Gillberg: Barn och ungdomspsykiatri

Hellgren, L. (2000). Borderlinetillstånd. I Gillberg, G., Hellgren, L. (2000) Barn- och ungdomspsykiatri. Natur och Kultur, Stockholm

“Neurotiska konflikter med föräldrar och auktoriteter kan intensifieras under tonårsperioden och aktivera användandet av primitiva försvarspositioner hos en väsentligen icke-borderlineperson, så att omnipotent kontroll, projektiv idealisering och devaluering visar sig i speciella objektrelationer, dock inte omfattar alla relationer … Samtidigt som normala eller neurotiska tonåringar kan kritisera och devaluera t ex sina föräldrar bittert, har de ofta förmåga att kunna se förmildrande drag hos föräldrarna. Icke-borderlineungdomar presenterar inte en alltigenom devaluerande bild av andra, och några få extremt idealiserade uppfattningar om vissa utvalda. Den normala eller neurotiska tonåringen skiljer sig från en narcissistisk eller borderlinepatient genom att ha förmågan att känna skuld och omsorg om andra, att etablera varaktiga icke-utnyttjande relationer med vänner, lärare och andra i kombination med en relativt realistisk värdering av sådana personer…” (s252)

Magnus Kihlbom (i samma bok)

“Personligheten hos varje individ ses inte som en statisk konfiguration av egenskaper utan som ett komplext system av processer, som rör sig i ett kontinuum mellan maladaptivt och adaptivt. En analogi kan vara den biologiska balansen i individens immunsystem, där i varje ögonblick nedbrytande krafter balanseras mot uppbyggande krafter.” (s74)

“Tonåringen utvecklar intensiva och kortvaraiga relationer till kamrater av både det egna könet och det andra könet, som ger honom eller henne möjlighet att spegla och bekräfta sig i den andre. Hit hör också en stark tendens till idealisering, idolmakeri och svärmisk beundran.” (s97)

“Bland försvaren är idealisering och intellektualisering framträdande. Regressiva försvar är dagdrömmande och ‘omfantasier’ … uppskjutande av handling och förändring i väntan på att realiteten magiskt ska förändra sig så att svårigheter löser sig själva. Typisk för adolescensen är också reaktionsbildningen mot regressiva behov och driftsimpulser av olika slag (t ex orala, sensuella, erotiska och ömma, aggressiva, sadistiska, exhibitionistiska etc) som ibland drivs till det rigorösa. Dessa drag kan förstärkas av det ännu onyanserade och intoleranta överjagets krav på absolut renhet och lydnad, som ofta vänds ut mot omvärlden. Det kan ta sig uttryck i asketism och/eller extremt idealistiska eller t o m fanatiska ageranden i yttervärlden. I lindrigare och mera realistisk utformning är tonåringens idealism och moraliska vitalitet en tillgång för både honom eller henne själv och för omgivningen.” (s98)