Det är få förunnat att ha en litterär genre uppkallad efter sig. Kampsportaren och actionskådisen Chuck Norris har det: ”Chuck Norris Facts”.
Det finns hundratals. Gemensamt för dem alla är att de framställer Norris som något helt enastående. Störst och bäst. Greater then life.
Hur kan de låta? Här är några exempel:
”Chuck Norris doesn’t read books. He stares them down until he gets the information he wants.”
”In the Beginning there was nothing … then Chuck Norris roundhouse kicked nothing and told it to get a job.”
”Chuck Norris’ tears cure cancer. Too bad he has never cried.”
”Chuck Norris does not use spell check. If he happens to misspell a word, Oxford will change the spelling.”
”Chuck Norris counted to infinity… twice.”
”Once a cobra bit Chuck Norris’ leg. After five days of excruciating pain, the cobra died.”
”Death once had a near-Chuck-Norris experience.”
”When Chuck Norris looks in a mirror, the mirror shatters. Because not even glass is dumb enough to get in between Chuck Norris and Chuck Norris.”
”The quickest way to a man’s heart is with Chuck Norris’s fist.”
Men så finns det en underkategori av dessa lustigheter som är särskilt intressant och tankeväckande. Nämligen den som behandlar ”Chuck Norris” relation till sina föräldrar och hur han ser på sin plats i generationskedjan, om man så vill.
”After he was born at the hospital, Chuck Norris drove his mom back home.”
”When Chuck Norris was born, the doctor said: ’Congratulations! You have two healthy parents.'”
”Chuck Norris was born before his Father.”
”Chuck Norris is the father of his mother.”
Här finns faktiskt en koppling till nyandlighet och new age. Även om denna kan verka långsökt. I en intervjustudie jag gjorde en gång med anhängare av sådan andlighet kom vi även in på familje- och släktrelationer.
Inom viss nyandlighet är sådana här ”role reversals” en del av själva filosofin. Djupast sett är ens föräldrar inte ens föräldrar. I ett tidigare eller kanske nästkommande liv kan rollerna vara omkastade. Kronologisk ålder, stor och liten, är en illusion.
Vilken relation människor har till varandra kan skifta mellan liven. Intervjupersonerna berättar om många olika erfarenheter av detta. En kvinna berättar att hennes dotter i ett tidigare liv varit hennes lillasyster. Systern hade uppskattat detta och därför sökt sig tillbaka till henne och är nu respondentens barn.
En respondent berättar om hur hennes ex-partner i tidigare liv varit såväl hennes mor som hennes bror, vilket kunnat förklara den trevande inledning som relationen fick i det här livet. En kvinna berättar att hennes far i ett tidigare liv varit hennes älskade. Hon reflekterar över att det då kunde ligga nära till hands att tro att det i detta livet skulle ha funnits något incestuöst dem emellan, men att så har det inte varit, om än relationen beskrivs som komplicerad av respondenten. […]
Talanger och egenskaper liknas vid ”ett slags psykiskt DNA, eller andligt DNA” som individen själv för med sig till det nya livet. Individens föräldrar är snarast att betrakta som medvandrare.
Det här kan verka som rena upp- och nedvända världen.
Psykologiskt sett är det en typ av upplevande som normalt signalerar svår psykisk ohälsa. Sannolikt orsakad av grav omsorgssvikt tidigt i livet. Ett barn har behövt axla ett vuxenansvar efter bästa förmåga både för sig självt och kanske även för sin vårdnadshavare, som av en eller annan anledning inte förmått detta.
Även om forskare faktiskt kunnat påvisa en högre andel av personer med otrygg eller desorganiserad anknytning (som det heter) i gruppen som sympatiserar med nyandlighet eller new age, jämfört med allmänheten (Farias & Granqvist, 2007) så kan detta knappast förklara så mycket.
(Här finns en lite fragmentarisk översikt av psykologisk forskning på området, med referenser, för den som är intresserad.)
Mer sannolikt är det något djupt frestande, kanske för de flesta, att få kasta dessa bojor och att den nyandliga världsbilden underlättar eller filosofiskt sanktionerar detta.
Att frigöra sig från urscenens tyngd, undfly generationskedjan, att försöka ge liv åt ett barn utan far, eller utan mor, att föreställa sig född av en jungfru eller tro sig vara Gud, representerar utan tvivel lockande möjligheter (Chasseguet-Smirgel, 1991).
Chasseguet-Smirgel, J. (1991). De två träden i trädgården. Svenska Föreningen för Psykisk Hälsovård.
Farias, M & Granqvist, P. (2007). The Psychology of the New Age. I D. Kemp & J. R. Lewis (Red.), Brill Handbook of New Age (s. 123-150). Boston: Brill.