ok”, sa flickan:
”Det skulle vara intressant att prata om det, men låt mig ställa en fråga först”:
”En häst, en ko och ett rådjur äter alla gräs. Varför bajsar då hästen klumpar, kossan blöta blajor och rådjuren små hårda kulor?”Ateisten, uppenbart förvånad över den lilla flickans intelligens tänkte ett tag och svarade:
”Hmm, ingen aning!” Flickan sa då:
”Känner du dig verkligen kvalificerad att diskutera om Gud, himmel, helvete och livet efter döden om du inte vet ett skit?”
Fynn, lär ha varit en pseudonym för Sydney George Hopkins. Här finns material från en efterforskning och ett försök till biografi över författaren:
Syd’s life-changing meeting with Anna, a little runaway not yet 5 years of age, is said to have taken place in November 1935, by which time Syd had left left school aged 16 and was employed locally by The Russian Oil and Petroleum Company… […]
Anna’s death in an accident, probably (by deduction) in early 1939, left Syd traumatised to an extent which can only be imagined. According to his widow Jill, Syd suffered an unexplained fall off a cliff in North Devon, and was referred to Finchden Manor, a therapeutic community near Tenterden, Kent…
