De föråldrade vetenskapliga och religiösa paradigmen ska ersättas eller snarare kompletteras med ett nytt, holistiskt perspektiv. Detta nya perspektiv är samtidigt en sorts essentiell kunskap eller urreligion som mänskligheten tidigare har omfattat. Djupast sett finns bara en sanning. Den nya andligheten är en representant för denna sanning. Detta är en djup, esoterisk kunskap som också förvaltats av de mystiska traditionerna inom de respektive världsreligionerna. En av intervjupersonerna refererar till bibeln där en sådan åtskillnad nämns: ”Ja alltså traditionellt, i olika riktningar, så har man ju också skiljt på dem som har varit redo för den inre esoteriska läran. Medans allmänheten kanske inte varit det. Paulus till exempel talar om att han skiljer på att ge mjölk och att ge kött.”
Den nyandliga världsbilden belyser sådant som de äldre paradigmen står oförstående inför, behöver tillgripa mer långsökta hypoteser för att förklara, eller som dessa hävdar att det inte ens finns ett svar på. Den har en stor förklaringspotential. Mänskligheten behöver komma tillbaka till de “absoluta sanningarna”, menar en respondent. Med postmodernismen har de stora idéerna, de totala ideologierna, gått under. Detta är ett signum för den tid vi lever i just nu. En respondent framhåller att han ser positivt på sådant som liberalism och pluralism, men att han trots allt hoppas och tror på en renässans för en mer sammanhållen idé om livet. Ännu är dock inte så många redo att ta till sig detta nya paradigm.
Övergången till detta nya paradigm kommer att ske den dagen när naturvetenskapen upptäcker eller erkänner förekomsten av ”högre materieslag”, det vill säga tillvarons andliga aspekt, detta som till exempel gör telepati och liknande möjligt. För tvåhundra år sedan sågs mikroorganismer som metafysik, medan detta idag är vedertagen kunskap. Normalvetenskapen står inför att göra en liknande upptäckt igen. De äldre paradigmen lever vidare delvis på grund av att vi vant oss vid att se på världen på ett visst sätt.
I intervjusvaren förekommer även åtskillig kritik av nyandlighet och new age. Sådan andlighet kan av respondenterna uppfattas som alltför kommersiell, flummig, dogmatisk eller grupporienterad. Det framhålls hur en nyandlig föreställningsvärld ibland kan leda till ett förenklat tänkande. Dessa avarter är inget som respondenterna vill bli förknippade med. En av respondenterna hade övervägt att sätta sina barn i antroposofernas Walldorfskola, men ändrade sig när hon fick se informationsmaterialet som skolan skickade ut. När en viss ideologi eller vissa idéer om vad som är rätt och fel överbetonas så kan det likna hjärntvätt, även inom den nya andligheten, menar hon:
Men jag tycker om… jag tycker om mänskor som man ser skavanker, och jag tycker OM… jag tycker om det här skitiga, i både… allt möjligt sådär, så att man ser att det… Att det finns plats att vara mänska… Och jag tycker inte om sitta sådär… vått-i-vått i vackra färger. Och så blir det jättetråkig konst. Jag tycker att det blir såhär hjärntvättning, att alla ska vara lika. Jag vill att individen ska komma fram och få göra vad den vill
En nyandlig lära kan vara mer eller mindre systematisk eller utarbetad. Vissa riktningar nöjer sig med att ”nu ska vi dyrka gudinnan igen”. En respondent som läser mycket olika litteratur på det nyandliga området konstaterar att det finns åtskilligt som är dåligt också och att det gäller att kunna sovra. Det finns kursgårdar där målsättningen är att deltagarna ska utveckla andliga förmågor. Detta kan vara missriktat och rentav farligt. Nyandligheten är en bransch med många lycksökare. Mycket handlar om att tjäna pengar. Att utbudet är så spretigt, till exempel i boklådor som säljer sådan här litteratur, är ett tecken på detta, menar en respondent.
New age eller den nya andligheten var redan från början en motrörelse (Wikström, 1998). Denna attityd tycks leva kvar i synen på auktoriteter bland annat. Vitz (1977) skriver:
The proponents of New Age spirituality commonly present their position as a radically new worldview. In particular, they reject old cultural paradigms based upon science, secular philosophy, and traditional religion; these are all seen to have ”failed”… The proponents of New Age believe that they have been empowered to initiate a ”millennium of light” that will redeem society from its obvious present ills (Vitz, 1977, Kindle location 2010).