Hammer, O. (2004) ga ant

Hammar, 2004: “På spaning efter helheten”

• En helhet… Universum en levande, obruten, enhet, men att vi bl a via vetenskapen och industrisamhällets materialism tappat kontakten med detta.
• En riktning i helheten… Vårt medvetande leder oss, och skapar vår framtid och vårt öde. Det inre skapar det yttre, inte tvärtom.
• En kraft eller energi som genomsyrar alltsammans (sällan benämnd Gud; ”gud” är i så fall något som finns i oss själva). Det gudomliga är inte trancendent, men ”immanent”, inneboende i allt och alla.
• Metoder för att återknyta kontakten med kraften/livet, och restaurera, oss själva. Dessa metoder tar mera ofta sikte på hela människan, än på specifika symptom.
• GAIA, jorden är en levande organism.
• Varje människa har en unik plats att fylla i helheten. Vi kan lära oss om vår roll att spela, via t ex medier, astrologi, meditation.
• Reinkarnation. Läxor att lära, och utvecklingen fortsätter i nästkommande liv.
• Möjligheten av intuitiva kunskapsvägar, annat än boklig eller akademisk kunskap. Det finns upphöjda väsen, som ligger före oss i utvecklingen, som besökt oss, och/eller kommunicerar via ombud, för att lära oss.
• Att olika (ofta icke-kristna) visdomstraditioner har mycket att lära oss. Uråldrig kunskap.
• Vi har en inbyggd strävan att utvecklas andligt. En uppfattning att hela samhället stod inför en medvetandehöjning har delvis övergetts, enligt Hammar, för att istället betona den enskilda individens andliga förkovran –citat.
• ”…djupt rotade hatkärlek till vetenskapen och i synnerhet till fysik och biologi.” (Hammer, s240) De förkastar ofta ett rationalistiskt perspektiv. Om det känns rätt så är det i någon mening sant – citat. Samtidigt åberopar man gärna vetenskapen, valda delar och eventuellt omtolkade, för att stärka och legitimera egna tankar, s k ”scientism”. Delvis är den egna terminologin uppbyggde med lån från vetenskapen: vibration, vågor, frekvens, energi.
• Myter och sägner (uppenbarade skrifter, kraftdjur, andar som meddelar sig, osynliga och omätbara krafter som genomsyrar universum, o s v)
• Ritualer (kristaller, speciell musik…)

• ”…en form av modern, västerländsk religiositet.”

• Men: ”Sympatisörer anser ofta själv att deras världsbild inte alls handlar om tro. I själva verket, menar många, utgör den en ny kunskap som med tiden kommer att anammas av samhället i stort.” Trots ”minimalt med i vedertagen mening vetenskapliga eller förnuftsmässiga belägg” för detta. Hammar funderar kring om detta kan vara ett retoriskt grepp. Han kopplar detta till att new age växte fram ur hippierörelsen, som var en motståndsrörelse, ett uppror emot det bestående samhället, etc. Men själv tror jag inte det.

• Att se tillvaron genom en religiös tolkningsmall och ändå avvisa etiketten religion med näbbar och klor –citat.

• New Age omfattas i själva verket av ganska fasta ramar av vad man kan tro på. (även Granqvist, Wikström)

• Vid 2000-talets början delvis liknas vid en folktro. Den har inget formellt prästerskap (analogt med kristendomen, som eg är rätt välutbildat folk, väl förtrogna med den kritik kristendomen stött på under flera hundra år, osv); det finns ingen gemensam historieskrivning, ingen central institution, inget medlemskap,  ingen ”kvalitetsklassning”. Men inte överdriva likheten, enligt Hammer, NA är en modern religionsbildning, med spår av sin tid.

