Det här är ett försök att kategorisera individer som på ett eller annat vis kan komma i kontakt med psykiatrin och där deras ”sekt”-engagemang kan vara en del av vad som behöver kartläggas, förstås och behandlas. Det är ett utkast, ett tankeexperiment. För de allra flesta som kommer i kontakt med psykiatrin är ju detta öht inte relevant, det är ett fåtal.
Men, bilden ska alltså läsas som: ”Individer som lämnat eller fortfarande står under inflytande från …”, osv…
I det övre vänstra fältet har vi de välkända sekter, som Scientologikyrkan, Hare Krishna, Moon-rörelsen/Unification Church. Det mest kända ”svenska” exemplet är Jehovas vittnen. I den rutan hör också vissa politiska organisationer hemma, som IS. Sannolikt går det att hitta motsvarigheter i Sverige. De förenas av just en ”utopisk” syn på hur samhället och världen bör inrättas. Vissa av dem tar till våld, låter ”ändamålen helga medlen”, eftersom det är så viktigt att målen nås och de rena idealen hedras.
I den övre högra rutan har vi kriminella organisationer, som Hells Angels eller Bandidos. De är slutna, präglas av stark sammanhållning, men har sällan några utopiska visioner. Deras inriktning är mer att göra det mesta möjliga av sin närvaro i samhället. Det finns exempel på kommersiella sekter också. Ibland hör man om dem i media. Företag (ofta i säljbranchen) som drivs på ett karismatisk vis, med medarbetarträffar som liknar väckelsemöten, men där visionen är att klara sig så bra som möjligt på marknaden (dvs tjäna pengar). Att jag sätter hederskulturer i den här rutan kan verka märkligt. Är de inte ofta religiösa? Nä, jag tror att det är mindre viktigt. Oftast vilar dessa på kulturella mönster och sedvänjor, som fanns innan religionen kom med i bilden.
Nedre vänstra hörnet kräver lite mer förklaring. Här hittar man normalt inga ”sekter” eller ens medlemsskap. Det är oorganiserade (eller på sin höjd svagt organiserade) rörelser eller intressegemenskaper. Den här kategorin förtonar sig ut i (ytlig, dålig) självhjälpslitteratur, helt vanlig vidskepelse och diverse teve-program i TV4/Kanal 7, om medium, besatta hus, och liknande. Oftast är det helt harmlöst, eller rentav en tillgång (vi behöver ju leka och drömma också!), men för en del individer blir detta sätt att se på tillvaron ett problem. Det är utopiskt, idealiserat, men ett intresse man odlar mer eller mindre på egen hand.
Rutan längst ned till höger rymmer personer med mycket fasta övertygeler om olika former av konspirationsteorier. Exempel på detta är ”chem trails” (det vill säga att det pågår en besprutning av atmosfären av mer eller mindre illasinnad anledning), att världen styrs av en hemlig, enormt mäktig elit, som ibland benämns New World Order eller ”Illuminati”. Här möter man snarare utopins motsats: ”dystopin”. Den är övertygelser som kan vara nog så förtrollande och svåra att rucka på. Det är misstro mot makthavare eller civilisationskritik som gått över gränsen till det fantastiska.
Varje ruta i diagrammet har så klart också sin helt oproblematiska sida. För dessa individers behandling är det religiösa (eller vad det nu är) inte relevant. Deras problem har inget eller mycket lite med just detta att göra. Om man går igenom rutorna i samma ordning: Att tillhöra en religiös församling kan så klart vara något stärkande och fint. Det finns åtskillig forskning, framför allt från USA, som visar på detta. Att arbeta för ett företag, eller ingå i en eller annan ”värdslig” organisation, med stark sammanållning och en gemensam vision, är så klart inte automatiskt något dåligt. Inte heller att intressera sig för astrologi, reinkarnation, seanser, att vara övertygad om att telepati fungerar, etc.
Vad ska få rum i den sista rutan? På det religiösa området är jag frestad att skriva Svenska kyrkan och Friskis & Svettis-yoga. Det har visserligen ett andligt ursprung, men är i sin nuvarande form varken utopiskt eller präglat av särskilt mycket grupptryck.