Det här är ett utkast till en modell för att visualisera möjliga individuella skillnader. I stora drag bör det ligga något i den. På detaljnivå är den mer spekulativ.
Det här är en modell för att bedöma ”nivå” av andlighet hos vuxna individer. Den är avsedd att kunna användas för olika slags andlighet, inte endast NA. Den ska vara ett hjälpmedel att tänka med och göra bedömningar utifrån. Ett användningsområde kan vara att bedöma variationer mellan individer som är med i, och kanske lämnar, andliga sekter eller utsätt för påtryckningar att göra detta. Med hjälp av ASI går det att åskådliggöra ett antal variabler: (1) grundläggande personlighetsorganisationsnivå, (2) grad av ”mognadsnivå” på det andliga engagemanget, samt om eventuell sänkt nivå är malign eller benign, beroende av hur ”rörlig” individen är längs II-axeln, om det finns inslag av olika nivåer.
ASI. Det är en modell för vuxenlivets andlighet. Kronologiskt vuxen, eller myndig. Säg arton cirka. Då kommer somliga att naturligt ligga på högre primär nivå, och göra en förflyttning uppåt.
Normalt sker en rörelse från nedre högra hörnet, upp mot övre vänstra, kan man säga. Om man tar in livets alla faser. ASI fokuserar dock på den vuxne individen. (Det normala är då att emotionellt och kognitivt fungera på nivå 3-4 på organisationsaxeln. Avvikelser från detta innebär problem.) Förmodligen är det normalt att utvecklas vidare också under vuxenlivet. Även en mognadsutveckling som avstannat kan av sig själv sätta fart när individen kommer upp i medelåldern. För att man blir äldre, en relativ omogenhet har gjort en mer ensam än vad man skulle önska
KOH. AAI-intervjuerna använder ett koherenskriterium. Att det ska överensstämma, det sagda och det andra. Hur passar ihop med koh i förhållande till NA?
Hur kan det komma sig att en lära som i och för sig kan vara rätt avacerad ändå får individen att prestera på simplifierande nivå?