• Sjödin, 1994, gjorde en undersökning bl a med gymansieungdom: 77 % trodde på varsel, hälften att det var möjligt att spå om framtiden, 30% trodde på spöken, andar, telepati och UFO:n, en fjärdedel trodde på astrologi, 20% trodde på reinkarnation. (Att jämföras med den enkätundersökning tidningen Dagen mera nyligen gjort med 900 svenskar. Av de tillfrågade svarade 32,8% antingen att de instämde helt eller delvis på frågan ”Jag tror att människan återföds (reinkarnation).” (Dagen, 2008-07-16)). Bland de vuxna: Varsel 56%, UFO:n 25%. ”Man hör ibland att Sverige är ett alltigenom sekulariserat land. Sjödins undersökning visar hur föga sekulära vi egentligen har blivit. Det är snarare föremålen för tron som skiftat…” I Sjödins undersökning var det mellan 4-10% som identifierade sig som ”kristna”.

• Att det rör sig om ett slags religion kan motiveras med att dra paralleller till etablerade religioner: Även om inte alla är vegetarianer inom new age, torde många vara det och det finns en stor acceptans för denna diet. Vissa skrifter åtnjuter stor respekt bland många. Det finns heliga väsen, platser och föremål: Delfiner, Findhorn och kristaller. Även om inte alla torde uppskatta den speciella new age-musiken, så är den etablerad och välkänd inom rörelsen, och förknippas den med rörelsen, mjuk och ”ostörande”, enligt Hammer, s290. Den är avsedd att vara avstressande, att meditera till, t ex.

• Hammar skriver om begreppet ”nyandlig” (rörelse, etc) att den är olycklig, då inspirationskällorna ofta ligger långt tillbaka i historien

• Religion, def: ”… religioner rör sig med en uppsättning symboler, berätteser, föreställningar,  och beteenden som ytterst hänvisar till en översinnlig verklighet.”

• ”Det som en gång var alternativt har blivit en del av vardagen […]… det som bara för ett tiotal år sedan hade uppfattats som ett lagom kontroversiellt och exotiskt intresse är idag närapå en del av den svenska genomsnittskulturen.”

• ”Trots det första intrycket av kaos, verkar det röra sig om en nog så välstrukturerad mångfald.”

• ”En vanlig uppfattning bland new age-sympatisörer är till exempel att även svåra upplevelser fyller ett syfte, att de har en mening i ljuset av ens andliga utveckling.” Enligt Hammar har frågan om ondskans och lidandets mening dryftats av präster, teologer och filosofer under långa tider. New Age-filosofin presenterar faktiskt en förklaring.

• Varför övervikt av ungdomar i stort och medelålders kvinnor i resultaten? Hammar refererar till amerikanska undersökningar. Ungdomar konfronteras med insikten att experter kan motsäga varandra. Då finns utrymme för att tänka själv. En annan drivkraft är att definiera ut sig från föräldrar och vuxenvärld. För kvinnorna en mera existentiell drivkraft, en del av en frigörelseprocess. De har länge underordnat sig samhälle, män, föräldrar. En önskan att ersätta yttre auktoriteter med en inre kompass.

• Hammar kopplar uppkomsten av New Age till framför allt fyra historiska fenomen: teosofin; en form av amerikansk populärpsykologi (även den med röttet i 1800-t); två psykologiska strömningar från 1900-t (humanism? Human potential movement?); samt olika utopiska rörelser från 1960- och 70-talen (hippierörelsen mfl).

