Bisyssla inte alltid en bisak

1000024831
Bisyssla inte alltid en bisak 3

En biståndsbedömare i Socialtjänsten har fått ett ultimatum. Antingen sluta med sin sidoverksamhet som häxa och healer, eller så förlora sin tjänst. Detta då arbetsgivaren bedömer att bisysslan är förtroendeskadlig för verksamheten där hon är anställd. Hur ska man se på detta? Tydligen har kvinnan fått stöd av sitt fackförbund som kämpar för henne i detta ärende.

När jag funderar på frågan så sticker tankarna iväg åt flera olika håll.

Dels, så klart, om själva sysslan healing eller personlighetsutveckling med häxeri-förtecken, alternativmedicin etc, har någon substans. Om det faktiskt kan vara hjälpsamt i vissa lägen? Det kanske det visst kan. Här behöver man väl vara ödmjuk. Då och då presenteras forskning om hur kropp och psyke inte är så åtskilda som man kunde tro. I psykiatrin behöver man vara uppmärksam på sådant som hormonnivåer, järnnivåer, mm, som kan ge psykiatriska symptom det med. Tarmflorans inverkan på måendet hör man om? Senast idag såg jag en digital löpsedel swischa förbi, från tidskriften The Economist:

1000024911
Bisyssla inte alltid en bisak 4

https://www.economist.com/science-and-technology/2024/04/24/many-mental-health-conditions-have-bodily-triggers

Men hur kan det krocka? Jag utgår från att kvinnan i exemplet är korrekt i sitt jobb som biståndsbedömare, och gissar hon också är relativt sansad i sin bisyssla som häxa och healer. Ändå kan det väcka ont blod? Är det något med vilka konnotationer orden “häxa” och “healer” har, som gör det svårt att också fungera som offentliganställd? Att det mest är våra fördomar, farofantasier, som ställer till det? Kanske det.

Om man ser häxeri som en form för andlighet eller livsåskådning, borde det då inte kunna skyddas av religionsfriheten? Den som är bekännande och aktiv kristen eller muslim ska ju inte behöva bli diskriminerad pga detta. Så länge det inte inverkar på själva jobbet allt för mycket. En person som bär slöja i sin tjänsteutövning t ex, må störa en och annan, men har ändå samhällets stöd i de flesta fall.

En bilförsäljare t ex kunde väl få ha vilka sidoengagemang som helst (så länge arbetsgivaren godkänner det). T ex jobba som häxa. Så länge hon eller han sköter sina arbetsuppgifter, ger bra service, kan svara på kundernas frågor, osv.

Präst och häxa? Nä, det vore nog svårsmält.

Har samhället ett ansvar att utmana och försöka flytta gränserna för vårt vanetänkande? I någon mån uppfostra oss? Att skydda och jobba för att inkludera, normalisera sådant som annars riskerar bli slentrianmässigt exkluderat. HBTQ…

När jag tar del av den här aktuella historien påminns jag om sådant som hänt och händer i mitt eget yrke (1, 2). Där just personer som haft en bisyssla som healers, astrologer, etc, fått svårt att fortsätta med detta så snart sidoverksamheten blivit känd. Kalla Fakta gjorde en dokumentär – “Lockad till självmord” (2024) – om ett alternativmedicinskt center i Stockholm, där en av de anställda visade sig vara legitimerad psykolog. Dokumentären är trekvart lång. (Här kan man se avsnittet med psykologen.)

Kristaller, healing och spiritualitet är trendigare än någonsin och inriktningen Love and light med “starseeds” och “lightworkers” sprids bland unga människor på Tiktok. Men bakom magin och löftena om självutveckling finns en mörkare verklighet. Kalla fakta kan nu avslöja att andliga ledare och healers som hyllas av kändisar sprider konspirationsteorier och livsfarliga budskap om självmord.

https://www.tv4play.se/program/9c65cb3ce0965cd2de85/kalla-fakta-lockad-till-sjalvmord

Då har jag ändå inte kommit in på sådant som egentligen intresserar mig allra mest. Det vill säga hur exotisk en holistisk, nyandlig världsbild i vissa avseenden kan vara. Går detta att hålla isär?

Att hålla sig med en kristen tro, att vara övertygad om att Jesus ska komma tillbaka på himmelens skyar, Himmel och helvete, osv, kanske ändå innebär färre frestelser eller risk för läckage mellan lönearbete och bisyssla, än en nyandlig-holistisk världsbild. Den senare med sina perspektiv på vad som djupast orsakar våra problem och lösningarna på dem.

Till skillnad mot sansad religiositet har nyandligheten näranog vetenskapliga anspråk. På att representera ett nytt, bättre paradigm, inom kort sagt alla samhälleliga fält. Psykologi, medicin, samhällsbygge, osv.

“Barn som har cancer har valt det själva”, hävdar t ex den kände healern, som också är psykologens arbetsgivare på hälsocentret i Stockholm.