• Hammar refererar till en forskare, Malinowski, som i början av 1900-talet befann sig hos ett ”primitivt” folkslag på Trobiandöarna i södra Stilla Havet. På den tiden var det kutym att man tänkte sig dessa folk som just ”primitiva”, barnsliga och djupt irrationella. Men Malinowski fann att dessa människor besatt stora kunskaper, såväl i konstruktion, sjöfart, väderobservationer, o s v. ”Det som också slog Malinowski var hur folket på Trobianderna samtidigt kunde ta till både det vi uppfattar som rationella kunskaper och sådant vi ser på som magi. Den som ville ta ut sin kanot på öppna havet måste vara skicklig både i att läsa av vädret och att veta vilka besvärjelser som fungerade bäst” (Hammar, s32). Vi har svårt att förstå dem, vana som vi är vid att dra en klar gräns mellan kunskap och vidskepelse. ”Ändå får vi föreställa oss att vår egen inställning är ovanlig och att deras sätt att leva är typiskt för större delen av mänskligheten.” (s.32) Lena i svampskogen! Diana som arrangerar sitt hem under uppsatsskrivningen med hänsyn till Feng Chui. Sådant är inte en uttömmande definition av psykisk hälsa, men ett starkt indicium.
• Uppdelningen tro och kunskap är relativt sen. Francis Bacon, ”Novum Organum” (1620). Flera av de stora vetenskapsmännen från denna tid var verksamma också på konkurrerande områden. Newton ”djupt förankrad i en förtrollad världsbild och ägnade sin energi och kreativitet inte bara åt fysik, utan också åt alkemi och bibeltolkningar”. Hur förstå detta? New Age-sympatisörer har också uppmärksammat denna hållning hos en av världens stora, och drar sina slutsatser. Upplysningen vid mitten av 1700-talet. De mest radikala angrep häftigt kyrkan och vidskepelsen. Darwin på 1800-talet.
• New Age ”ett psyko-religiöst fenomen” (Hammer, 2004). Det är varken från freudiansk psykoanalys, eller den experimentella psykologi som i hög grad bedrivs inom den akademiska världen, man hämtar sin inspiration, utan främst från Jung samt humanistisk psykologi.

• Födelseår (Gordon Melton, omnämns i Hammer, 2004) 1971. Tidskriften Sökaren tog in den första artikeln som omnämner fenomenet 1972. Bokhandeln Vattumannen öppnar samma år.

• Idag är new age-praktiker ”…ett allmänt accepterat kollektivt beteende”. (Hammer, 2004, s95) Hammer funderar hur synen förändras när antal positiva blir fler och fler. Det som tidigare var en subkultur. IKEA ger Feng Shui-råd i årets katalog.

• Hammer, 2004, kommenterar att gudsbilden är så diffus: en icke närmare definierad kraft eller intelligens. En intelligens, en kraft, alltings grund, kärlek, livskraft… (s137) Till en del kan detta, enligt Hammer, motiveras utifrån en stor, uttryckt respekt för alla olika andliga världsbilder, och att man vill uttrycka en syntetisk bild. Men man kan också fundera på Granqvist forskning med AAI-instrumentet, och att många new age-anhängare har svåra erfarenheter med sig av bristfälligt föräldraskap.

• Det finns enligt Hammer, 2004, s. 143, ”en stark tendens i många new age-böcker att radikalt  avdramatisera ondskan och lidandet. Eftersom det ofta förklaras att vi själva skapar den värld vi själva lever i, bär vi själva det yttersta ansvaret för det lidande som kan drabba oss. I grund och botten finns det dock inget som är entydigt ont: de problem vi möter är snarare utmaningar, tillfällen för människosjälen att ta till sig viktiga erfarenheter.”

• En magisk världsuppfattning. Hammer, 2004, s.213, om Shakti Gawain: Att vår omvärld bokstavligt är en spegel som reflekterar vårt inre själstillstånd, våra tankar och känslor, önskningar. Resonemangen känns ju igen från kristen retorik: ”Det som du ber om i Jesu namn”. Men inom new age har man alltså kapat ett led i hanteringen av ens öde. Eventuellt finns det änglar som ombesörjer att människans öde slår in i enlighet med hennes inre tillstånd, det finns ingen plats för godtycke eller för någon högre makt att besluta över ens öde.

• En ”avförtrollning” av världen, enligt Weber (Hammer, 2004, s309). New Age ger oss den tillbaka. Den folkliga religionen som tidigare tagits över av en elit av uttolkare, för att sedan försvinna utom synhåll, uppstår på nytt. Återigen är människan mitt i händelsernas centrum: ”Människan är inte längre en dödlig biologisk varelse på en oansenlig planet i utkanten av många miljoner galaxer. Vi har åter blivit hjältar i en storslagen saga om livet […] kapabla att styra och bemästra mystiska energier med känslans och intuitionens hjälp.” (Hammer, 2004, s.310)

• Sädescirlar.. Även om man skulle kunna motbevisa samtliga, så skulle förmodligen bara intresset flyttas över på annat. ”För den new age-intresserade pekar sådana fenomen nämligen på att världen är bra mycket dunklare, större och mer magisk än vad naturvetenskapen talar om för oss.” (s311, Hammer, 2004). ”Men återförtrollningen går bara delvis att genomföra. […] Återförtrollningen sker paradoxalt nog på det avförtrollade, rationella samhällets premisser.” Även om viss mytbildning sker kring dessa cirklar i åkrarna, så som kanske hade hänt för några hundra år sedan när kyrkan hade velat förklara det som tecken från Gud eller djävulen, ” så pågår det en åtminstone på ytan rationell diskussion om vad cirklarna innebär. Självutnämnda forskare och experter använder allt från Geigermätare till slagrutor för att utforska fenomenen […] Och vad man än kommer fram till, är det knappas att cirklarna är Guds outgrundliga tecken.” (Hammer, 2004, s311)

• Durkheim (Hammer, 2004, s312) förutspådde en individualistisk kultur. Våra liv är ”ett öppet projekt” på helt annat sätt än vad det var bara för ett par generationer sedan. Vårt förhållande till religionen präglas av detta. Vad ska jag tro på?

• Hammer (2004, s316) påpekar att många av föreställningarna inom new age representerar ”enkla lösningar på komplexa frågor”. Kanske går detta att förstå mot bakgrund av vår förmåga att hantera komplexitet och osäkerhet är ganska begränsad?

• Hammer (2004, s319) har en intressant diskussion kring huruvida new age är modernt eller post-modernt? Hans svar är att det har drag av dem båda. Det är post-modernt i sitt ifrågasättande av världens auktoriteter, ”eliten” (men, kunde man tillägga, inom rörelen finns stundtals en nästan ”feodal” hiearki, som handlar om att vissa har en medfödd överhöghet, andra är ”unga själar”, blind tro, m m). I hyllandet av individens frihet att skapa sin egen mix av föreställningar är det också postmodernt. Men en under ytan är det påfallande modernt. En sant postmodernt förhållningssätt till den egna identiteten skulle ju vara att glatt bejaka det splittrade, det motsägelsefulla, i den egna identiteten. Men inom new age ligger istället starkt fokus på att ”hitta sig själv”, ”sitt sanna jag”, etc. ”Och medan en sann post-modernist avvisar varje tanke på framsteg, genomsyras new age-ideologin av föreställningen om andlig utveckling” (Hammer, s321).

• Kan man konvertera till new age? (Hammer, s325)

• Hur förklara attraktionskraften hos new age? (Hammer, s325). Med nostalgi, att new age påstås knyta tillbaka till något mera ursprungligt, något från en annan, mindre fördärvad tidsepok eller kultur. Att new age presenterar en begriplig (att något känns rätt är ofta tillräckligt), meningsfull (karma, reinkarnation) och spännande (ett stort individuellt och kosmiskt äventyr) värld.

• ”I själva verket är vi alla inkonsekventa varelser” (skriver Hammer, s334) apropå hur new agearen kan ha denna världsbild och samtidigt fungera i den vanliga världen. ”Det faktum att varje människas inre värld består av många oförenliga och överlappande antaganden förblir dock för det mesta osynligt även för henne själv.”

• Intuitiv respektive kritisk realism (Hammer, s338). Förmodligen fungerar vi utifrån båda, växlande. Den senare kategorin är fylligt representerad på universiteten, så klart. Är new age en samhällsfara? Alla dessa okritiska individer? ”De allra flesta som intresserar sig för new age har en lika god realitetsanpassning som alla andra – i grund och botten är drivkrafterna i de flesta människors liv betydligt mera alldagliga än den nyandliga ideologi man eventuellt bekänner sig till.” (Hammer, s347)

• ”Oroade sekulära rationalister överdriver riskerna med ett new age-engagemang helt enkelt därför att de övervärderar avståndet mellan dem själva och dem som är intresserade av new age” (Hammer, 2004, s348)